Robotbåten Ystad lever?

[Pal]

Robotbåtara utgick ur försvarsmakten sent förra hösten. Men dessa slagkraftiga fartyg borde fått vara kvar längre, de är ju riktiga monster med sina gastubiner och Robot 15. I vilket fall så satt jag just och googla efter bilder på jagare och andra svenska örlogsfartyg när jag hittade en websida med fantastiskt goda nyheter.

 

R 142 Ystad har räddats undan skrot döden. Så nu kommer en förening hålla henne igång. Otroligt nog har hon fått behålla allt. Verkligen allt fungerar, kanon, stridslednings-utrustning, sikten, spaningradar. Och eftersom robotbåten moderniserats för att kunna behållas mycket längre men sedan ändå utgått har hon ett toppmodernt stridsledningssytem. Hur spännande som helst, och föreningen verkar tänka sig att uppträda med henne som hon användes i försvaret, så att man kan visa upp henne som hon framfördes och bemannades under kalla kriget.

 

Tydligen såg det mörkt ut väldigt länge att rädda båten, men sen nu i Augusti så gick det tydligen plötsligt fort och nu är Robotbåten Ystad i föreningens händer. Hittils har de endast kört upp henne från Karlskrona till skeppsholmen. Och sen vidare från skeppsholmen till Muskö.

Jag har redan anmält mig och tänkte att detta lär ju alla normala möpar kasta sig över, iallfall om man finns i stockholmsområdet.

 

Hur jävla kul kommer det bli till våren och nästa sommar att vråla fram i över 40 knop och med mig sittandes i stridsledningscentralen och rikta 57 mm kanonen på allt jag kan låsa på med radarn

 

http://www.robotbatar.se/

[Beafer]

Jag skulle gärna vara med i den där föreningen, men det kostar 1000kr om året, vilket för tillfället är lite mycket för min ekonomi.

 

Här finns ett antal bilder på henne från Skeppsholmen:

http://www.skoogy.se/ovrigt.php

[Psilander]

Är faktiskt mer sugen på Spicas vänner eller MTB veteraner, men jag har inte tid, det är problemet, men lite GT ångor kan kanske bota den v ärsta saknaden av sjön.

 

Det handlar om två Öl i månaden för en behjärtansvärd sak.

Edited October 17, 2006 by Psilander

[dxl]

Dessutom finns planer på att skapa ett levande fartygsmuseum i Stockholms innerstad i samarbete med SMM (Statens maritima museer), lokala myndigheter samt andra museefartygsföreningar. Givetvis med Ystad som huvudattraktion

 

Inte för att jag vill vara den som är den. Men vad är det för fel på Göteborg där ett av (om inte DET) största maritima muséet i Europa är beläget?

Vore det inte bättre att ligga där och på så sätt få tillgång till den kompetens som redan finns där hos dom som sköter fartygen där nu. Samt, det ligger ju redan en massa krigsbåtar där..

[Psilander]

Varför inte samordna alla båtar till Sthlm så kan Karlskrona krama världsarvet, Göteborg handelsflottan och stockholm örlogsfartygen.

 

Med SSHM i ryggen kan man nog komma längre tyvärr saknar ju Sjöhistoriska museifartyg förutom St Erik och ett FyrSkepp. Dessutom har kka en Rbb (Västervik). Det saknas örlgsfartyg i sthlm, förutom Vasa. MTB veteranerna måste komma ut ur dunkelet också.

 

Själv vill jag se ett sjöhistoriskt museum i Modernas lokaler, med museifartygen runt kajerna på skeppsholmen, forskarbibliotek, osv ett örlogshistorisk centrum på skeppsholmen.

[Dr. T-68]

Det är underbart skönt att det finns personer som har möjligheten att göra detta.

Jag önskar att jag bodde så att jag aktivt kunde vara med.

 

Jag läste att de fem robotbåtarna som ligger avrustade skall vara reservdelsdepå till 3:e ytstrids. Vad är det som dessa båtar har gemensamt med dagens båtar?

