Jump to content

IED

Nivå 8
 View Profile  See their activity

  • Posts

    225

  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    6

 Content Type 

Everything posted by IED

  1. IED

    Fartygsquiz

    IED replied to 9x19's topic in SJÖ-farkoster

    Då antar jag att det är en av de MTB som byggdes på Kockums på 50 talet och senare konverterades till vedettbåtar V01-V08. Men vilken har jag ingen aning om... https://www.hhogman.se/orlogsfartyg-mtb-5-sve.htm#xl_Motortorpedbatar-1
  2. IED

    Fartygsquiz

    IED replied to 9x19's topic in SJÖ-farkoster

    Precis. Tyckte överbyggnaden var rätt lik.
  3. IED

    Fartygsquiz

    IED replied to 9x19's topic in SJÖ-farkoster

    Skrovet ser ut som någon Hugin-klass men överbyggnaden är då ombyggd till oigenkännelighet
  4. IED

    Fartygsquiz

    IED replied to 9x19's topic in SJÖ-farkoster

    Är det en Tuima?
  5. IED
    Kaj i oljehamnen. Långt ut och med smala vägar dit. Mängder med nyfikna malmöbor på väg för att titta och ett par tusen franska sjömän som väntar på att få bli inbussade till staden. Vad jag undrar är var hennes eskort ligger. Borde ju vara några fregatter, någon ubåt och stödfartyg. Eller går hon oeskorterad genom sundet?
  6. IED
    Charles de Gaulle passerade Helsingborg vid 14:30 i dag och borde då anlöpa Malmö hamn under dagen. Sydsvenskan har en bra artikel om besöket där man bland annat pekar på att Frankrike i och med detta besök förstärker de danska flygstridskrafterna med 170 %. Bara för att sätta saker och ting i proportion lite ...
  7. IED
    Att det går är en sak, men har inte radarn en slags säkerhetsfunktion också? Om sikten är begränsad och ens inte fullt så lojala rotekamrat av någon anledning måste avvika så misstänker jag att piloten famlar lite efter radarknappen även om det tekniskt sett går att flyga utan
  8. IED
    Lyssnade på Gräns i P1 om fregattupphandlingen och där nämnde programledarna vid ett par tillfällen specifikt att FDI behövde "mindre justeringar" för att fungera i Östersjön. Är det någon som vet vari dessa mindre justeringar består eller är det någon av konkurrenterna som har velat vara behjälplig med information?
  9. IED
    Finns det någonting som underbygger det påståendet?
  10. IED
    Det är mycket som inte går att säga säkert då de exakta egenskaperna är hemliga. Men LM har jobbat hårt med stealthförmågan på F35 och jag väljer i alla fall att tro att F35 är bättre på det. På samma sätt har SAAB jobbat hårt på EW förmågan och jag väljer att tro att de har varit framgångsrika där. Vad gäller landning på vägbas så kan man nog landa både det ena och det andra på en bra vägbas. Men på samma sätt som ovan är F35 byggd för att ha tillgång till en avancerad underhållsapparat medan Gripen är byggd för att inte ha det. Ingen av oss vet men jag väljer att tro att Gripen bättre klarar att utgå ifrån vägbaser.
  11. IED
    Då gör vi i stort samma analys, och i den bästa av världar har vi naturligtvis god tillgång på både ytstridsfartyg och minjaktfartyg. Men i en slags prioritering ville jag få fram att jag tänker att minjaktfartygen - tillsammans med amfibie och gripbara helikopterresurser - utgör en meningsfull och tillräcklig permanent förmåga som sedan kan kompletteras med andra fartyg när identifierade hot uppträder. Även Norge och Danmark kan ju antas ha åsikter om fientliga ubåtar på svenska västkusten så beroende på situationen i övrigt behöver tillförd ubåtsjakt och luftförsvarsförmåga nödvändigtvis inte ha svensk flagg. Exakt var minjaktfartygen har sin hemmahamn spelar mindre roll så länge det är i det generella området. Och om vi har väl förberedda tillfälliga helikopterbaser så är det givetvis gott nog.
  12. IED
