Kryssare

[Psilander]

Man skulle kunna köra tex En LCS (YSNY) och två Visby-kv, som en lokal liten task group för lite kanonbåtsdiplomati mm.

 

Kryssare är som sagt ett namn, jag valde det för 1/ det provocerar (lyckades) 2/ Det torde vara den korrekta benämningen på ett sådant fartyg. Många länders moderna jagare och fregatter deplacerar som ww2 kryssare och används i deras roller. Deras fregatt och jagarbenämningar är mest en täckmantel för att blidka tråkiga politiker. Det var ju ett tag sedan Arvid Lindman var statsminister !! Min kryssare skulle för politikerna lika gärna kunna heta Högsjökorvett.

 

Danmark klarar ju bygga fartyg för rollen (Flexibel support ship och nya fregatter) så varför kan inte vi? Kombinera dessa två och skapa en starkare platform så har vi det jag söker. Även Norge bygger rejäla fregatter. Så varför denna pessimism. Danmark och Norge får ju 5-6 fartyg. Om vi kunde suga ut de gottaste bitarna och bygga 2-3 ser jag som helt rimligt. Eller varför inte byta lite Gripen mot danska eller Norska fregatter.

Edited May 26, 2007 by Psilander

[Chassi]

Men frågan är väl fortfarande, behöver vi dom??

 

Nje knappast.

[Psilander]

Men frågan är väl fortfarande, behöver vi dom??

 

Nje knappast.

En motivering skulle kunna vara på sin plats

 

Tyvärr så får jag väl fortsätta stånga mig blodig mot alla de som inte insett styrkan, för en nation med begränsade resurser och alliansfrihet, att ha fokus på den marina dimensionen.

 

Sveriges mest stratefiska resurs är idag HMS Carlskrona. Med sin minlast kan hon ställa till det rejält för en stat som kränker vår intressen.....

[Andtryggve]

En motivering skulle kunna vara på sin plats

 

Tyvärr så får jag väl fortsätta stånga mig blodig mot alla de som inte insett styrkan, för en nation med begränsade resurser och alliansfrihet, att ha fokus på den marina dimensionen.

Jag har svårt att se nyttan med en kanonbåtsdiplomati förmåga. Exakt vilka intressen är det man ska försvara med detta, egentligen? För en stormakt kan det finnas realpolitisk anledning (de gamla kolonialmakterna, t ex). Men för ett litet land som Sverige?

 

Som jag ser det vill du ha väldigt mycket vapensystem och förmågor på en enda plattform, och det tenderar (som redan har påpekats) att bli ett stort och dyrt fartyg, som ändå inte kan lösa alla uppgifter. Att det mycket väl finns behov av större fartyg för internationella insatser är en sak, men frågan är om den typ av fartyg du efterlyser är så lämplig för denna uppgift.

Edited May 28, 2007 by Andtryggve

[skaya]

Om man fibulerar vidare i tankarna att östersjön är ett innanhav med eventuellt lite framtida geopolitisk action kan det inte vara fel att öka sin kapacitet? Men hur tar man vägen dit? Jag tror att Sverige skulle tjäna mer på flera mindre båtar som inte lätt kan slås ut i en överraskningsattack med sabotageförband. Bygg flera små minbåtar eller utveckla fler ubåtar som kan drälla minor som laxen lägger rom eller nå annat.

 

(med reservation för en landkrabba)

[Psilander]

Om vi lyfter blicken från den Svenska arenan.

 

Hur ser kryssarfrågan(enl min tidigare defention) för länder såsom Tyskland, Italien, Japan eller England för att komplettera deras flottor?

[Perman]

Sveriges mest stratefiska resurs är idag HMS Carlskrona. Med sin minlast kan hon ställa till det rejält för en stat som kränker vår intressen.....

 

För att inte tala om minfartygen av Älvsborgklassen som har nästan tredubbla minkapaciteten jmf med Carlskrona, låt vara med klenare bestyckning och lägre fart.

