IED
-
Posts
225 -
Joined
-
Last visited
-
Days Won
6
Content Type
Forums
Events
Gallery
Everything posted by IED
-
Nej, det låter rimligt. Men hur är det med icke mekanisk minsvepning, influence sweep? (Vet inte ens om det finns någon svensk term.) SAM3 använde väl akustik om jag inte minns fel?
-
MCMV 24 tycker jag är helt rätt för oss av en mängd olika skäl varav minjaktsförmåga naturligtvis ligger högt på listan. Men finns det också behov av minsvepningsförmåga i någon form? Och som en följdfråga, finns det något minsvepningssystem som faktiskt fungerar i dagens miljö och med moderna minor?
-
Absolut! Hamnen i Rotterdam ligger i direkt anslutning till Nordsjön, till skillnad från hamnarna i Antwerpen och Amsterdam (lite beroende på var man menar att hamnen börjar). Oavsett detta så skiljer de sig naturligtvis från hamnarna i Östersjön i både geografiska förutsättningar och storlek vilket gör att man kan vilja ha olika typer av MCM fartyg i Östersjön och i Belgien och Nederländerna. Vad jag försökte föra fram var att de Belgiska och Nederländska marinerna nog anser att deras nya MCM fartyg är väl ägnade att försvara just deras hamnar mot minhot. De kan ha fel, men jag tror inte det var det Pärmtroll menade.
-
(Vi är alltså inte oense om hur de går tillväga, men beskrivningen att de är olämpliga att röja minor i hamnar blir lite missvisande då deras huvuduppgift är just minröjning för att hålla hamnar öppna.)
-
City klassens primära uppgift är att upprätthålla fritt bruk av hamnarna i Antwerpen, Amsterdam och Rotterdam. Det kan delvis ske i Nordsjön eftersom hamnarna ligger i direkt anslutning. Nederländska försvarsdepartementet är rätt tydlig med detta och om du läser behovsbeskrivningen för Vlissingen klassen (Nederländska City klassen) så är man också där tydlig med detta: Nederland is voor haar welvaart en veiligheid afhankelijk van een vrij toegankelijke zee. Op maritiem gebied vervult Nederland een mondiale knooppuntfunctie. Een aanzienlijk deel van de Europese en wereldwijde maritieme aan- en afvoerlijnen loopt via de havens van Rotterdam, Amsterdam en Antwerpen. Voor de Nederlandse, Europese en zelfs mondiale economische welvaart en voorspoed is het dan ook essentieel dat een vrij gebruik van deze havens en aan- en afvoerlijnen blijft gegarandeerd. Daarnaast is de bewegingsvrijheid op zee ook voor militaire maritieme en amfibische operaties van groot belang. De NAVO heeft een tekort aan maritieme mijnenbestrijdingscapaciteit en heeft deze dan ook als priority shortfall aangemerkt. De beschikbaarheid voor bijvoorbeeld de NATO Response Force (NRF) blijft achter bij de behoefte. De NAVO dringt er dan ook bij Nederland op aan de AMBV’n te vervangen door een hoogwaardige capaciteit. I övrigt har de alltså en sekundär expeditionär förmåga.
-
Att City klassen är olämplig för minröjning i hamnar är en lite olycklig formulering kan jag tycka. Anledningen till att City klassen ser ut som den gör är just att den skall hantera hamnar och inlopp och att det är dess prioriterade förmåga. Rotterdam och Antwerpen är ju den största och näst största hamnen i Europa vilket förstås ställer särskilda krav på tillgänglighet.
-
Nu är jag ju lekman men vi har inte riktigt råd med dedikerade plattformar till precis allt vi vill och jag tänker mig att ett sådant här fartyg kommer att få många uppgifter över en ganska stor yta (jämfört med tidigare). Skall du snabbt kraftsamla i finska viken så behöver ju fartygen en viss hastighet. Om minhotet blir stort så kommer de att behövas till minröjning men om det i stället är andra hot som blir viktiga så kan man använda dem till annat också, till exempel leta ubåtar eller moderskepp till sjödrönare av olika sorter. (Det kommer att vara fienden som definierar den spelplanen.) Och då kan det vara dumt att ha valt bort förmåga till rimlig hastighet.
