Jump to content
Sign in to follow this  
Lindeblad

Urval till Officersprogrammet

Recommended Posts

Ur "Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan":

 

3.2

Urval

Urval tillämpas när antalet behöriga sökande överstiger antalet utbildningsplatser.

 

3.2.2

Urval till Officersprogrammet

Försvarshögskolan har i enlighet med 23 § högskoleförordningen, jämfört med

5 kap. 5 § 2 st. förordningen för Försvarshögskolan, bestämt att följande urvalsgrunder ska gälla:

betyg från militär tjänstgöring gymnasiebetyg och lämplighetsbedömning. En sammanvägning av dessa ligger till grund för urvalet till Officersprogrammet.

 

Betyg från militär tjänstgöring

Med betyg från militär tjänstgöring avses slutbetyg från militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring. Preliminärt vits-ord/betyg utfärdat efter minst fem månaders tjänstgöring ska tas i beaktande vid inledande handläggning av ansökningar för sökande som innevarande år genomför

militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring. Det är dock endast det slutliga vitsordet/betyget som kan ligga till grund för antagningsbeslut. Observera att den sökande själv måste skicka in sina vitsord till Försvarshögskolan.

 

Betygen indelas i intervaller i en fyrgradig skala (varje militärt betyg har tre positioner):

Intervall 0

- ≤ X 5 4 = 0

Intervall 1

X 5 5 - X 7 6 = 1

Intervall 2

X 7 7 - X 8 8 = 2

Intervall 3

X 8 9 - X 10 10=3

 

Om betyget har värden som hamnar i fler än ett intervall, t.ex. X 8 6 eller X 6 9, indelas betyget i det intervall som medelvärdet av betyget ger. Exemplet X 8 6 ger medel-värdet 7 för båda positionerna och indelas således i intervall nr 2 och exemplet X 6 9 ger medelvärdet 7,5 för båda positionerna och indelas också i intervall nr 2.

 

Gymnasiebetyg

Gymnasiebetyg meritvärderas till värden mellan 0 och 20 enligt VHS bedömnings-handbok och resultatet blir en faktor i sammanvägningen.

 

Lämplighetsbedömning

Inför antagning till Officersprogrammet genomför Försvarshögskolan prov och tester som vidare underlag för att bedöma den sökandes förutsättningar att klara utbildningen och vederbörandes lämplighet för officersyrket. Dessa prov och tester utgör grund för bedömningen av lämpligheten. Bedömningen ger faktorn 0 eller 1.

 

Sammanvägning och resultat av urval

Urvalsfaktorerna från militär tjänstgöring, gymnasiebetyg och lämplighetsbedömning enligt ovan multipliceras. Alla sökande införs på en sammanställningslista. Vid lika poängtal på sammanställningslistan sker tilldelning av plats i följande ordning:

1. Underrepresenterat kön - positiv särbehandling, se nedan.

2. Den som sökt Officersprogrammet (eller motsvarande utbildning) flest gånger.

3. Har två sökanden sökt lika många gånger tillämpas lottning.

 

I enlighet med lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, högsko-leförordningen och Försvarshögskolans jämställdhetsplan tillämpas positiv särbehand-ling vid antagning av studerande till Officersprogrammet. Detta innebär att vid i övrigt likvärdiga meriter har underrepresenterat kön företräde, 7 kap. 12 § högskoleförord-ningen.

 

 

 

Jag tycker personligen att det är ganska bra system men FHS har hamnat helt fel med faktorpoängen. Lämplighetsbedömningen borde tillexpempel ge en siffra mellan 0-4 eller liknande. VPL betyget borde även den ge upp till 4 eller mer så att inte gränsen hamnar mellan 8-8 och 8-9, skillnaden mellan dessa är i min mening väldigt liten mellan 7-7 är mkt lägre(jag fick sj 8-8 och är sur :baskerKav: ). Tanken är god men gymnasiebetyget ges för stor betydelse, fast det var antagligen meningen. Finns det någon på forumet som har andra synpunkter?

 

Styrman L

Share this post


Link to post
Share on other sites
Med betyg från militär tjänstgöring avses slutbetyg från militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring.

 

Är denna motsvarande militära tjänstgöring något man kan räkna utlandstjänst eller tjänst i ett beredskapsförband som?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lämplighetsbedömningen ges i en skala 0-3 där 0 betyder "ej lämplig". FHS skiter tydligen i den övriga rankingen (1-3) vilket är dåligt. För SOU så är lämpligheten en reell urvalsfaktor där 3:or skattas högre än 1:or.

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites

En annan märklig sak är att man inte tar hänsyn till tidigare högskolestudier. Om någon har halvkassa gymnasiebetyg och en civing examen så kommer den personen att hamna efter en som har 20.

Share this post


Link to post
Share on other sites
En annan märklig sak är att man inte tar hänsyn till tidigare högskolestudier. Om någon har halvkassa gymnasiebetyg och en civing examen så kommer den personen att hamna efter en som har 20.

 

Här väcker du en intressant fråga som jag, som verksam inom utbildningsområdet, gärna ser synpunkter på. Man kan ju antingen se det som att en civilingenjör skall tas in via det här med anpassad officersutbildning och styras till en verksamhet där den specifika fackinriktningen kommer till nytta. Man kan också, tvärtemot, se det som att en tidigare högskoleutbildning ger generalistpoäng och att det är just sådana personer som skall lockas till vanlig (3-årig) officersutbildning.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Lämplighetsbedömningen ges i en skala 0-3 där 0 betyder "ej lämplig". FHS skiter tydligen i den övriga rankingen (1-3) vilket är dåligt. För SOU så är lämpligheten en reell urvalsfaktor där 3:or skattas högre än 1:or.

 

/K

 

Helt rätt om spec.off, men texten i första inlägget omfattar bara OP - d.v.s. den akademiska officersutbildningen. SOU kommer förhoppningsvis snart inte ha gymnasiebetyg ens som allmänt krav, utan lämplighet, lämplighet och lämplighet som urval.

