Hemvärnssjukvård.

[Cykelskytt]

För en tid sedan var det ju en del uppmärksamhet om det där Göteborgsprojektet för att förnya sjukvården inom hemvärnet. Är det någon här som vet hur det går med det? Positiva erfarenheter? Negativa?

[Hvcopro]

Vad tycker ni om Ösam markörerna som brukar finnas på Gk2? Ska dom vara kvar eller ska dom bort? Vet att vissa RÖDA utbildare tycker att det är för mycket krig och för lite skavsår. Men vi ska ju faktiskt tillhöra ett krigsförband så jag vill lätt ha dom kvar.

[Cykelskytt]

Det är klart att Ösam skall vara kvar!

 

För övrigt tycker jag man skall satsa mer på slutövningen, bland annat:

 

1) Göra scenario och övningsupplägg så att det mer betonas att hemvärnssjukvårdaren är en del av ett hemvärnskompani. Deltagarna skall känna att de ingår i sitt kompani under övningen.

 

2) Se till att det blir minst två dygn med sjukvårdstält och tältförläggning. Om man vill inkludera civila skadade kan man ju skicka sådana markörer till den militära samlingsplatsen.

[Stefan F]

Kanske inte någon nyhet för er som redan är inne i svängen, men nu finns "GK3":

"GK3 en anpassade utbildningar för sjukvårdslottor samt vårdpersonal minst undersköterskenivå samt militära sjukvårdare i Ånn samt i Villingsberg. 15 deltagare utbildningsort." [sic]

Källa: Hemvärnssjukvårdare.nu

 

Kan dock inte utläsa hur lång utbildningen är, eller mer exakt vad den innehåller. Någon som vet, kanske rent av har gått den?

[skyttesoldat78]

Kanske inte någon nyhet för er som redan är inne i svängen, men nu finns "GK3":

"GK3 en anpassade utbildningar för sjukvårdslottor samt vårdpersonal minst undersköterskenivå samt militära sjukvårdare i Ånn samt i Villingsberg. 15 deltagare utbildningsort." [sic]

Källa: Hemvärnssjukvårdare.nu

 

Kan dock inte utläsa hur lång utbildningen är, eller mer exakt vad den innehåller. Någon som vet, kanske rent av har gått den?

 

den är 9 dagar. pricis som GK 2. man får instuderings frågor som skall vara besvarede innan kursen. Det är en bra kurs om man till hör den katigorin som kursen vände sig till.

[Cykelskytt]

Kanske inte någon nyhet för er som redan är inne i svängen, men nu finns "GK3":

"GK3 en anpassade utbildningar för sjukvårdslottor samt vårdpersonal minst undersköterskenivå samt militära sjukvårdare i Ånn samt i Villingsberg. 15 deltagare utbildningsort." [sic]

Källa: Hemvärnssjukvårdare.nu

 

Kan dock inte utläsa hur lång utbildningen är, eller mer exakt vad den innehåller. Någon som vet, kanske rent av har gått den?

 

Såvitt jag tror mig ha fått veta så hoppar man över de teoretiska bitarna på den här kursen, och kör bara de praktiska momenten.

[Bjaerven_]

Jag satt och såg Pearl harbor häromdan, mest för flygscenerna det ska erkännas.

Fastnade lite för ett par detaljer vid anfallet mot sjukhuset och händelserna runt det.

Har några frågor till de som kan mer om sjukvård än jag här.

Vill inte göra frågorna eller svaren till ett eget "regelverk" för Hv:s räkning, är mest nyfiken.

Läget som frågorna gäller är: Skarpt och ett större skadeutfall typ, Flyganfall Tåg/trafikolycka, fientligt anfall med stort antal skadade.

 

1. Är det bra/dåligt att märka upp om den skadade fått någon form av medicin innan ankomst till sjukhus?

 

svar: Ja de är alltid bra att markera ifall de har fått vis typ av medecin. Då man jobbat inom äldreomsorgen så var vi extremt nogrann att markera att de fått vis typ av medecin osv.

 

Därför är de nogrant att veta om patienten har någon annan form hälsproblem som man lär känna till innan man gör något.