- 3 130 replies
-
- 1
-
-
- flottan
- swedish navy
- (and 2 more)
-
Håller med. Designen verkar mycket vettig med en väl avvägt luftförsvarsförmåga och ett arbetsdäck med stor flexibilitet. Tror att det kommer att vara nödvändigt med plats för någon form av UAV (vars storlek och förmåga framtiden får utvisa) men det ser ut att kunna gå att ordna. Skulle nog mer kalla den för minjakt/patrullbåt dock.
- 3 130 replies
-
- 1
-
-
- flottan
- swedish navy
- (and 2 more)
-
En tämligen bankrutt stormakt...
-
I artikeln nämns IR och optisk spaning kanske tillsammans med någon exotisk annan förmåga. “There is also a fair chance that this is another type of system, perhaps to execute broad area optical/infrared imaging with some exotic capabilities to provide tracking. We just don’t know.” Jag är försiktigt skeptisk till eventuella framtida exotiska förmågor och fram tills det finns i verkligheten så kan satelliterna inte se genom moln och nederbörd vilket gör det till ett bra komplement till flygburen radar men inte mycket mer. Vad som också är ett problem är att det inte är några oöverstigliga tekniska problem att förstöra satelliterna där de sitter. Ju bättre satelliterna är desto högre prio lär det vara att plocka ner dem. I slutändan finns risken att vi har ett bälte med rymdskrot som får stora negativa effekter på all annan rymdverksamhet.
-
Kongsberg vant kontrakten på Norges nye flerrolle fartøy.
IED replied to enigmatik's topic in SJÖ-farkoster
Varför det? Än så länge verkar det mesta vara oklart förutom att det skall tas fram fartyg som specifikt löser Norges behov i någon slags kombination av kustbevakning och marin. Det är säkert bra för dem. Men jag vet inte vad som skulle bli bättre av att vi lägger oss i designarbetet. Först och främst skall dessa fartyg passa Norge. Om det visar sig att de också råkar uppfylla våra framtida behov så är jag säker på att vi får köpa fartyg tids nog. Olika fartygskoncept finns det gott om. -
Jag uppskattar tanken på att jag är smartare än en genomsnittlig smådragen rysk kapten men jag tror ändå att just feta elddueller ligger mycket långt ner på petroleumtransportörernas önskelista.
-
Jag är lite nyfiken på hur det tänks här. Det står alltså en lätt berusad rysk kapten på ett sönderrostande falskflaggat fartyg fullt av brännbara petroleumprodukter och initierar en vapeninsats mot en myndighet synligt beväpnad med en 7.62 kulspruta och potentiellt understödd av sjömålsbeväpnat flyg. Hur ser hans ROI kalkyl ut där? Vilket positivt vägt utfall kompenserar för den uppenbara risken att hans framtid plötsligt går upp i rök? På samma sätt kan man fundera på kaptenen på KBVXXX. Vilken vapeninsats tänker han sig är proportionerlig i situationen och gynnsam i nästa lönesamtal? I vilket svenskt havsområde tycker han det är förenligt med personliga utvecklingsmål att medelst boforskanon sprida en medelstor tankerlast petroleum i olika kvaliteter, lätt förorenad med små delar av berusad rysk kapten? Jag ser inget fel i att Kustbevakningen får någonting som motsvarar tjänstevapen till sina fartyg, men om det skall bedrivas örlog så tänker jag att tankfartyg och Kustbevakningsfartyg båda föredrar att vara åskådare på behörigt avstånd.
-
Ja så var det förstås. Norge var först med den här insikten. Men även Finland kommer dit så småningom, det tror jag ingen vill satsa någon meningsfull summa emot.