Det är möjligt att vissa spec.off-linjer kommer ha särskilda gymnasiekrav, men då ska de vara nödvändiga för yrket (vissa tekniker kan detta gälla t.ex).

Share this post


Link to post
Share on other sites
Med betyg från militär tjänstgöring avses slutbetyg från militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring.

 

Är denna motsvarande militära tjänstgöring något man kan räkna utlandstjänst eller tjänst i ett beredskapsförband som?

 

Någon som sitter på svaret?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den dagen gymnasiebetygen försvinner som urvalskrav är den dag lönenivån för specialistofficer störtdyker ner och du får kompetens därefter, dvs ingen.

Det är länge sedan man förväntade sig att officerare kunde uttrycka sig korrekt i skrift och språkkunskaperna är på väg åt samma håll.

Med dagens låga krav för att erhålla slutbetyg med grundläggande behörighet så skulle det bli helt ohållbart...nej, det räcker inte att Kalle är helt fantastisk på att skruva på sonarrattarna, motsvarande.

 

Kompletta slutbetyg som krav för att göra lumpen ö h t skulle sannolikt spara in en del tid och därmed pengar, eventuellt skulle det även befrämja säkerheten.

Edited by Munin

Share this post


Link to post
Share on other sites
Den dagen gymnasiebetygen försvinner som urvalskrav är den dag lönenivån för specialistofficer störtdyker ner och du får kompetens därefter, dvs ingen.

Det är länge sedan man förväntade sig att officerare kunde uttrycka sig korrekt i skrift och språkkunskaperna är på väg åt samma håll.

Med dagens låga krav för att erhålla slutbetyg med grundläggande behörighet så skulle det bli helt ohållbart...nej, det räcker inte att Kalle är helt fantastisk på att skruva på sonarrattarna, motsvarande.

 

Kompletta slutbetyg som krav för att göra lumpen ö h t skulle sannolikt spara in en del tid och därmed pengar, eventuellt skulle det även befrämja säkerheten.

 

Jag tror de befäl som väljer ut blivande specialister inte väljer ut olämpliga personer - oavsett deras formella skolbakgrund. I framtidens försvar blir det nog dessutom svårt att rekrytera om man sätter kraven för högt.

 

Jag delar din antydda åsikt om de låga kraven i gymnasiet, men det riskerar bli OT...

Share this post


Link to post
Share on other sites
Med betyg från militär tjänstgöring avses slutbetyg från militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring.

 

Är denna motsvarande militära tjänstgöring något man kan räkna utlandstjänst eller tjänst i ett beredskapsförband som?

Betyg från GU, KFÖ, Utlandsstyrkan och Beredskapsförband är det som avses.

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vänta nu här, det här verkar ju helt ballur. Låt mig förtydliga med ett exempel:

 

 

Johansson gjorde lumpen som vagnchef på strf9040. Han var duglig i sin befattning och var en av tre på sitt kompani som lyckades få Ja-8-8 vid muck. Johansson kände att OP kanske vore något för honom, men valde att genomföra ett år som BFA för att kunna göra en bedömning om yrket är något för honom. BFA-tjänstgöringen funkade bra för Johansson och han väljer att söka OP efter sitt år som BFA. Innan lumpen gick Johansson Naturprogrammet och lyckades skrapa ihop ett betygssnitt på 17,5.

 

Andersson gjorde lumpen som kock och funkade helt ok som det. Vid muck tilldelades han Ja-7-7 och han sökte vidare till NBG, där han gick i samma befattning. Vid utryckningen för NBG tilldelas Andersson betyget Ja-8-9, övning ger ju färdighet! Andersson väljer också att söka OP. Innan lumpen gick Andersson Hotell- och restaurangprogrammet och lyckades skrapa ihop ett betygssnitt på 12.

 

 

Vid urvalet sker då följande:

 

____________

 

VC-Johansson:

 

* Ja-8-8 = 2 poäng

 

* Gymnasiebetyg = 17,5 poäng

 

* Lämplig = 1 poäng

 

---> Slutsumma = 2*17,5*1 = 35 poäng

____________

 

Kock-Andersson:

 

* Ja-8-9 = 3 poäng

 

* Gymnasiebetyg = 12 poäng

 

* Lämplig = 1 poäng

 

---> Slutsumma = 3*12*1 = 36 poäng

____________

 

 

Slutsatsen blir att Andersson petar Johansson, trots att Johansson har genomfört värnplikten på en generellt mer krävande befattning och har oerhört mycket bättre gymnasiebetyg, än Andersson, från en linje som generellt är svårare att få bra betyg på och avsevärt mer studieförberedande.

 

Stämmer verkligen det här? Kommer urvalet gå till på det här sättet?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Slutsatsen blir att Andersson petar Johansson, trots att Johansson har genomfört värnplikten på en generellt mer krävande befattning och har oerhört mycket bättre gymnasiebetyg, än Andersson, från en linje som generellt är svårare att få bra betyg på och avsevärt mer studieförberedande.

 

Stämmer verkligen det här? Kommer urvalet gå till på det här sättet?

 

Som jag tolkar det blir det precis så här snurrigt. Tänk sedan hur fel det blir med två värnpliktiga som tjänstgjort ihop, t.ex. två vapentekniker på en korvett som löser alla uppgifter i par. De kan mycket väl få 8-8 resp. 8-9 trots att ingen egentligen kan skilja dem åt. Detta skulle då försvaras med att skillnaden på de två betygen är nästan obetydlig och att båda räcker gått och väl för att söka vidare. Cheferna ute på förbanden är inte informerade om den här gränsdragningen.

 

Marginalskillnaderna blir alldeles för stora!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Så här blir det när man ska bedöma militära detaljer med civila mått. I Sverige har akademiseringen fått anta en löjlig skepnad i vissa avseenden. Det här tycks vara ett sådant.

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det här är verkligen helt absurt. Urvalet kommer alltså enkom gå på siffror och gynna de som tagit sig över 8-8-strecket. Jag tycker synd om försvarsmakten och de sökande.