 

2.Är det bra/dåligt att innan intag på sjukhus märka upp personens bedömda vårdbehov innan ankomst till sjukhus?

 

svar: De är både och skulle ja säga. Men har en person kramper i bröstet ( vilket kan vara ledtrådar till möjlig hjärtinfarkt).

Så då är de alltid vetigt att veta behovet. Men man behöver ju ha visa ledtrådar hur akut problemen är också. T.ex. Som i söderhamn då en kvinna ramla ihopp på perrongen pga hjärtsvikt. Ingen gjorde något. Alla kolla på. Om de hade vetat hur man skulle göra. Hade de gjort någon skillnad?

 

3. Vem kan man lägga den bedömningen på, sjuksköterska eller läkare?

(Jag har två barn själv, så jag känner till att det finns sköterskor som är

kompetentare än vissa läkare)

 

USKA går väldigt bra att lägga bedömningen på. DE är dom man går till i åldringsvården. Men viktigaste beslutet är nog sjuksköterskan. De är dom som ser till att de får rätt behandlig ev att de blir riktigt.

 

 

Hur ja vet de här är nog av erfarenhet av 2 månaders sommarvik i Hemtjänsten osv. samt en mor som var sjuksköterska en gång i tiden. Som ja lärt mig mycket av också.

[dxl]

Hepp, Bjaerven, att svara på en 23 sidig tråd som är fyra år gammal... Ja du.

 

Det jag kan säga då är att det är en jävulsk skillnad på "åldringsvården" och akutsjukvård. Jag skulle för mitt liv inte vilja bli omhändertagen av en undersköterska vars enda meriter är från äldreomsorgen. Och inom äldreomsorgen så är det ju knappast så att man märker upp på brukaren utan man gör det väl oftast på ett papper/journal/lista när denne får medicin.

Edited October 31, 2008 by dxl

[Conan]

 

Intressnat inlägg där, du svarar på alla frågor du ställer.

 

Angående läkare, ssk och usk så skulle jag nog välja att säga att de har OLIKA kompetenser som är olika höga inom sitt respektive område. Hiskelig tur de eftersom de olika generellt pysslar med helt olika saker.

Edited November 1, 2008 by Conan

[Furir Flodqvist]

Hej, jag försöker hitta var det står skrivet om vad som gäller för att en sjukvårdsgruppchef i hemvärnet ska bli befodran från furir till sergeant.

Jag har hört lite olika saker men inte hittat en skrift som jag kan luta mig mot.

 

Är det någon som vet nåt alls om detta?

 

mvh

Tessan

[frepsie]

Det finns en 80 h kurs som heter Sjukvårdbefäl i bataljonstab, känns rimligt att det är den som ger en pixsjtärna på kragen.

[23:e komp.]

Hej, jag försöker hitta var det står skrivet om vad som gäller för att en sjukvårdsgruppchef i hemvärnet ska bli befodran från furir till sergeant.

Jag har hört lite olika saker men inte hittat en skrift som jag kan luta mig mot.

 

Är det någon som vet nåt alls om detta?

 

mvh

Tessan

Hej!

 

Du kan ju börja här...http://www.hemvärnssjukvårdare.nu/default....age=V%E4lkommen.

Övertygad om att Du får svaret på Din fråga genom att höra av Dig till kontaktpersonen.

 

mvh

 

/23

[hvsjv]

hej! jag har hört att hvsjukvådare ska byta från väska 6 som är standar i hemvärnet till en väska som man har på benet. jag undrar om de är några av er sjukvådare som har hört desamma?

[bushman]

hej! jag har hört att hvsjukvådare ska byta från väska 6 som är standar i hemvärnet till en väska som man har på benet. jag undrar om de är några av er sjukvådare som har hört desamma?

 

den fickan är knappt BOA i övriga firman.

mycket möjligt att den kommer ut till några enstaka, där det finns ett intresserat sjv-befäl och en bat kvm, som ligger på TSF så mycket att personalen där, kastar ny mtrl efter honom bara för att få ut honom ur förrådet.

frågan är väl mer har en HVSJV behov av nämda ficka/väska?

