Haegg

Jag är lite tveksam till hur kontexten till NBG beskrevs. Hade jag inte haft några förkunskaper hade jag gått från tv:n med uppfattningen att EU inrättat en snabbinsatsstyrka som heter Nordic Battle Group och som Sverige leder. Nu är det knappast så att EU:s förmåga vilar allena på det svenska bidraget och NBG. Det hade varit ärligare att lyfta fram det breda europeiska engagemanget i detta arbete. Som saken presenterades nu gavs det svenska engagemanget för stor betydelse och övriga länders engagemang förminskades till i stort sett noll och intet.

Jag tor att det är så här. Åklagaren har gjort bedömingen att Stigssons brott är ringa och endast skulle leda till dagsböter. Från ett åklagarperspektiv skulle det i sammanhanget inte bli någon stor skillnad med tanka på vad han redan fått. FM å sin sida inser att det kan vara svårt att sparka Stigsson då han fick ett relativt lågt straff. Skulle han däremot dömas för ett säkerhetsrelaterat brott så har de en mycket bättre grund för hans uppsägning.

Tack för ett intressant svar Flamdämpare. Angående den försvagning du anade bakom överbyggnaden så ses de bättre på ett par bilder som kan beskådas på nedanstående länk. http://www.webforum.nu/attachment.php?attachmentid=4444

För några veckor sedan "upptäckte" jag att det ligger ett fatygsvrak strandat upp i norra delen av Stora Värtan strax norr om Stockholm. Enligt en lokalförmåga har vraket legat på platsen i flera år då ägaren inte går att få tag på. Jag hade ingen kamera med mig men hittade ett foto av skorven på Dagens Nyheter i en artikel om övergivna vrak i skärgården. Bildkälla: Dagens Nyheter Jag rätt säker på att det är frågan om en gammal minsvepare av Arköklass. Bilden är inte den allra bästa ur identifikationssynpunkt men kan någon insatt bekräfta om jag har rätt? Det skulle vara intressant om man kunde få reda på vilken individ det är frågan om och hur dess väg från Flottan till Värtan sett ut. Om man sammanställer informationen om Arkösveparna ur Örlogsfartyg av Gustav von Hofsten och Jan Waernberg samt Minsvepare av Hans Bergström och Paul Swahn får man följande bild: 12 individer byggdes Vållö höggs upp 1996 Iggö brändes som brandövningobjekt1993 10 kandidater kvar Nämdö fortfarande i tjänst 9 kandidater kvar Arkö och Blidö såldes till Filippinerna Vinö såldes till Schweiz Spårö gick först som räkfiskebåt i Indiska oceanen sedan tillbaka till Sverige under namnet Zabull. Sedan såld till Italien. Skaftö låg 1996 för reperation på Malta under namnet La Garaventa II Karlsö låg i Saltsjöbaden, Var i mycket gott skick 1996 Styrsö låg i Södertälje 2002 Hasslö låg i Nacka 2002 Aspö låg i Gasverkshamnen, Stockholm 2002 Vraket i Värtan skulle kunna vara vilket som helst av de nio men det är väl troligt att den är identiskt med någon av de tre sista på listan. Någon som vet vilket namn damen ifråga lystrar till och hur hon hamnade där hon ligger?

Jag vet inte riktigt hur det är tänkt att fungera. men grundmotivet till förslaget är att få ekonomiska och funktionella samordningsvister. Besparingar kommer det således att bli enligt förslaget. Om besparingarna är tänkta att endast tas ut i form av minskade administrativa kostnander eller om det blir mer långtgående konsekvenser har jag ärligt talat inte en aning om.

Enligt korridorsrykten så kan det här bli en av de sista större investeringarna KBV gör som självständig myndighet. Ryktet gör gällande att Försvarsberedningen som en del i sin rapport om ny nationell säkerehtsstrategi kommer att förorda att KBV inlemmas i FM. Om ryktet stämmer får vi se den 9 januari då rapporten kommer.

Den här ypperliga bilden fanns i ett resereportage om dykresor i dagens (12/12) nummer av Stockholm City. Vagnen ligger utanför Aqaba i Röda havet. Källa: Stockholm City Jag är ingen stor bandfordonsfantast men kan det vara en M-42 Duster?

Min personliga uppfattning är att FM och Fö skött händelsen föredömligt och att media i stort sett bara skrivet av pressinformationen som infoavdelningen skickat ut. Jag tror att den mänskliga touchen i informationen från FM kan tillskrivas Dopping. Helt klart är att det är bättre skött än tidigare mediahanteringar.