 

/Per

[Psilander]

Ang Äbg och Vbg

 

Från 1998 byggdes fartyget om till underhållsfartyg till dåvarande 2.Ytstridsflottiljen och mineringsförmågan utgick till förmån för en anpassning till de nya uppgifterna.

 

Systerfartyget Älvsborg såldes till Chile 1997.

Källa

[eskil]

Om vi lyfter blicken från den Svenska arenan.

 

Hur ser kryssarfrågan(enl min tidigare defention) för länder såsom Tyskland, Italien, Japan eller England för att komplettera deras flottor?

De flesta av dessa länder verkar satsa på fregatter och jagare för sjöstrid, ubåtsjakt och luftvärn samt någon form av minihangarfartyg och/eller understödsfartyg för de lite tyngre uppgifterna. Tack vare att tekniken har utvecklats så kan man packa tillräkligt mycket slagkraft i en jagare för att kunna fylla den roll som kryssare tidigare hade.

 

Stationeringen av HMS Gävle i medelhavet visar att det finns ett behov av fredsbevarande insatser till sjöss. Och precis som på land så är det ofta viktigt att insatsen kommer från ett land vars neutralitet båda parter i konflikten kan respektera. Jag tycker att det är ganska uppenbart att dylika uppdrag i framtiden kommer att kräva större och slagkraftigare fartyg med större uthållighet och förmåga att skydda sig själv än vad en korvett har.

 

Även om kryssare kanske var att gå till överdrift så tror jag att ett par fartyg i jagarstorlek med tungt artilleri, tunga sjömålsrobotar, kanon- och robot-luftvärn, ubåtsjaktsvapen och helikopter kommer att vara det som krävs för en sådan roll.

[GrodanBoll]

Men frågan är väl fortfarande, behöver vi dom??

 

Nje knappast.

 

 

Sveriges mest stratefiska resurs är idag HMS Carlskrona. Med sin minlast kan hon ställa till det rejält för en stat som kränker vår intressen.....

 

...ooom lede fi inte lyckas ta sig igenom Carlskronas -förvisso formidabla- luftvärn och/eller ubåtsskydd först och helt enkelt sänka henne. Fast det är ju å andra sidan lättare sagt än gjort med tanke på Carlskronas tunga bepansring.

[gpd]

Jag tror inte fartyg av Ticos eller DDG(X) / DD1000 är någonting för svenska flottan. Varför ? Jo vårt specialområde är just operationer på grunda vatten, där är vi jäkligt bra. De flesta andra länder är vana vid öppet hav och får apspel när de ser oss dundra omkring i skärgården. operationer på öppet hav kan de flesta så låt oss satsa på det som gör oss unika och där vi är världsbäst.

 

Jag kan inte se att stora fartyg generellt sett är överspelade men de passar inte oss. Redan idag har vi svårigheter att rekrytera besättningar för internationella insatser (de värnpliktiga räcker inte till), hur skulle det fungera med 350 i stället för 35 man ??

[Peo]

Ett modernt fartyg av jagarstorlek räcker gott och väl för alla behov Sverige kan tänkas ha.

Exempelvis den nya tyska Sachen klassen och om man skall upp i storlek är det snarast Arleigh burke som skall inskaffas. Har för mig jag läste någonstans att de har minst samma kapacitet för strid. Torde dessutom vara billigare i inköp med tanke på att de tillverkats i fler exemplar.

[Chassi]

Var är det bäst att satsa pengar någonstans, lägga pengar i en jagare ist för 3 corvetter?

 

vi behöver inte ha något som är större än corvett i storlek i östersjön då vi har bra räckvidd för flyg och robotar och har Finland på andra sidan,

inte i utlandet eftersom att vi sammarbetar med andra länder och sammordnar vår uppgift.

