Jump to content

IED

Nivå 8
 View Profile  See their activity

  • Posts

    225

  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    6

 Content Type 

Everything posted by IED

  1. IED
    Att inte köpa amerikanskt känns mer prioriterat just nu än att inte köpa från airbus. Vad gör vi den dag det är krig och USA erbjuder sig att leverera reservdelar till oss mot att vi ger dem en andel av våra mineraltillgångar?
  2. IED
    De opererar inte heller några sjöräddningsresurser, vilket var lite av min poäng... Jag tror dock att övriga departement och organisationer (som benämns "partners") har dimensionerat sin verksamhet för att kunna bistå med behövliga resurser. Något som är en delförklaring till patrullfartygen, om än inte hela anledningen till dess existens.
  3. IED
    Gissningsvis har de obeväpnade patrullfartygen en kustbevakningsroll och är därför obeväpnade. (Jag får intrycket av att Belgiens kustbevakning bara är en administrativ organisation som samordnar Flandern, polis, marin, tull m fl. i havs och kustövervakningsfrågor. Gissningsvis beror denna lite ovanliga indelning i så fall på att det bara är Flandern som har kust och att det därför vore kontroversiellt att ha en större federal organisation som bara stöder den ena delen av landet.)
  4. IED
    Wikipedia listar i alla fall 6 u-båtar i Bundesmarine. Samtliga tillhör Einzatsflotille 1 i Kiel så jag har räknat med dem. De kan naturligtvis också operera i Nordsjön på samma sätt som Einzatsflotille 2s fregatter kan användas i Östersjön. Men någonstans får man dra gränsen. I just det här sammanhanget kan man säga att eftersom NATO har fri tillgång till Öresund i händelse av konflikt är det ju mest vi som kan förstärka.
  5. IED
    Håller med om att de äldre fartygen har tvivelaktig status, men jag tänkte att i den här sammanställningen har jag dem med. Som du säger så kan det kanske ställas mot de polska fartygen som också är rätt gamla. Vad gäller korvetterna så är det alltid en bökig gränsdragningsövning. Inte minst ser vi det i diskussionen om vad Luleå skall kallas. I Wikipedias uppställning som jag utgick ifrån kallas Buyan korvetterna för missilfartyg så jag lade dem i Missil/FAC facket. Lite slarvigt kanske. Däremot har jag med 6 Tarantul korvetter i Kaliningrad som du nog inte har. Vilka som faktiskt finns och är operativa per i dag kan vi nog bara gissa. De skall ju inte bara gå att köra, de skall vara kapabla att göra nytta också!
  6. IED
    Fartyg i Östersjön Ibland kan det vara bra att titta på hur den dimensionerande motståndaren ser ut så att man inte fokuserar på fel saker. Så här jämför sig Ryska Baltiska Flottan* med NATOs Östersjöresurser** enligt en kursiv Wikipediaöversikt. BF NATO Ubåtar 1 11 Jagare 1 0 Fregatter 2 2 Korvetter 24 13 Missilbåt/FAC 4 11 * Baltiska flottans jagare och ungefär hälften av fregatterna och korvetterna är väldigt gamla även om de delvis är moderniserade. Liksom de polska fregatterna. ** På NATO sidan har jag räknat med Sverige, Finland, Polen och den del av Tyska flottan som ingår i Einzatsflottille 1 i Kiel. Einzatsflotille 2 i Wilhelmshaven och Danska flottan räknar jag inte med då jag tänker på dem som mer riktade åt Nordsjön. Annars hade det tillkommit 20 fregatter på NATO sidan. Det finns också en del patrullfartyg som inte fick vara med.
  7. IED
    Helt rätt. Det problemet måste också lösas. Men bättre att lösa några av våra problem än att inte lösa några alls.
  8. IED
    Verkar som om de har tänkt helt rätt den här gången - att drönarutvecklingen gör att vi inte kan investera i stora lager med drönare som är omoderna när upphandlingen är klar. I stället blir det metod och mjukvara som står i centrum. Jag tänker att bakom vad som i pressmeddelandet beskrivs som svärmförmåga ligger också utveckling av autonom hantering av drönare och snabb adaptionsförmåga vid tillkomst av nyare teknik och nya behov. Något som nog är än viktigare.
  9. IED
    Noterar att arméchefen och försvarsministern varit involverade. Däremot nämns inte FMV.