 

med tanke på vilken nivå röda korset har lagt utb för hvsjv, så räcker det med en förbandskudde från jula.

när tom en enskild skyttesoldat i utlandsstyrkan/NBG har bättre utb på trauma och skottskador är det fan illa.

 

våra sjv har fått ut stridsväst 2000 där de använder flerbruksficka stor istället för väska 6, funkar utmärkt.

det är inte ultimat men det funkar.

skulle det bedömmas inte räcka med två fickor på nära 2 liter vardera så får man väl be kvm snällt att få fler

[Syster Håkan]

Hej alla, jag vill bara berätta hur vi sköter sjukvården på IP här. Vi är några "minisisus" (Sjukvårdare) som tar hand om alla skador som sker, vi är två som till hör en sjvgrupp, man kan se oss som kompani sjukvårdare eller pluton eller grupp sjukvårdare för alla sjukvårdare är utbildade till alla rollerna sen värnplikten eller NBG eller US.

Sen har vi dom man kan kalla för grupp sjukvårdare , det är dom sjukvårdare som gillar sin plats i grupperna, och tar hand som skadade på plats tills dom får hjälp av oss andra som ligger i släptåg i säkert rum, och ja alla sjukvårdare här bär vapen, jag skyddar mina kamrater till varje pris och det är vi berättigad till. När vi över freds år så är det vid skarp eller övnings skada skall vi göra det som ligger i vår natur och rädda och förlänga liv, tills ambulans kommer, men i krigs år så tar vi hand om dom skadade och sänder bak dom till Hv sjukvårdare sen får dom göra sitt sen till förbandspalts modell större eller till civilt sjukhus, detta är tanken iaf. Ända som jag ser som dom stora problemen är, att man måste ha en hel grupp för att skydda några sjukvårdare som inte bär vapen, då när våra sjukvårdare har sin stridspars kamrat som "livvakt" och inget mer.

 

Två är att rapportering inte är samma som för Sjukvårdare som använder MIST och för en Hv sjukvårdare som använde dessa skade journaler som inte används i FM längre. Samt så är dom olika utbildningarna stora kliv i från varandra i bland är det svårt att göra sig förstådd om man rapporterar nått som den andre inte förstår eller om den ene sjukvårdare gör nått som den andre inte vet vad som görs på den skadade, detta kan gå båda vägar.

 

En sak till som jag ser är denna feghet eller rädsla (även om detta är nog fel ord val) eller vad man nu kallar det för att gå in på ställen där det skjuts friskt för att man inte kan vara nära sånna moment, och att alla skador sker inte 50 till 150 m från tältet och är en HV gubbe som är skjuten i armen som bara ligger där och säger "aj, aj detta gör ont"

Mer annamma vill jag se, att folk våga agera som skadad, och att soldater våga TOSa och börja med kamrat hjälp, samt att sjukvårdare vågar att ta plats och ta tid med den skadade, att vara mindre kurator och vara mera sjukvårdare.

 

 

//Håkan, som tycker och tänker förmycket

 

OBS!

Och för övrigt så är jag väldigt glad allt alla samarbetar med varandra Hv sjukvårdare och vanliga sjukvårdare och soldater. i slut änden så skal vi alla rädda och förlänga liv

OBS!

[bushman]

En sak till som jag ser är denna feghet eller rädsla (även om detta är nog fel ord val) eller vad man nu kallar det för att gå in på ställen där det skjuts friskt för att man inte kan vara nära sånna moment, och att alla skador sker inte 50 till 150 m från tältet och är en HV gubbe som är skjuten i armen som bara ligger där och säger "aj, aj detta gör ont"

Mer annamma vill jag se, att folk våga agera som skadad, och att soldater våga TOSa och börja med kamrat hjälp, samt att sjukvårdare vågar att ta plats och ta tid med den skadade, att vara mindre kurator och vara mera sjukvårdare.

 

antingen finner man sig i detta, eller så blir man legoknekt i norge...

 

detta är helt röda korsets fel!

det finns skadesatser att bruka men det är enbart stelbenthet från deras sida.

