Jump to content

Måttenheter


eskil

Recommended Posts

Posted

Eftersom det i diverse andra trådar från tid till annan dyker upp frågor och diskussioner om måttenheter som driver iväg från topic så tänkte jag starta en ny tråd för just sådant.

 

I Sverige och resten av den civilicerade världen använder vi oss av de grundenheter som finns definierade i Systeme Internationale. Dessa är kilogram (kg) för vikt, sekunder (s) för tid, meter (m) för längd, Ampere (A) för ström, Kelvin (K) för temperatur, Candela (cd) för ljusintensitet och slutligen Molar (mol) för kemisk koncentration.

 

Dessa är grundligt definierade utifrån fysikaliska konstanter såsom osccillationsfrekvensen hos cesium-133, ljusets hastighet i vakum, vattens trippelpunktoch så vidare.

 

Det är de andra måttsystemen som ställer till besvär för oss.

 

Viktenheter

1 pound (lb) = 0.45359237 kg

1 ounce (oz) = 1/16 pound = 0.028349523 kg

1 dram (dr) = 1/16 ounce = 0.0017718452 kg

1 grain (gr) = 1/7000 pound = 0.00006479891 kg

1 carat (ca) = 0.0002 kg

 

Längdenheter

1 tum (in) = 0.0254 m

1 fot (ft) = 12 tum = 0.3048 m

1 yard (yd) = 36 tum = 0.9144 m

1 mile = 5280 fot = 1609.344 m

1 famn = 1.8288 m

1 kabellängd = 185.2 m

1 distansminut (nm) = 1852 m

 

Hastigheter

1 km/h = 0.27777777 m/s

1 mph = 0.44704 m/s

1 fps = 0.3048 m/s

1 knop (kn) = 0.51444444 m/s

 

Volymsenheter

1 liter (l) = 1dm³

1 cubic-centimeter (cc) = 1 ml = 0.001 liter

1 US galon = 3.78541 liter

1 UK galon = 4.54609 liter

1 US pint = 1/8 US galon = 0.4731765 liter

1 UK pint = 1/8 UM galon = 0.56826125 liter

1 (olje)fat = 42 US galon = 158.98729 liter

 

Övriga storheter

1 Newton (N) = kg m / s² (Kraft)

1 Pascal (Pa) = N/m² (Tryck)

1 Joule (J) = 1 N m (Energi)

1 Watt (W) = 1 J/s (Effekt)

1 Colomb (C ) = A s (Laddning)

1 Volt (V) = W/A (Spänning)

1 Ohm (sigma) = V/A (Motstånd)

1 Farad (F) = C/V (Kapacitans)

 

 

Kompletera gärna listan. Jag saknar fortfarande längden på en aln t.ex.

Posted

Lexikon 2000 berättar följande om längdmåttet aln:

"aln, äldre längdmått, ursprungligen motsvarande underarmens längd. En svensk aln delades i två fot, fyra kvarter och 24 verktum och utgjorde 59,83 cm; 3 alnar utgjorde en famn. Det användes fram till metersystemets införande 1878"

Posted

En Amerikansk Gallon = 3,78541 liter

En Brittisk Gallon = 4,54609 liter

 

En Liquid Pint är 1/8 Gallon, vilket alltså ger

 

US Pint = 0,4731765 liter

 

UK Pint = 0,56826125 liter

 

(sen är frågan vilken av dessa ni skulle välja som Stor Stark! :P )

Posted

Glöm inte bort att vi i Sverige officiellt har haft två olika tum-mått. Det första kallades verktum och var 2.47 cm. Den ingick i de 1665 stadfästa verkmåtten (1 fot=0,2969 m=12 tum). 1855 övergick vi till ett decimalsystem och fick ett nytt tum-mått, decimaltum som var 1/10 fot dvs ca: 3 cm. Trots att vi i Sverige införde metersystemet 1885 så så lever tum-måttet kvar i några motståndsfickor, t.ex. brädgårdar och elektronikbranchen (skärmar).