  10. IED
    SAAB har på Försvarsmaktens uppdrag tagit fram mjukvara (och hårdvara?) för att skapa drönarsvärmar med befintliga drönare. Lite oklart vilka drönare som skall användas.
  11. IED
    I stand corrected. Hann inte se chessymans inlägg.
  12. IED
    Jag får uppfattningen av FMVs notis att vi köper 44 nya och renoverar samtliga återstående 66 vagnar. Innebär totalt 110 vagnar att fördela på fyra brigader (eller tre mekaniserade brigader). Känns lite tunt om jag skall vara ärlig. Visst hade vi 120 vagnar i vårt tidigare anorektiska försvar? Är det 40-50 per brigad?
  13. IED
    Det är väl tydligt vem i alliansen som spelar förste fiol i flottornas musikkår och det av rätt uppenbara skäl. Norge hamnar mer i träblåssektionen skulle jag tro. Sverige fick triangeln. Men bortsett från detta så är det nog ett misstag att bortse från Sveriges Östersjöroll. Östersjön är ett Natoinnanhav just därför att Sveriges flotta och flygvapen är väl anpassat till den uppgiften. I samverkan, förstås, med framför allt Tyskland och Finland. Man kan säga att Sverige skyddar Finlands och Baltikums sjöburna försörjning. I den bästa av världar skulle Sverige även kunna ansvara för handelsrutterna västerut men då faller lite av poängen med en allians. Vi gör det vi är bättre på och Norge (m fl) gör det de är bättre på. Vilket råkar vara Nordsjön. NATOs huvudmotståndare är Ryssland, vars flotta är utspridd och eftersatt. De har blivit besegrade av Ukraina i det pågående kriget och jag vet inte vad de skulle ha att göra i ett större sammanhang på Nordsjön om man undantar Ubåtarna. Men även dessa behöver ju ibland underhållas och kan då bekämpas. De större NATO enheterna kommer därför i stort att fylla samma funktion som den svenska östersjöflottan. Sedan finns det lite lokala hot runt om i världen där det är trevligt om man kan hjälpa till och så seglar Kina upp som det stora hotet. Kina är dock inte ett NATO projekt även om de flesta NATO länder nog ställer sig på samma sida. Vad som behövs i en eventuell Kina konflikt är svårt att sia om.
  14. IED
    Tack för bra förtydligande. Det framstår som rimligt att det är som du beskriver, liksom att det ur ett svenskt perspektiv framstår annorlunda. Jag gissar att det är av avgörande betydelse att Norge faktiskt varit ockuperat och därmed i händerna på sina allierade på ett annat sätt än Sverige. Det som bekymrar mig är att lagerhållning en av kvalificerade vapen är beroende av att det finns ett fåtal vapen totalt, som kan flyttas dit det är en konflikt men som inte ens räcker för att stötta Ukraina. I mångt och mycket påminner det om bankernas kapitaltäckning, där varje bank har en mindre mängd kapital tillgängligt men har lovat sina kunder att de när som helst kan ta ut sina pengar. Om alla kunder gör det samtidigt blir det en bankrusning och banken måste stöttas av andra banker. Om det händer alla banker samtidigt blir det en kollaps av banksystemet. Skillnaden med det militära scenariot är att det är större krig vi faktiskt förbereder oss för. I dag kan vi inte hantera det. Oavsett vem som har bäst kontakter.
  15. IED
    Jag tolkar det E skriver som att Norges försvar medvetet bygger allians genom inköp av försvarsmaterial från strategiska länder. Det är lite intressant i ljuset av att de flesta Europeiska länder avser att minska beroendet av andra utomeuropeiska länder, specifikt då USA, av produktionsmässiga anledningar. Nackdelen med att köpa från USA är att de själva har minimerat sin lagerhållning och i den mån en oroshärd kräver snabb lagerförstärkning så kommer kösystemet med ganska god precision att gynna de amerikanska stridskrafterna först.
  16. IED
    I en krigssituation (som detta ju är för både Ukraina och Ryssland) är det viktigt med en kostnadseffektiv underrättelseinsamling. Liksom att inte i onödan göra underrättelseinhämtningen kostnadseffektiv för motståndaren. Det måste kunna ställas krav på professionella journalister att tänka över sina alster och inte av lättja och naivitet gå fiendens ärende.
