Taurus

[J.K Nilsson]

Jag backar och håller med 242 efter att gått tillbaka till kompendiet i aerodynamik jag läste på skolan. Man skall inte förlita sig alltför mycket på aerodynamikdebatter i modellflygnytt från början av 1990-talet.

 

Varierar inte AC med kordans utformning? Lagom fråga så här när jag slarvat bort kompendiet igen.

 

J.K Nilsson

[106]

Eftersom jag blev osäker på begreppen var jag tvungen att kolla i "Aerodynamiska Grundbegrepp", utgåva 11 från 1997 (skriven av en ingenjör på Saab).

Lyftkraftens anfallsvinkelsberoende del, kallas tryckcentrum och angriper vingen vid 25% korda i underljud. I överljud verkar lyftkraftsresultanten vid 50% korda.

Här har man blandat ihop saker ;) den boken verkar ha en egen defination av vissa begrepp.

Tryckcentrum är luftkraftens angreppspunkt. Luftkraften består av komponenterna lyftkraft och motstånd. Tryckcentrum är alltså en punkt som varierar med anfallsvinkeln.

wikipedia förklaring av tryckcentrum med lite fomler

 

Aerodynamisktcentrum är punkten där momentet är oberoende av anfallsvinkeln. För en vingprofil ligger den vid 25% av kordan i underljud och 50% i överljud.

wikipedia förklaring av aerodynamisktcentrum med lite fomler

 

Källor: Kompendium i flygteknik, KTH

Introduction to flight, J.D. Anderson JR.

Dynamics of flight, stability and control, B. Etkin

Samt att jag själv är civilingenjör i flygteknik

Du tog bort följande mening angående tryckcentrum:

"Den är allså i samma punkt som aerodynamiskt centrum" (ja, felstavningen är från Wikipedia)

 

Är de i samma punkt eller inte?

[magnus242]

Du tog bort följande mening angående tryckcentrum:

"Den är allså i samma punkt som aerodynamiskt centrum" (ja, felstavningen är från Wikipedia)

 

Är de i samma punkt eller inte?

Nej det är inte samma punkt.

Har rättat på Wikipedia , det var jag som skrev in det på Wikipedia men uppenbarligen lite för snabbt. Det viktiga var formlerna som jag ville visa där.

[magnus242]

Tillbaka till Taurus'en är det någon poäng att hänga den på Gripen. KEPD varianten av Taurus ser ut att ha en rätt bra verkan på bunkrar och andra hårda mål, om den klara sig genom luftvärnet.

Men har svenska försvaret någon lämplig spaningsresurs som kan hitta dom mål som kräver insats av en kryssningsmissil. Spaningssatelliter har vi inga, vet inte om våra UAV resurser räcker till och vi har för tillfället inte ens en spaningskapsel för Gripen. Känns lite meningslöst att ha en schysst hammare om man inte vet vad man skall slå på

[KD803]

Tillbaka till Taurus'en är det någon poäng att hänga den på Gripen. KEPD varianten av Taurus ser ut att ha en rätt bra verkan på bunkrar och andra hårda mål, om den klara sig genom luftvärnet.

Men har svenska försvaret någon lämplig spaningsresurs som kan hitta dom mål som kräver insats av en kryssningsmissil. Spaningssatelliter har vi inga, vet inte om våra UAV resurser räcker till och vi har för tillfället inte ens en spaningskapsel för Gripen. Känns lite meningslöst att ha en schysst hammare om man inte vet vad man skall slå på

Tja, vad ska vi annars ha spaningsförband till? ;) Bara för att verkansdelen tillhör luftarenan så behöver ju inte sensordelen göra det...

[magnus242]

[Tja, vad ska vi annars ha spaningsförband till? ;) Bara för att verkansdelen tillhör luftarenan så behöver ju inte sensordelen göra det...

 

Så sant

Men med en missil med en räckvid på ca 350km, som skall användas på mål som bedöms vara hälsovådliga att flyga över, känns det som att spaningsförbandet på marken får en rätt sportig infiltration att göra. Det låter både långt och farligt, men det är en möjlighet.

[Danne]

[Tja, vad ska vi annars ha spaningsförband till? ;) Bara för att verkansdelen tillhör luftarenan så behöver ju inte sensordelen göra det...

 

Så sant

Men med en missil med en räckvid på ca 350km, som skall användas på mål som bedöms vara hälsovådliga att flyga över, känns det som att spaningsförbandet på marken får en rätt sportig infiltration att göra. Det låter både långt och farligt, men det är en möjlighet.

 

 

I och med att vi nu inte har ett invasionsförsvar så kommer möjligheten att andra länder, som inte behöver begränsas till NBG, skjuter till de kapaciteter som saknas, någon pekar och någon annan slår. Detta verkar fungera relativt väl förutom inom europas tp-kapacitet (med tanke på fysiklektionerna ovan så menar jag INTE tyngdpunkt).