 

Det här innebär ju att alla intervjuer, tester, MHS-prov och högskoleprov egentligen inte spelar så stor roll. Det räcker med att ta sig över uppsatt minimigräns, oavsett vilken bakgrund man har, vilka färdigheter man besitter och vilket bedömning som psykolog och fackman gör.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Oj, det verkar som det är bäddat för en betygsinflation i FM som det har blivit i skolan...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker det verkar som ett mycket trubbigt system

 

Så en med fullpott från gymnasiet men med 88 vilket ger faktor 2... blir då utslagen betygsmässigt av en individ som har 89 från GU och betyget 13,3...

 

2*20 = 40 p

3*13,3 = 40,2p

 

Låter helt sjukt tycker jag... Så en individ som kunde komma in på istort sett allt inom högskolevärlden med sina 20.0 får förlågt betyg för att komma in på OP mot en individ som kan ha gått det lökigaste programmet på gymansiet och som istort sett bara har G och några VG i sitt slutbetyg. allt på en betygsskillnad på ca 6% (8+8=16, 8+9=17).

 

Och som simon skrev tidigare tas det ingen hänsyn till typ av tjänst när man gör GU eller om man jobbat som BFA, gjort utlandstjänst etc. Så om man vill bli officer ska man sattsa på den absolut lugnaste och enklaste tjänsten och göra allt för att boosta sitt betyg. Misslyckas man med detta under GU så en mission på en relativt enkel tjänst och göra allt för att boosta betyget där.

 

Helt klart finns det behov av att se över systemet... En tanke kan vara att addera vpl-betygen (8+8 = 16) och sedan addera dessa med gymnasiebetygen. vilket ger i fallet ovan

 

8+8+20 = 36,

8+9+13,3 = 30,3

 

Sedan i uttagningstesterna MHS-prov etc låta alla "poäng man samlar ihop där ge ytterligare poäng som adderas till denna långa rad av siffror. jmf med 0 eller 1...

 

men men livet är inte rättvist och urvalsmodeller är inte heller rättvisa.

Share this post


Link to post
Share on other sites
En tanke kan vara att addera vpl-betygen (8+8 = 16) och sedan addera dessa med gymnasiebetygen.

 

Jättebra förslag! Ska något multipliceras in i ekvation (och därmed få utslagsgivande betydelse) så är det i så fall en utökad skala av lämplighetesbetyget, 0-3. Det är minst sagt märkligt att så lite vikt läggs vid psykologens och fackintrevjuarns gedigna arbete.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Personligen tycker jag att gymnasiebetygen som siffra är helt korkat, "MHS-provet" borde stå till grund för denna del av bedömningen. Skillnaden mellan olika program är ju precis som mellan olika värnpliktstjänster enorm.

 

Gillar idén med att plussa ihop meriter dock. Kanske skulle det göras lite enklare, t.ex.

Vpl som Fk Satan föreslog

Utlandstjänst -> 3 p

Gymnasium -> 3 p

Högskola/Universitet i minst 3 år -> 3 p

MHS-prov -> 0-6 p

NBG -> 3 p

 

Kanske skulle det också gå att få merit/poäng för deltagande i beredskapsförband och hemvärn? Speciellt det senare måste ha tydliga krav, kanske 1 p att gå som soldat i minst 3 år, 2 p att gå på gruppchefsnivå samma tid och 3 p att gå som plutonchef eller högre.

 

Fördelen med detta förslag blir att betyg från vpl vägs in som den viktigaste delen, ett prov som visar att man faktiskt har lärt sig nåt i skolan som näst viktigast och därefter möjlighet att öka sina chanser genom att aktivt plugga vidare civilt eller göra nån nytta inom FM.

Share this post


Link to post
Share on other sites
fackintrevjuarns gedigna arbete.
Här finns ytterligare en punkt att ifrågasätta i systemet. Vilken kompetens sitter de som genomför intervjuerna på? Har dom någon utbildning alls i intervjuteknik? Räcker den korta intervjutiden till att göra sig en uppfattning om en helt okänd person?

 

Jag är minst sagt tveksam, det finns idag personer på yop som är direkt främlingsfientliga, motståndare till kvinnor i försvaret, som anser att värnpliktiga inte är värda ett skit och kan behandlas som sådan. Det finns också en person som under sin värnplikt misshandlande en annan värnpliktig.

 

Urvalet grundas helt och hållet på gymnasiebetyg och muckbetyg, det enda som sätter käppar i hjulen är om man lyser för starkt i säkkontrollen. Intervjueran ger noll och inget vad jag kan bedöma, har aldrig hört talas om någon som fått nej pga "dålig" intervju.

Share this post


Link to post
Share on other sites
fackintrevjuarns gedigna arbete.
Här finns ytterligare en punkt att ifrågasätta i systemet. Vilken kompetens sitter de som genomför intervjuerna på? Har dom någon utbildning alls i intervjuteknik? Räcker den korta intervjutiden till att göra sig en uppfattning om en helt okänd person?

 

Jag är minst sagt tveksam, det finns idag personer på yop som är direkt främlingsfientliga, motståndare till kvinnor i försvaret, som anser att värnpliktiga inte är värda ett skit och kan behandlas som sådan. Det finns också en person som under sin värnplikt misshandlande en annan värnpliktig.

 

Urvalet grundas helt och hållet på gymnasiebetyg och muckbetyg, det enda som sätter käppar i hjulen är om man lyser för starkt i säkkontrollen. Intervjueran ger noll och inget vad jag kan bedöma, har aldrig hört talas om någon som fått nej pga "dålig" intervju.

Professionsintervjuare har utsetts av förbanden och har sedan genomförd en tre dagars utbildning på RekryC. De som utses får alltså förbandets förtroende att delta i att anta blivande kollegor, vilket inte är att förringa. Om de är dåliga så beror det i första hand på att de är felvalda av förbanden, dvs att man skickat fel personer. Dessa genomför efter intervjun en kommission med psykologerna och där sätts ett gemensamt lämplighetsbetyg på de sökande. Tiden är kort (som en civil anställnignsintervju) men ger ändå en bra bild av den sökande, tillsammans med det som psykologerna fått fram och som den sökande redovisar.