  17. IED
    Man är lite nyfiken på hur journalisten resonerat. Om det nu är av intresse för försvaret att hålla den här transporten hemlig, varför då "reda ut det" publikt? Nåja bakom en betalvägg men ändå.
  18. IED
    Ja du ser, en evighet. Hos oss på slätten tar 49 km fågelvägen en halvtimme med bil. Om det inte är sånt där vitt mög på vägarna.
  19. IED
    Jag är lite ambivalent vad gäller patrullfartyg. Å ena sidan har vi en väldigt låg numerär och av den anledningen skulle det vara bra att fylla på fler fartyg även om dessa i någon mening skulle vara enklare. Å andra sidan spelar det ju ingen roll hur många vi har om de inte löser väsentliga uppgifter. Gäller det bara att visa någon form av uthållig beväpnad närvaro så kan den uppgiften lösas av minjaktsfartyg, dykfartyg och liknande (som Kosterklassen). Dessa bör väl ändå få något system mot drönare och liknande hot när de utför sina ordinarie uppgifter. Alternativt sätta lättare beväpning på Kustbevakningens fartyg om behovet uppkommer. Dessa är väl dessutom redan bemannade... När det gäller nya minjaktsfartyg så tänker jag att vi inte behöver stora moderskeppslösningar. Vi har - till skillnad mot Belgien och Holland - en lång kust med förhållandevis många och små hamnar och farleder. Jag skulle därför se ett fartyg som inte främst fungerar som transportör av minjaktsdrönare utan som har en eller två egna sådana, sedan kan de nya trängfartygen (eller lastbil för all del om terrängen medger) komma ut med flera vid behov. Nu utgår jag ifrån att de nya minjaktssystemen i sig är mer lika de Nederländska/Belgiska med USV som styr via radio (Inspector 125) snarare än kabel. Då bör det inte vara några stora problem att ha operatörsplatser för flera minjaktsdrönare. En intressant tanke skulle kunna vara att utrusta USV'erna med enklare hydrofon för ubåtsjakt (i praktiken obemannade bojbåtar) och på så sätt skulle minjaktsfartyget kunna arbeta med ubåtsjakt i ett större skärgårdsområde. I praktiken skulle de utgöra en slags rörliga lokala min- eller ubåtsjaktsledningscentraler som också kan användas för att visa närvaro vid behov.
  20. IED
    Inte heller jag hade koll på skillnaden mellan brand- och kemvapen men nu har jag lärt mig. Så jag menar att det var bra att du skrev som du gjorde. Här finns av och till rätt pålästa människor. Utmaningen är att lära sig men att inte låta det hindra en från att komma med pigga ideer! Alla gillar attackhelikoptrar. Problemet är lite att utvecklingen hos alla nu kommer att vara att hitta billiga effektiva luftvärnssystem med hög närvaro. Det är egentligen riktat mot drönare men kommer att vara jobbigt även för helikopterpiloter. Därför tänker jag att det inte bara är för dyrt i dag, det kommer att bli en ännu sämre ide inom de närmaste decennierna. Några länder har lite mer expeditionära planer och då kanske man kan tänka sig att man skall möta mindre utvecklade fiender där attackhelikoptrar kommer mer till sin rätt.
  21. IED
    Jag läste detta som att båten inte skulle vara lika snabbgående som andra båtar! Det är kul med syftningsfel, men inte särskilt praktiskt. Borde kanske hetat Snabbgående Mindre MotorBåt eller till och med Snabbgående MotorBåt, Mindre. Inte särskilt viktigt förstås men en illustration av den ömsesidigt misstänksamma relationen mellan försvarsmakten och språket.
  22. IED
    Dieselbränslen är förvisso mindre brandfarliga än bensin och liknande, men det är fortfarande ett brandfarligt ämne. Vill man vara petig så har dieselolja en mycket högre flampunkt än bensin vilket gör den lämpligare att hantera på exempelvis fartyg då det inte bildas lika mycket antändliga gaser. Den har däremot en lägre tändtemperatur än bensin vilket gör att den antänds vid lägre temperatur. Vad gäller ammunitionen så har du helt rätt i att den inte är specifikt brandfarlig i sig men den är definitivt farlig vid brand. I händelse av plötsligt externt anbringad ammunition tänker jag att man inte är så noga