Mönstringsalternativ, samlad "GSU"

[Rickard N]

Helt utan att ha belägg för detta men, det kan inte bidra till avhoppen att vpl inte är mentalt förberedda för vad de skall göra? T.ex. spanare som inte insåg att de skulle ligga still i någon snödriva i en vecka och se sig om vad som händer.

[GC1]

jag är av den uppfattningen att många avhopp (detta gäller alla förband) kommer sig av att ingen egentligen vet vad det kommer att handla om.

 

om man hade städat och bäddat som under gsu hemma så hade morsan fällt glädjetårar, nu fick man istället skällning för att man bodde i en ofantlig röra.

det finns gott om vältränade, välmotiverade vpl som aldrig haft en riktig motgång i hela sitt liv och nu måste de kanske lösa svåra problem på egen hand under svåra förhållanden, sådant kan för en del vara svårt att hantera.

 

jag tror inte att en ny utbmodell kommer att sluta med att alla blir lökar som inte behöver ta i någon gång. en del av lösningen kan vara att minska stressen vid övergången till det militära livet som faktist skiljer sig lite från gymnasiet.

 

@ dragonen

kan det vara så att en mjukstart både i fys och de "mjuka" bitarna hade resulterat i lika bra soldater som förr?

 

läste för länge sedan en bok om KJ och i den boken skrevs det om ett försök som gick ut på att minska på de traditionella KJ attityderna och övningarna som inte hade direkt med tjänsten att göra, plutonen kallades saft o bulle eller liknande av de andra KJ och de själva avar rädda att de skulle bli sämre än resten... gissa om de vart ungefär lika bra som de andra?

[Dragonen]

Samma uppfattning här!

Även jag trodde att vpl som jägare skulle vara action hela tiden!

Antal dygn i en snöfylld oplats är inte direkt lätträknade där man kan ligga flera dygn i sträck utan att se en ända själ förutom sina gruppmedlemmar!

Detta knäcker många och dessutom så hjälper det inte att större delen av utbåret så är majoriteten av dygnets timmar mörka.

Samma kan jag tänka mig att det är att sitta i en vaktbur mååånga timmar eller spendera större delen av sin värnplikt rensandes banden på en stridvagn!

 

Mentalseghet är nog det som avgör om en soldat klarar hela utbildningen!

 

@ dragonen

kan det vara så att en mjukstart både i fys och de "mjuka" bitarna hade resulterat i lika bra soldater som förr?

 

"Mjukstart" KAN ju vara en fruktbar lösning...

Men jag (personlig åsikt) tror inte man "pressar sina gränser" på samma sätt som om man kastas in i det gröna livet!

Edited July 20, 2004 by Dragonen

[KalleSWE]

En idé jag fick var att låta alla vpl rycka in på ett fåtal centrala platser i riket.

Där skulle dom genomföra en gemensam GSU under en tid, för att sedan få söka tjänster som passar deras fysik och psyke.

 

Alltså skulle mönstringen hos pliktverket kunna bli en första sollningsprocess, och kortas ner ytterligare, "risken" att rätt person skulle hamna på rätt plats anser jag skulle öka betydligt på detta sätt.

[Fk Satan]

FK Satan & KalleSWEs idéer är ju de samma som ÖBs. Även jag ser det som en bra idé, det torde öka frekvensen av rätt-person-på-rätt-ställe. Kostnaden och det organisatoriska lär väl iofs ställa till en hel del problem.

Kanske beror på att jag är ÖB, jag lider inte av hybris jag lovr

 

Personligen tycker jag att man ska sträva efter att få rätt individ på rätt ställe. Att man är bra grpch betyder inte automatiskt att man är en bra plutch, på samma sätt betyder det inte att ifall man är bra fysiskt så är man en bra jägare. Det finns mycket mer som styr det hela. Genom en form av GSU där man inte fått sin befattning ännu kan man mer se var man kan tänka sig göra vpl och som vad. Ett första steg kanske skulle vara att man gör regementsbuden vpl. dvs att man placeras vid en utb. bat. gör GSU:n där efter GSU så får man söka en tjänst som erbjuds vid den bataljonen under de närmaste året. Vissa kanske fortsätter direkt efter GSU till sin tjänst, andra kanske har ett halvårs uppehåll i väntan på sin tjänst. osv.

 

Visst det krävs mer av organisationen, men samtidigt tror jag att vi kan få ett mer kostnadseffektivt försvar eftersom utb-ledare osv inte behöver lägga ner lika mkt tid på att motivera, ta hand om rötägg osv.