-
Nu knackar Hr Verklighet på hos danskarna i form av Rigsrevisionen som på eget initiativ undersökt om danska försvarsministeriet givit Folketinget en rättvisande bild av kostnaderna för F35 programmet. "Rigsrevisionen vurderer, at Forsvarsministeriet ikke har haft et overblik over de samlede udgifter til F-35. Ministeriet har gennem 10 år markant undervurderet de samlede udgifter med ca. 14 mia. kr. (2017-priser), og de oplysninger om købet, som ministeriet har viderebragt til Folketinget, har ikke skabt gennemsigtighed om udgifterne. Det finder Rigsrevisionen utilfredsstillende. Konsekvensen er, at der alt andet lige vil være færre midler end forudsat til andre områder i Forsvaret." Kan finnas anledning för framför allt de norska men även de finska motsvarigheterna till Riksrevisionen att ägna några timmar åt den här rapporten.
-
Det är så mycket märkligheter i hans inlägg att det knappt är värt att kommentera, men lite kul att han vill använda begrepp som tes och antites utan att ha någon aning om vad det är eller hur man använder det. Håller med någon tidigare om att detta i bästa fall är en fri tolkning av Navantias pressmeddelande.
-
Fast jag tror i praktiken inte att man utvecklar så mycket på en så avancerad plattform. Även på Gripen är det nog rätt svårt att utveckla och testa om man inte heter SAAB. En gissning är väl att det avtalet som artikeln ovan handlar om är för att LM skall validera Israels nyutveckling.
-
Jag är lite osäker på vad du menar här. Precis som artikeln påstår har F35 en komplicerad systemarkitektur som är dyr att uppgradera. Även artikeln är lite förvirrande eftersom en "data load" inte är mjukvara i olika versioner utan egentligen motsatsen. (Någon som är mer systemvetenskapligt uppdaterad får gärna rätta mig här!) Som det beskrivs i artikeln är F35 en plattform med många program som gör olika saker och där man måste testa att inga uppgraderingar får konsekvenser för de andra. Gripen å andra sidan har två plattformar med ett distinkt gränssnitt varav den ena sköter essentiella flygegenskaper och den andra sköter avancerade tilläggsuppgifter. Det gör att man kan uppgradera effektorsystemen utan att behöva kolla så att planet fortfarande flyger. Det är väl lite oklart exakt vad Israel får för sina 100 mkr men klart är att de får betala för den här utvecklingen helt själva. Generellt tänker jag att en stor användarbas borde ge en del delade kostnader i stället.
-
Du får vänta med ledtrådarna. Annars blir det för lätt!
-
Visst är det Pearl Harbor! Det lite karaktäristiska dyktornet var ju med och med en liten notering i text också. Här en annan bild från Google Maps på samma torn.
-
Det är förstås HCMS Algonquin i sällskap med HCMS Regina. Mycket bra gissat! (Jag hade hoppats att det skulle vara lite svårare.) Robotjagaren HCMS Algonquin (DDG283) av Iroquis, eller Tribal, klassen sjösattes 1971 och skrotades 2015. Den tillhörde Stilla Havsdelen av den kanadensiska flottan (vilket diskvalificerade HCMS Athabaskan som ser påtagligt lik ut). Algonquin hade det tvivelaktiga nöjet att sänka sitt systerskepp HCMS Huron med sin 76 mm Oto Melara under en Sinkex övning år 2007 vilket dokumenterades i TV dokumentären "Sinking a Destroyer". I dokumentären förekommer fina bilder på både Algonquin och Regina. JM5505 har frågan men bonusfrågorna är fortfarande inte rätt besvarade. Det är en mycket känd hamn.
-
Mycket bra gissning. Det är inte HCMS Athabaskan, det är inte HCMS Halifax, det är inte Haiti och det är inte 2010. Men mycket bra!
-
Inte Visborg. Rimligt jämnårig dock.
-
Bonusfråga 2: När är bilden målad?
-
Då kommer en ny fråga. Jag träffade en kille i förra veckan som gav mig denna bild på ett fartyg han jobbat på. Den är gjord av en lokal målare som följde med fartyget och gjorde lite bilder på olika platser. Jag har plockat bort nationsflaggorna men i övrigt är bilden intakt. Frågan är alltså: Vad är namnet på det vänstra fartyget? Det går att lista ut exakt vilket fartyg det är. Bonusfråga: Var ligger fartygen?