[von Döbeln]

Har Psilander förläst sig någon av James Cobbs böcker möjligen? Målbilden är ju som klippt och skuren för "The Seafighter Taskforce". Den slagstyrkan består dock av två fartyg; kryssaren USS Cunningham och amfibiefartyget USS Evans F Carsson. Det flytetyg som Psilander är ute efter som skulle fylla båda dessa fartygs uppgifter samtidigt torde bli något som liknar gamla helikopterkryssarna av Moskva-klass.

 

Att försöka bygga ett fartyg som ska kunna utföra så många olika uppgifter brukar sluta med att man får ett väldigt stort och dyrt fartyg som inte är särskilt bra på någonting.

 

Efter att ha skummat igenom inläggen i denna tråd står tre saker klara:

 

1. De fartyg flottan projekterar, de som ligger i provturskommandon samt de som är på väg ut i förband faller i huvudsak inom ramen för det nya insatsförsvaret. Att Visbyklassen är större både vad gäller storlek och tonnage än Göteborg och Stockholmsklasserna är helt logiskt, då de ska ha en helt annan uthållighet för att kunna uppträda i andra hav än Östersjön.

 

2. Alla diskussioner om driftskostnader går tillbaka till den politiska styrningen av hela FM och därför kanske inte passar sig här.

 

3. Flera inlägg här verkar längta tillbaka till svunna tider, då härars och flottors styrka avgjordes av antalet soldater, kanoner, fartyg och tonnagens storlek. Idag är storheter som informationsövertag, teknologiska spjutspetsar och samarbeten över gränserna viktigare. Dock ligger vi i Flottan liksom i FM i stort farligt nära gränsen för att inte kunna försvara, freda och hävda vårt eget territorium, vilket ju bör ses som en statsrättslig och folkrättslig skyldighet. Men här kan diskussionen återigen tangera det politiska.

[von Döbeln]

Har Psilander förläst sig någon av James Cobbs böcker möjligen? Målbilden är ju som klippt och skuren för "The Seafighter Taskforce". Den slagstyrkan består dock av två fartyg; kryssaren USS Cunningham och amfibiefartyget USS Evans F Carsson. Det flytetyg som Psilander är ute efter som skulle fylla båda dessa fartygs uppgifter samtidigt torde bli något som liknar gamla helikopterkryssarna av Moskva-klass.

 

Att försöka bygga ett fartyg som ska kunna utföra så många olika uppgifter brukar sluta med att man får ett väldigt stort och dyrt fartyg som inte är särskilt bra på någonting.

 

Efter att ha skummat igenom inläggen i denna tråd står tre saker klara:

 

1. De fartyg flottan projekterar, de som ligger i provturskommandon samt de som är på väg ut i förband faller i huvudsak inom ramen för det nya insatsförsvaret. Att Visbyklassen är större både vad gäller storlek och tonnage än Göteborg och Stockholmsklasserna är helt logiskt, då de ska ha en helt annan uthållighet för att kunna uppträda i andra hav än Östersjön.

 

2. Alla diskussioner om driftskostnader går tillbaka till den politiska styrningen av hela FM och därför kanske inte passar sig här.

 

3. Flera inlägg här verkar längta tillbaka till svunna tider, då härars och flottors styrka avgjordes av antalet soldater, kanoner, fartyg och tonnagens storlek. Idag är storheter som informationsövertag, teknologiska spjutspetsar och samarbeten över gränserna viktigare. Dock ligger vi i Flottan liksom i FM i stort farligt nära gränsen för att inte kunna försvara, freda och hävda vårt eget territorium, vilket ju bör ses som en statsrättslig och folkrättslig skyldighet. Men här kan diskussionen återigen tangera det politiska.

 

 

Jag väljer att svara mig själv, i brist på öppen tråd som svarar på den mycket stora frågan: vilka fartyg behövs egentligen i framtiden i Sverige? (ungefär så, tråden låstes av Blågul idag eller igår).