    Tack för förklaringen! Det har diskuterats lite på forumet tidigare om huruvida vi behöver marin närvaro i Göteborg och också om vi behöver fler skrov för att kunna vara närvarande på fler ställen längs vår relativt långa kust. Eftersom Göteborg är vår viktigaste importhamn och än viktigare i krig är frågan vilken sorts hot man kan tänka sig och vilken typ av resurs som skulle krävas för att motverka detta hot. Jag tänker att fientliga ytstridsfartyg är helt uteslutet. Ett luftangrepp är inte omöjligt men utom ramen för den här tråden då det blir billigare med landbaserat luftvärn. Däremot kan kan ett angrepp med ubåt och minor skapa stor oreda och störa logistiken under en tid. Ett eller två minjaktsfartyg placerade i Göteborg skulle i kombination med amfibiebataljonen och någon helikopterresurs med möjlighet att fälla torped vara en effektiv avskräckning för eventuella sådana fientliga ambitioner. För det ändamålet gör det inte så mycket att det inte är våra bästa ubåtsjaktsresurser, så fort vi får indikation på att det är skarpt läge kan vi ju alltid flytta dit mer lämpliga resurser och likaledes kan vi alltid flytta minjaktsfartygen till Östersjön om det skulle vara behövligt. Fartyg är ju som bekant rimligt rörliga. I alla fall i vatten.
  13. IED
    Det kan jag bara delvis hålla med om. Givet deras geografiska läge med idel alliansmedlemmar i ryggen (förutom Kaliningrad) och med både sjötransporter och landtransporter mer eller mindre garanterade av Tyskland är prioriteringsordningen glasklar för dem. Armen är av existentiell karaktär för dem. Flygvapnet är också viktigt så länge det stöder armen och först långt därefter kommer flottan. Till och med baltstaterna har större behov av sin flotta eftersom de inte har ohindrad landförbindelse med resten av NATO. Jag tycker att de gjort i huvudsak rätt prioriteringar.
  14. IED
    Noterar att den Belgiska/Nederländska Cityklasse minjaktsfartygen har bogsonar och släpsonar förutom de drönare med sonarer som de opererar. Blir lite nyfiken, kan de systemen även användas vid ubåtsjakt eller fungerar de på ett annat sätt än ubåtsjaktsonarer? Om de fungerar för det - låt vara aningen sämre - skulle de kunna vara en komplettering vid inomskärs ubåtsjakt? (Jag inbillar mig att det vid ubåtsjakt i skärgården är meningsfullt med flera sensorer.)
  15. IED
    Jag är bara lite nyfiken, vilket fientligt flyg skulle åka runt i nordatlanten? Ubåtar kan jag köpa, men flyg?
  16. IED
    Det tråkiga svaret är att ingen förväntar sig att vi skall komma med någonting mer än vad vi redan har på gång. Alla påtänkta fregatter klarar av att hjälpa till i den omfattningen vi behöver hjälpa till, våra gripar och globaleye kan göra nytta antingen ifrån Keflavik eller från flygbaser på Grönland och våra nordliga förband bör - om det skulle vara nödvändigt - vara väl rustade att bistå mer marktrupp om vi så skulle önska. Men enbart segla runt och jaga atomubåtar under packisen känns som en ambitiös sysselsättning
  17. IED
    OK, tack! Då får vi vänta och se
  18. IED
    Då är vi i huvudsak överens. Är dessa korvetter de som på wiki är redovisade som 18 small vessels 10 medium sized (Large Corvette type)? Det står väldigt otydligt vad de skall vara. Är "large corvette" samma som Pohjanmaa eller är det mer som Skjold i storlek?
  19. IED
    Det enkla svaret är ca 2 mdr mindre per ubåt än Norge betalar för tysk produktion! Men det är naturligtvis inte helt korrekt. FMV anser uppenbarligen att en något mindre ubåt med delvis andra egenskaper är mer optimal för vårt huvudsakliga operationsområde. Det finns naturligtvis ett värde även i den anpassningen. Man kan misstänka att Polen, med samma operationsområde, också anser det. Är dessa billigare än de något större norska ubåtarna? ja, allting pekar på det just nu. Det finns i alla fall fog att säga att 212CD och A26 har likartad kapacitet och till likartad kostnad. Utöver det vet jag inte varför det är en viktig frågeställning. I min värld är det bra att Norge har ett starkt ubåtsvapen som är anpassat till era förhållanden och det är bra att Sverige har ett starkt ubåtsvapen som är väl anpassat för våra förhållanden.