även om inte man vill öva strid eller utsätta sina små tur-tur duvor för blod och tarm, så kan man bruka tex HV-u i rollen som markörer.

markörspel är inte så jäkla svårt att fixa egentligen, för oss killar är det ju bara att tänka sig in i smärtan, som man känner vid en rejäl spark i grenen, och köra utifrån den

själv har jag OC-spray som referens och agerar med det minnet som stöd.

 

det krävs lite skådistalanger men inte så mycket mer.

att man sedan får till bättre moment med realistiska skador är en annan femma.

vad jag gillar med norge är att de vågar bruka gris-inälvor i sina spel, samt att de inte ha begränsningar på användandet av blod.

är det skador som där mycket blod är inblandad så spelas det med mycket blod.

[dxl]

Efter mycket tid på olika forum där jag debatterat mycket sjukvård så har jag så smått börjat göra en 180 graders sväng i den här frågan. Jag är inte helt övertygad om att det behövs sjukvårdskompetens annat än "buddyaid" förens man kommer upp på kompaninivå. (obs jag pratar HV här). Jag har inte riktigt tid att utveckla mer just nu nu dock. (redan sen till jobbet)

 

Det jag däremot är helt övertygad om är att sjukvårdskompetensen hos gemene HV soldat är kass. Min gudson har en mer omfattande förstahjälpen utbildning i skolan och han har precist börjat första klass. Nä gör sjukvård 30h obligatoriskt för alla med HV kontrakt och ta utbildning bort från 1950 tals tänket.

[Emil - HVund]

Efter mycket tid på olika forum där jag debatterat mycket sjukvård så har jag så smått börjat göra en 180 graders sväng i den här frågan. Jag är inte helt övertygad om att det behövs sjukvårdskompetens annat än "buddyaid" förens man kommer upp på kompaninivå. (obs jag pratar HV här). Jag har inte riktigt tid att utveckla mer just nu nu dock. (redan sen till jobbet)

 

Det jag däremot är helt övertygad om är att sjukvårdskompetensen hos gemene HV soldat är kass. Min gudson har en mer omfattande förstahjälpen utbildning i skolan och han har precist börjat första klass. Nä gör sjukvård 30h obligatoriskt för alla med HV kontrakt och ta utbildning bort från 1950 tals tänket.

 

Min åsikt är obligatorisk TOS-utb. till alla HVsoldater och en beväpnad sjukvårdsman i varje grupp.

[dxl]

Min åsikt är obligatorisk TOS-utb. till alla HVsoldater och en beväpnad sjukvårdsman i varje grupp.

Och vad vill du då att sjukvårdsmannen ska kunna göra? Trycka lite extra hårt på ett sår, rensa svalget på någon lite extra fort?

[Emil - HVund]

Min åsikt är obligatorisk TOS-utb. till alla HVsoldater och en beväpnad sjukvårdsman i varje grupp.

Och vad vill du då att sjukvårdsmannen ska kunna göra? Trycka lite extra hårt på ett sår, rensa svalget på någon lite extra fort?

 

Vad sägs om ABCDE eller kamrathjälp, kalla det vad du vill. TOS handlar ju om lifsfarligt läge.

[larsev]

Min åsikt är obligatorisk TOS-utb. till alla HVsoldater och en beväpnad sjukvårdsman i varje grupp.

Och vad vill du då att sjukvårdsmannen ska kunna göra? Trycka lite extra hårt på ett sår, rensa svalget på någon lite extra fort?

 

Vad sägs om ABCDE eller kamrathjälp, kalla det vad du vill. TOS handlar ju om lifsfarligt läge.

 

ABCDE ingår redan i baskraven.

TOS har i alla fall mitt kompani fått utbildning i.

[dxl]

Vad sägs om ABCDE eller kamrathjälp, kalla det vad du vill. TOS handlar ju om lifsfarligt läge.

För det första så anser ju jag då att just ABCDE är något som man bör lägga mindre emfas på. Så har man en designerad sjukvårdare på grupp så är det inte något han ska ägna sig åt.

Sedan så antar jag att du med TOS menar taktiskt omhändertagande av skadad. (och inte thorax....) Livsfarligt läge, det är det ju alltid om det finns någon som skjuter på en, så det är ju inte bara under just TOS fasen det är det.