Posted
Lexikon 2000 berättar följande om längdmåttet aln:

"aln, äldre längdmått, ursprungligen motsvarande underarmens längd. En svensk aln delades i två fot, fyra kvarter och 24 verktum och utgjorde 59,83 cm; 3 alnar utgjorde en famn. Det användes fram till metersystemets införande 1878"

Samma definition av aln har jag i mitt lexikon (bra böckers). Jag lyckas dock inte på något sätt att få det att bli 1/3 famn, varken den famn (1.8288 m) som står här, eller den famn som står i lexikonet (1.781 m)

 

@C DK012:

Utmärkt! Jag stoppar in ölmåtten i mitt ursprungliga inlägg.

 

Glöm inte bort att vi i Sverige officiellt har haft två olika tum-mått. Det första kallades verktum och var 2.47 cm. Den ingick i de 1665 stadfästa verkmåtten (1 fot=0,2969 m=12 tum). 1855 övergick vi till ett decimalsystem och fick ett nytt tum-mått, decimaltum som var 1/10 fot dvs ca: 3 cm. Trots att vi i Sverige införde metersystemet 1885 så så lever tum-måttet kvar i några motståndsfickor, t.ex. brädgårdar och elektronikbranchen (skärmar).

Tre i så fall, eftersom varken verktum eller decimaltum överenstämmer med den numera internationellt standariserade tummen. Den härstammar för övrigt också från Sverige, närmare bestämt från C E Johansson som tillverkade måttsatser i tum åt Henry Ford.

Posted

Jag står korrekterad, som man säger.

 

Den tumenhet som eskil anger är väl den som infördes i slutet på 1950-talet i USA. Den överensstämmer väl knappast heller med den i CE Johanssons måttsatser?

Posted

@Eskil: Be my guest! Det är ju ändå rätt viktigt om man vill få valuta för sina bärspengar så här i fotbollstider! ;)

Guest Lt. Payne
Posted

Ok, skulle behöva lite mer exakta definitioner på följande sträckor/mått.

 

Ett stenkast.

 

Dit pepparn växer.

 

En ***längd.

 

En bit bort.

 

För långt.

 

En nära miss.

 

;)

Posted
Ok, skulle behöva lite mer exakta definitioner på följande sträckor/mått.

 

Ett stenkast.

 

 

;)

Menar du med stark eller svag arm?

Posted
Ok, skulle behöva lite mer exakta definitioner på följande sträckor/mått.

 

Ett stenkast.

 

Dit pepparn växer.

 

En ***längd.

 

En bit bort.

 

För långt.

 

En nära miss.

 

;)

 

Glöm inte heller alla varianter på "lagom", som i "lagom långt/kort/tungt/lätt/hårt/svagt/osv". ;)

Posted
Den tumenhet som eskil anger är väl den som infördes i slutet på 1950-talet i USA. Den överensstämmer väl knappast heller med den i CE Johanssons måttsatser?

Det är precis vad den gör det! B)

Posted
Den tumenhet som eskil anger är väl den som infördes i slutet på 1950-talet i USA. Den överensstämmer väl knappast heller med den i CE Johanssons måttsatser?

Det är precis vad den gör det! B)

Det borde innebära att det i USA fanns två tummått parallellt fram till 1950-talet. För mina uppgifter säger att det mått du uppgav är samma som det blev officiellt på 50-talet och att det måttet skiljer sig från det som gällde fram tills dess (något (lite längre).

 

Är det rätt uppfattat?

Posted
Det borde innebära att det i USA fanns två tummått parallellt fram till 1950-talet. För mina uppgifter säger att det mått du uppgav är samma som det blev officiellt på 50-talet och att det måttet skiljer sig från det som gällde fram tills dess (något (lite längre).

 

Är det rätt uppfattat?

Det är korrekt uppfattat. Det var först 1959 som tumsystemet standariserades över hela den engelskspråkiga världen. Amerikanska industrin har använt Johanssons tum sedan ungefär förra sekelskiftet. Amerikanska lantmäteriet höll dock envist fast vid sitt gamla måttsystem. Det är därför man fortfarande använder US survey feet i kartsamanhang.

Posted
Ok, skulle behöva lite mer exakta definitioner på följande sträckor/mått.

 

Ett stenkast.

 

Dit pepparn växer.

 

En ***längd.

 

En bit bort.

 

För långt.

 

En nära miss.