 

I alla rekryteringsprocesser blir det vissa fel och att några slinker igenom som inte borde ha gjort det (några av dessa kanske är de som intervjuar?), det kan ju historien vittna om (Stigsson mfl). Att folk misshandlat varandra är ju illa. Jag vet faktiskt om folk som skjutit på folk med annan etnicitet under sin tjänstgöring!*

Om dåliga personer slinker igenom nätet så ska de plockas bort efterhand. Det är FM för dåliga på, tycker jag.

 

Jag vet flera som fått omdömet 0 (ej lämplig) vid lämplighetsbedömning. Nuvarande system är inte fullödigt men jag är inte alls så negativ som Vikström är.

 

/K

 

*Det hände iofs på Balkan under Bosnieninsatser så det krävs ju en smiley till det. :)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Någon som har koll på mer i detalj vad man kollar på i lämplighetsbedömningen?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Sköldberg

För att krångla till det ytterliggare så ska ju gymnasieskolan ändra sitt betygssystem. Som jag förstår kommer man kunna ha allt mellan 20.0 till 22.5 pga. så kallade meritpoäng. Meritpoängen, 0,5 poäng, ges efter vissa kurser. Vilka de är varierar lite mellan olika program men är såvitt jag förstår språk eller matematiska kurser. Anledningen till meritpoängen är att elever tidigare valt bort dessa kurser pga. att det är lättare att få högre snitt om man väljer enklare kurser än de som nu ger meritpoänger.

 

Man kan enligt min SYO maximalt få 2.5 meritpoäng.

 

Oklart nog? :alien:

Share this post


Link to post
Share on other sites
Någon som har koll på mer i detalj vad man kollar på i lämplighetsbedömningen?

 

När man söker till OP eller SOU blir man kallad till ett antal tester. Mutlitest(styrka), beeptest, hälsoundersökning, MHS-prov, CTI-test(tror jag det kallas, hursom moral&etik-enkät), samt två intervjuer med psykolog respektive rekryteringsofficer.

 

De första tre fysiska testerna handlar bara om att nå upp till minst minimi-nivå. MHS-provet, att jämföra med ett utökat intagningsprov vid mönstringen, genomförs under tre timmar vid en dator och syftar till att mäta inteligensen(?). Efter denna genomförs på samma dator en längre undersökning av värdegrund där olika moraliska frågor ställs om och om igen med olika formuleringar. De här två testen ligger sedan till grund för den intervju på cirka en timme som psykologen genomför. Rekryteringsofficeren genomför sin intervju, också det ca en timme, med utgångspunkt i yrkets praktiska verklighet och ställer frågor om bland annat ens bild av yrket, syn på utlandstjänst och inställning till våld. För att bli kallad till intervjuerna måsta man klara minimikraven på alla tester, inkl. de på datorn. Efter intervjuerna hålls ett möte där lämpligheten bedöms utifrån psykologens och rekryoffens intryck samt, tror jag, en titt på vitsord och dylikt. Lämpligheten anges sedan med en siffra 0-3 för SOU-sökande och 0-1 för OP-sökande.

 

I mina ögon torde lämplighetsbedömning ses som en förhållandevis mycket tillförlitlig bedömning där hänsyn bara tas till sådant som är rellevant för yrket och görs av personer med stor erfarenhet. Dessutom har alla intervjuare kontakt med varandra vilket minskar risken för lokala skillnader i bedömningarna. Värnpliktsbetyget är mycket mer vanskligt, dels sätts betyget utifrån den enskildes förmåga i resp. befattning utifrån vissa för denna specifika krav. Dels är det betydligt fler kockar i denna betygssoppa vilket gör att skillnaderna till och med mellan olika fartyg eller plutoner blir väldigt stor. Men det viktigaste argumentet är att vpl-bafattningarna är otroligt olika den roll en taktisk/operativ officer har. Vitsorden bedömer min förmåga som soldat/sjöman i krigsorganisationen inte min potential som ledare och chef på en väsensskilld nivå! Lämplighetsbedömningen däremot har som enda syfta att bedömma just potentialen hos den sökande att arbeta som officer.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Om dåliga personer slinker igenom nätet så ska de plockas bort efterhand. Det är FM för dåliga på, tycker jag.

Håller med där! Det är FM och även skolorna alldeles för dåliga på! Det måste finnas någon form av uppföljning av individen och dess utveckling mot officersyrket. Något som känns lätt frånvarande idag (på vissa håll). Att alla som blir antagna till utbildningen också tar examen kan vara ett mål men kanske inte ett helt realistiskt sådant. Och fel begås i antagningsprocessen. Visar sig någon person som inte lämplig för officersyrket måste man våga agera!

Share this post


Link to post
Share on other sites
Om dåliga personer slinker igenom nätet så ska de plockas bort efterhand. Det är FM för dåliga på, tycker jag.

Håller med där! Det är FM och även skolorna alldeles för dåliga på! Det måste finnas någon form av uppföljning av individen och dess utveckling mot officersyrket. Något som känns lätt frånvarande idag (på vissa håll). Att alla som blir antagna till utbildningen också tar examen kan vara ett mål men kanske inte ett helt realistiskt sådant. Och fel begås i antagningsprocessen. Visar sig någon person som inte lämplig för officersyrket måste man våga agera!

 

 

På sistone har det ju varit en väldigt stark inriktning mot akademisering av officersutbildningen, och Försvarshögskolan är numera en del av högskoleväsendet med rätt att utfärda reguljära akademiska examina. Jag antar att en viktig drivkraft har varit att man vill komma bort från officersyrket som ett livstidsyrke och vill därför att avhoppade officerare skall kunna använda sin officersutbildning som en byggsten i den civila akademiska världen, kanske tror man också att värdet av en officersutbildning ökar på en civil arbetsmarknad om den utfärdas som kandidat- eller magisterexamen.