 

Lite länkar till några andra hjältar

T121

MTB vetaranerna

T38

T56

M20

[fogel02]

KA2 troligtvis massor med småprylar som ändå är värda en del

 

ex är delar av radioutrustningen samma

[magnus242]

Själv vill jag se ett sjöhistoriskt museum i Modernas lokaler, med museifartygen runt kajerna på skeppsholmen, forskarbibliotek, osv ett örlogshistorisk centrum på skeppsholmen.

Det var det första vettiga förslaget på vad man skulle kunna göra av Moderna museumet, sälj ut konstsamlingarna så får man en liten grundplåt också. :P

[1:M]

-Vill bara förtydliga och lägga lite till rätta ang.R-142 (HMS) Ystad:

 

1) -Hon är nära nog så komplett i SLC som vi kunde få henne,Maril 2000 är inget nytt system,utan mer eller mindre utfasad,finns mig veterligen endast som utb.anläggning idag.Det som saknas är SIS:en och delar av PS-systemet.De har plockat ur allt som fortfarande är hemligstämplat och som kan användas i de efterföljande korvetterna.(dock endast kretskort).

-Under resan upp fick vi GPS och Maril att prata med varann..så nu ser det ut som det ska enl.SYTE folket som var som barn på julafton i grottan.

 

2) -En lusentapp om året är inga pengar egentligen..men till det kommer närvaro på arbetsdagar för att visa sitt intresse för att sen ev. räknas in i besättningen när hon så småningom skall civilregistreras.Så att bara betala och tro att man skall få åka utan att jobba för det,är en ren utopi.

 

3) -Gällande ett maritimt centrum i huvudstaden då är det tänkt att antingen nyttja Beckholmen alt.Skeppsholmen för att inte endast bara statiskt förevisa fartygen ( som i Göteborg och Karlskrona),utan för att kunna erbjuda autentiska åkturer med fartygen,allt från äldsta Mtb,via minsveparen M20 till Spica & Ysd..givetvis i nära samverkan med SMM och andra maritima intresseorg. & föreningar.

-Det kan inte Maritiman eller Marinmuséet i K-a erbjuda..ett tämligen svårslaget koncept,rätt utfört.

 

4) -Tanken med Ysd är inte bara museal,möjligheterna är oändliga och blir det vi gör det till,märk väl att alla fungerande f.d militära fartyg i landet idag (inkl.Ysd) inte åtnjuter statligt stöd ekonomiskt,utan vi skall alla själva bära kostnaderna.Full tank på t.ex.Spica eller Ysd suger iväg i runda slängar ca.400.000:-...och är uppåkt efter bara 12 timmar på tre gasturbiner i full fart.

-Därför finns en uppsjö idéer om hur finansieringen skall ordnas..läs mer på hemsidan framöver.

 

5) -Listan på fartyg som ligger i "döda skeppens vik"nere i örlogshamnen är inte updaterad,idag ligger endast Piteå och Nynäshamn där ( rätta mig ngn.om jag har fel ) .Norrköping ligger på Kockums ytterom "femfinger dockan" som reservdelsdepå till Ysd.

 

6) -Utrustning som är gemensam med övriga idag aktiva fartyg i flottan är rätt omfattande,allt från elcentraler,lamparmaturer,kabelstegar till skithus,köksmaskiner,till mer avancerad elektronik och maskinella delar ( inte gasturbinerna nu då).

 

-Det sägs ju att sex är det bästa i en människas liv...vi som en gång åkt och idag åker Robotbåt håller inte med om det alls

Edited October 23, 2006 by 1:M

[Beafer]

-Vill bara förtydliga och lägga lite till rätta ang.R-142 (HMS) Ystad:

 

2) -En lusentapp om året är inga pengar egentligen..men till det kommer närvaro på arbetsdagar för att visa sitt intresse för att sen ev. räknas in i besättningen när hon så småningom skall civilregistreras.Så att bara betala och tro att man skall få åka utan att jobba för det,är en ren utopi.

 

Finns det någon möjlighet att få vara på arbetsdagar och liknande utan att betala till en början? Min ekonomi är mycket pressad.

