HMS Visborg

[Perman]

Försvaret säljer HMS Visborg

 

Litet bildspel

 

Finns det någon som kan bekräfta att hon sålts eller ska säljas (som användbart fartyg eller som reservdelsfartyg) till den chilenska marinen?

 

/Per

 

Det verkar nu som om Visborg har sålts till den chilenska flottan. Åtminstone om man får tro den här sajten http://wn.com/Svenska_Flottan_II så var hon i Dec 2010 på väg till Chile. Själva videoklippet om Visborg 2010 verkar vara borttaget, men om man håller pekaren på "Visborgs officiella film! m4v" så framträder det en text under som säger detta.

 

/Per

Edited June 6, 2011 by Perman

[PB-Syte]

 

Det verkar nu som om Visborg har sålts till den chilenska flottan. Åtminstone om man får tro den här sajten http://wn.com/Svenska_Flottan_II så var hon i Dec 2010 på väg till Chile. Själva videoklippet om Visborg 2010 verkar vara borttaget, men om man håller pekaren på "Visborgs officiella film! m4v" så framträder det en text under som säger detta.

 

/Per

 

Nja, så sent som i söndags så låg hon fortfarande vid lindholmskajen i ÖHK! Men där var en delegation från Chile ombord och kikade i höstas, har inte hört nått mer sedan dess dock...

[Björn]

Sist vi sålde fartyg till Chile så slutade det med att fartyget ifråga var med om att förvandla presidentpalatset till ruiner... Vilket fartyg tror ni det rör sig om?

 

Som ormtunga redan påpekat så var Älvsborg det senaste som vi sålde till Chile.(1997) Det du syftar på är givetvis kryssaren Almirante Latorre som ursprungligen hette Göta Lejon då hon gick under svensk flagg. Hon såldes till Chile 1971 och enligt vissa uppgifter användes hennes kanoner som en styrkedemonstration vid militärkuppen men att de förvandlade presidentpalatset till ruiner är nog en kraftig överdrift.

 

Att chilenarna skulle vara intresserade av Visborg är inte förvånande, de har ju redan bekantat sig med Älvsborg som i stora delar är lika. Som depåfartyg fungerar de utmärkt och Visborg är efter modifieringarna bättre lämpad än i ursprungsversionen. Båda fartygen rör sig visserligen som tvålkoppar i sjön när det är lite skrynkligt på havet men det beror på att de är stabilitetsberäknade för full minlast. Då rör de sig helt annorlunda så en rejäl barlast på mindäck skulle göra underverk med sjöegenskaperna. Samma sak gäller för övrigt Carlskrona som aldrig varit lastad till den nivå hon är dimensionerad för.

[Ragulin]

Jag anmäler en avvikande uppfattning när det gäller CKR sjöegenskaper: Hon har egentligen bara svårt att hantera låringssjö (snett bakifrån), men i övrigt går hon jäkligt stablilt och rör sig bra mycket bättre än VBG. Jag har seglat med båda i grov sjö, kan tilläggas.

[Björn]

Jag anmäler en avvikande uppfattning när det gäller CKR sjöegenskaper: Hon har egentligen bara svårt att hantera låringssjö (snett bakifrån), men i övrigt går hon jäkligt stablilt och rör sig bra mycket bättre än VBG. Jag har seglat med båda i grov sjö, kan tilläggas.

 

Jodå, jag har seglat med alla tre och Carlskrona har betydligt bättre sjöegenskaper än de båda andra. Som du skrev är det just låringssjö som är det jobbigaste. Jag har åkt med henne lastad full av minor (fram till den lösa inredningen med expeditioner och lektionssalar, inte hela mindäcket fullt) och då betedde hon sig betydligt bättre i sjön. Under PFP-övningen Strong Resolve utanför Gibraltar 1998 hade vi ett antal containers på hkp-plattan och även mellan brygghuset och skorstenskappen. Vi var oroliga angående stabiliteten inför övningen men provade hemma innan vi gick iväg på utbildningsexpeditionen. Med barlastade containrar högt upp rörde hon sig betydligt lugnare i sjön än i sitt vanliga lastalternativ, så visst gör det skillnad.

 

Vid Kap Trafalgar hade vi tidvis riktigt skitväder men fartyget rörde sig ändå lugnare än jag varit med om i liknade sjögång. Vi hade helst velat ha kvar engelsmännens containrar ombord på vägen över Biscaya och lasta av dem i England istället för i Portugal. Den engelska förbandsledningen tyckte det var en bra ide, då slapp de köra dem på sina lastbilar från Portimao till Portsmouth. Tyvärr så stoppades det uppifrån och vi fick gå hem med tomt däck och fartyget skvalpandes runt i låringssjön som vanligt.

[Perman]

Jag har bara åkt med Visborg, men borde inte minlasten ha haft större betydelse för sjöegenskaperna för Älvsborg och Visborg än för Carlskrona? Detta med tanke på att Älvsborgsklassen enligt officiella uppgifter kunde lasta 300 minor, medan Carlskrona "endast" kunde lasta 105 minor.

 

När jag åkte med Visborg så pratade jag också med ett av fartygsbefälen ombord om stabiliteten på fartyget om mindäcket skulle hamna under vatten, och han sa att med 10 cm vatten på mindäck så skulle fartyget med all sannolikhet kantra. Detta förmodligen beroende på att hon saknade de vattentäta skott och väggar på bildäcken som de flesta av dagens moderna RoRo färjor har.

 

/Per

[Björn]

Siffran för Carlskrona måste gälla för den fredstida konfigurationen. Eftersom hon är byggd som en kombination av långrese- och stamminfartyg har hon en lös inredning med bl.a. expeditioner, lektionssalar, posthytt och frisörutrymme. Under durken till den inredningen ligger minräls hela vägen fram till det kraftiga skottet för om sjukinredningen. I händelse av ofred var det tänkt att hela inredningen skulle rivas bort så att hela mineringskapaciteten kunde utnyttjas. Som tur är har det aldrig behövts och den extra minrälsen finns fortfarande kvar.

[PB-eldlete]

Älvsborg hade när det ritades ingen eldledning, kylning, omformare etc. Bla var lysraketstället monterat ungefär där fjärr-riktningen av stället senare satt. Överbyggnaden byggdes på med apparatrum då fartyget fick eldledning. Den ökade vikten med många ton längst upp gjorde fartyget mer instabilt.

 

 

 

Fram till eldledningen installerades användes RIS av någon äldre modell som jag inte kommer ihåg vad den hade för nr. Tanken var nog att utbilda riktare för de hjälpminfartyg som skulle förses med RIS i händelse av ofred. Jag vet att det fanns funderingar i början på 1980-talet att åter montera ett någon form av RIS på vardera sidan om bryggan för att användas för utbildning. Av det blev intet..

[Rossen]

Jag har bara åkt med Visborg, men borde inte minlasten ha haft större betydelse för sjöegenskaperna för Älvsborg och Visborg än för Carlskrona? Detta med tanke på att Älvsborgsklassen enligt officiella uppgifter kunde lasta 300 minor, medan Carlskrona "endast" kunde lasta 105 minor.

 

När jag åkte med Visborg så pratade jag också med ett av fartygsbefälen ombord om stabiliteten på fartyget om mindäcket skulle hamna under vatten, och han sa att med 10 cm vatten på mindäck så skulle fartyget med all sannolikhet kantra. Detta förmodligen beroende på att hon saknade de vattentäta skott och väggar på bildäcken som de flesta av dagens moderna RoRo färjor har.

 

/Per

 

 

Sedan den omfattande ombyggnaden av mindäck/maskin ~01 så har VBG vattentäta skott som delar upp mindäck i två sektioner.

 

/345 Levenrot

[Perman]

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/hms-visborg-skrotas

 

 

"Nu ska HMS Visborg bli ett med kretsloppet. Inom kort börjar arbetet med att återvinna marinens tidigare flaggskepp."

 

Tackar för länktipset på facebook! Är det inte lite märkligt att inte chilenarna var mer intresserade av Visborg? Som reservdelsfartyg borde hon väl ha varit intressant om inte annat, dvs. om man nu planerar att fortsatt hålla f.d. Älvsborg i tjänst. Hon är ju 44 år gammal nu. Men det kanske är planerat att byta ut henne som ubåtsdepåfartyg.

 

/Per

Edited March 28, 2013 by Perman

[Göta Lejon]

Visborgs sista "resa":

http://blogg.forsvarsmakten.se/marinbloggen/2013/05/03/hms-visborgs-sista-resa/

[Wendisten]

Nu är sista resan genomförd, ankom Landskrona för upphuggning 20130911.

 

[Perman]

http://www.vhfk.se/varvets-historia/forteckning-over-varvets-300-nybyggen-under-300-ar/minfartyget-m03-hms-visborg-1974-nb-381/

 

VHFK - Varvshistoriska föreningen i Karlskrona har många bilder på HMS Visborg både när hon byggdes, var i tjänst och från hennes allra sista resa till Landskrona. Det finns även ett videoklipp från en rundvandring på fartyget innan upphuggningen.

 

Här får vi också förklaringen till varför hon inte såldes till Chile som systerfartyget Älvsborg. Kostnaderna för att sanera henne från asbest skulle bli så stora att affären omöjliggjordes. Det är t.o.m. möjligt att Visborg fortfarande hade varit i tjänst om hon inte hade varit full av blå asbest, som är mycket farlig att sanera.

 

/Per