Pressmedelande från Försvarsdepartementet: Försvarsdepartementet 9 december 2005 Leni Björklund, Försvarsminister Försvarsminister Leni Björklund med anledning av att ytterligare en av de skadade från Mazar-e-Sharif avlidit - Vi har alla varit oroliga för de skadade från Mazar-e-Sharif ända sedan explosionen ägde rum för två veckor sedan. De anhöriga måste ha genomlevt en mycket svår period och dessvärre har vi alla nu nåtts av beskedet att ytterligare en soldat avlidit. - Respekt och tacksamhet över Tomas Bergqvists insatser, mitt djupa deltagande med hans anhöriga och medkänsla med de övriga skadade och deras anhöriga är det jag känner nu. Leni Björklund Försvarsminister JohanErik: Vad är det i medias hanterande som varit taktlöst? Edit: Stavning

ABC News har gjort en undersökning som visar på en förvånande positiv attityd hos afghanerna. Nu kan man alltid har synpunkter på metodologin men tendensen är tämligen tydlig. http://abcnews.go.com/International/PollVa...tory?id=1363276

Jag tror inte det är någon risk att fallskärmsfunktionen försvinner. Det är bataljonen som ska avvecklas och därmed också kanske värnpliktsutbildningen. Läser man FB04 slår regeringen fast att fallskärmsutbildningen och fallskärmsjägarkåren ska fortleva och det utan omlokalisering så att synergieffekter uppnås i och med samgruppering med de luftburna och SSG.

Avveckling av Fallskärmsjägarbataljonen finns med i FB04. Delar av bataljonen läggs till grund för det fortsatta utvecklandet av specialförbanden. Exakt hur det blir med värnplikttjänstgöringen vet jag inte. Mig veterligen har FM inte gått ut med det ännu. Skrivningen i FB04 gör det svårt att tro att värnpliktsutbildningen kommer att överleva i längden. http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/04/63/7c2ac515.pdf

En snabbsökning visar att det finns en hel del olika uppgifter antalet C-130 som iranierna förfogar över. Enligt länk nedan så levererades 19 E och 28 H till Iran. Det gör en total på 47* plan http://www.spectrumwd.com/c130/articles/AllHerks.PDF Aeronautics.ru hävdar att det iranska flygvapnet har 34 exemplar varav 23 är flygdugliga. De hävdar också att Iran förfogar över en RC-130. http://www.aeronautics.ru/archive/vif2_project/iran_af.htm Global Security menar att de har 18 st 2005. http://www.globalsecurity.org/military/wor...e-equipment.htm 7 av de levererade planen ska ha totalhavererat. http://aviation-safety.net/database/operat...ne.php?var=5963 *förbehåll för felräkning då jag drabbats av akut dyskalkyli

Brännström fortsätter sin offentliga diskussion. För nästan ett år sedan slog chefen för den svenska arméns soldater i utlandstjänst, Anders Brännström, larm om att säkerhetsläget i norra Afghanistan försämrats. Han varnade för att det bara var en tidsfråga innan något allvarligt skulle hända. Men varken den militära säkerhetstjänsten eller ÖB reagerade, trots upprepade påstötningar. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=5...ousRenderType=6

Artikeln i Aftonbladet är ingen journalistisk produkt från Aftonbladets redaktion utan ett debattinlägg från Ingrid Ternert som representerar organisationen Koaltionen för fred i Mellanöstern. Aftonbladet är (för en gångs skull) därmed inte skyldiga till alla felaktigheter i debattartikeln. Men man kan fortfarande fråga sig om redaktionen verkligen skulla ha tagit in en debattartikel som är så dåligt underbyggd och som innehåller så många felaktigheter.

Då jag inte vet hur det ligger till med tex ökade bullernivåer eller ändrade gränsvärden är det svårt att kommentera det aktuella fallet. Rent generellt tycker jag att det är ganska svagt att fört köpa ett hus som har en flygplats till närmsta granne och sedan klaga för att det bullrar. Jag tror dock att FM har gått missnöjda villaägare till mötes tidigare. Om jag inte minns fel så har FM bekostat ljudisolering av enskilda fastigheter vid något tillfälle tidigare. Någon som vet mer? För övrigt så har NIMBY-attityden (Not In MY Back Yard) sina problem. Det finns en uppenbar risk att röststarka individer ser till att deras närmiljö blir positivt särbehandlad och slipper etablering av verksamhet som vi kollektivt anser ska finnas men som är ,eller potentiellt kan bli, störande på något sätt. Ibland blir det allmännas bästa lidande då de bästa alternativen för lokalisering inte kan nyttjas. Ibland blir det andra områden som inte är lika röststarka som får ta den störande verksamheten istället för de mer röststarka. Därmed riskerar röstsvaga områden att få mer än sin beskärda del av elände. Då NIMBYism ofta förkommer då det gäller boende för människor med speciella behov förekommer det att redan utsatta människor kommer i kläm.