[1:M]

-Vill bara förtydliga och lägga lite till rätta ang.R-142 (HMS) Ystad:

 

2) -En lusentapp om året är inga pengar egentligen..men till det kommer närvaro på arbetsdagar för att visa sitt intresse för att sen ev. räknas in i besättningen när hon så småningom skall civilregistreras.Så att bara betala och tro att man skall få åka utan att jobba för det,är en ren utopi.

 

Finns det någon möjlighet att få vara på arbetsdagar och liknande utan att betala till en början? Min ekonomi är mycket pressad.

 

 

-Tyvärr inte,detta har att göra med det faktum att det kan ses med oblida ögon av resten av folket ombord,samt det faktum att hon kommer ligga på militärt område,åtminstone över vintern,vilket i sig kräver anknytning till fartyget och inpasseringstillstånd mm..

[01/B3]

Jag har sett uppgift om att Norrköpingsklassen hade PS 722 ingående i Arte 722. Det är möjligt att denna finns på bild i World Naval Weapons Systems, 1997-98 (s. 343). Senare hade Norrköping PS 75 (Sea Giraffe). Ersatte den då PS 722?

 

Är det någon som vet mer om radarn PS 722?

[ERK]

PS 722 sitter på korvetter av Göteborgsklass tillsammans med PS 76.

[Björn]

Jag har sett uppgift om att Norrköpingsklassen hade PS 722 ingående i Arte 722. Det är möjligt att denna finns på bild i World Naval Weapons Systems, 1997-98 (s. 343). Senare hade Norrköping PS 75 (Sea Giraffe). Ersatte den då PS 722?

 

Är det någon som vet mer om radarn PS 722?

 

Jag har både reparerat och utbildat tekniker på den i flera år så jag vet ganska mycket om PS-722. Den satt ursprungligen på torpedbåtarna i Norrköpingsklassen som spaningsradar för invisning av eldledningsradarn PE-723 (i siktet) vilka båda ingick i artillerieldledningen Arte 722. I den installationen hade spaningsradarn dålig höjdtäckning och var främst avsedd mot ytmål och noggrann manuell målföljning vid torpedskjutning. När Norrköpingsklassen modifierades till robotbåtar ville man ha en spaningsradar med bättre kapacitet mot luftmål så den ersattes av Ericssons PS-75 som är en sjöversion av arméns PS-70 som har kompletterats med en särskild ytmod med pulskompression som saknades i PS-70. De gamla PS-722 anläggningarna ställdes i förråd som reservdelsdepå åt de PS-719 som var kustartillerivarianten och fortfarande fanns på vissa fasta KA-batterier. Den fanns även i en ubåtsversion som hette PS-819 och var installerad på ubåtarna i Drakenklassen.

 

Nästa generation av Philps spaningsradar var i princip samma men kom ca 10 år senare och med en stor del nya komponenter. Den fick benämningen PS-726 och anskaffades i 20 exemplar i lite olika varianter. 16 gick till patrullbåtarna, 2 till de båda Hallandjagarna, 1 till min- och utbildningsfartyget Carlskrona och den sista sattes på Berga örlogsskolor som utbildningsanläggning. Av jagarnas anläggningar installerades bara Hallands medan Smålands placerades ute på Stabbo där örlogsskolorna hade en skjutstation. När jagarna utrangerades sattes deras anläggningar istället ombord på minfartygen Älvsborg och Visborg. Numera finns 5 av systemen på minröjfartygen typ Koster, en på Carlskrona och Bergas utbildningsanläggning flyttades 2005 till Sjöstridsskolan i Karlskrona. Även den här radarn fanns i Kustartilleriet som PS-724 och på ubåt typ Sjöormen med beteckningen PS-829.

 

När Göteborgskorvetterna byggdes fick de den nya spaningsradarn PS-76 som i kustflottan snabbt fick namnet "herraväldesradarn" på grund av sin höjdtäckning och räckvidd. Den har en nackdel som ofta drabbar långräckviddig radar, nämligen att den är blind i närområdet beroende på de långa sändpulserna. Bilden den levererar är dessutom ganska grov i mindre skala eftersom den är optimerad för stora spaningsavstånd. Man ville därför ha ytterligare en spaningsradar som dels täckte närområdet och dels gav en bättre radarbild med högre upplösning mot ytmål.