 

De stridsfartyg som utvecklas idag i Sverige är i allt väsentligt i framkant teknologiskt. Kunskapen att utveckla marin materiel med denna potential är ett gott arv från kalla kriget. Exemplet YSB 2000/korvett typ Visby visar också på möjligheter att utveckla konceptet mot nya uppgifter i ett insatsförsvar. Såsom helt riktigt antytts på annan plats här i SJÖ så projekterades denna fartygstyp under slutfasen av invasionsförsvarets tid.

 

De problem Marinen och Flottan har att möta hänger samman med de stora avgörande frågorna för hela FM. Vilka hot finns framgent (man talar gärna om 10-20-årsperioder)? Vilka samarbeten kan vi göra med olika allianser, förbund och partnerskap av skilda slag, hur påverkar detta vår alliansfrihet? Hur ser egentligen vår alliansfrihet ut idag, hur ser den ut i morgon? Vad vill skattebetalarna betala för Flottan och FM? Ska vi försvara vårt eget territorium, eller ska FM skapa styrkor som skickas utomlands? Har vi råd med både och?

 

Det går att fortsätta ställa dessa frågor i all oändlighet, men det som återstår till sist är mycket lättfattliga och enkla, i grunden moraliska principer, vilka kan sammanfattas i en enda fråga: ska vi försvara vårt territorium med vapenmakt eller ej? En gång för länge sen var detta i hvudsak kungens yttersta beslut, i vår tid har riksdagen beslutat att ja, det ska vi. Som jag ser det har alla vi som engagerar oss i försvarsfrågor i en eller annan form ett ansvar för att visa på brister i hur vårt land löser alla de uppgifter som kan kopplas samman med just fredandet av det egna territoriet.

 

I Flottans fall handlar det nu om att fysiskt och okulärt kunna övervaka det egna territoriet, samt avviska kränkningar av skilda slag- detta faktum kvarstår även efter invasionsförsvarets upplösning. Radarövervakning, satelliter, samarbeten med grannstater, informationsövertag är viktiga komponenter i detta. Men det som är en risk i vår tid är att vi kommer att sakna enheter att skicka ut om något skulle hända. De mest kvalificerade fartygen kanske då finns i Medelhavet, ubåtarna samövar med den amerikanska ubåtsflottan i Stilla havet.

 

Vi måste ha råd med både och. Därför förordar jag följande fartygsbestånd från och med 2012:

 

-6 Visbykorvetter (totala antalet beställda, gissar att det är 6, rätta mig gärna om jag har fel)

-2 korvetter typ Stockholm

-4 korvetter typ Göteborg (livstidsförläng i stället för att avveckla; har hört rykten om detta?)

 

-8 minröjftg typ Landsort/Styrsö

-5 ubåtar typ Gotland

 

Dessa fartyg utgör kärnan i Flottan. Tillkommer lednings- och lagfartyg. I allt väsentligt kan dessa fartyg på ett mycket kvalificerat sätt ingå i olika internationella åtaganden; för en tid sedan deltog en av våra korvetter exempelvis i ett uppdrag i Medelhavet. Både Visbyklassens och de äldre korvetterna är relativt enkla att anpassa för längre företag till sjöss, även utanför Östersjön.

 

Men, för att åstadkomma både och, internationellt deltagande och nationell säkerhet, förordar jag att Hugin/Kaparenklassen ersätts på ett sätt som åtminstone inte offentligt är känt ännu. De patrullbåtar vi hade ända fram till FB 2004 var från början tänkta att ersätta och komplettera de äldre vedettbåtarna, olika typer av bevakningsbåtar i kustartilleriet, samt även utgöra en lätt ytattack. Vi som tjänstgjorde ombord verkade främst inomskärs, men fartyget kunde förtjänstfullt verka i hela Östersjöområdet.