 

Man skall inte tro att detta är oproblematiskt. Det går inte till så att regeringen bara bestämmer att Försvarhögskolan skall ha examensrätt och fastställer att civila arbetsgivare skall räkna dessa examina som jämngoda med examina från t.ex. Lund, och att andra högskolor skall ta pappren på allvar vid tillgodoräknande av kurser. I stället måste Försvarshögskolan anpassa sig till högskolelagen och högskoleförordningen och den civila akademiska traditionen.

 

Vad gäller avskiljande säger högskolelagen:

 

"6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills

vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten

1. lider av psykisk störning,

2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller

3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det,

till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket

1--3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att

skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen."

 

Detta tillämpas dessutom i praxis mycket restriktivt till studentens fördel. Att försöka avskilja någon för att han är olämplig för yrket är helt chanslöst.

 

 

Ett stycke om antagning ur högskoleförordningen:

 

"8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt

nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig

utbildningen. Kraven får avse

1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans

nationella eller specialutformade program eller motsvarande

kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen

eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen

förbereder för."

 

 

Det är naturligtvis så att man kan införa lagar och förordningar med undantagsbestämmelser för officersutbildningen. Jag vet inte i vilken utsträckning man gjort det, men t.ex. måste ju kravet på svenskt medborgarskap vara grundat i någon undantagsbestämmelse.

 

Man måste dock fråga sig hur mycket undantag från regelverk och principer man kan göra för officersutbildningen innan det blir meningslöst. Finns det en genuin vilja att förändra utbildningen så mycket att det blir naturligt att tillämpa samma regler som för civil högskoleutbildning, eller ser man bara vissa fördelar som man vill tillgodogöra sig, men helst utan att högskoleverket lägger sig i hur tentamina ser ut? Jag har själv sett tre exempel på yrkesutbildningar där man närmat sig högskolan i tron att utbildningen är så bra att den självklart måste kunna räknas som högskoleutbildning, och blivit ganska förnärmade när man insett att det inte räcker med att en utbildning är bra för att den skall accepteras som högskoleutbildning, och att de krav man måste anpassa sig till är svåra att förena med den egna traditionen. Ett exempel som fått mig att sätta mig på tvären i ett sådant sammanhang är t.ex. förekomsten av hemligt utbildningsmaterial.

 

En tanke vore kanske att göra specialistofficersprogrammet till förkunskapskrav för det akademiska officersprogrammet.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Visar sig någon person som inte lämplig för officersyrket måste man våga agera!

Minst en person avskilldes från YOP 06-09 förra sommaren, så det sker ibland.

En tanke vore kanske att göra specialistofficersprogrammet till förkunskapskrav för det akademiska officersprogrammet.

Det är illa nog att man måsta vara soldat/sjöman för att kunna bli officer, ska man också tvingas bli underofficer först så blir vägen alldeles för lång. Det ska givetvis vara möjligt att karriärväxla och det bör inte vara stängt för utbildade specialister att läsa på OP. Men helst vill jag se ett aspirantsprogram som alternativ till nuvarande militära krav för dem som vill direkt till OP.

 

För övrigt anser jag att Sjökrigsskolan bör återupprättas! :navy:

Share this post


Link to post
Share on other sites

FHS antar folk till utbildningen OP, de rekryterar inte folk till yrket officer. Det är skillnaden och den tycks ju bli tydlig nu. En grovsållning görs inför antagning till OP men finliret måste sedan förbanden göra inför anställning. Är det någon som tror att förbanden inte kommer att anställa i princip alla med examen?

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites
Är det någon som tror att förbanden inte kommer att anställa i princip alla med examen?

Jag blev varnad för att söka OP av PersO 3.Sjöstridsflj av just den anledning. Han var långt ifrån övertygad om att FM skulle kunna erbjuda anställning åt alla med examen. Givetvis är det ännu högst oklart hur processen kommer att gå till och risken finns att ingen granskning kommer att göras.

 

Viktigt är att civila FHS håller i utbildningen men kadetten tillhör samtidigt förbandet MHS vilket rimligtvis borde ge FM vissa möjligheter även under studietiden.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Är det någon som tror att förbanden inte kommer att anställa i princip alla med examen?

Jag blev varnad för att söka OP av PersO 3.Sjöstridsflj av just den anledning. Han var långt ifrån övertygad om att FM skulle kunna erbjuda anställning åt alla med examen. Givetvis är det ännu högst oklart hur processen kommer att gå till och risken finns att ingen granskning kommer att göras.

 

Viktigt är att civila FHS håller i utbildningen men kadetten tillhör samtidigt förbandet MHS vilket rimligtvis borde ge FM vissa möjligheter även under studietiden.

FM har dragningsrätt på eleven mellan terminerna. I övrigt så får nog FM vänta till ev. anställningsdatum innan de kan fälla något avgörande. Såtillvida att inte eleven fulat ut sig å det grövsta eller så.

Processen är väl inte alls konstig? Person med officersexamen kan anställas som yrkesofficer. Därför kommer kadetterna söka alt tilldelas förband för att sedan anställas. Det är personalavdelningen på respektive förband som handlägger anställningsärendet (om inte HKV lägger sig i av ekonomiska skäl) och sedan fattas det beslut av förbandschefen. Detaljerna i tillvägagångssätt och noggrannhet kommer då säkerligen att skilja mellan olika förband.

 

Avgångarna är betydligt större än vad FM hade räknat med och nu så gapar stolarna tomma och försvaret är nästintill i kris. Man skriker efter personal. Samtidigt så har man tydligen inte lönemedel att anställa för att täcka för vakanserna!

Det kommer dock vara få som tar examen från OP och det kommer att finnas platser. Om det också finns medel för att anställa så kommer de allra flesta med officersexamen att erbjudas anställning i FM. Det är en kvalificerad bedömning.

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Methaniel
      Detta kom ut lite under radarn i tisdags. Fick den av CMarinB i veckan. För mig, OR5 tidigare PB med en kandidatexamen från Chalmers innebär det 7 månader på Försvarshögskolan och sedan 6 månader på SSS för att bli färdig Fänrik. Jag tycker självklart det är fantastiskt att slippa tre år på karlberg och två år på SSS när jag redan har en relevant utbildning som nautiker. 
      Vad tycker ni? 
       
