Jump to content

Eldhastighet Strv 103


The Swede

Recommended Posts

Efter alla era initierade beskrivningar har jag börjat omvärdera min syn på 103:an, var jag nu fått den ifrån.

 

Men jag är intresserad av sammanfattningsfrågan: givet budgetutrymme, pris, uppgraderingar, specifikt svenska behov och liknande - var det, sett till helheten, bra av kungen att satsa på strv 103 i stället för att köpa utifrån, exempelvis Leopard 1?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 144
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Enligt de flesta beräkningar jag sett var 103an ungefär en tredjedel av priset av en M60.

 

Det sagt, så borde man i en ideal värld köpt ett par hundra Centurion till, utrustat ca. 10 MekBrig med dom och köpt Chieftain till PansarBrigaderna B) och lagt ner alla InfanteriBrigaderna utom dom i Norrland.

Link to comment
Share on other sites

Var Chieftain särskilt lyckad? Verkar bara ha valts av lydstater till Storbritannien. Leo 1 verkar ju ha valts av de flesta europeiska stater.

 

EDIT: Ändrade om mitt inlägg helt, för jag var helt fel ute om i vilken tidsperiod Chieftain kom.

Edited by Mats
Link to comment
Share on other sites

Var Chieftain särskilt lyckad? Verkar bara ha valts av lydstater till Storbritannien. Leo 1 verkar ju ha valts av de flesta europeiska stater.

 

EDIT: Ändrade om mitt inlägg helt, för jag var helt fel ute om i vilken tidsperiod Chieftain kom.

Vad jag förstått hade Chieftain problem med motorn, som bland annat lär ha varit för klen. Å andra sidan har den brittiska filosofin ju länge varit skydd före rörlighet. Men även en långsam stridsvagn behöver en pålitlig framdrivning.

Chieftains 120mm kanon skiljer sig från rheinmetallkanonen och dess släktingar genom att den är räfflad och dessutom använder tvådelad ammunition. För och nackdelar med räfflade kanoner med tvådelad ammunition kan säkert debatteras länge, och jag är inte tillräckligt mycket expert att kunna uttala mig. Men jag observerar att Storbrittannien tycks vara ensamma om att använda räffling. Tvådelad ammo används ju även av T-72, T-80 med fam. Stridsvagnarna från forna sovjetområdet verkar dock inte imponera på de flesta bedömmare, så att "buntas ihop" med dem kanske inte är helt positivt :)

Chieftain är nu historia (kan bl.a beskådas på Axvall), men Leopard 1 verkar vara kvar i tjänst i ett antal år framöver (i blandannat Canadas och Australiens försvarsmakter).

Hela debatten är förresten historia, för nu har vi ju Strv 121 och 122, som är bland toppskiktet i världen bland stridsvagnar.. iallafall på pappret :)

 

/E

Link to comment
Share on other sites

/../ för nu har vi ju Strv 121 och 122 /../

Rätta mig om jag har fel nu - men de är väl LEASADE från Tÿskland..??

Vad händer om nåt händer och tysken säger "nej, nu vill vi ha hem vagnarna"..??

 

EDIT: jag har hört en livgardist (Kn) babbla om "Strv 123" - är killen ute och cyklar eller är nåt nytt *hysch-hysch* på G?

 

:)

Edited by Gotcha
Link to comment
Share on other sites

Rätta mig om jag har fel nu - men de är väl LEASADE från Tÿskland..??

Vad händer om nåt händer och tysken säger "nej, nu vill vi ha hem vagnarna"..??

 

EDIT: jag har hört en livgardist (Kn) babbla om "Strv 123" - är killen ute och cyklar eller är nåt nytt *hysch-hysch* på G?

 

:((

121:orna var leasade från Tyskland, 122:orna är köpta.

 

Det var tänkt att uppgradera 121:orna till något som närmade sig 122-standard. De skulle då ha kallats strv 123, på samma sätt som uppgraderade 102:or döptes till strv 104. Så blir det nu inte, utan 121:orna hamnar i malpåse.

Link to comment
Share on other sites

121:orna var leasade från Tyskland, 122:orna är köpta.

 

Det var tänkt att uppgradera 121:orna till något som närmade sig 122-standard. De skulle då ha kallats strv 123, på samma sätt som uppgraderade 102:or döptes till strv 104. Så blir det nu inte, utan 121:orna hamnar i malpåse.

Uppfattat, tack. Då fick jag min uppfattning bekräftad, emedan denne kn var högst påstridig.

Jag som är simpel KJ och dessutom numera relativt civil, kan ju inte veta vad armén pysslar med... :((

 

edit: stavfel..

Edited by Gotcha
Link to comment
Share on other sites

Guest Fågel Fenix
121 var leasade, därefter köpte vi dem för restvärdet. Nu äger vi dem alltså. Vilket e praktiskt när vi skall lägga dem i malpåse.