 

 

När det gäller mjukstarten så tycker jag att det ska ta ca 2månader (max 3månader) innan man kommit upp i fullfart en utbildning som är i 10-15månader så förlorar man inte så mkt på att lära ut grunderna rejält i början. Exempelvis kan man ha mycket teori i början kring överlevnad, personlig hygien, sjukvård, soldatuppträdande utan att behöva springa 2343km/vecka med en ryggsäck som väger 32ton... Även gå igenom en hel del teori kring hur jägare är tänkt att användas, öva att bygga o-platser osv. detta kan man göra i ett lungt tempo för att verkligen lära grunderna i jägaruppträdande. Allt eftersom tiden går så blir det mer fys, mer ute i skogen längre förflyttningar osv. Jag tror att en sk "mjuk" utbmodell kan ge ett bättre resultat jmf med den "hårda" modellen.

[KalleSWE]

Fu Gson Posted den Jul 21 2004, 22:42 @Satan, 2003 var det 47 600 som mönstrade (enligt pliktverkets statistik), att ta in alla dessa för en GSU är totalt orealistiskt enligt mig.

 

Tanken var att pliktverket skulle göra en 1:a sollning till utb inom armen och därefter vid inryck skulle soldaterna göra en gemensam sex veckors GSU oavsett tjänst.

 

Detta var ett sätt som användes på F6 omg883 på soldatskolan, samtliga soldater ryckte in samtidigt oavsett om dom skulle bli väderbitr. tankbilsförare eller meckar.

Jag hadde en kollega som fick byta från närskydds PBS till soldatskolan p.g.a. sjukdom och han blev gruppchef på brandstationen.

Edited July 21, 2004 by KalleSWE

[Fu Gson]

Tanken var att pliktverket skulle göra en 1:a sollning till utb inom armen och därefter vid inryck skulle soldaterna göra en gemensam sex veckors GSU oavsett tjänst.

 

Detta var ett sätt som användes på F6 omg883 på soldatskolan, samtliga soldater ryckte in samtidigt oavsett om dom skulle bli väderbitr. tankbilsförare eller meckar.

Jag hadde en kollega som fick byta från närskydds PBS till soldatskolan p.g.a. sjukdom och han blev gruppchef på brandstationen.

Jo, precis så som jag tänkte mig.....

[Fk Satan]

Tanken var att pliktverket skulle göra en 1:a sollning till utb inom armen och därefter vid inryck skulle soldaterna göra en gemensam sex veckors GSU oavsett tjänst.

 

Detta var ett sätt som användes på F6 omg883 på soldatskolan, samtliga soldater ryckte in samtidigt oavsett om dom skulle bli väderbitr. tankbilsförare eller meckar.

Jag hadde en kollega som fick byta från närskydds PBS till soldatskolan p.g.a. sjukdom och han blev gruppchef på brandstationen.

Jo, precis så som jag tänkte mig.....

Ungefär så jag tänkte det hela oxå, pliktverket plockar bort de som inte är direkt lämpliga för att göra vpl. och stoppar in de i olika fack, (flotta, Flyg, Armé) samt ger ett inryckningsdatum för GSU. Efter GSU kan man välja/söka/bli tilldelad en tjänst med start inom ett år (stora delen får inryckning inom dagar efter avslutad GSU). IFall man vill gå vidare till Jägare, speciallist osv tycker jag att man ska göra lumpen klart. därefter kan man söka till vissa tjänster så som Jägare, MP vissa speciallisttjänster osv.

 

Detta betyder att vissa kanske gör lumpen i 6-7veckor, med andra kanske gör lumpen i 2-3år... Naturligtvis ska man ha en bra ersättning ifall man väljer att stanna längre samt ngn annan form av bonus. kanske FM betalar delar av studielån ifall man väljer att stanna en viss tid? 2-3 terminers studielån bortbetalat av FM skulle inte vara helt fel

Edited July 22, 2004 by Fk Satan

[KD803]

Ungefär så jag tänkte det hela också pliktverket plockar bort de som inte är direkt lämpliga för att göra vpl. och stoppar in de i olika fack, (flotta, Flyg, Armé) samt ger ett inryckningsdatum för GSU.

Varför göra denna uppdelning under GSU? Den enda uppdelning jag kan se som rimlig är att man redan här delar upp mellan sjö- och landbaserade tjänster, då GrundläggandeSjömansUtbildning innehåller en hel del skyddstjänst till skillnad från landkrabbornas. I övrigt ska det inte vara någon skillnad under denna tid.