med det lingvistiska. Batterier har alla de risker du nämner. Men dessa risker tenderas att grovt överskattas (vilket är min poäng) och samtlig forskning som finns visar på att risken för brand i batterier (och konsekvenserna av sådan brand) överskattas i förhållande till motsvarande bensin och dieselfordon. Det kan möjligen vara så att skadan av fientlig beskjutning på fartyg fundamentalt ändrar förutsättningarna jämfört med krockade bilar. För detta saknas dock helt statistiskt belägg och jag känner inte till någon forskning som visar teoretiskt att så skulle vara fallet. Huruvida man kan placera batterier så att det går att utnyttja havsvatten som släckning betraktar jag som en designfråga. Att ett fartyg har tillgång till stora mängder vatten känns däremot självklart. Återigen, jag är helt enig i att det inte kommer att placeras stora batteribankar i Luleå. Men jag hoppas att det inte är på grund av en upplevd brandfara utan därför att bygga in dem på ett volym- och säkerhetseffektivt sätt kräver innovativa designlösningar som man helt enkelt inte har tid för. Eller för att det inte finns ett tillräckligt stort bedömt behov. Jag skulle dock gärna se att man parallellt med Luleå tittar på en teknikdemonstrator likt Smyge för den typen av lösningar som man inte vill belasta serieproduktionen med.
  23. IED
    Det kan diskuteras om batterier på ytfartyg är lämpligt eller inte och som jag tolkar Örlogsmannapodden så är det ett explicit krav att hålla nere på mängden nya tekniska lösningar. Så jag har svårt att se något sådant på Luleåklassen. Däremot känns det som om vissa skribenter ägnar sig åt att återvinna gamla fördomar från elbilarnas forntid. Aurora och Tycho Brahe har allokerat 150 m3 till sina batterier. Det innebär inte nödvändigtvis att de tar så stor plats.(Som Tombola mycket riktigt noterade.) Lite tillspetsat kunde man säga att i så fall vore det enklare att parkera ett gäng Kia EV9 på bildäck och köra VTL. Aurora och Tycho Brahe är framför allt innovativa i hur de laddar sina batterier, själva batterierna är inte särskilt nytänkande. Vill för övrigt påpeka att tillverkaren säger minst 5 års livslängd. Då de varit i trafik 6 år borde de annars ha bytt batterier nu. (Edit: Tycho Brahe verkar ha fått bytt batterier 2022, de nya batterierna har en livslängd på ca 10 år och lagrar nu 6400kWh. Aurora ser ut att tuffa vidare på de gamla batterierna.) Det som blir konstigast är brandrisken. Ett krigsfartyg har en rätt så stor mängd bränsle och ammunition ombord. Jag vill hävda att dessa är brandfarliga. Batterierna är det minsta problemet och jag skulle påstå att jag - enbart utifrån brandrisken - i alla lägen hellre befinner mig på ett batteridrivet fartyg framför ett dieseldrivet. De norska undersökningar (på stort underlag) som gjorts visar att det är 5 gånger större sannolikhet att en fossilbil börjar brinna än en batteribil. Svenska och danska undersökningar visar på liknande resultat (någon undersökning ger batteribilarna "bara" hälften så stor brandrisk) dock med färre elbilar i trafik. (Anlagda bränder exkluderas naturligtvis.) Det är svårt att veta hur det ser ut för ytstridsfartyg då den statistiska poolen är liten men jag vill nog påstå att resultaten är applicerbara. Släckning av batterier bygger till stor del på att kunna kyla dem snabbt och då är riklig tillgång till havsvatten en distinkt fördel fartyg.
  24. IED
    Man kunde ju önska sig... Men i Örlogsmannapodden som Pärmtroll länkar till är de väl tydliga med att det blir en korvett?
  25. IED
    Framförallt har Belgien kanaler. Så långt helt rätt. Min tanke var bara att i väldigt få scenarier når en fiende Brussel utan att dessförinnan ha passerat Polen, Tyskland och Nederländerna. Då har de Belgiska brigaderna satts in i striderna långt tidigare. Krigsbro är en väl använd militär term. Jfr KB1-5. Jag tänker att amfibiebro 400 är en sorts krigsbro. Utan att ha egen specifik kännedom antar jag att alla krigsbroar någon gång använts civilt.
×
×
  • Create New...