Kamrathjälp, det är ju just därför vi inte har sjukvårdare på lägre nivåer längre, för att alla ska kunna ge kamrathjälp. Och jag är ganska övertygad om att alla kan sitt ABCDEFGH whatever.

Så var behöver du sjukvårdaren?

Edited December 2, 2008 by dxl

[Munin]

Någon ska ju bära på bår, patienttäcke och sjvväska?

 

Seriöst så vore det bra om man återinförde den befattningen för de små men ack så viktiga bisysslor denne skötte/kan sköta vid längre tid i fält:

 

Kontrollant av klorering/vattenrening/diskning.

Daglig fotinspektion.

Kontroll av skötsel personlig hygien, inkluderande OVIK när det blir kärvt, behovet är konstaterat även bland yrkesfolk.

Bistå gruppchef och stf gruppchef i den dagliga kontrollen av fysisk och mental hälsa på gruppen. (Är Pelle trött/ledsen?)

 

o s v

 

Även i TOS uppstår läget där någon ska ha huvudansvaret för att vårda Pelle när området ej längre är hett, oaktat vilken enhet denne kommer ifrån är det bra om han/hon har en något högre utbildningsstatus än att kunna L-ABCDEF och HLR.

Ska vi fortsätta på TOS tanken är det ju bra om denne kan inrapportera tillstånd/lämna av patienten enligt gällande metod utan att bränna en säkring (AVPU MIST m m)?

En något högre utbildningsnivå än den gemene sodlaten vore bra när det gäller lämpliga kroppspositioner/bandagering vid svåra eller multipla skador?

En något högre utbildningsståndpunkt när det gäller triage och sortering av skadade?

 

Ibland är kompsjv snabbt på plats, oftast tar det en stund....

Edited December 2, 2008 by Munin

[dxl]

Jag utgår att vi fortfarande pratar HV. Och då (det jag har sett kan ha ändrats/kompletterats på eget initiativ) är sjukvårdsväskan ganska så... ja, vad har den egentligen som man inte redan bär på sig som soldat? Tejp?

Bår, när behöver du båren? Jo när du ska flyttas en längre sträcka, så då bör det väl vara den som tar patienten från gruppen upp till kompani/bataljon/sjukhus som kommer med bår?

 

Triage/sortering, anser jag ska skötas av antingen plutonchef eller någon som har civil utbildning för det (helst det senaste). Denna person behöver inte heller finnas på grupp utan det räcker om den finns på plutonen. Behövs triage så är det många skadade är det många skadade så är sanolikheten stor att den designerade sjukvårdaren på gruppen är det också.

Att ta hand om multipla skador på en och samma patient, självklart ska man ha någon som har kompetens på det, men på grupp?

 

 

Man behöver inte ha en utbildad sjukvårdare på grupp, det fyller ingen funktion vad jag ser. Bättre att ha det på plutonen. Ja han/hon får kanske knata runt mellan grupperna för att kolla folks fötter, dela ut plåster, extra förband, panodil och annat som kan vara bra att ha. Man kanske kan ha två. Men på grupp känns så fruktansvärt overkill.

 

Att se till folks hygien fötter och så vidare behöver man ju faktiskt inte en sjukvårdare för dock.

Sedan verkar folk (inklusive jag) glömma att den utbildning som gruppsjukvårdare förr hade, egentligen inte var mycket mer än det som varje soldat får nu.

Edited December 4, 2008 by dxl

[bushman]

efter att ha spenderat ännu en vecka som sjv-markör åt HM kongens garde i norge, inser man att hela sjv-kedjan i hemvärnet är ett skämt.

gardet har i stort sett likvärdiga uppgifter som hemvärn i sverige.

ok hemvärnet har inte världens skarpaste drilltropp jag vet....

 

men uppgifter som bevakning av objekt och eskorter, som HV sköter här i sverige sköter de också.

ja de är bättre utbildade och avsevärt yngre.

men de har fortfarande en "hjelpeplats" motsvarande vår bat-förbandsplats.

de har motsvarande plutonsjv med 11 månaders utb, samt oftast läkare eller sjuksköterska på plats.

vad har HV att jämföra med?

en flock röda korsare som sitter på hv-gården med var sin väska 6, och en lastpall patienttäcken?

