S-TANK Posted November 10, 2003 Report Posted November 10, 2003 103 kunde ju göra manövrer som skulle slita av banden på vilken annan vagn somhelst på kortare tid. Kolla HÄR, gå in under "MBT 103C - S-tank" och ladda ner filmen Lysande!!! Clutch'n brake manouvre! S-Tank Quote
Larsson Posted November 11, 2003 Report Posted November 11, 2003 StuG III:an var mycket riktigt från början byggd som en IKV, vilket namnet avslöjar (SturmGeschutz). Den visade sig som sagt efter modifieringar vara en kapabel pvvagn och en anständig, men f.f.a. billig stridvagn. Vad vi dock inte ska glömma när vi diskuterar Sovjets och Tysklands tornlösa understödsvagnar från VkII är att de alla hade en avgörande nackdel jämfört med Strv 103. Denna avgörande nackdel låg i riktsystemet. En vagn som den sovjetiska SU-100 eller den tyska Jagdpanzer IV grovriktades av föraren, m.h.a. den vanliga styrningen, i dessa båda fall av kopplingbromstyp, varav den första var av horribelt låg kvalitet. Finrikt (c:a 10 åt båda håll) skedde av skytten med handkraft via vevar. Av lätt förståeliga skäl så var detta omständigare och långsammare än Strv 103:s system, f.f.a. vid mål med hög sidhastighet på korta avstånd. Så om konceptet "tornlös vagn med pjäsen lagrad i chassit med viss sidrikt inom detta" var adekvat för att lösa stridsvagnuppgifter med VkII:s tekiska nivå, så borde rimligvis konceptet "tornlös vagn med pjäsen fast lagrad i chassit" med 1960-talets teknologi vara bättre än adekvat. Detta då skyddsnivån relativt sett borde öka från VkII:s tornlösa vagnar till Strv S (p.g.a. den fast lagrade pjäsen) och då de tidigare vagnarnas största svaghet (det omständiga sidriktförfarandet) till stor del försvunnit. Sedan kan man självfallet fråga sig om man genomförde konceptet på bästa sätt. Var det t.ex. nödvändigt att slå världsrekord i hydraulik och att använda en typ av maskineri (CODAG) som normalt bara användes i örloggsfartyg? Enligt min mening så var konceptet tornlös vagn med fast lagrad pjäs 60-talets bästa. Genomförandet lämnade dock en del att önska. Quote
S-TANK Posted November 11, 2003 Report Posted November 11, 2003 Var det t.ex. nödvändigt att slå världsrekord i hydraulik och att användaen typ av maskineri (CODAG) som normalt bara användes i örloggsfartyg? Hej. Kan du förtydliga CODAG? S-Tank Quote
Larsson Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 Var det t.ex. nödvändigt att slå världsrekord i hydraulik och att användaen typ av maskineri (CODAG) som normalt bara användes i örloggsfartyg? Hej. Kan du förtydliga CODAG? S-Tank Självfallet. CODAG = COmbined Diesel And Gas-turbine, d.v.s. kombinerat (kolv)diesel- och gasturbinsmaskineri Quote
Peo Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 StuG III:an var mycket riktigt från början byggd som en IKV, vilket namnet avslöjar (SturmGeschutz).Den visade sig som sagt efter modifieringar vara en kapabel pvvagn och en anständig, men f.f.a. billig stridvagn. /snip Så om konceptet "tornlös vagn med pjäsen lagrad i chassit med viss sidrikt inom detta" var adekvat för att lösa stridsvagnuppgifter med VkII:s tekiska nivå, så borde rimligvis konceptet "tornlös vagn med pjäsen fast lagrad i chassit" med 1960-talets teknologi vara bättre än adekvat. Detta då skyddsnivån relativt sett borde öka från VkII:s tornlösa vagnar till Strv S (p.g.a. den fast lagrade pjäsen) och då de tidigare vagnarnas största svaghet (det omständiga sidriktförfarandet) till stor del försvunnit. Sedan kan man självfallet fråga sig om man genomförde konceptet på bästa sätt. Var det t.ex. nödvändigt att slå världsrekord i hydraulik och att använda en typ av maskineri (CODAG) som normalt bara användes i örloggsfartyg? Enligt min mening så var konceptet tornlös vagn med fast lagrad pjäs 60-talets bästa. Genomförandet lämnade dock en del att önska. Vad jag läst så var inte Stug eller de andra Pv vagnarna ens i närheten av adekvata som stridvagnar. De utnyttjades som det pga en brist på riktigta stridsvagnar. Inget annat. Quote