[Foxtrot Lima]

Den allmänna mönstringen i form av en kortare inryckningsprocess i kombination med försvarsupplysning, fysiska och psykiska tester är det nog ingen som kan se praktiska nackdelar med. Om man sedan kunde få in lite grundläggande sjukvård (HLR m m), grundläggande exercis och kanske t o m NBC-tjänst vore det ännu bättre. Då skulle jag gärna se mönstringsplikt för kvinnor också.

 

Tänk er en kort GSU - utan vapen- och stridsutbildning - på kanske fyra veckor med det ovanstående inbakat. Frågan är om det verkligen hade kostat så fruktansvärt mycket, jämfört med vad det hade gett i form av ökad försvarsvilja samt en ökad förmåga för Sveriges civilbefolkning att klara av terrorangrepp och katastrofer av olika slag.

 

Instruktörskåren kunde utgöras av en liten del yrkesofficerare och personal från civilförsvaret, och en större del med värnpliktiga befäl i befattningsutbildning (TU och truppföring).

 

Efter den allmänna GSU:n, som kunde döpas om till Grundläggande Försvarsutbildning (GFU), skulle man sedan rekrytera (för värnplikt) motiverad och lämplig personal till försvaret för fortsatt och mer kvalificerad utbildning. På så vis hade man kunnat hålla fredsförbanden relativt små och få - bemannade med endast motiverad och lämplig personal. Samtidigt skulle rekryteringsunderlaget för Hemvärnet och övriga frivilligorganisationer vara gott.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

[martinator]

Lite OT, men en känga till pliktverket. Min kusin var befäl i flottan (under sin reservarutb.) på en robotbåt. En dag ryckte det in en massa VPL. Redan första dagarna uppdagades det rätt snabbt att 4!! st INTE kunde SIMMA!!!! Och dessa har någon smart j-vla mönstringsförättare placerat i flottan!

Så jag håller delvis med om att det finns en massa som inte sköter sitt jobb och får rätt personer på rätt plats.

 

/martinator

[JTS]

Lite OT, men en känga till pliktverket. Min kusin var befäl i flottan (under sin reservarutb.) på en robotbåt. En dag ryckte det in en massa VPL. Redan första dagarna uppdagades det rätt snabbt att 4!! st INTE kunde SIMMA!!!! Och dessa har någon smart j-vla mönstringsförättare placerat i flottan!

Så jag håller delvis med om att det finns en massa som inte sköter sitt jobb och får rätt personer på rätt plats.

 

/martinator

Sa dom att dom inte kunde simma på mönstringen?

Det är ju inte så att man genomför simprov och man kan ju faktiskt ljuga där....

[Fu Gson]

Vad säger ni, är det inte rätt rejält OT nu?

Inte mer än vanligt :P

 

Men en ny tråd låter bra, kände själv att de sprang iväg åt höger, eller vänster, vart nu OT ligger.

 

@FL, vi snackar närmare 50 000 män som årliga ska mönstra, lägger vi till tjejerna så är vi över 100 000. Den GSU/GFU du talar om borde åtminstonde ta en/två veckor i anspråk. Det är ingen liten apparat som behövs för det... ingen liten alls. Och när ska GFUn ske? att skippa skolan för 2 dagar är väl inget gigantiskt problem, men i två veckor? Skolplanen är väl inte direkt "luftig" som den är.

Sen om det skulle ge en ökad försvarsvilja vette fan, de som negativa nu gnäller ju bara över att tvingas mönstra i 2 dagar. Skulle de bli mer positiva om de tvingas in i 2 veckor istället?

 

Känner att jag endast fokuserar på problemen nu, jag är klart för ett förändrat och utvecklat mönstringsförfarande, men det gäller att hålla sig på jorden.

 

Finns en SOU (SOU 2004:5) som just nu är ute på remiss som behandlar just mönstringsförfarandet. Där snackas det om inskrivningsprov i skolan, urskiljning genom skolbetyg (vilket blir från 9:an eftersom det tydligen inte finns ett nationellt system för gymnasiet) med mera med mera. Mannen bakom utredningen, landshövding Eliasson, föreslår personligen en kortare allmän utbildning i samhällstjänst.

Juholt, försvarsberedningens ordförande, vill inte ha en frivillig mönstring pga av riskerna med snedrekrytering, jag kan inte instämme mer.

 

Ovanstående svammel är hämtat från tidningen Totalförsvarsfolket

 

Edit: SOU 2004:5

 

Edit2: gluttade lite SOU:n, slopad utbildningsreserv, bättre urval innan mönstringen, alltså fler som inte mönstrar. Ett enda inskrivningstillfälle som sker efter det att hela årskullen mönstrat var lite av det jag hann uppfatta.