 

Mitt förslag är att de tre patrullbåtsdivisioner vi hade, 13., 46., och 48., baserade på ostkusten 13. (Berga), 46. (Karlskrona) och 48. (Göteborg) åter sätts upp. En ny fartygstyp behöver inte vara särskilt avancerad, Styrsötypen utgör en utmärkt plattform. Beväpningen ska dock ändras, en ny SSM som ersätter de gamla pingvinrobotorna, 40 mm art räcker säkert. Organisationen bör integreras med de två sjöstridsflottiljerna på samma sätt som de gamla divisionerna var delar av ytattackflottiljerna.

 

9-12 fartyg i tre divisioner, på så sätt är vi även nationellt trovärdiga i vår örlogsflotta, och inte bara teknologiskt långt framme och stolta över detta i internationella vatten!

[Psilander]

Håller med dig i all väsentlighet men...

 

1. Det blir bara 5st Visby efter fippel från Kkrv runt år 2000.

 

2. Ditt utgångsläge är bra 2012, med 11 korvetter (som i fb 00), dock behöver vi följande utveckling av vårt tonnage mot 2020.

 

Är också inne på ditt spår med en ny klass ptrb, dock något större och sjövärdigare än de gamla Kaparen båtarna. Mitt förslag är danska standard flex.

 

Ett patrullbåts/vedettbåtsvapen är också bra för flottans utveckling av yngre officerare, så man kan ta ett större ansvar efter inledande fänriksår, innan man går tillbaka till insatsförbanden.

 

3. När Sto och GBG faller för ålderstrecket 2015-20 behöver de ersättas med en större och uthålligare platdorm än dagens Visby. Jag förordar därför en fregatt med lite annan inrikting än dagens Visby för att komplettera och fylla luckor i

kompetensen avseende helikopter och markmålsbekämpning.

 

Flottans sammansättning 2020

3st lokalförsvarsförband (Sthlm, gbg, kka)

- 3-4st ptrb ny

- 2st minjakt

- lagfartyg

- 1st organisk lätt hkp div.

 

Kustflottan (insatsförband)

5+3st kv Visby

4st Minröj större

2st YSNY

1st tung hkp divison

1st lätt hkp div

lag/ transportfartyg (Bay-klass?)

 

4-6 Ubåtar Söd/Gtd/A26

Edited August 7, 2007 by Psilander

[von Döbeln]

Håller med dig i all väsentlighet men...

 

1. Det blir bara 5st Visby efter fippel från Kkrv runt år 2000.

 

2. Ditt utgångsläge är bra 2012, med 11 korvetter (som i fb 00), dock behöver vi följande utveckling av vårt tonnage mot 2020.

 

Är också inne på ditt spår med en ny klass ptrb, dock något större och sjövärdigare än de gamla Kaparen båtarna. Mitt förslag är danska standard flex.

 

Ett patrullbåts/vedettbåtsvapen är också bra för flottans utveckling av yngre officerare, så man kan ta ett större ansvar efter inledande fänriksår, innan man går tillbaka till insatsförbanden.

 

3. När Sto och GBG faller för ålderstrecket 2015-20 behöver de ersättas med en större och uthålligare platdorm än dagens Visby. Jag förordar därför en fregatt med lite annan inrikting än dagens Visby för att komplettera och fylla luckor i

kompetensen avseende helikopter och markmålsbekämpning.

 

Flottans sammansättning 2020

3st lokalförsvarsförband (Sthlm, gbg, kka)

- 3-4st ptrb ny

- 2st minjakt

- lagfartyg

- 1st organisk lätt hkp div.

 

Kustflottan (insatsförband)

5+3st kv Visby

4st Minröj större

2st YSNY

1st tung hkp divison

1st lätt hkp div

lag/ transportfartyg (Bay-klass?)