martinator Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 Kritiken mot 103:an riktade väl sig främst just mot tornlösheten. Vi exempelvis hydral haveri, bandkrängning, eller elfel blir vagnen omanövererbar och försvarslös. Andra vagnar har åtminstone sin kanon kvar och kan fortfarande med hjälp av handkraft få runt tornet och avfyra vapent. Lite jobbiggare blir det med 103:an. En annan nackdel är att den inte kan skjuta under gång. Ja, kan och kan, men bara jävligt rakt fram. den måsta i övrigt stanna, rikta upp hela vagnen, sikta och panga. Andra vagnar riktar tornet, siktar skjuter medan man framrycker. Evakueringsluckan var dock inovativ Idag är också osthyvelformen mindre fördelaktig än i forna dagar då många PV-robotar är takslående. Då hjälper ingen kilform i världen. Martinator Quote
Larsson Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 Vad jag läst så var inte Stug eller de andra Pv vagnarna ens i närheten av adekvata som stridvagnar.De utnyttjades som det pga en brist på riktigta stridsvagnar. Inget annat. Att de användes som stridsvagnar p.g.a. brist på adekvat bestyckade stridsvagnar och p.g.a. att de var billigare stämmer. Så de valdes självfallet inte för att de var bättre än tornvagnar. Men: StuG III:an kom ofta att ersätta Pzkw III (samma chassie) eftersom den senare vagnen var dyrare och hade en på tok för klen bestyckning (50mm L/60). StuG III:an gav helt enkelt mer stridsvagn för pengarna. Att de sedan i denna roll kom att möta horder av vagnar som T-34/85 och IS-2 gjorde självfallet inte saken bättre. Att StuG III:an var misslyckad som stridsvagn var även beroende (om än i liten utsträckning) på att den ej använde samma ammunition till sin 75mm L/48-pjäs som stridsvagnarnas 75mm L/48 kanon. Tyskarna var nämligen inte bara världsbäst på den taktik, de var även katastrofalt dåliga på att standardisera. Man hade således olika patroner till de prestandamässigt identiska 75mm KwK L/48 och 75mm StuK L/48 / 75mm PaK L/48. Ett kompani bestående av t.ex. Pzkw IV J och StuG III G måste således underhållas med två helt olika men prestandamässigt identiska 75mm ammunitionsstandarder. När det gäller de sovjetiska SU- och ISU-vagnarna så hade de en allvarlig svaghet i att de saknade kulsprutor, vilket gjorde dem utsatta för infanteri på kort håll. De allra flesta tornlösa vagnar under VkII led dessutom av en ur stridsvagnsperspektiv allvarlig svaghet. De var framtunga vilket påverkade framkommlighet, men f.f.a. styrförmågan, vilket självfallet var en allvarlig nackdel för en framryckande vagn som upptäckte ett hot i sidan. Om man upptäcker en pvpjäs kl. 3 så är det ganska uppenbart att man inte vill ha en tornlös vagn som gräver ner framänden och vill gå rakt fram. Om de tornlösa vagnarna sedan var "anständiga" eller "inte ens i närheten av adekvata" är nog något som vi aldrig kan få ett exakt svar på. De ansågs dock duga som "nödstridsvagnar" i brist på tornvagnar med tillräcklig prestanda, trots dessa vagnars brister avseende riktsystem och styregenskaper. Quote
Turboharry Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 Vad jag läst så var inte Stug eller de andra Pv vagnarna ens i närheten av adekvata som stridvagnar Våren 1944 beräknades StuG III:ans olika varianter ha skjutit ut 20 000 (!) allierade stridsvagnar, då kan man ju diskutera om vagnen var advekat eller ej. Undra om 103 hade nått upp till den nivån? Quote
Peo Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 Vad jag läst så var inte Stug eller de andra Pv vagnarna ens i närheten av adekvata som stridvagnar Våren 1944 beräknades StuG III:ans olika varianter ha skjutit ut 20 000 (!) allierade stridsvagnar, då kan man ju diskutera om vagnen var advekat eller ej. Undra om 103 hade nått upp till den nivån? Tveksam siffra... Tycker jag det låter som. Quote