Edited July 22, 2004 by Fu Gson

[Ing]

Sådärja.

 

Plockade ut lite inlägg ur tråden om K4...hoppas jag inte tog fel, eller missade något.

 

/Städtanten

[Ing]

Jag tycker det vore lite intressant att höra någon av våra finska medlemmars syn på det här. Senaste FBU-kursen hade vi en finländare med oss, och pratade bl.a. om det här. I finland rycker till att börja med fortfarande de flesta in och gör sin GU. (inget smådaltande med insatsförsvar där ;) ) Som jag förstod det ryckte de in i två eller tre omgångar om året, där man hade motsvarande GSU första 8? veckorna. Först därefter får man egentligen reda på var man ska ta vägen, och om man ska ligga inne 12, 9 eller 6 månader totalt. PB, GB och Meniga misstänker jag?

 

Tanken är god, och det fungerar tydligen.

Det kanske kan vara så att vi ska tjuvkika lite på hur andra länder sköter sitt försvar, och inte bara komma på våra egna sätt. (Sedan tror inte jag att vi behöver ha ALLA stollar i vapentjänst, men se det som en fortsättning på skolan helt enkelt. Första månaden får folk lära sig HLR, allmän sjukvård och att hälsa på i skogen kanske?)

[Foxtrot Lima]

@ Fu Gson

 

Ja, du problemfokuserar inte lite heller. ;) Det där med att det inte får plats i "skolschemat" förstår jag inte vad du menar med. Inte går du i skolan när du gör värnplikten? Vad jag menade var att man "rycker in" och genomför mönstring i Försvarsmaktens regi.

 

Annars är det inte alls fel att få in en "GFU" i gymnasieskolan, eftersom det som sagt rör sig om bl a sjukvårdstjänst och vanlig hederlig försvarsupplysning. Lite fysisk fostran skulle heller inte skada. Effektiviteten i undervisningen borde rimligtvis öka och antalet nödvändiga undervisningstimmar minska.

 

Självklart är 100 000 en väldigt stor siffra, men jag tror inte att riktigt så många skulle bli berörda i själva inryckningen eftersom personer med uppenbara psykiska, sociala eller fysiska svårigheter inte skulle rycka in.

 

För att bolla lite med siffror kan vi säga att 80 000 rycker in för GFU/GSU årligen i två olika omgångar à 40 000 personer. Sedan säger vi att en fjärdedel väljs ut för fortsatt värnpliktstjänstgöring i Armén, Marinen och Flygvapnet samt civilförsvaret. Då blir det i runda tal 10 000 per halvår som får en militär grundutbildning.

 

Mitt förslag är tyvärr inte realistiskt pga försvarets ekonomiska ramar, men annars tror jag det är funkis.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

[Fk Satan]

Jag personligen skulle vilja dela in "lumpen" i ngr faser/delar (har tänkt lite på detta under dagen)

 

Fas1

Mönstring 5dagar lång, 3dagar med grundläggande sjv & försvarsupplysning 2dagar nuvarande mönstring. Efter detta finns det olika alternativ

* Frisedel

* Utb. reserv

* GSU-Tjänst

 

Fas2

GSU-Tjänst. Att under ett antal veckor lära sig grundläggande om soldatlivet, sjukvård, enklare form av överlevnad (INTE GRANEN utan mkt enklare) osv. efter denna tid finns det följande alternativ

* Frisedel

* Utb. reserv

* Hv-Utb. (2månaders kompletterande utb)

* Soldatutb(7,5-12 månaders kompletterande utb)

 

Fas3

Soldatutb

kompletterande utb. du lär dig din tjänst + samövning osv. avslutas med en KFÖ. Efter denna del kan man välja att gå vidare till US, ROP eller en speciallist utb.

 

Fas4

IFall man väljer att gå ROP skriver man ett kontrakt med FM om att tjänstgöra i 3år (utb&praktik 1år + 2år vid en enhet) efter dessa tre år kan man välja att läsa vidare som ROP eller avsluta sin tid inom FM. efter ett antal kontrakt som ROP kan man när man uppnär Kn grad välja att bli YOF och i framtiden bli Mj. Alla Fk, Lt (delar av Kn) är alltså kontraktsanställda reservare (eller speciallister)

 

Väljer man US så skriver man kontrakt om ½, 1 eller 2år till vilken man står till US förfogande om det då är via ngn insatsbataljon eller utlandstjänst osv det får man se. man har ett kontrakt på en viss tid och behöver US dig så är det bara att åka...