 

PS-726 tillverkades inte längre så man tog 4 av de PS-722 som ställts undan tidigare. Dessa skickades tillbaka till fabriken där de renoverades och vissa komponenter byttes mot samma som sitter i PS-726 då de ursprungliga inte gick att få tag i längre. Radarn installerades tillsammans med PS-76 och båda anläggningarna använder samma antennreflektor. Eftersom PS-76 arbetar på C-bandet och PS-722 på X-bandet kan de användas samtidigt utan att störa ut varandra och den gemensamma antennen brukar därför kallas C/X-antenn. PS-722 har även i den installationen dålig höjdtäckning och används därför som ren ytspaningsradar medan PS-76 hanterar både luft- och ytmål på stora avstånd. Som en extra finess på Göteborgskorvetterna kan man välja att koppla upp navigeringsradarns vågledare till C/X-antennen eftersom den också arbetar på X-bandet. Man vinner då 3 saker: Fri täckning horisonten runt, mer än 4 gånger bättre antennvinst och dessutom drygt 3 meter ökad antennhöjd vilket flyttar ut radarhorisonten en bra bit.

 

PS-722 är fortfarande en radar med bra prestanda men det är svårt att få fram reservdelar eftersom den konstruerades på 60-talet. Å andra sidan är vissa av komponenterna så grovhuggna att det går att ta fram ersättningar med ganska enkla medel. En gång när sändarens modulator gick sönder under brinnande ubåtsjakt med Göteborg, gjorde jag en nödreparation med hjälp av en sådan ståltrådsgalge man får på kemtvätten som jag råkade ha i hytten. Flera år senare när jag höll praktikövningar ombord upptäckte jag att den fortfarande satt kvar. Gammal materiel må föraktas av många men den går ofta att fixa med enklare medel när det skorpar till sig medan den moderna många gånger kräver både avancerade resurser och dyr underhållsutrustning. Personligen föredrar jag att ha ett gammalt hederligt system i bakfickan som reservmetod, man vet aldrig när det kan behövas.

[Pal]

Tack för genomgången Björn, mycket intressant. Hur är det egentligen möjligt att använda samma radar på en ubåt med så liten antenn? Jag trodde antennen var mycket mer integrerade än vad den verkar vara då. Var PS-75 bättre än PS-722 för ytmål, är osäker på om du kanske menar att PS-722 var bättre i det avseendet trots den är äldre?

[Björn]

Att använda samma radar på ubåt som på ytfartyg går alldeles utmärkt. Det som skiljer är främst antennlösningen där ubåten behöver en antenn som är tät så inte vågledarsystemet fylls med vatten i undervattensläge. Ubåtar har också speciella radarmaster som dras ner i tornet då radarn inte används. Därför behöver också antennen vara mindre än på ytfartygen vilket ger sämre upplösning. Ubåtar har ofta en typ av reflektorantenn som var vanlig förr även på ytfartyg och som kallas "halvostantenn". Den har inte särskilt imponerade prestandaegenskaper men är robust byggd och kan tåla vatten bra. Den sämre upplösningen är något man får acceptera, radarn är ju ändå inte den viktigaste sensorn på en ubåt.

 

Efter Sjöormen-klassen slutade man använda kraftfulla spaningsradarsystem på ubåt utan installerade en vanlig navigeringsradar även om den fortfarande benämns spaningsradar. En anledning var att Sjöormens PS-829 liksom övriga spaningsradarsystem i den familjen har en pulseffekt på 200 kW vilket är mycket röjande mot radarvarnare eller signalspaningssystem. Då ubåtens viktigaste egenskap är att verka dolt är det olämpligt att bröla ut så kraftiga mikrovågspulser så man valde istället en radar som har ungefär en tiondel av uteffekten. Då ubåtens radarmast av naturliga skäl inte hamnar lika högt som på ytfartyg kommer också radarhorisonten att ligga närmare och begränsa räckvidden så det var ändå inte meningsfullt att ha en radar med lång räckvidd. Däremot använde man fortfarande samma typ av antenn av tidigare nämnda skäl.