S-TANK Posted November 12, 2003 Report Posted November 12, 2003 Kritiken mot 103:an riktade väl sig främst just mot tornlösheten. Vi exempelvis hydral haveri, bandkrängning, eller elfel blir vagnen omanövererbar och försvarslös. Andra vagnar har åtminstone sin kanon kvar och kan fortfarande med hjälp av handkraft få runt tornet och avfyra vapent. Lite jobbiggare blir det med 103:an. Finessen med stridsvagnar är att de kombinerar eld, rörelse och skydd. Faller en av dessa bort nedgår stridsvagnens effekt kraftigt. Dvs även en strv 122 med bandkrängning är omanövrerbar och försvarslös. Ja, ja visst kan man rikta tornet och avfyra kanonen men vagnen är ändå rökad så länge den inte kan röra på sig. Strida med reservrikt? Rökad! S-Tank Quote
mmz Posted November 15, 2003 Report Posted November 15, 2003 Kritiken mot 103:an riktade väl sig främst just mot tornlösheten. Vi exempelvis hydral haveri, bandkrängning, eller elfel blir vagnen omanövererbar och försvarslös. Andra vagnar har åtminstone sin kanon kvar och kan fortfarande med hjälp av handkraft få runt tornet och avfyra vapent. Lite jobbiggare blir det med 103:an. Finessen med stridsvagnar är att de kombinerar eld, rörelse och skydd. Faller en av dessa bort nedgår stridsvagnens effekt kraftigt. Dvs även en strv 122 med bandkrängning är omanövrerbar och försvarslös. Ja, ja visst kan man rikta tornet och avfyra kanonen men vagnen är ändå rökad så länge den inte kan röra på sig. Strida med reservrikt? Rökad! S-Tank Skulle vilja se den besättning som sitter kvar och strider vid ett haveri Iaf hade jag och min besättning dragit fort som f-n därifrån. En skadad vagn som fortsätter skjuta blir utslagen direkt om striden sker på t.ex ett öppet fält, i en förberedd försvarsställning så är omständigheterna lite annorlunda. Torn eller icketorn är betydelselöst i händelse av framdrivningsbortfall vid "fel" tillfälle, är du utsatt för Strvkanoneld eller pvrb så utlös närskyddsrök och stick därifrån. Vid inderekt eld hade jag stannat kvar o kokat lite kaffe mvh mmz Quote
Rickard N Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Skoj tråd som är värd att lyfta. Rätta mig om jag har fel nu, men en av anledningarna till att 103an är tornlös och måste stanna för att skjuta är att det var så man gjorde då. stabiliseringen på pjäserna tillät inte skott under gång så alla vagnar stannade när de sköt. Quote
jonte72 Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Skoj tråd som är värd att lyfta.Rätta mig om jag har fel nu, men en av anledningarna till att 103an är tornlös och måste stanna för att skjuta är att det var så man gjorde då. stabiliseringen på pjäserna tillät inte skott under gång så alla vagnar stannade när de sköt. Nej, det fanns samtida vagnar som hade stabbad kanon, bla M60A1......... Quote
eskil Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Nej, det fanns samtida vagnar som hade stabbad kanon, bla M60A1......... Enligt http://www.fas.org/man/dod-101/sys/land/m60.htm så infördes stabben först i M60A3 som kom ut på förband 1979. Quote
Rickard N Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Nej, det fanns samtida vagnar som hade stabbad kanon, bla M60A1......... Nu skrev jag inte att det inte FANNS stab, jag skrev att den inte tillät skott under gång (i någon form av hastighet). Finns det någon (på forumet) som tjänstgjorde på 101/102, hur pass stabilserad var den pjäsen? Quote
jonte72 Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 (edited) Nej, det fanns samtida vagnar som hade stabbad kanon, bla M60A1......... Enligt http://www.fas.org/man/dod-101/sys/land/m60.htm så infördes stabben först i M60A3 som kom ut på förband 1979. Om du läser om samtliga varianter (och då inte bara A3) så finner du att A1 som kom 1962, efter ett tag fick stabbad kanon...... "The M-60A1 had a redesigned wedge-shaped turret with better ballistic protection, and a new mount for the M68 105mm main gun. Early vehicles had no gun stabilization system, but later this was retrofitted, and by the mid-70s most were so equipped. " Källa: http://www.globalsecurity.org/military/sys.../ground/m60.htm som är en liknande sida du angav, men bättre. Edited July 16, 2004 by jonte72 Quote