 

4-6 Ubåtar Söd/Gtd/A26

 

Vi är fortfarande inne på samma spår! En liten invändning dock att termen "lokalförsvarsförband" luktar gammalt insatsförsvar, särskilt när du ställer det mot den trendriktiga termen "insatsförband". Jag tror inte att vi i framtiden har råd att hålla oss med stora resurser i materielreserv, likt vi gjorde under 45 år av kallt krig. Hela Flottan liksom även hela FM i övrigt bör var vara insatsberedd, för enkelhets skull kan man stryka termen lokal- respektive insatsförband.

[Dizypline]

Danmark klarar ju bygga fartyg för rollen (Flexibel support ship och nya fregatter) så varför kan inte vi? Kombinera dessa två och skapa en starkare platform så har vi det jag söker. Även Norge bygger rejäla fregatter. Så varför denna pessimism. Danmark och Norge får ju 5-6 fartyg. Om vi kunde suga ut de gottaste bitarna och bygga 2-3 ser jag som helt rimligt. Eller varför inte byta lite Gripen mot danska eller Norska fregatter.

 

Nu ställer jag den eminenta frågan: hur stora är danmarks och norges försvarsbudgetar?

med vår nya regering som påstod sig ville satsa på försvaret men som nu börjar mumla om nedskärningar på 3-4 miljarder om året så lär vi inte ha råd med mat till våra soldater länge till.

 

Det räcker att sätta sin fot i Fredrikshamn så kan man direkt se två - tre fregatter ståtligt ligga förtöjda.

Sveriges motsvarighet är HMS Småland som ligger med slagsida som ett monument över svunna tider.

 

Jag efterlyser visby 2 fast i något större storlek.

senaste planerna ja hörde var väl runt 97 meter om jag inte minns fel, men 120m är vad som krävs om dom skall klara att passera dom stora haven utan några större bekymmer under de flesta förhållanden.. dessutom ger det plats för antingen mer vapenarsenal, en till helikopter, eller i allmänhet bättre levnadsstandard ombord..

[Psilander]

Norge 31mdr NoK källa

Danmark 19,3mdr DKr källa

 

Sverige får rätt lite valuta för sina pengar, tycker ajg.

[von Döbeln]

Norge 31mdr NoK källa

Danmark 19,3mdr DKr källa

 

Sverige får rätt lite valuta för sina pengar, tycker ajg.

 

Det är alldeles riktigt, och problemen är väl kända av ÖB och FM. Det kommer att bli ordning på ekonomin, mer "pang för pengarna" som det brukar heta om politiskt och medialt utrymme skapas för detta- och skapas nu. Andrum helt enkelt.

 

Fm:s ekonomiska problem har sitt ursprung i de stora krigen; Andra Världskriget och Kalla kriget då man levde med en annan ekonomisk mentalitet än idag. Läs mitt långa inlägg om detta själva på annan plats här i SoldF, orkar inte kolla var exakt det hamnade just nu. Sök på ekonomi förslagsvis.

 

Visst har vi råd med fregatter om vi vill, men ställ er även frågan vad de ska användas till. Vi ska ha inte ha bara för att bräcka våra nordiska bröder, då kan vi ju förtöja fregatterna direkt dikt Småland i Göteborg.

[Psilander]

Vi kan om vi vill.

 

Personligen ser jag örlogsfartyg som nationell stolthet som slagskeppen på tidigt 1900-tal, tyvärr så har politikerna inte fattat det, dessutom finns det en massa nyttiga uppgifter för dem hemmavid och på världshaven.

 

Sätt Carl Henric Svanberg som vice ÖB/ generaldirketör istället fru Hafström, då blir det nog åka av..

 

"Bygger man en flottan för att uppträda i skärgården har man snart gett bort hela havet utanför utan att avlossa en enda kula"

 

Från "Sjöstrategins grunder" från 1934

Edited August 12, 2007 by Psilander

[Peo]

Norge 31mdr NoK källa

Danmark 19,3mdr DKr källa

 

Sverige får rätt lite valuta för sina pengar, tycker ajg.