När skall de försvinna då ?

I och med nya försvarsbeslutet ?? ,O

Link to comment
Share on other sites

De hänger väl redan på en skör tråd i och med att det bara är P7 som fortfarande utbildar på dem. I alla fall förra året...vet faktiskt inte om det utbildas 121 detta år. Jaja, det är ju FB04 snart, och där lär det redas ut ett och annat. Synd och skam är det i alla fall för det blir ju färre mål i terrängen! :)

Link to comment
Share on other sites

Synd och skam är det i alla fall för det blir ju färre mål i terrängen!  :lol:

Hehehe, efter att ha sett en uppvisning med hkp9 är jag beredd att hålla med dig. :D

 

HKP9 :dong: STRV122

Link to comment
Share on other sites

Jag är ny här jag vet inte om jag gör bort mig helt nu med min fråga :lol:

jo vart har ni hört att Strv 121 ska läggas i malpåse? för jag har aldrig hört att den är på väg ur försvarsmakten

Mvh

Luno

Link to comment
Share on other sites

@Luno: Det mesta verkar tyda på det: P18 fick inga nya strv efter 104. P10 har slutat utbilda på strv 121, P7 utbildade förra året endast ett reducerat kompani (?, jake?) med sju vagnar, det var i alla fall vad de hade med sig upp till Skövde.

 

Men som sagt, vi får vänta och se... bara rykten än så länge...

Link to comment
Share on other sites

@Mats tack för svaret

 

Men hur kan man lägga en leasad vagn i malpåse ;)

för leasing är väll att man hyr vagnen och man kan köpa loss den om man vill?

Eller är jag helt ute och cyklar nu

*fast deta är ju lite offtopic*

Edited by Luno
Link to comment
Share on other sites

Efter alla era initierade beskrivningar har jag börjat omvärdera min syn på 103:an, var jag nu fått den ifrån.

 

Men jag är intresserad av sammanfattningsfrågan: givet budgetutrymme, pris, uppgraderingar, specifikt svenska behov och liknande - var det, sett till helheten, bra av kungen att satsa på strv 103 i stället för att köpa utifrån, exempelvis Leopard 1?

För att travestera ett skönt befälsuttryck - jag citerar mig själv.

 

Här finns uppenbarligen folk med en massa kompetens på svenska strv, och några har dessutom internationell erfarenhet.

 

Var det en bra affär att ta fram och köpa strv 103 istället för att köpa utländskt - förslagsvis Leopard 1?

Link to comment
Share on other sites

Var det en bra affär att ta fram och köpa strv 103 istället för att köpa utländskt - förslagsvis Leopard 1?

 

Ingen potentiell fiende vågade sig på att anfalla Sverige i alla fall. Det var väll kanske inte enbart på grund av Strv 103, men dock!

 

EDIT: Men, jag, i min stora enfald, tror faktiskt att, "tornvagnar" är bättre. Att ha ett torn är inte en begränsning. Men att inte ha det är just det, en begränsning.

Edited by Mats
Link to comment
Share on other sites

Ang. hylsan till 120mm Rheinmetall:

 

Den brännbara delen av hylsan ska mig veterligen bestå av pressad cellulosa.

Som någon skrev så torde bakdelen av metall finnas där för att hålla fast tändskruven,

men även för att täta.

Kilförsedda kanoner är ju inte lika täta som skruvförsedda mekanismer,

där trycket i kammaren trycker bak framdelen av skruven mot skruvens bakre del,

vilket pressar ut den mellan dessa delar placerade komressionspackningen.

I en kilförsedd mekanism med hylsa pressar trycket i hylsan ut hylsans väggan

mot patronlägets sidor, vilket ger tätning bakåt.

 

 

Ang. alternativ till Strv 103 så ser jag två stycken, nämligen Leo 1 och Chieftain.

Båda borde dock anpassas till svenska förhållanden.

Som tur är så ställer "svensk terräng" delvis andra krav på en stridsvagn än de europeiska

slätterna som Leo1, Chieftain och för all del även

den lede Fi:s T-54/T-55/T62 är konstruerade för.

 

Skottvidderna torde vara kortare, vilket i kombination med större sannolikhet för att

behöva verka i skogs, gör att kanonen kan (med betoning på kan) göras kortare.

De kortare stridsavstånden och en ökad risk för att utsättas för eld från sidan

och av eld från närpv-vapen gör att skyddsnivån gärna får ökas,

detta dock beroende på hur aggresiv man tänkt att använda sina pansarförband.

Ju aggresivare användning desto högre krav på skydd.

Önskan till bättre skydd står dock i kontrast till kravet på

hög framkommlighet och god acceleration.

Självfallet så måste man här hitta en bra kompromiss mellan å ena sidan skydd

och å andra sidan rörlighet.

De korta avstånden och rikligheten på skog gör även att observationsutrustningen kan behöva

modifieras i rikning mot vidare synfält.

 

Leo1:an hade i sin grundversion ett föga upphetsande skydd, vilket skulle behöva

förbättras rejält, gärna med ett svetsat torn.

Den ökade vikten torde kräva modifieringar av både drivlina och bandaggregat.

 

Chieftain-vagnen fick gärna förses med den mindre 105mm L7-kanonen

(samma som... alla stridsvagnar med 105mm-kanon som ej är franska använder)

istället för den ursprungliga 120mm L11-pjäsen.

Därtill så borde motorn bytas ut, eller varför inte försöka använda Leo1:ans drivlina.

 

Ett tredje alternativ hade självfallet varit att konstruera en egen tornvagn i Sverige.

Det hade antagligen gett dett bästa slutresultatet,

men frågan är om inte det hade blivit dyrare.

Link to comment
Share on other sites

Ett problem var just framkomligheten. Visserligen är 103:an ganska lätt.men den ( och bandet ) är ganska kort vilket ger ett hyggligt högt marktryck i alla fall.

 

När vi provade T-72:an i början av 90-talet bleknade försvarsmaktens planerare, den hade en helt annan framkomlighet än vi hade räknat med, alla planer på att spränga vägarna i Norrland verkade mer eller mindre meningslösa. De hade kunnat köra brevid på myrarna i alla fall.

Link to comment
Share on other sites

För att föra in det på lite off-topic.

 

De stridsvagnarna hade kunnat föra med sig ganska stora förråd för att kunna klara sig åtminstone ett antal dagar utan underhåll. Sedan att de hade kunnat genomföra begränsade anfall är ju inte sämre. Som att fall en fiende i ryggen och underlätta för de som anfaller frontalt.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...
Ett problem var just framkomligheten. Visserligen är 103:an ganska lätt.men den ( och bandet ) är ganska kort vilket ger ett hyggligt högt marktryck i alla fall.

 

När vi provade T-72:an i början av 90-talet bleknade försvarsmaktens planerare, den hade en helt annan framkomlighet än vi hade räknat med, alla planer på att spränga vägarna i Norrland verkade mer eller mindre meningslösa. De hade kunnat köra brevid på myrarna i alla fall.

Den här storyn har jag också hört.

 

Men gällde det bara T-72 och T-80, eller generellt för moderna stridsvagnar? Låter inte det lite klantigt att inte ha testat tidigare? Är Leoparderna annorlunda från strv 103 och Centurion i detta avseende?

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

62,5 ton Leo 2 om jag får be... :unsure:

 

 

 

:blink:

 

Tillägg: I ett tidigare inlägg pratades det om hur snabbt man laddade om i en Leo2. De snabbaste laddarna på I19 gör det på tre sekunder. Detta är iof efter oerhört mycket träning, men dock. Så det går förbannat snabbt med tanke på vad projektilerna väger. Och andra sidan så laddarn i mitt tycke den viktigaste delen av en besättning i krigstid. I fredstid lagar han mat o har allmänt trist men när det är bly i luften är han utan tvekan viktigast. För den som skjuter först vinner, vilket gäller i all stridsvagnskrigföring.

(kuriosa för den som är interesserad)

 

 

Inte så mycket strv 103 över det här men hoppas att ni inte tar illa upp.

 

Mvh strvkomp

Edited by strvkomp
Link to comment
Share on other sites

De snabbaste laddarna på I19 gör det på tre sekunder. Detta är iof efter oerhört mycket träning, men dock. Så det går förbannat snabbt med tanke på vad projektilerna väger.

Med gummiskott i TBTA ja...men knappast med skarp ammunition med ömtålig papphylsa. 5-6 sekunder är realistiskt då.

Link to comment
Share on other sites

På tal om hylsan i 122 så är det papp som sagt...

Hylsbotten till pilen har ett tändrör på ca. 30 cm

och väger ca. 2 kg. Till sprängen är tändröret

ungefär hälften vikten lite mindre...

 

Den far ut från bakstycket med ett vackert "kloing" ljud..

Ner i en hylskorg, tills laddaren kastar den vidare ner på golvet.

Framför vattenkokaren.

 

:unsure:

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp
Med gummiskott i TBTA ja...men knappast med skarp ammunition med ömtålig papphylsa. 5-6 sekunder är realistiskt då.

 

6 sekunder är kravet för en laddare

:) .

Link to comment
Share on other sites

Guest strvkomp

Skytten: Uppfattat.

 

Du låg inne 01-02 som GB antar jag? Hade du samma befäl som jag då eller? Ex Kn Waltari, Kn Lindberg, Lt Fältmark, Lt Holmdahl mfl mfl. Det vore kul o veta.

 

Mvh Strvkomp :angry:

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...