 

speciallist är utb. som idag är av formen Teknisk officer, systemtekniker, FJS, MP, KJ, mekaniker osv en hel del kommer att rymmas under denna del

Edited July 22, 2004 by Fk Satan

[Fu Gson]

@FL, jo, blev lite negativa tongångar där. Men samtidigt känns det onödigt att föra en diskussion som saknar verklighetsanknytning. Inte för att denna gör det, men ibland är det lätt att skena iväg.

 

Men skolan så menade jag att det är under gymnasiet man mönstrar, om man ska ha en "GFU" efter gymnasiet så ställer den knappast till mindre problem. Arbete, högskola osv.

Fk Satans förslag verkar rimligt och mer praktiskt genomförbart. Fråga bara, de som väljer att gå vidare från Fas1 men som väljer att hoppa av efter GSU:n, vad händer med dem? Att bara ge dom en GSU utan att ta tillvara på deras kunskaper känns som slöseri med resurser. Om jag inte missminner mig så var ÖB:s förslag rätt likt Satans, men alternativen där var "vanlig" soldat utb, hv, eller US (med reservation för minnet).

 

Fas2 kunde, enligt mig, innehålla en FM gemensam GSU, sen inskrivning på lämplig plats därefter Fas3. Inga avhopp, ingen utbildningsreserv.

FM räknar ju med att det kommer bli svårare att rekrytera till US i framtiden, mindre urval osv. Ska man inkludera US i valet till Fas3 då kanske? För att utveckla, efter Fas2 så kan man antingen välja en tjänst som inkluderar US eller en tjänst som inte gör det?

 

Fas4 delen var rätt intressant, men kontraktsanställda soldater/befäl kommer säkerligen ha sin plats i framtidens FM.

[Foxtrot Lima]

Hur som helst blir det en h-vetes administration av alla faser och så vidare. Finns det inget enklare?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

[Fu Gson]

Hur som helst blir det en h-vetes administration av alla faser och så vidare. Finns det inget enklare?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

Enklast torde vara att behålla systemet som det är nu. ;)

 

Ser inte varför det skulle bli ett sådant organisatoriskt problem med Fas förslaget, Fas1 är ju enkom en utvecklad mönstring med liter mer samhällsnyttiga inslag. Fas2 blir något liknande det en SYTE/dylika har idag, först GSU, sen iväg till rätt ställe(Fas3). Skillnaden är att man inte återvänder till platsen där GSU:n genomfördes.

Edited July 22, 2004 by Fu Gson

[106]

Efter den allmänna GSU:n, som kunde döpas om till Grundläggande Försvarsutbildning (GFU),

GFU = Grundläggande FlygUtbildning

men jag hade gärna gått den vid inryck ;)

[A2Keltainen]

Jag tycker det vore lite intressant att höra någon av våra finska medlemmars syn på det här.

Det finska systemet har diskuterats tidigare här på SoldF. Men jag kan vara snäll och dra en liten repris:

 

De flesta förband tar in beväringar två gånger per år (man har två så kallade kontingenter per år). Det ena intaget sker på sommaren och det andra sker på vintern. Intagen är synkade med skolåret, vilket innebär att man inte får några problem med att få beväringstjänsten att synka med eventuella fortsatta studier om man rycker in på sommaren och genomför 12 månaders tjänstgöring eller rycker in på vintern och genomför 6 månaders tjänstgöring. Finska beväringar har därför betydligt mindre problem än svenska värnpliktiga med att synka sin militärtjänstgöring med eventuella följande högre civila studier.

 

Efter varje intag, så genomgår alla beväringar en gemensam rekrytperiod (6 eller 8 veckor, kommer inte ihåg vilket) på det kompani de skickats till. I åtminstone armén och marinens kustförband så ges en grundläggande infanteriutbildning åt beväringen under rekrytperioden.

 

Vid rekrytperiodens slut så har man möjlighet att komma med önskemål om vilken tjänst man vill hamna på efter den. En del av beväringarna kommenderas till underofficersskola. Man kan tvingas till underofficersskola. Efter halva underofficersskolan så finns möjlighet att frivilligt söka till reservofficersskola. Man kan inte tvingas till reservofficersskola. Om man anses lämpad för reservofficersskolan, så avskils man från underofficersskolan och påbörjar istället reservofficersskolan.

 

Efter färdig skola så återvänder underofficerarna och reservofficersaspiranterna till det förband där de genomgick sin rekrytperiod. De hjälper där till med att utbilda de beväringar som tas in ett halvår senare än de själva togs in, och krigsplaceras även tillsammans med de från det senare intaget som enbart tjänstgör 6 månader.