 

Inget av de länderna har någon riktig egen utveckling av krigsmateriel medan Sverige ligger på antagligen 7:e plats i europa på detta. Gör att kostnaderna skiljer sig.

 

Angående patrulbåtar. Varför inte trycka in dem i kustbevakningen. Som jag fattar det ska de väl inte vara speciellt tungt beväpnade. Nån kanon som mest? och skall väl ha som huvuduppgift att övervaka vår ekonomiska zon/vårt territorialvatten. Typiska uppgifter för kustbevakningen.

[Psilander]

Angående patrulbåtar. Varför inte trycka in dem i kustbevakningen. Som jag fattar det ska de väl inte vara speciellt tungt beväpnade. Nån kanon som mest? och skall väl ha som huvuduppgift att övervaka vår ekonomiska zon/vårt territorialvatten. Typiska uppgifter för kustbevakningen.

 

1. De skall vara stridsfartyg, precis som våra gamla ptrb. Men inte multipurpose utan snarare utrustae för en uppgift, såsom ubåtsjakt (sonarer, torpeder, aukastare), ytstrid (rb15, tungtorped eller lvrobot), minjakt (sonarer, rov och svep) precis som de danska. Även om de gör integritetsupprätthållande uppgifter till vardags så skall de tillhöra marinen och vara en resurs för utbildning, rekrytering osv till den. Vi skjuter oss själva i foten om vi tror vi kan upprätthålla en korvett kvot på 7-11 korvetter på bara de skroven, de måste fyllas på underifrån och från sidan. För tusan folk är pappalediga, sjuka, tjänstlediga osv, allt sådant sätter hotar en så liten flotta.

 

2. Eftersom övervakningsresurserna skall tillhöra marinen(Marinen bemannar Sjöinfo centralerna på uppdrag av regeringen mm), KBV köper tjänsten av FM för att kunna leka texas ranger mot misstänkta fartyg. Ta bort KBV ledet och låt således marinen köra hela kedjan. KBVs miljö bit bör sjöfartsverket ta över som redan har isbrytarna. Det blir mest effektivt.

 

3. För övrigt anser jag kustbevakningen skall läggas ner.

[von Döbeln]

Vi kan om vi vill.

 

Personligen ser jag örlogsfartyg som nationell stolthet som slagskeppen på tidigt 1900-tal, tyvärr så har politikerna inte fattat det, dessutom finns det en massa nyttiga uppgifter för dem hemmavid och på världshaven.

 

Sätt Carl Henric Svanberg som vice ÖB/ generaldirketör istället fru Hafström, då blir det nog åka av..

 

"Bygger man en flottan för att uppträda i skärgården har man snart gett bort hela havet utanför utan att avlossa en enda kula"

 

Från "Sjöstrategins grunder" från 1934

 

Självfallet har hela flottan en naturlig symbolisk betydelse som stolthet för vårt land. Det jag ville säga var mest att vi måste ha också ett syfte med en nygammal fartygstyp som fregatten. Men naturligitvis kan man skapa detta om man vill, som du skriver. Och det är ju förstås så att uthålligheten ökar med ett större fartyg.

[Peo]

Vi kan om vi vill.

 

Personligen ser jag örlogsfartyg som nationell stolthet som slagskeppen på tidigt 1900-tal, tyvärr så har politikerna inte fattat det, dessutom finns det en massa nyttiga uppgifter för dem hemmavid och på världshaven.

 

Sätt Carl Henric Svanberg som vice ÖB/ generaldirketör istället fru Hafström, då blir det nog åka av..

 

"Bygger man en flottan för att uppträda i skärgården har man snart gett bort hela havet utanför utan att avlossa en enda kula"

 

Från "Sjöstrategins grunder" från 1934

 

Självfallet har hela flottan en naturlig symbolisk betydelse som stolthet för vårt land. Det jag ville säga var mest att vi måste ha också ett syfte med en nygammal fartygstyp som fregatten. Men naturligitvis kan man skapa detta om man vill, som du skriver. Och det är ju förstås så att uthålligheten ökar med ett större fartyg.