      1. Inledning
      Utredningen ”Framtidens officersutbildning”1
      ger förslag till ny officersutbildning i ljuset av 
      officerens förändrade roll. Det framgår också i det betänkande som görs av 2015 års personal-
      försörjningsutredning2
      att rekryteringsbasen för officersförsörjning behöver breddas. 
      Försvarsmakten sammanställer för närvarande, med utgångspunkt i utredningarna, en slutrap-
      port innehållande en strategi för framtidens officersutbildning. I den strategiska systemsynen 
      framgår hur rekryteringsbasen för officersförsörjningen kan breddas genom att flera vägar in 
      till officersyrket öppnas, hur ett nytt högre officersprogram (HOP) ska se ut, hur en systema-
      tik för utveckling av strategi och utbildning av Försvarsmaktens högre chefer (OF 4 och 
      uppåt) ska utformas samt ett system för hur utvecklingen av forskarutbildning inom krigsve-
      tenskap för kontinuerligt tjänstgörande officerare bör utvecklas.
      Försvarsmakten utgår i detta arbete från att grundprinciperna för akademiseringen av officers-
      utbildningen och inrättandet av Försvarshögskolan som en högskola under utbildningsdepar-
      tementet fortsatt har giltighet. Försvarsmakten utgår vidare från att Officersprogrammet är 
      huvudvägen för försörjningen av taktiska yrkesofficerare.
      För genomförande av förändringarna i utbildningssystemet för taktiska yrkesofficerare finns 
      ringa behov av förändringar i förordningar. För genomförande av aspirantutbildning bedömer 
      Försvarsmakten dock att nuvarande GU-förordning3
      fortsatt behöver nyttjas.
      Försvarsmakten utgår från att Försvarshögskolan har tillräcklig kvalitet för att ansökan om 
      utökad examensrättighet ska tillstyrkas av Universitetskanslersämbetet och medges av rege-
      ringen. Det innebär att den tvååriga högre officersutbildningen kan genomföras på nivå mas-
      ter.
      2. Sammanfattning
      Försvarsmakten operationaliserar utredningsarbetet ”framtidens officersutbildning” så att flera 
      vägar in till officersyrket öppnas. Vägar in som öppnas är:
       Officersutbildning för SO/GSS – anslagsfinansierat eller uppdragsutbildning
       Särskild officersutbildning för akademiker
       Breddad rekrytering enligt § 20 Officersförordningen
       Särskild utbildningsgång för flygförare (och eventuellt vissa nautiker)
       Anpassad officersutbildning för svensk medborgare med utländsk officersutbildning
       Aspirantutbildning, stridskraftsspecifik och gemensam
       Kompletterande officersutbildning för RO
      1 Myndighetsgemensam utredning Försvarsmakten och Försvarshögskolan, 2016-04-20.
      2 En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63).
      3
      Förordning (2015:613) om militär grundutbildning.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 3 (8)
       
       
       
      Flera vägar in som kan behöva starta senare är:
       Officersutbildning för officer anställd enl. 20 § så att denne kan anställas enligt 17 §
       Officersutbildning för akademiker med 90 hp krigsvetenskap som huvudämne
       Officersutbildning stegvis (t.ex. sommartid) för vissa akademiker
      Dessa flera vägar in kräver ytterligare beredning och för de två senare punkterna sannolikt 
      vissa förändringar i en eller flera förordningar.
      Försvarsmakten har av Försvarshögskolan beställt utveckling av högre officersprogram med 
      start höstterminen 2018 enligt följande:
       HOP 1 (1 år) leder till magisterexamen och ger behörighet till OF 3 nivån
       HOP 12 (2 år) leder till masterexamen som ger behörighet till OF 4 nivån
      För utbildningsstart från 2021 kommer Försvarsmakten att beställa HOP 2 (1 år) som kan 
      läsas för dem vilka tidigare genomfört HOP 1. HOP 2 leder till masterexamen och ger behö-
      righet till OF 4 nivån.
      Kompetensutveckling av medarbetare på högre befattningsnivåer är ett område som kommer 
      att systematiseras och tydliggöras ytterligare. Här pågår bland annat ett arbete att analysera 
      kompetensutvecklingsbehov på lång sikt.
      Akademiseringen av officersutbildningen (OP+HOP) syftar bland annat till att öka den gene-
      rella förmågan att bidra i professionens kunskapsutveckling. Detta är dock inte tillräckligt. 
      Försvarsmakten måste också ha dedikerad forsknings- och utvecklingsverksamhet. 
      3. Flera vägar in
      Försvarsmakten anser att huvuddelen av organisationens officerare även framöver måste ha en 
      gedigen militär kompetens i syfte att kunna ta ansvar för det kollektiva våldsmonopolet på 
      organisationens olika nivåer. För detta krävs en grund- alternativt aspirantutbildning, en 
      grundläggande officersutbildning, fortsatt kompetensutveckling och erfarenhetsuppbyggnad i 
      krigsförbanden samt för vissa en högre officersutbildning. Under ett antal år har Försvarsmak-
      ten grundrekryterat för få officerare denna väg framför allt beroende på för små utbildnings-
      volymer på den militära grundutbildningen, (MGU), (tidigare grundläggande militär utbild-
      ning, GMU). Försvarsmakten planerar och vidtar fortsatt åtgärder för en ökad volym office-
      rare denna s.k. huvudväg. Försvarsmakten ser dock att det föreligger osäkerheter i om det är 
      möjligt att täcka hela behovet av officerare på detta sätt och avser därför att från och med 
      2018 bredda rekryteringsunderlaget genom att tillhandahålla andra möjligheter att kvalificera 
      sig för en officersanställning: Dessa möjligheter, vilka benämns Fler vägar in (FVI), kommer 
      att riktas mot specifika grupper enligt nedan.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 4 (8)
       
       
       