 

Vissa undantag finns från ovanstående. Exempelvis så tjänstgör alla beväringar vid fallskärmsjägarskolan 12 månader och rycker in och muckar samtidigt.

 

Så här fungerade det även när jag tjänstgjorde, med undantaget att uttag till reservofficersskolan skedde direkt efter rekrytperioden. Trots detta så var det i mina ögon väldigt bra folk som togs ut till reservofficersskolan. Med det nuvarande systemet, som även användes innan jag tjänstgjorde, så har man ännu större möjlighet att sålla ut lämpliga personer till reservofficersutbildning genom att se hur väl de fungerar som ledare i fält när de är stressade, trasiga, trötta, frusna och hungriga. Jag tycker allmänt att systemet fungerar bra, även om jag tycker att tjänstgöringstiden är för kort för alla kategorier. Jag skulle gärna vilja ha 12 respektive 24 månader istället för 6 respektive 12 månader. Det bör även nämnas att en del beväringar med specialtjänst (som exempelvis pionjärmaskinförare) för närvarande tjänstgör i 9 månader. Efter grundutbildningen så genomförs en eller flera reservistövningar.

 

Notera att finska reservofficerare är att jämföra med svenska värnpliktiga officerare (KB), och inte svenska reservofficerare. Det finns ingen direkt finsk motsvarighet till svenska reservofficerare, även om något liknande verkar vara på väg med det nya officerssystemet om jag förstått saken rätt.

[Fu Gson]

Tack för informationen A2, verkar vara ett klart intressant system!

En fråga bara, hur sker selektionen innan intaget? Eller sker det ingen selektion a la mönstring?

[A2Keltainen]

En fråga bara, hur sker selektionen innan intaget? Eller sker det ingen selektion a la mönstring?

Jo, det sker även en mönstring innan inryckningen. Som jag förstått det så är den rätt så lik den i svenska försvaret, men med den väsentliga skillnaden att man vid den finska mönstringen inte får reda på vilken befattning man kommer att få. Allt det här står i broschyrerna som går att ladda hem från:

 

http://www.mil.fi/svenska/

 

Ta speciellt en titt i Beväringstjänsten 2004:

 

http://www.mil.fi/asiointi/julkaisut/varus...arusmies_ru.pdf

 

Jag glömde att nämna en sak; Efter genomgången underofficersskola så får man graden undersergeant. De bästa undersergeanterna blir innan utryckning befordrade till sergeanter. För att ytterligare premiera de allra dugligaste undersergeanterna, så sker befordringar till sergeant vid två olika tillfällen. De allra bästa undersergeanterna blir sergeanter någon månad före resten av de undersergeanter som blir sergeanter under sin beväringstjänst. För tydlighetens skull så bör jag nämna att det totalt sett är en minoritet av alla undersergeanter som blir befordrare till sergeanter under sin beväringstjänst. På motsvarande sätt så blir de bästa meniga befordrade till korpraler (vid två olika tillfällen) innan utryckning. De som genomgår reservofficersskola blir befordrade till fänrikar vid utryckning.

 

Åtminstone under min beväringstjänst så fick reservofficersapiranterna och sergeanterna bära ett koppel till uniformen under resten av sin beväringstjänst (och under reservistövningar). Jag känner inte till en enda reservofficersapirant eller sergeant som lät bli att utnyttja denna rätt.

 

Edit: Förtydligande.

Edited July 22, 2004 by A2Keltainen

[Foxtrot Lima]

Det finska systemet låter förträffligt, förutom att utbildningstiden är lite kort om man ska bli VO (min åsikt).

 

De som befordras till sergeanter under utbildningen, har de befälsrätt över sina "kollegor"?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

[A2Keltainen]

Det finska systemet låter förträffligt, förutom att utbildningstiden är lite kort om man ska bli VO (min åsikt).

Jag håller med om att 12 månader är för kort. Men å andra sidan så är 12 månader inte sååå mycket kortare än 15 månader. De som blev reservofficerare var i allmänhet väldigt dugligt folk och flera av dem var av den kalibern att jag, som är väldigt militärt "kräsen", skulle kunna tänka mig att ha dem som krigstida kompanichefer. Reservofficersaspiranterna som tjänstgjorde som hjälputbildare på underofficersskolan turades vanligtvis om att tjänstgöra som kompanichefer och ställföreträdande kompanichefer under stridsövningar. Jag vet inte hur det fungerade på övriga kompanier.