 

Handlar väl mer om att använda benämningen för att få en storleksuppfattning än en uppgift?

[Psilander]

Om vi äntligen kan komma ifrån frågan vad Sverige behöver för större örlogsfartyg, där vår gemensamma, eniga och oemotsagda slutsats är: en kryssare - nog disskuterat.

 

Om vi då skall komma in på vad jag ville diskutera från början - framtiden för kryssarna, inte bara inom Sverige, utan internationellt, kanske som det lilla landets kanonbåtsdiplomat när inte pengarna räcker till större typer av flygbärande farty mm.

 

Jag fann denna länk som kan vara av intresse.

 

http://www.aandc.org/research/cruisers/cr_navsea.html

[Peo]

Ärligt talat förstår jag inte syftet med kanonbeväpnade skepp för annat än eventuellt stöd för landstigningsoperationer.

 

Kanonbåtsdiplomati?? Tror inte det. Högst osannolikt att små länder kan klara av de sakerna ändå och en modern jagare med kryssningsrobotar klarar det bra om man nu skall göra sådant.

 

Kryssaren är nog mer eller mindre död som fartygstyp tror jag.

[Psilander]

Sjöartilleriet lever och frodas i högsta grad och har en framtid för sig. Flera nya uppdateringar till redan befintliga pjäser och nya pjäser som tex 155mm AGS har stridsavstånd på runt 70-100km med målsökande eller GPS styrda granater.

Kostnaden för artilleri är lägre, och verkan mer styrbar än hos en kryssningsrobot. Dessutom kan man fortfarande skjuta "dumma" granater med högprecision mycket långt vilket är mycket fördelaktigt ur telekrigssynpunkt.

 

Kryssaren kommer nog bibehålla de grövre artilleriet, kompletterat med en stor robotarsenal, främst för flexibilitet, uthållighet och ekonomi.

 

Kryssaren kan idagsläget ta flera utvecklingsvägar.

- Helikopter/ UAV fartyg som Vittorio Veneto eller Jeanne d'arc

- Kraftfullt ytstridsfartyg med stor ledningsförmåga som DD21 Zumvalt eller Slava

- Ledningsfartyg för eskortgrupper som Ticonderoga

- Blandning av ovanstående

 

Kryssaren kommer nog snarare få en renässans som den lilla nationens "HVU" eller "battle group centerpice". Ett fartyg som kan fylla flera roller i olika former av fredsfrämjande och fredsframtvingande uppdrag. Detta för hon dels skall kunna ha en mycket liten eskort och vara i stort sett autonom i sitt uppträdande till skillnad från hangarfartyget.

 

Kanonbåtsdiplomati behövs mer och mer när super/stormakterna har andra projekt på gång, dessutom måste vi europer kaxa upp oss på världsmarknaden (haven) för annars hanar vi tvåa bakom USA och Asien. Dessutom ger det möjlighet för tex EU att göra påtryckningar på fler platser ivärlden, än bara där england och frankrike kan sända sina hangarfartyg.

 

Amerikanska DD (X), framtidens kryssare, även om hon i dagsläget är klassad som jagare, men det var Ticonderoga i början också.

Edited August 20, 2007 by Psilander

[Peo]

Vill vi "kaxa" upp oss som du säger så måste vi samarbeta. Gemensamt europeiskt försvar i princip. Vårt intresse ligger i andra delar än att skrämma togo.

[Psilander]

Ja, sammarbete materiellt och taktiskt är en förutsättning, dock så bör varje land själv kunna lösa vissa mindre uppdrag, tex så borde Holland vara aggresivare mot Shavez i venetzuela för att skydda Shells olja där osv.