      Figur 1 Officersprogrammet och alternativa vägar.
      Grunden i den valda metodiken är att definiera kraven för anställning som officer i enlighet 
      med Officersförordningen 17 § respektive 20 § i termer av krav på förmåga och övriga krav. 
      Kravställningen tar sin utgångspunkt i att alla officerare har en examen, på minst grundnivå, 
      som innehåller ett självständigt arbete. Utöver detta krävs bland annat relevant militärt kom-
      petens. 
      För att möjliggöra för individer att utveckla den kompetens som krävs för anställning avser 
      Försvarsmakten från och med 2018 erbjuda grundläggande officersutbildning i Försvarsmak-
      ten, officersprogrammet anpassat till särskilda krav, aspirantutbildning (AspU) inför officers-
      programmet samt särskild officersutbildning för officer anställd enligt 20 §.
      3.1. Försvarsmaktens officersutbildning
      Försvarsmaktens officersutbildning är en grundläggande officersutbildning i Försvarsmakten 
      enligt Officersförordningen4
      . Försvarsmaktens officersutbildning (OFFU) riktar sig till 
      svenska medborgare i allmänhet, till medborgare med utländsk officersutbildning samt till 
      individer som redan har någon associationsform med Försvarsmakten. Gemensamt för alla 
      grupper är att de måste ha relevant akademisk examen, som innehåller självständigt arbete, på 
      minst grundnivå (180 hp). 
      4 Andra grundläggande officersutbildningar i Försvarsmakten är Specialistofficersutbildning och Försvarsmak-
      tens Reservofficersutbildning
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 5 (8)
       
       
       
      Exempel på grupper redan associerade med Försvarsmakten:
      a) Civila arbetstagare
      b) Erfarna kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl
      c) Erfarna kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande specialistofficerare
      d) Erfarna tidvis tjänstgörande officerare (reservofficerare)
      e) Hemvärnspersonal
      f) Frivillig personal
      g) Totalförsvarspliktig personal
      h) Officer anställd enligt 20 §
      OFFU anpassas till respektive individs behov i relation till kraven för anställning. Den sam-
      ordnas med befintlig grundutbildning och gruppbefälsutbildning och omfattar från ca 6 upp 
      till ca 18 månader. 
      OFFU inledande delar genomförs enligt Förordning (2015:613) om militär grundutbildning
      och de fortsatta delarna av utbildningen genomförs enligt Officersförordning (2007:1268). 
      OFFU5
       planeras innehålla bland annat:
      a) Grundläggande militär utbildning
      b) Gruppbefälsutbildning
      c) Ledarskap 
      d) Kursen ”Officer i militära professionen”
      e) Krigsvetenskap 30 hp
      f) Förbandspraktik
      3.2. Officersprogrammet anpassat till särskilda krav
      Det är en anpassning för vissa officerskategorier (flygförare och vissa nautiker) där olika re-
      gelverk annars omöjliggör en rimlig utbildningstid. I korthet erbjuds individerna officerspro-
      grammet som uppdragsutbildning och anställning som yrkesofficer sker innan alla exa-
      mensmål har uppnåtts. Kompletterande utbildning så att resterande examensmål kan uppnås, 
      genomförs efter anställning.
      3.3. Aspirantutbildning inför officersprogrammet
      Konceptet Aspirantutbildning (AspU) syftar till att visa på en tydlig karriärväg mot officers-
      yrket för de som genomgått/genomgår gymnasium men inte militär grundutbildning. Denna 
      väg in till officersyrket innebär att ansökan sker direkt till officersprogrammet. Om den en-
      5
      För till exempel reservofficer med akademisk examen om 180 hp och officers tjänstegrad, kan OiF omfatta 
      kompletterande utbildning i främst Krigsvetenskap och Ledarskap, vilket inte ingått i reservofficersutbildningen 
      (bedömt sammanlagt ca 6 mån). För individ med akademisk examen men ingen militär utbildning, kan OiF inle-
      das med militär grundutbildning om minst GMU och gruppbefälsutbildning (bedömt ca 5 mån), följt av Ledar-
      skap och Krigsvetenskap 30 hp (bedömt ca 7 mån), följt av chefsutbildning och praktik (bedömt ca 6 mån).
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 6 (8)
       
       
       
      skilde antas till officersprogrammet, utan att ha genomfört militär grundutbildning, genomförs 
      i stället en anpassad militär grundutbildning inriktad mot respektive stridskrafts behov, som 
      ”basår”. Den som antagits till AspU har en garanterad utbildningsplats vid officersprogram-
      met, förutsatt att utbildningen under ”basåret” genomförts med godkända resultat. 
      AspU förutsätter att Förordning (2015:613) om militär grundutbildning fortsatt kan tillämpas 
      för denna väg in till officersyrket.
      3.4. Tillgodoräknande av reell kompetens
      Försvarsmakten stödjer strävandena vid Försvarshögskolan att utveckla metoder för tillgodo-
      räknande av reell kompetens. Förhoppningen är att en framgångsrik tillgodoräknandeprocess t 
      ex medför att ett erfaret gruppbefäl eller specialistofficer inte behöver genomföra hela offi-
      cersprogrammet. Försvarsmaktens ambition är att detta ska kunna ske inom ramen för För-
      svarshögskolans ordinarie anslagsutbildning. 
      4. Högre officersutbildning
      Från 2018 kommer Försvarsmakten att beställa ett högre officersprogram (HOP) vid För-
      svarshögskolan för vidareutbildning av yrkesofficerare mot nivå major/örlogskapten och 
      överstelöjtnant/kommendörkapten. Utvecklingsarbetet av det nya högre officersprogrammet 
      sker gemensamt med Försvarshögskolan.
      Införandet av ett nytt högre officersprogram ger Försvarsmakten en bättre utbildad officerskår 
      för de framtida uppgifterna i krigsförband och högre staber. Det högre officersprogrammet 
      kan genomföras som en ett- (magister) eller tvåårig (master) utbildning och kan ske samlat 
      eller uppdelat. Detta ger Försvarsmakten ett flexiblare utbildningssystem för högre officersut-
      bildning än i dag och bättre möjligheter för flexiblare personalflöden. Genom möjligheten att 
      dela genomförandet av HOP kan krigsorganisationens behov av chefer och Försvarsmakten 
      behov av snabbare karriärvägar för att officerare tidigare ska kunna bli chefer, bättre tillgodo-
      ses.
      Genom införandet av HOP ges även förutsättningar för en utveckling av ämnena krigsveten-
      skap, militärteknik och ledarskap för att på sikt ge ökad förmåga att utveckla Försvarsmaktens 
      förband och förmågor baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
      HOP kommer att inriktas mot att utbilda blivande högre militära chefer vilka ska kunna lösa 
      uppgifter i både nationell och internationell kontext. 
      Införandet av högre officersprogram medför även att syften med ny högre officersutbildning 
      enligt utredningen ”framtidens officersutbildning” kan nås, nämligen att ”officersutbildningen 
      på avancerad nivå tidigareläggs för att kunna möta behovet av kunskap om högre ledningsni-
      våer samt för att öka antalet år officeren kan tjänstgöra på högre stabsbefattningar”.6
      6 Myndighetsgemensam utredning Försvarsmakten och Försvarshögskolan, 2016-04-20, s.58.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 7 (8)
       