Erik_G Posted July 16, 2004 Author Report Posted July 16, 2004 Frågan kvarstår dock: Kunde man skjuta under gång med den stabben? Gyrostabbad kanon betyder tydligen inte automagiskt att man kan skjuta under gång. Vad jag hört innebar det dock att man kom till skott snabbare efter stopp. Enligt vissa på forumet gäller detta exempelvis Strf 9040A. På ett sidospår, jag tycker mig se att svensk stridsvagnsdesign präglas av kluriga innovationer och nytänkande samtidigt som den tyvärr verkar bortse från teknologiutvecling som ligger runt hörnet. Exempel på detta är Strv S som inte förutsåg gyrostabbens och digitala eldledningssystemets snara intåg, eller Strv 2000 som skulle varit försed med LYRAN, men inte med IRV om uppgifterna på nätet stämmer. Andra exempel är våra vagnar från perioden kring vk2. Tidiga med svetsat pansar, torsionsstavsfjädring, helautomatiska växellådor, men löjligt underbeväpnade och papperstunnt pansar i jämförelse. /E Quote
Mats Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Sherman hade någon form av stab, så även Centurion. Stabilisering av 1942, 1952 eller 1962 är nog inget att hänga i julgranen direkt... Intressant är att i boken Pansartruppskolorna 1942-1995 En minnesbok så står följande om jämförande försök Fort Knox, USA: I juli 1975 var det dags för resa till USA med strv 103. Under sju månader prövades två vagnar i Fort Knox av sju amerikanska besättningar. Proven genomfördes i en mycket positiv och objektiv anda. Försöken var statisktiskt väl planerade och omfattade främst körning, riktning, skarpskjutning och bioteknologi. I försöken deltog förutom strv 103 även strv M60 A3, den ryska T 62, pbv Twister, pbv M 113, pvrobot TOW och några speciella försöksfordon. Motorstyrkan på fordonen representerade området 15,6-80,5 hk/ton. Körproven omfattade sju varv om 45 km på olika markunderlag och med varierande sikt. Resultaten visade tider som stod i proportion till fordonens relativa motorstyrka. Skjutproven omfattade nio olika moment där fem skyttar sköt vardera nio skott. Strv 103 kunde väl mäta sig med strv M 60. Träffresultaten var bättre - speciellt på de långa avstånden (2000 m) - men tid till skott någon tiondels sekund längre. Och vem har skrivit detta? Inte någon stor fan av Strv S direkt: Öv. Hans Nilsson, chef PS 1974-81. Hans långa 103-dizz finns med som bilaga i boken. Quote
jonte72 Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 (edited) På ett sidospår, jag tycker mig se att svensk stridsvagnsdesign präglas av kluriga innovationer och nytänkande samtidigt som den tyvärr verkar bortse från teknologiutvecling som ligger runt hörnet.Exempel på detta är Strv S som inte förutsåg gyrostabbens och digitala eldledningssystemets snara intåg, eller Strv 2000 som skulle varit försed med LYRAN, men inte med IRV om uppgifterna på nätet stämmer. Det handlar snarare om ekonomi....det köptes först inga IRV sikten till RBS 55 och 56, utan man skulle bla använda lysgranater från GRG . IRV på stridsvagn fanns bla M60A3 som kom 1979, så visst fanns det när Strv 2000 projekterades. Edited July 16, 2004 by jonte72 Quote
Rickard N Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 @Mats Är det i den boken som de amerikanska skyttarna klipps rätt hårt vid anklarna? Har läst någonstans att under proven vid Ft Knox så var han inte så imponerad efter att amerikanerna hade skjutit då han sett svenska besättningar skjuta mycket bättre Quote
Mats Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 @MatsÄr det i den boken som de amerikanska skyttarna klipps rätt hårt vid anklarna? Har läst någonstans att under proven vid Ft Knox så var han inte så imponerad efter att amerikanerna hade skjutit då han sett svenska besättningar skjuta mycket bättre Jo, utländska stridsvagnssoldater kritiseras hårt m.a.p. utbildning i körning, skjutning och vård i jämförelse med svenska. Quote
Erik_G Posted July 16, 2004 Author Report Posted July 16, 2004 På ett sidospår, jag tycker mig se att svensk stridsvagnsdesign präglas av kluriga innovationer och nytänkande samtidigt som den tyvärr verkar bortse från teknologiutvecling som ligger runt hörnet.Exempel på detta är Strv S som inte förutsåg gyrostabbens och digitala eldledningssystemets snara intåg, eller Strv 2000 som skulle varit försed med LYRAN, men inte med IRV om uppgifterna på nätet stämmer. Det handlar snarare om ekonomi....det köptes först inga IRV sikten till RBS 55 och 56, utan man skulle bla använda lysgranater från GRG . IRV på stridsvagn fanns bla M60A3 som kom 1979, så visst fanns det när Strv 2000 projekterades. Ofta är väl tanken att man presenterar den billigare prislappen för politikerna, får OK att köpa X antal av prylen Y till priset Z (istället för X - 50%) och sedan gnäller om hur stort behov man är av att uppgradera prylen Y till priset X några år senare. Hade Strv 2000 blivit av hade de nog varit inne på REMO vid det här laget och fått IRV. Visst vet jag att IRV fanns vid den tidpunkten, Leopard och M1 fanns ju redan när Strv 2000 projekterades... /E Quote
Rickard N Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Det underbara är att funkar precis likadant i hela världen. M1 Abrams hade sämre IRV än de som redan satt i M60A3. Lysande! Quote
Johan ES Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 (edited) /_ _ _/Evakueringsluckan var dock inovativ/_ _ _/ Kan någon berätta lite mer om den? Finns någon bild där man kan se luckan från utsidan? /Johan ES Edited July 16, 2004 by Johan ES Quote
Hans Engström Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 En av mina absoluta favoritsidor (som jag inte sett sedan slutet av 90talet) verkar vara på gång igen. http://home.swipnet.se/~w-41874/stridsfo2.htm Som den såg ut innan den stoppades (jag gissar på av sekretessskäl) så fanns en hel del av designdokumentation kring Strv2000 uppe. Om Rickard faktiskt skapar det han lovar så är det en välgärning. Quote
Klargplutte Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Hur tjockt var frontpansaret på S och i vilken vinkel , har man gjort några provskjutningar med den utländska matriel vi har (BMP , T72) mot S för att se om "he döög". Quote
Hans Engström Posted July 16, 2004 Report Posted July 16, 2004 Enligt vissa uppgifter så dög den inte mot pilprojl från T72 frontalt (om pilen inte träffade staketet först). Skulle själv gärna vilja ha referens på den informationen dock. Quote
SuperSandman Posted July 24, 2004 Report Posted July 24, 2004 (edited) en mycket bra sida med info och fina bilder av Strv 103 (även andra internationella skönheter) vissa bilder är tagna från artillerimuseéum i St Petersburg, där även jag varit. Kan rekomenderas VARMT då man hittade allt från sablar till broläggare, SCUD-fordon och diverse annat godis. http://topgun.rin.ru/cgi-bin/units.pl?fiel...it=2064&lng=eng Edited July 24, 2004 by SuperSandman Quote
S-TANK Posted August 16, 2004 Report Posted August 16, 2004 Enligt vissa uppgifter så dög den inte mot pilprojl från T72 frontalt (om pilen inte träffade staketet först). Skulle själv gärna vilja ha referens på den informationen dock. T72:an hade vid front mot front, genomslag på 103:an på längre avstånd än vice versa. :( Referens: Hört av kollega med, bedömt, tillgång till slik info, någon gång under mitten av nittiotalet. Kommer inte ihåg vilka avstånd som man sköt på. S-Tank Quote
Rickard N Posted August 17, 2004 Report Posted August 17, 2004 Hehe, en del av bilderna på 103 måste tagits under sista skjutningen med vagnen... Lt P i M90P är inte en vanlig syn Quote
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.