 

de klarar att ta hand om högst två skadade samtidigt, och då har de ändå bättre förutsättningar iom att de trots allt HAR sjuktransport-fordon, utbildning och utrustning, för att kunna lösa uppgiften, åt ett komp.

men den erfarenheten i ryggen och det jag sett av röda korsets div ideer, om hur man skall transportera skadade från objekt till ett ROLE 3 sjukhus.

dödligheten enbart under tp skulle vara 100%.

 

iom att hv-sjv knappt kan göra mer än att hålla handen, vid en skottskada, då de ej knappt vet hur man snör av, ventilpneumotorax* får de inte utföra(om de ens vet vad det är) och utrustningen som finns är inte modern nog.

ja ni kan tamponera hur mycket ni vill, men har ni försökt jobba bak i en volvokombi någon gång?

 

jag fick tyvärr det otrevliga nöjet, att få åka med en intox från mitt "andra jobb" till sahlgrenska,(gbg) för några veckor sedan.

det var bak i en van, och inne i gbg.

trots att bilen knappt körde fortare än 50 någon gång under färden, flög jag och framförallt patienten som en vante bak i lastutrymmet.

då låg hon fastspänd på en civil bår som var långt bättre än bår 2, med kramper iofs, men vid medvetande och kontaktbar.

 

hur tror ni då ni skall lösa transport från objekt "mörka skogen" med en traumatisk skottskada till regionssjukhuset i stora staden, bak i en civil kombi med värdelös takhöjd, och inget utrymme.

och då på vägar som knappt är asfalterade, och vintertid ej plogade, och förmodligen på avstånd som överstiger de ca två km vi fick köra genom centrala GBG en lördagkväll.

 

går ni i tron att civila ambulanser skall kunna komma ut, och rädda era skadade och snabbt förblödande kamrater, så kanske det som i dag för ett år sen, inträffade på skövde skjutfält, vara en väckarklocka.

 

om det tog 20 min innan ambulansen ens lämnade centralen, då det blev osäkerhet om var de skulle, på ett övningsfält med väl utmärkta räddningsplatser?

 

hur lång tid tror ni då det tar för en ambulans att komma ut till något den kanske bara får UTM eller X & Y till?

dessutom med tanke på andra trådar, jag vill fan inte att någon halvblind FRO människa med kortvågsamband med halva jordklotet, men ej trådsamband med 112, skall ringa in larmet heller.

METHANE är förmodligen okänt i FRO-kretsar...

 

och vilken civil ambulansförare åker ens ut på ett larm till objekt, som inte ens hv-sjv går i närheten av om området ej är "klarerat"?

iofs civila ambulansmän har bättre skyddsvästar än HV numera, men de lär knappast åka ut om de vet att okänd beväpnad styrka, finns på objektet.

 

öppna ögonen och inse att även HV måste komma upp i den nivå som utbildningsförbanden håller idag.

den är iofs kanske inte heller på den nivå den borde vara, men ljusår bättre än det som röda korset erbjuder.

 

*ventilpneummtorax

[hvsjv]

jag håller med sista talare.

fast av tråkig erfarenhet så läggs de mera tid på skjutövningar fast de är lika viktigt. men mindre tid på samband, sjukvård och andra nyckelgrupper när de är övning.

de är nästan som alla få pojken i sig och vill skjuta istället för att öva sjukvård och kamrathjälp, men så är de nog.

sen ser man att när utbildningplanen för varje år kommer ut så är de igentligen få sjv-övningar som man får ut.

jag tror att röda korset har tappat bort sig på nått sett när de gäller hv-sjv, för när jag gick med 95 var de mera tillfällen att fara på kompletering övningar men inte nu.

mer övningar när de gäller transport, priorotering,

börjar känna mig negativ mot en del befäl och röda korset.