I12 i Eksjö ska det vara. Jag känner inte till om Kropp någonsin tjänstgjorde på I1 men han hade i alla fall sitt tält uppsatt i en grusgrop ute på Ränneslätt.

Tillverkaren American Technology Corporation redovisar i sin produktbrochyr att LRAD med maximal effekt kan generera 105 db på 300m. Gränsen för risken att få hörselskador ligger väl på 90 db och smärtgränsen på 130 db. Ordet kan borde därmed kanske understykas när det gäller LRAD:s förmåga att orsaka permanensta hörselskador på det avståndet. Finns det någon med djupare kunskaper i ämnet som kan kommentera? http://www.atcsd.com/pdf/LRAD_SellSht-0728-2.pdf

I det aktuella fallet är det, precis som eskil anade, frågan om ludd. Det börjar se ut som någon tovat raggsockor med hjälp av kardborrebanden.

Tackar för alla tipsen. Jag kommer att börja med det minst våldsamma (karborre mot kardborre) och arbeta mig uppåt tills önskat reslutat är uppnått.

Finns det någon därute som kan tipsa om ett effektivt och smidigt sätt att rengöra kardborreband? Den "pilla bort skräp men fingrarna"-modell som jag använder är inte särkilt effektiv.

Under min tid i Bosnien såg jag eldgivning med 40mm lv flera gånger. Jag kan dock inte garantera till 100 % att pjäserna ifråga var tillverkade i Sverige. Den gång jag främst tänker på såg jag pjäsen bra, men endast på håll. Jag såg inget som fick mig att tro att det inte skulle vara en boforskanon. Vid avlyssning av parternas radionät så framgick det att båda sidorna kallade pjäsen för boforskanonen. Möjligheten finns att det ändå rörde sig om en pjäs tillverkad utanför rikets gränser. Utan att konsultera gamla anteckningar kan jag inte säkert ange tid och plats för händelsen. Det var i alla fall i början av BA02 och i bataljonsområdets SO:a del. Min grupp hade upprättat ett tillfälligt OP på en höjd strax bakom frontlinjen. Orsaken till att ett OPT upprättades var att vi hade fått information att bosniakerna skulle försöka sig på att en lokal offensiv mot serberna. Frontlinjen gick i N-S riktning i en mindre dalgång strax O om vårt OPT. Mellan oss och fronten fanns inga BiH-ställningar men norr och söder om oss fanns BiH-infanteri grupperat i skyl av skog. På andra sidan, den bosnienserbiska, fanns det både infanteri och tyngre vapen grupperat utmed höjdsträckningen på andra sidan dalen. Vi noterade bl.a. en 40 mm flakmonterad lv-pjäs i ett bakre läge. Informationen vi hade fått om en väntad offensiv visade sig vara tillförlitlig. En sen morgon, i fullt dagsljus, stormade en grupp BiH-soldater, ungefär 60-80 st, ut ur skogspartiet norr om oss. De rusade rakt österut över ett öppet fält. Fältet sträckte sig upp mot en ås NO om oss och det var tydligt att det var åsen som den framryckande massans mål. Åsynen av infanteri som rusar fram över öppen terräng ledde tankarna till amerikanska inbördeskriget. Här var det dock inte frågan om ordnad framryckning i någon form av formation utan en oordnad massa. Uppe på åsen fanns bosnienserbiska ställningar. Bosnienserberna hade gjort hyfsade fältarbeten och ställningen tillhörde de bättre jag sett i landet. När BiH-soldaterna började sin framryckning larmade de bosnienserbiska posterna sina kamrater. Ställningarna besattes och vi såg hur lv-pjäsen kördes fram. Vi såg lv-pjäsen bra uppe från vår kulle men bosniakerna torde ha haft svårare att se den från sin lägre position. Till en början höll sig bosnienserberna passiva. Endast sporadisk skottlossning från eldhandvapen kom från deras ställningar. De framryckande soldaterna hade å sin sida inte mycket till eldunderstöd, en eller två lätta ksp och kanske en skyttepluton stod för eldunderstödet. De framryckande soldaterna själva försökte kombinera eld och rörelse men det var betydligt mer rörelse än eld. De verkade till att satsa allt på att avverka sträckan i öppen terräng så snabbt som möjligt och fortsatte oförtrutet framåt. Tempot blev dock allt lägre i det tämligen starka motlutet. När de anfallande soldaterna hade avverkat ungefär 2/3 av sträckan fram till de bosnienserbiska ställningarna öppnades det eld med lv-pjäsen. Samtidigt så intensifierades den finkalibriga elden från de bosnienserbiska ställningarna. Soldaternas framtåriktade rörelse avbröts omedelbart. Soldater föll, kastade sig till marken eller kastades runt av kraften från detonationerna. De som inte föll rusade i panik tillbaka mot de egna ställningarna. Många av de jag trott fallit för gott reste sig upp igen och började rusa tillbaka. Serberna sköt korta salvor, riktade om, och sköt igen. Några föll en andra gång medan andra rusade bakåt till synes helt ostoppbara. Soldater släpade på sårade kamrater medan andra lämnades kvar. Bilden var; total oordning. Ett par minuter senare var merparten av den anfallande styrkan tillbaka i skydd och skyl igen och lugnet sänkte sig igen över området. Lugn i sammanhanget innebar att endast sporadiska enkelskott slängdes iväg mot motståndaren. Kvar på fältet låg ett antal BiH-soldater orörliga. Bosnienserberna hade krossat anfallsförsöket. De hade dock inte krossat det anfallande förbandet. Vi beräknade förlusten i döda för BiH-förbandet till ca:10%. Hur många skadade de hade kunde vi inte uppskatta. Förbandet drogs inte tillbaka från frontlinjen och ett par dagar senare intog de kullen. Vid det andra försöket behövde de inte tjurrusa uppför sluttningen. BiH fick nämligen ett genombrott S om oss och ryckte snabbt framåt. Bosnienserberna på åsen riskerade att bli inneslutna. De lämnade därför sina ställningar i stillhet under det efterföljande dygnet. Den bosniska flaggan hissades på åsen utan att enda skott till avfyrades. När vi packade ihop vårt OPT så såg vi rökpelarna från bosnienserbiska byar som brändes av de framryckande bosniakerna. Det var ombytta roller nu.

Efter att ha skummat lite i Egerstedts utredning så är inte ianspråktagande av HV det första man tänker på. Det tycks snarare handla om underrättelsestöd, kvalificerat stöd i luften och till sjöss samt specialförband. Återkommer när jag läst ordentligt. I en intervju i City idag säger Egerstedt att Försvarsmakten inte är bra på att hantera folksamlingar för det vissar Ådalen. Med all respekt så är det ståndpunkten mycket suspekt. US hanterar folksamlingar från tid till annan. Varför accepteras det att FM har sådana uppgifter utanför landets gränser men ej inom? Att hävda att FM inte är lämplig för uppgiften samtidigt som man godkänner att de utför den utomlands kan väl knappast tolkas på annat sätt än att det inte är så noga om det gäller kosovolabaner eller andra icke-svenskar.

Jaha då var man tilbaka i södern igen efter nästan en månad i Lappland. Nej, jag har inte bott i tält hela tiden. Men kanske en tredjedel av tiden var det tältduk över huvudet som gällde Tältet har fungerat bra med ett undantag. Tältet är sjukt lätt. Nästan som man undrar om man glömt att packa tält Helt ok med utrymme också. Jag tror nog att de extra kronor GT-modellen kostar är värda att spendera. När regnet öser ned är det skönt att kunna sitta i absidern (med köket utanför) och laga mat. Att det inte rent objektivt är ett stort tält förstod jag när ett par tyskar slog upp sitt Nammatj 3 GT brevid vårt och det såg ut som en reptält. Nu till undantaget. Skyddsflärpen som är fastsydd högst upp vid yttertältets blixtlås (ingången) har konstant fastnat i nämnda blixtlås. Längst ned på flärpen finns en stabilserande stång som är insydd i en kanal i. I ena änden vilar stången mot blixtlåsen pga det sätt flärpen är fastsydd på. Även om stången är flexibel så har det inte gått att få sådant spänn på den att flärpen inte vilar mot blixtlåset. Resultatet blir att när man glömmer, och glömmer gör man, att hålla ut flärpen mot handen sätter blixtlåset igång och tygga tältduk. Jag har kontaktat Hilledal och de var inte särskilt bemötande och ifrågasatte mina utsagor. Efter lite käbbel lovade de dock att titta på det. Kanske inte riktigt vad jag förväntade från det företaget. En annan observation är att om man är känslig och tillbringar mycket tid i myggrika områden så kanske man ska överväga att köpa en modell med myggnät även vid ingången till absidern.

Det kan vara så att FM faktiskt sneglat på samerna då det gäller att spänna fast byxorna på utsidan av skodonen. Jag har läst flera gamla skildringar där sörlänningar noterar att samerna gör på det sättet. Ett sätt som uppenbarligen är främmande för observatörerna då de ägnar tid att beskriva det som en avvikelse från hur "svenskar" gör. Om jag inte missminner mig så skriver redan Linné om det i sin Lappländska resa. Någon som är mer insatt i samisk historia kanske kan beskräfta eller dementera.