 

;)

Stenkast, ***längd och en bit bort går utmärkt att mäta med det berömda ögonmåttet.

Posted

Har vi inte glömt bort Pi?

Pi = 3,141592654................

 

 

Och kan någon förklara hur långt ett snöre är?

Guest J-Star
Posted
Har vi inte glömt bort Pi?

Pi = 3,141592654................

 

 

Och kan någon förklara hur långt ett snöre är?

 

Det var en populärvetenskapstidning som räknade ut det för några år sedan. :lol:

 

Givetvis använde de ett antal antaganden. Minimilängden slängde de till med 5cm... annars var det en snörstump. Övre gränsen räknade det ut genom att sätta begränsningen 1 ton, densitet 0.7 g/cm^3 och så minns jag inte vad de hade för diameter.

 

/J

Guest J-Star
Posted
Ok, skulle behöva lite mer exakta definitioner på följande sträckor/mått.

 

Ett stenkast.

 

Dit pepparn växer.

 

En ***längd.

 

En bit bort.

 

För långt.

 

En nära miss.

 

;)

 

För långt = Önskat maxavstånd + d där d > 0.

 

En nära miss = 0.0 mm ("When two planes almost collide, they call it a 'near miss'. It's a 'near hit'! A collision is a 'near miss'!" - George Carlin.)

 

/J

Posted
Det borde innebära att det i USA fanns två tummått parallellt fram till 1950-talet. För mina uppgifter säger att det mått du uppgav är samma som det blev officiellt på 50-talet och att det måttet skiljer sig från det som gällde fram tills dess (något (lite längre).

 

Är det rätt uppfattat?

Det är korrekt uppfattat. Det var först 1959 som tumsystemet standariserades över hela den engelskspråkiga världen. Amerikanska industrin har använt Johanssons tum sedan ungefär förra sekelskiftet. Amerikanska lantmäteriet höll dock envist fast vid sitt gamla måttsystem. Det är därför man fortfarande använder US survey feet i kartsamanhang.

Tack för det klargörandet. Hur otroligt det än kan tyckes vid ett första påseende så är faktiskt måttenheter och dess historia rätt intressant.

 

Jag lägger in ytterligare en längdenhet, ett gammalt ryskt mått. 1 Verst= 1066.8 m

Posted
Eftersom det i diverse andra trådar från tid till annan dyker upp frågor och diskussioner om måttenheter som driver iväg från topic så tänkte jag starta en ny tråd för just sådant.

 

I Sverige och resten av den civilicerade världen använder vi oss av de grundenheter som finns definierade i Systeme Internationale. Dessa är kilogram (kg) för vikt, sekunder (s) för tid, meter (m) för längd, Ampere (A) för ström, Kelvin (K) för temperatur, Candela (cd) för ljusintensitet och slutligen Molar (mol) för kemisk koncentration.

.......

 

 

Kompletera gärna listan. Jag saknar fortfarande längden på en aln t.ex.

En liten korrigering/undran: är inte den fastställa viktenheten gram? Kilo betyder tusen. Ett kilogram är alltså tusen gram. Kilo är tillsammans med hekto, milli, terra mm storleken/antalet. Megagram är alltså en miljon gram=ett ton.

 

F ö anser jag att "squarefeet per fortnight" är den mest obegripliga måttenheten.

 

Uttern

Posted

Uttern

 

Det vore märkligt om en enhet med prefixet kilo- skulle vara grundenheten. Men i Nationalencyklopedin anges grundenheten för massa vara just kilogram. Så det torde väl vara så att en enhet med prefix är grundenhet just när det gäller massa.

Posted
Uttern

 

Det vore märkligt om en enhet med prefixet kilo- skulle vara grundenheten. Men i Nationalencyklopedin anges grundenheten för massa vara just kilogram. Så det torde väl vara så att en enhet med prefix är grundenhet just när det gäller massa.

Vem är jag att argumentera mot Nationalcykeln?? Står det där så är det sant. :worthy::worthy:

 

Uttern

Guest J-Star
Posted

Är massa fortfarande en grundenhet? Är inte den härledd vid det här laget... en 1 dm^3 vatten vid 4 grader celcius.

 

/J

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...