  20. IED
    Man finner den i avtalet med FMV. SAAB är ett privat företag och har inte andra intäkter än de som deras kunder betalar. SAABs årsredovisning och FMVs årsredovisning är offentliga och det går utmärkt att dissekera dem genom åren om man tror på någonting annat. Min tolkning är att FMV menar att fördyringarna i det nyligen korrigerade avtalet beror på att det varit dyrt att återetablera produktionen. För båda våra ubåtsprogram kan det tillkomma kostnader framöver av olika anledningar men det vet vi nog lika lite om för närvarande.
  21. IED
    Gripen i NATOS incidentberedskap på Island. En division från F7 med markpersonal kommer att baseras på Keflavik under februari och mars.
  22. IED
    Som jämförelse kostar A26 per styck 12,5mdr SEK (oktober 2025) att jämföra med U212CD nu på 14,8 mdr SEK. Det låter inte helt orimligt, 212 är ju lite större men som kompenseras med en större beställning.
  23. IED
    Nej och det behöver heller inte vara "foul play". Det behöver inte ens vara brist på kompetens. Det kan vara så enkelt att det inte går att veta i det läget. Om det i slutändan ändå är värt kostnaden (som i det här fallet) så får man ju bara blunda och betala.
  24. IED
    Lettlands regering godkänner köp av Archer. Med ett vad det verkar ganska nära samarbete med Sverige, bland annat med en gemensam Archer enhet. Tolkar det som att Lettland på det här sättet ser till att Sverige har artilleri på plats hos sig, vilket efter omständigheterna känns rätt så bra.
  25. IED
    Nu är jag osäker på om jag missuppfattar dig. Om man ändå tänker sig att bryta ner kostnadsökningen så hamnar all kostnadsökning i en av fyra kategorier där betalningsskyldigheten förstås är beroende på hur avtalen är skrivna. 1. Inflation. Större system tar ofta lång tid och hur inflationen hanteras får väsentlig påverkan på den nominella kostnaden. 2. Tilläggsbeställningar. Här ingår all form av ökad kapacitet; uppgraderingar, ny produktionsförmåga och tillkommande förmågor. 3. Kostnadsökning av insatsvaror. Prisökningen av krigsmateriel utöver inflation på grund av plötsligt stigande efterfrågan. 4. Brister i initial kalkyl. Av politiska skäl eller av okunskap blir den uppskattade kostnaden fel. De första två är i grunden helt okontroversiella. Den 3e punkten går naturligtvis att hantera i ett fastprisavtal men ofta till en hög kostnad och därför vill man undvika det. Det är ändå så att olika tillverkare väljer att hantera den risken olika och jag noterade särskilt i Max Willmans intervju nyligen med Jussi Halmetoja på SAAB avseende Gripen E att man har ambitionen att särskilt utmärka sig mot konkurrenterna genom att inte belasta kunderna med sådana kostnader i alltför hög utsträckning. Naturligtvis en partsutsaga, men det skulle förmodligen inte tagits upp om motsatsen var sann. Vad gäller punkt 4 kan det ibland vara omöjligt att veta kostnaden på förhand, som i A26 fallet, men ibland kan det också vara politiskt lämpligt att ha en naiv uppfattning om man bedömer den totala kostnaden vara politisk oaptitlig. Även detta är troligen sant vad gäller A26. Min gissning för 212CD är att det är en skön blandning av samtliga fyra punkter i kombination med sekretessbelagda handlingar vilket gör det oerhört besvärligt att som utomstående ha en uppfattning om vad som beror på vad. Det är inte på något sätt unikt för just detta program.
×
×
  • Create New...