 

När det gäller jämförelsen mellan PS-75 och PS-722 på ytfartygen så är PS-75 ursprungligen byggd för luftspaning vilket framgår tydligt när man ser antennen som är samma som för PS-70 fast i en snyggare färg. Reflektorn har s.k. Cosekantkvadratform vilket ger en lob med bra höjdtäckning men samtidigt dålig räckvidd längs ytan. Det här upptäckte vi när den kom ombord på robotbåtarna eftersom yttäckningen var så dålig att vi inte längre kunde utnyttja torpedernas fulla räckvidd då vi inte såg fartygen på lika stort avstånd som vi såg flygplan. Man löste problemet genom att lyfta av antennreflektorn och montera dit 2 metallkilar innan den sattes tillbaka igen. På så vis "tiltades" reflektorn och hela loben några grader nedåt vilket ökade yttäckningen tillräckligt.

 

PS-70 är en ren MTI-radar som sorterar bort alla fasta och långsamtgående radarekon, så för att kunna använda den mot ytmål var man tvungen att införa en speciell ytmod i radarn för att kunna se land och fartyg. Radarbilden i PS-70 och PS-75 har byggts upp digitalt och består av sektorsegment varvet runt. Vid omvandligen till analogt radarvideo har man så stora pixlar att det är ganska svårt att känna igen exempelvis en kuststräcka då det mest liknar en riktigt gammal och grov digital bild med risig upplösning. Det duger för att hitta flygplan och fartyg fritt till sjöss men i skärgården? Nja, inte är bilden särskilt imponerande precis och att använda den till noggrann radarnavigering kan man glömma direkt.

 

PS-722 däremot är en helt analog radar och bilden ser ut som på en navigeringsradar. Den höga pulseffekten gör att man kunnat ha korta sändpulser vilket ger den mycket bra upplösning i avståndsled. Att den arbetar med ungefär halva våglängden jämfört med PS-75 och PS-76 och en antenn som är lika stor som dessa innebär att upplösningen i sida är ungefär dubbelt så bra. Med sin korta pulslängd kan man nästan komma ner i lika bra upplösning som navigeringsradarn i sin bästa mod. Eftersom antennen har en form som är parabolisk får den också en låg och symmetrisk antennlob med bra räckvidd längs ytan men på bekostnad av höjdtäckningen. Att den dessutom saknar MTI-funktion gör den ännu mer olämplig mot luftmål eftersom ett flygplan eller en robot som passerar över en ö lätt dränks av markekot och kan tappas bort.

 

Som ett tillägg kan jag också göra en jämförelse mellan PS-75 och PS-76 som båda kommer från Ericsson. Förutom den betydligt större räckvidden hos PS-76 så har den en annan funktion som gör den bra även för ytspaning. Den har nämligen 3 olika antennlober som den kan växla mellan beroende på hur hotbilden ser ut. Den första loben har samma utseende som hos PS-722 och används mot ytmål, den andra ser ut som hos PS-75 och används mot luftmål och den tredje har mycket stor höjdtäckning för att kunna upptäcka luftmål på så hög höjd att de normalt inte skulle upptäckas av en "vanlig" spaningsradar. PS-76 har dessutom två parallella kanaler, den ena med MTI-funktion och den andra utan. Båda fungerar samtidigt oberoende av vilken lob som används och radaroperatörerna väljer vilken av radarbilderna som ska presenteras på respektive indikator. PS-75 byter mellan luft- och ytmod så den kan bara göra en sak i taget.

Edited December 21, 2012 by Björn

[vikingman]

Robotbåt meter från att ramma passagerarfartyg

I nästan 40 knop och i tät dimma passerade den 250 ton tunga robotbåten R142 Ystad fartyget Silverpilen med bara några meters marginal, en händelse som kunnat sluta i katastrof.

Under lördagen låg en tät dimma över delar av Stockholms skärgård. Lasse Nilsson var ombord på Silverpilen på väg från Utö till Årsta havsbad när en stor skugga plötslig syntes i dimman. Bara sekunden senare passerar ett 40 meter långt före detta militärfartyg i nästan 40 knop strax bakom aktern på Silverpilen.

Läs mer på länken!