       
       
      Möjligheten att genomföra det högre officersprogrammet delat (1+1 år) bedöms innebära att 
      yrkesofficerare vilka gör karriär i Försvarsmakten lättare kan kombinera t.ex. föräldraskap 
      med yrket. 
      Den totala utbildningstiden (OP+HOP) jämfört med officersutbildningen för NBO-officerare 
      kommer att minska, genom att utbildningstiden reduceras. Antalet officerare vilka idag utex-
      amineras från Försvarshögskolan efter SU och HSU är inte tillräckligt för att möta Försvars-
      maktens behov av högre officerare de kommande åren. Detta behov är demografiskt föranlett. 
      Antalet vilka utbildas vid högre officersprogram måste därför öka jämfört med dagens antal 
      yrkesofficerare som vidareutbildas.
      5. Systematik för utveckling av strategi och utbildning av För-
      svarsmaktens högre chefer
      Kompetensutveckling av Försvarsmaktens högre chefer är en strategisk fråga. Detta för att 
      bibehålla förmågan att utveckla, leda och styra verksamhet enligt uppdrag och strategiska mål 
      med hög kvalitet. 
      Försvarsmakten saknar dock en sammanhållen systematik och därmed övergripande styrning 
      för hur utveckling av strategi och utbildning av Försvarsmaktens högre chefer ska genomfö-
      ras. 
      Kompetensutveckling av chefer på högre nivåer är därför ett område som kommer att syste-
      matiseras och tydliggöras ytterligare. Ett arbete har påbörjats för att analysera kompetensut-
      vecklingsbehov på lång sikt utifrån Försvarsmaktens behov.
      6. Ett ökat antal disputerade officerare
      Akademiseringen av officersutbildningen (OP+HOP) syftar bland annat till att öka den gene-
      rella förmågan att bidra i professionens kunskapsutveckling. Detta är dock inte tillräckligt. 
      Försvarsmakten måste också ha dedikerad forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende 
      den militära professionen. 
      Utveckling av de ämnen som är centrala för utveckling av operativ förmåga – krigsvetenskap, 
      militärteknik och ledarskap – kräver en grund i både beprövad erfarenhet och vetenskap. För 
      detta krävs såväl officerare som tillägnar sig akademisk kompetens som civila akademiker 
      som kan bidra till den militära ämnesutvecklingen . 
      Försvarsmakten ska försörjas med disputerade officerare för såväl utbildning som kvalificerat 
      analys-, stabs- och utvecklingsarbete. I stort handlar det om befattningar som:
      a) Lärare vid Försvarsmaktens skolor,
      b) Utvecklingsofficer med fokus på taktisk nivå och forskare vid Försvarsmaktens skolor, 
      c) Stabsofficer, utredare, utvecklingsofficer och analytiker där doktorskompetens är nödvän-
      dig i HKV.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 8 (8)
       
       
       
      Försvarshögskolan och myndigheter under Försvarsdepartementet ska kunna försörjas med 
      disputerade officerare för såväl utbildnings-, utvecklings och forskningsbehov.
      Huvuddelen av de medarbetare i Försvarsmakten vilka erbjuds forskarutbildning bör utgöras 
      av officerare vilka utsetts av Försvarsmakten som industridoktorander, ett rimligt antal vilka 
      bereds plats bedöms årligen vara två till fyra personer. Det bör även finnas möjlighet för ett 
      antal officerare(bedömt ca upp till tre årligen) att genomföra forskarutbildningen genom För-
      svarshögskolans doktorandprogram. 
      Försvarsmaktens ambition är att från och med 2018 tillsätta tjänster för industridoktorander 
      vid de för ändamålet viktigaste skolorna inom Försvarsmakten.
    • By Panzar
      Tjenare!
       
      Tänkte kolla ifall det var några här inne som börjar OP 15 i höst?
      Kan ju vara kul att höra från andra innan!
       
      Ni som redan studerar/studerat där får gärna inflika med lite tips och råd ang. utbildningen, Samt vad som kan behövas tas med
       
      Mvh P.
    • By Muffy
      Hej!
       
      Har ett par frågor rörande Officersutbildningen.
      Jag har blivit antagen för nominering till Officersutbildningen i september 2017 och väntar nu på besked (i juni). Tänkte dock ändå lägga ut en fråga som jag antar kan vara svår att svara på. Nämligen hur goda chanser har jag att bli antagen? Jag har inte tidigare gjort GMU utan skall börja med detta, och mina GMU tester gav mig ett A med 8:7:8 hos psykologen. Går det att på något sätt gissa sig till hur pass goda chanser man har att bli antagen?
       
      En annan fråga. Om man nu blir antagen och det är dags för OP efter avslutad GMU. Hur ställer sig Försvarsmakten till bostad? Finns det krav att bo på Karlsberg eller kan man ha annan bostad (bor idag i Uppsala)? Finns det några bostadsbidrag/tillägg man kan söka om man har annan bostad än Karlsberg?
       
      Tack på förhand
      M
    • By f21
      Vad är det för prov man får göra innan Yoff?
×