 

De som befordras till sergeanter under utbildningen, har de befälsrätt över sina "kollegor"?

 

Jag är inte helt säker på exakt vad du menar med befälsrätt, men i princip; ja, det har de.

 

Jag vet inte hur det är i svenska försvaret, men i finska försvaret så avgör befordringsdatumet vem som är militärt högst av två som har samma grad, så att den som befordrades först är militärt högre. Om de även har samma befordringsdatum, så är det den fysiskt äldsta ("civilt äldsta") av personerna som är den militärt högre, då denna genom sin ålder anses vara mest erfaren, mogen och klok.

 

Då det parallelt med det officiella gradsystemet även finns ett inofficiellt liknande system vad gäller tilltal, hälsningar och liknande, så kan det även vara värt att kort nämnda det senare.

 

Beväringarna niade alltid stambefälen, inklusive de korttidsanställda översergeanterna.

 

Stambefälen, inklusive de korttidsanställda översergeanternna, niade nästan alltid beväringarna, även om duande ibland förekom där särskilda personliga relationer förelåg.

 

Beväringarna som ryckt in samtidigt duade vanligtvis varandra oavsett grad. Detta gällde särskilt de som ryckt in samtidigt vid samma kompani. Som chef för den "äldre" jägarplutonen så duade jag och de under mig varandra, som alla ryckt in samtidigt som jag, och hade allmänt ett "civilt" sätt att i övrigt tilltala och hälsa på varandra bortsett från ordrar, eldkommandon och liknande, som givetvis sköttet på militärt korrekt sätt.

 

Som rekryt så niade man alltid de underofficere och reservofficersaspiranter som man hade som chefer under sin rekryttid. Underofficerarna och reservofficersaspiranterna niade även alltid rekryterna.

 

Som elev vid underofficersskolan eller reservofficersskolan så niade man alltid de underofficere och reservofficersaspiranter som man hade som hjälputbildare under sin skoltid. Underofficerarna och reservofficersaspiranterna niade även nästan alltid eleverna.

 

Motsvarande gällde för hälsningar, där ingen hälsning eller en "civil" hälsning motsvarade ett duande och en formell och korrekt militär hälsning motsvarade ett niande.

 

Edit: Lade till stycke om hälsningar, tilltal m.m.

Edited July 23, 2004 by A2Keltainen

[Foxtrot Lima]

Om jag ska vara helt, helt ärlig kan man ju uppnå nästan (!) samma kompetens på 12 månader som på 15 månader, beroende på hur utbildningen är upplagd, hur bra utbildare man har samt vilket material utbildarna har att arbeta med. Den största skillnaden jag kan se, om jag relaterar till min egen värnplikt som KB-elev, är att det hade blivit väldigt lite utrymme för "påskägg", dvs saker jag fick uppleva under värnplikten, men som kanske inte hade mycket att göra med min befattning. Ett exempel är högvakt - ett annat är veckan under KBS vi tillbringade med att bygga flytbro i Luleå som "stöd till samhället".

 

Enkelt uttryckt hade min och många andra KB-elevers värnplikt kunnat göras kortare till viss del, utan att minska på kunskaper och kompetens. Däremot tror jag att det hade blivit färre "trevliga minnen". Man får heller inte glömma att olika "runt-omkring-grejor" under vpl bidrar till ens militära allmänbildning.

 

Det jag menade med min fråga om undersergeant vs sergeant är att den personal som tjänstgjort tillsammans lika länge får olika grad. Det kan ju bli problem med auktoritet osv pga det kanske? Hur behandlar yrkesbefälen de som blivit "förtidsbefordrade" i jämförelse med undersergeanterna? De borde ju få fler och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter som göljer med graden? Eller gör de samma saker som sina "lägre" kollegor, med graden som en ren formell hedersbetygelse?

 

Hur länge ligger en gruppchef inne i Finland då? Är den tiden tillräcklig?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima

[EES]

Jag instämmer att 12 månader låter kort.

 

Våra befäl under värnplikten tyckte att när vi muckade hade uppnåt utbildningsmålet, men de hade gärna haft oss 2-3 månader längre för att befästa kunskaperna.

 

Jag kan förstå att det känns surt att släppa i väg en nyutbildad kull när de är som bäst utan att få öva vidare och befästa kunskaperna. Det hade varit nyttigt både för oss och officerskåren.

 

Men allt handlar om ekonomi. Och många kanske inte är beredda att "offra" 18 månader.

 

Jag hade gärna legat inne 18 månader...