[bushman]

@hv-sjv:

 

jag vet ej hur tänket är i er utbildningsgrp.

men i min är tänket från ledningen att: "klarar vi striden så klarar vi allt annat"

vilket gör att det enbart läggs vikt på stridsövn med tex insatsplutonerna.

jag har full förståelse för detta, har man blott 48 timmar att utbilda skyttesoldater in i rätt led, eller framför allt få dem att jobba på samma sätt.

det spar liv helt enkelt.

tyvärr hjälper inte detta när skiten slår i fläkten, och skogen brinner eller det välter en buss brevid objektet, och du står med 18 st pannben som kan jägarstrid på sina fem fingrar, men som knappt kan sätta på ett plåster.

men allmänheten ser M90 så tror dem att "här e hjälpen"

 

det som också blir problemet är att de i avtalsförnedringarna som blir kvar, som ej får någon styrning börjar pissa in sina revir och upprätta sina egna regler.

de får inga instruktörer som kommer utifrån "verkligheten"

också helt förståligt, instruktörer kostar pengar och handen på hjärtat, mängden instruktörer som sysslar med sjukvård, underhåll och försörjning i firman, är försvinnade få och är snart centerade till två/tre orter i landet.

är man sjukvårdsinstruktör på runt 30 med familj, är inte en helg ute i fält med motsträvig röda korsare det man drömmer om.

även med den lilla erfarenhet jag har från att vara instruktör åt norska vpl och svenska hemvärnsundomar i sjv, får mig att backa för att utbilda "vuxna" HV-sjv.

 

och jag tror det ser lika ut vad gäller för alla inom CSS* i hemvärnet.

de få instruktörer som finns tillgängliga finns på regementsorterna och inte ute i obygden.

det är tex inget under att skövde har en av landets bästa kokgrupper, när C kokgrp jobbar på trumslagaren(mil-restaurangen)

och att det finns insats-sjv i göteborg där förmedC huserar.

 

*combat support service dvs trängen på ny militäriska

[skaya]

bushman: intressant länk du hänvisade med ventilpntx, som rekommenderar RÖNTGEN som utredning!!! Ventpntx är en KLINISK diagnos som skall åtgärdas omedelbart utan fördröjande röntgenundersökning. Slut förtydligande.

 

I övrigt håller jag i stort med. Fordonsparken är helt värdelös. Terrängframkomligheten skall vara lika bra som de enheter vi är satta att understödja. Organisationen suger, uthålligheten är obefintlig och den löjeväckande tanken att en grupp på kompaninivå dels ska serva ett stridande förband med sjukvård (tar rätt mkt resurser..) och bemanna en sjvtrnspkedja till ett sjukhus som kan vara långt bort är helt vrickat. Eller till en omlastningsplats för mer tidsspillan och omak för patienterna... Som om att civila ambulanser ej har tillräckligt att göra... Snark.

[bushman]

@skaya:

jag tog den mest enkla jag hittade.

syftet var väl mer att förklara termen än vårdförfarande och skillnader mellan klinisk sjukhusvård och katastrof/krigssjukvård.

 

vad gäller sjv-tp fick jag nya perspektiv i veckan då jag lärde mig norrmännens "load and go"

gäller det ABC-skador så skall köttet upp på båren och iväg, så länge det inte talas om högenergi-skador så skyfflas det upp på bår och rushas iväg.

[skaya]

Det nya civila traumatologiska tankesättet är att load'n'go alltid är att föredra framför stay'n'play, tiden som läggs på skadeplats utöver det mest basala investeras bäst på plats för definitiv behandling. Exempelvis skall man inte intubera på skadeplats, eller ge vätskeersättning i onödan (nånstans vid 30 minuters förväntad transporttid är brytpunkt för annan bedömning) - detta gäller vid trauma. Internmedicinska tillstånd kräver dock en helt annan behandlingsapproach!

 

Finns ingen skillnad mellan civil och miltiär sjukvård, ventilpnthx är en klinisk diagnos och skall åtgärdas med ventilering eller inläggande av drän innan rtg, då utvecklad ventilpntx är extremt kritiskt, som du säkert vet. Vill bara påpeka detta.

 

Den stora frågan är väl egentligen, hur ska vi kunna genomföra någon förändring? Jag har försökt driva frågan inom min utbildningsgrupp, att vi ska få ut bandvagnar men det har fallit i "död" jord. (obs, som ett försöksprojekt.)

Edited December 6, 2008 by skaya