[A2Keltainen]

Hur behandlar yrkesbefälen de som blivit "förtidsbefordrade" i jämförelse med undersergeanterna? De borde ju få fler och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter som göljer med graden? Eller gör de samma saker som sina "lägre" kollegor, med graden som en ren formell hedersbetygelse?

Vanligtvis så fick de dugligaste meniga och underofficerarna de svåraste och hårdaste uppgifterna (både från stambefäl och beväringsbefäl). Skälet till att de befordrades till korpraler respektive sergeanter var att de i praktiken visat att de klarade att lösa dessa uppgifter på ett bra sätt. Motsvarande fortsatte även efter befordran, då det förväntades av dem att de gjorde skäl för sin högre grad. Sergeanter tjänstgjorde ofta som ställföreträdande plutonchefer och ibland även som plutonchefer, även om de oftast krigsplacerades som gruppchefer. Korpralerna tjänstgjorde vanligen som ställföreträdande gruppchefer och krigsplacerades även ofta som detta.

 

Jag tjänstgjorde själv som plutonchef, både i kasern och i fält, under flera månader som färsk undersergeant direkt efter genomgången underofficersskola. Jag är inte helt säker, men jag gissar att den "äldre" jägarpluton för vilken jag då agerade som plutonchef krigsplacerades med fänrikar som plutonchef respektive ställföreträdande plutonchef, sergeanter som gruppchefer och korpraler som ställföreträdande gruppchefer. Själv så blev jag inte krigsplacerad då jag var och är bosatt i utlandet, vilket automatiskt leder till att man inte krigsplaceras utan istället placeras i reserven. När jag senare var hjälputbildare vid underofficersskolan så tjänstgjorde jag som plutonchef i fält under alla stridsövningar. Under all övrig tid så tjänstgjorde underofficerselever som elevplutonchefer respektive ställföreträdande elevplutonchefer, vilket medförde att vi hjälputbildare under den tiden enbart fungerade som just hjälputbildare. Jag blev, som är sedvanligt för underofficerare som tjänstgör som hjälputbildare vid underofficersskolan, befordrad till sergeant vid första befordringsomgången. Detta skedde, om jag inte minns helt fel, när det var 60 dagar kvar av min beväringstjänst. Andra befordringsomgången skedde när det var 30 dagar kvar av beväringstjänsten för min kontingent.

 

En nackdel med det finska systemet är att det behövs en hel de underofficerare för att utbilda följande kontingent av rekryter under rekryttiden. Problemet är då att man tar in en del personer till underofficersskolan som inte har ett dyft att göra där. Jag har fortfarande inte förstått var och hur dessa personer krigsplaceras, om de nu krigsplaceras, då en del av dem inte ens duger till meniga soldater i min och många andras mening. Jag skulle gissa att ungefär en tredjedel av min av elevpluton vid underofficersskolan bestod av personer som inte hade något där att göra i min mening. Detta problem skulle dock gå att undvika genom att helt enkelt ta in mindre folk till underofficersskolan, men då uppstår problemet med vilka som ska utbilda de många rekryterna.

 

Samtidigt så är det en del lovande chefsämnen som inte vill tjänstgöra de längre tiderna som gäller för underofficerare och reservofficerare, och som slingrar sig undan underofficersskolan genom att hota med att byta till civiltjänst om de ändå tvingas till underofficersskolan. Jag vet åtminstone två sådana personer som tjänstgjorde samtidigt med mig och som blev suveräna korpraler i den nämnda "äldre" jägarplutonen. En tredje av dem blev inte korpral, men var ändå en väldigt duglig soldat som jag inte skulle ha några tvivel över att ha mitt förband.

 

Hur länge ligger en gruppchef inne i Finland då? Är den tiden tillräcklig?

 

Gruppcheferna är underofficerare (undersergeanter eller sergeanter) och gör en 12 månader lång beväringstjänst. Tiden får väl anses vara tillräcklig, även om det knappast skulle skada med en längre utbildning för att skaffa sig mer erfarenhet och få ett ännu mer "naturligt flyt" på verksamheten i fält, och då speciellt när det gäller förmågan att hantera oväntade eller konstiga situationer.

[Foxtrot Lima]

Jag förstår problematiken. Men är en person verkligen ett "chefsämne" om han eller hon inte är villig at ta på sig det ansvar det krävs?

 

Du pratar om att både korpraler och sergeanter blir gruppchefer? Hur fungerar det? Är det som i Sverige att ett vpl befäl med specialisttjänst kan ha samma grad som en vpl plutch? Jmf amröjgrpch (KB) med kvm (KB)?

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima