Propagandafilm?

[Guest peaceman]

Men missförstå mig rätt nu gubbar. Jag rackar inte ner på vare sig Bowden eller hans intervjuoffer. Vad jag värjer mig mot är att ta hans bok för den enda sanningen. Eller att lyssna på kommentatorspår till en Hollywoodfilm och köpa det rakt upp och ner. BDH står och samlar damm i bokhyllan.

 

Jag skulle bli tjärad och fjädrad om jag lämnade in en uppsats på universitetet som handlade om rätt och fel i BDH-händelsen, om min enda källa var Mark Bowdens bok. Varför? Ska uppsatsen ha någon trovärdighet, måste den helst baseras på flera, oberoende vetenskapligt utförda sammanställningar, där bl a författarnas syften, bakgrund och objektivitet tydligt redovisas. Så resonerar jag även privat. Naturligtvis står det fritt till var och en att avgöra vad som är sant eller ej, så även i detta fall.

 

Till ABP. Du befinner dig på väldigt tunn is när du börjar politisera mina ståndpunkter. Jag vill att du redogör för mig vilken politisk övertygelse jag har, som i så fall påverkar mina källkritiska ställningstaganden. Förklara gärna samtidigt vad den politiska uppfattningen är hos de människorättsorganisationer, som du så lättvindigt avfärdar.

Edited April 3, 2003 by peaceman

[Raptor]

Jag om någon tycker det är bra att vara källkritisk. Men det var sättet på hur du skrev ner källan som gjorde mig lite purken. Jag har faktiskt mycket bräckliga känslor. ;)

 

Om man läst mitt inlägg så hade du sätt att det inte var några revolutionernande grejor som jag hävdade. Om striden pågick i 18 eller 20 timmar har ingen större betydelse för mitt resonemang.

 

Lynchningen var från nyheterna men den riktiga frågan är: Vad gör så många civila vid skottlossningen, som har pågått i flera timmar? Ska soldaterna låta sig slitas i stycken för att konstatera att det var en lynchmobb? Det var den funderingen jag var ute efter.

 

Mark Bowdens bok har en mycket omfattande källförteckning. Hade du kontrollerat denna källförteckning personligen, hade du kunnat lämna in en uppsats till universitetet med gott samvete. Många specialarbeten och essäer har fan så många mindre källor än vad Mark Bowden har.

 

Händelserna i Somalia är inte absoluta. Det finns inget som är 100% objektiva. Den främsta källan till vad som egentligen hände där är soldaterna som deltog, både Somalier och Amerikaner. Bowden har intervjuat bägge sidorna om händelsförloppet. Där är med mindre smickrande saker om amerikanerna som t.ex. att en lastbilsförare börjar skratta när han kör över en somalier av misstag och passargeraren säger: "Fortsätt köra, du träffade bara en somalier. Inget viktigare."

 

Jag håller helt klart med dig om att man bör vara källkritisk men att avfärda en källa så lättvindigt som du gjorde utan att veta något om boken och dess källor bör man också undvika. Ja, om du frågar mig alltså. ;)

[SSN]

Men risk att infektera denna debatt ytterligare så skulle jag själv bara vilja berätta lite om mina erfarenheter av dessa människorättsorganisationer (Amnesty, Human rights.. osv)

 

Nu ska det det väl sägas att dom personerna jag mött kanske inte är tillräckligt många för att döma ut hela organisationer.

 

Dom jag har mött är väldigt vänster orienterade (vissa extremt, gammla offensivare, "riktiga" vänster partister osv) och mycket Usa fientliga och till en viss del Väst fientliga.

 

Sen har dom en förmåga att blåsa upp vissa "fall/ händelser/episoder" ur propotion för att få mer bidrag av svenskar som vill lätta sitt samvete, nått som t ex GreenPeace(om vi pratar org) är experter på.

 

Men det är klart är man en organisation som är beroende av bidrag / donationer som många människorättsorganisationer är och slåss om t ex svenskarnas surt förvärvade pengar, då måste man synas i media och för att komma igenom där så måste man ha nått som berör/ chockar........det ofta då dom "vinklar" sanningen till det värre.

 

 

Sen så håller jag det inte för otroligt att det är som ABP säger att dom inte kan se skillnaden på kombattanter och civila alla gånger....för jag har då fortfarande inte sett nån människorättsorganisationer kolla krut rester på kläder och händer....

 

 

Som sagt om nån annan har andra erfarenheter av dessa människorättsorganisationer och dess personal /frivilliga är jag mer än gärna villig att omvärdera mina åsikter. Peaceman?

[roninn]

Fenomenet att "folk lägger sig i" är inte begränsat till utlandet. Det finns även här i Sverige. Dvs att folk som borde hålla sig borta istället springer mot händelsen och i princip bara springer runt, runt och stör allmänt.

 

Allt ifrån de som inte inte förstår att de hjälper bäst genom att hålla sig undan till dom som minsann-har-rätt-att-vara-var-dom-vill-närsomhelst. Extra tydligt är detta i vissa förorter. Alla som åkt i en förort någongång i någon form av myndighetsutövning känner nog igen uttryckt "vad har hänt".

 

Gränsen mellan civila och kombatanter är dessutom i vissa delar av världen lite flytande. Det kan vara svårt att se skillnad är uniformeringen inte är helt enhetlig och tydlig.

 

Tillsist med stor risk för att bli lynchad av vissa här. Ibland får man faen skylla sig själv. Befinner man sig på fel plats vid fel tid och dessutom är där frivilligt så får man acceptera att man löper en viss risk. Är det strid och krig och man inte vill bli inblandad så dra därifrån. Man har säkert alla möjliga demokratiska rättigheter att vara var man vill när man vill men då får man också acceptera en viss risk.

 

"Den är klok som går åt sidan, sa han som mötte tåget"

[Guest peaceman]

Jag om någon tycker det är bra att  vara källkritisk. Men det var sättet på hur du skrev ner källan som gjorde mig lite purken. Jag har faktiskt mycket bräckliga känslor. ;)

Ber om ursäkt för det. Klantigt av mig. ;)

Det är fortfarande inte min avsikt att polemisera över Bowdens metodik, beträffande bokens sammanställning, men okey. Det är utan tvekan ett jättejobb han utfört, en fantastisk källförteckning, och förmodligen ett minutiöst hantverk att kronologisera alla händelser. Jag vill understryka att jag INTE betraktar hans bok som värdelös.

 

Men, jag sitter med boken framför mig, jag ger dig en sidhänvisning som bevis:s. 506; "All told, this input represents a small fraction of the unit...". Det han syftar till är att stora delar av DF:s förehavanden bygger på andras perspektiv. Detta är iofs inte så viktigt i sammanhanget. Vad jag vill ha sagt är att det finns fler dimensioner att bedömma än källförteckning i kritiskt tänkande (åtminstone tycker jag det). Vem är författararen, vad är hans syfte, vad är det för för typ av text, till vilka läsare riktar sig texten? Etc..

 

Så vitt jag vet, folk får gärna rätta mig, så är författaren journalist till vardags, och även manusförfattare. Han är även adjungerad (förordnad) professor, och undervisar i journalistik och kreativt skrivande.

http://www.harrywalker.com/speakers_templa...35&SubcatID=145

 

Hans syfte är att beskriva en historisk händelse som en ickefiktiv(faktabaserad) roman (ett annat är: s.499 ref. förf. till ett samtal med fadern till en av de omkommna soldaterna, som inte vet hur sonen dog). Boken är kommersiell, den riktar sig först och främst till amerikanska läsare. Med risk för att bli långrandig...

I den kontext boken är skriven, slipper Bowden ta ställning till ett par viktiga saker; Distansen till intervjuoffer, t ex inom vetenskaplig intervjumetodik, är det viktigt att behålla objektiviteten. Om Bowden känner sig manad att skriva boken, delvis på grund av att stilla en avliden soldats far nyfikenhet har vi ett problem. (Han medger att han identifierar sig med fadern, s. 500) På samma sätt om han blir allt för personlig med de inblandade soldaterna, vilket jag menar att Bowden blivit. Hans tydliga empatiska ställningstagande blir extra klart på sista sidan i epilogen; " I wrote this book for them." s. 503.

 

Ett stort minus i boken är avsaknaden av en självkritisk diskussion om hans relation till soldaterna ifråga. Jag säger INTE att det ÄR så, men man får onekligen intrycket av att Bowden står på deras sida, och att han vill ge dem den uppskattning han menar de förtjänar. Lägg därtill ett omfattande förvarstal för Gen. Garrison. Sedan redovisar han inte på ett övertygande sätt intervjusituationerna i Somalia. Han återger en konversation med några Habr Gidr ledare, där han säger att detta var deras chans att ge sin version av händelsen, s.485. Vad ställde han för frågor, var de öppna, eller ledande. Var han tvungen att betala för intervjun? Inte sällan där betalning förekommer, svarar respondenten så som intervjuaren föreställs önska. I notavsnittet framställs somalier som giriga, s.539/545.

 

Jag kan fortsätta om du vill. Men jag avfärdar inte boken som sagt, den räcker dock inte för mig som fullständig sanningskälla.

 

Plus till Bowden för att han uppmärksammar rasistiska tendenser i det nästa helvita kompaniet, s.23f.

Men sammanfattningsvis känns boken som ett slags efterhandskonstruerat rättfärdigande av amerikanernas fiaskoartade insats i Somalia. Så, det blev en recension till slut.

 

källor för intervjumetodik mm: Research methods in anthropology, Russel Bernard, 2002; The long interwiew, Grant McCracken, 1988

[Raptor]

Även om han inte var embedded med soldaterna kan man skönja en viss tillhörighet med dom. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om han skriver kommentarerna som han gör p.g.a. att han känner tillhörighet till soldaterna eller om han är rädd för att försäljningen kommer att drabbas om han inte gör det.

 

USA tar inte emot kritik bra, varken i fredstid eller ofred, när kritiken rör deras soldater. Det är deras tappra pojkar där ute och fan ta de som säger något ont om dom. Detta är t.ex. en faktor man ska ha i åtanke när man läser boken. Kanske Bowden fäller sina kommentarer för att inte stämplas som anti-amerikan? Vem vet.

 

Det som jag lyfter fram i boken är vissa faktorer.

1) Boken är inte skriven av amerikanska militären eller någon som är starkt knuten till den.

2) Den massiva källförteckningen.

3) Intervjuerna med bägge stridande parterna.

4) Det faktum att han lyfter fram saker som är negativa för amerikanska armén.

 

Att hitta allt detta i en amerikansk bok är i mitt tycke helt fantastiskt.

 

Boken i sig kan man inte hålla till en vetenskaplig standard av just de anledningarna som du räknar upp. Men för att föra en visst resonemang kring soldaternas aggerande räcker den som vägledning menar jag. (Ja, nu börjar jag upprepa mig igen, men det får ni stå ut med).

 

Anledningen att jag gick i taket ;) var just att källan avfärdades med kommentaren "I rest my case". Jag fick intrycket att källan avfärdades endast på basis av att författaren var amerikan. Men i din förra kommentar ser jag att du är insatt i boken. Fast förmodligen har vi inte samma upplaga, min har bara 486 sidor. Nu förstår jag i alla fall bättre vad du menar.

[Guest peaceman]

USA tar inte emot kritik bra, varken i fredstid eller ofred, när kritiken rör deras soldater. Det är deras tappra pojkar där ute och fan ta de som säger något ont om dom. Detta är t.ex. en faktor man ska ha i åtanke när man läser boken. Kanske Bowden fäller sina kommentarer för att inte stämplas som anti-amerikan? Vem vet.

 

Absolut, och precis som du påpekade tidigare, försäljningsmässigt är det inte så smart.

 

Det som jag lyfter fram i boken är vissa faktorer.

1) Boken är inte skriven av amerikanska militären eller någon som är starkt knuten till den.

2) Den massiva källförteckningen.

3) Intervjuerna med bägge stridande parterna.

4) Det faktum att han lyfter fram saker som är negativa för amerikanska armén.

Att hitta allt detta i en amerikansk bok är i mitt tycke helt fantastiskt.

1) Håller med. Plus+

2) Räcker inte. Som exempel se Peter Englunds sågning av Herman Lindqvists källförtecknings(sista stycket), samt min tidigare kritik. http://www.peterenglund.com/textarkiv/lindqvist.htm Jag kan utveckla just detta separat om du vill.

3) Visst, men återigen problemet med författarens kritiska förhållningssätt. Eftersom han inte redogör för de somaliska intervjuerna mer än, lätt nedlåtande kommentarer om girighet, så känner jag ingen större sympati för dem. Det är svinviktigt att problematisera sådana situationer. Gäller även för 2).

4) Nja, kritiken är ju på gränsen till lam i boken. Han fokuserar ju bara på striderna. Hela den kontext som den amerikanska inblandningen gällde, nämns knappt. Förvisso berörs rasismen implicit och explicit, men den kan rättfärdigas historiskt, med traditionella smeknamn på fi. Sedan får ju politikerna t ex Les Aspin, president Clinton etc lite kritik, men det är inte särskilt opassande i sammanhanget.

 

Men för att föra en visst resonemang kring soldaternas aggerande räcker den som vägledning menar jag. (Ja, nu börjar jag upprepa mig igen, men det får ni stå ut med

Håller med dig fullständigt. Men min åsikt är att resonemanget bör vara kritiskt.

 

Återigen, det var klantigt formulerat av mig förut, sorry.

[Guest peaceman]

Som sagt om nån annan har andra erfarenheter av dessa människorättsorganisationer och dess personal /frivilliga är jag mer än gärna villig att omvärdera mina åsikter. Peaceman?

Ja, det var ett lamt inlägg.

Alltså, jag orkar inte sitta och debattera folks fördomar om människorättsorganisationer.

 

Det var ett himla kuckeliku om att försvara Sveriges demokrati på propagandaministeriet, Belinda Olssons...ja, ni vet.

Sedan hör man det här tramset om att vänsterorienterade, eller gud bevare mig väl, riktiga vänsterpartister är de enda som sysslar med att bevaka demokratiska rättigheter. Jag är helt övertygad om att det finns moderater på yttersta högerkanten som engagerar sig i människorättsorganisationer. Sedan är ju liberaler av hävd starka anhängare frihet, och mänskliga rättigheter.

 

Att påstå att frågor som fred och rättvisa definieras som "vänsterfrågor" innebär logiskt sett att de som i så fall är "höger" är för krig och orättvisa. Så knäppt blir det

Wake up and smell the coffee.

 

Därmed är vi off topic så det räcker och jag skriver inte ett ord till om det här.

[SSN]

Ja, det var ett lamt inlägg.

Alltså, jag orkar inte sitta och debattera folks fördomar om människorättsorganisationer.?

 

 

Det får stå för dig.....

 

Det var ett himla kuckeliku om att försvara Sveriges demokrati på propagandaministeriet, Belinda Olssons...ja, ni vet.

Sedan hör man det här tramset om att vänsterorienterade, eller gud bevare mig väl, riktiga vänsterpartister är de enda som sysslar med att bevaka demokratiska rättigheter. Jag är helt övertygad om att det finns moderater på yttersta högerkanten som engagerar sig i människorättsorganisationer.

 

Läser du verkligen inläggen??

 

Att påstå att frågor som fred och rättvisa definieras som "vänsterfrågor" innebär logiskt sett att de som i så fall är "höger" är för krig och orättvisa. Så knäppt blir det  

Wake up and smell the coffee.

 

 

Som sagt när definerar jag i mitt inlägg att det är bara vänster frågor???

 

Eftersom jag själv är mellan liberal och högern och med(eller var) i sådan organisation så jo tack jag vet åtminstonde en.

 

Men det jag skrev var baserat på mina erfarenheter av dylika organisationer och jag kan inte säga att jag har träffat många på den absoluta höger kanten(kan faktist inte minnas en), men som jag skrev i inlägget, jag har inte träffat många (20-30st). Det leder mig att dra den logiskt slutsatsen att majoriteten av dessa organisationers medlemmar är till vänster i den politiska skalan, enligt min erfarenhet. Min erfarenhet gör ingen sanning det var därför jag bad om din.

 

Men när du väl svarar så får jag inte ett svar på frågan utan ett raljerande över hur lamt mitt inlägg är och en massa slutsatser som verkar gripna hur luften över vad jag och andra tycker, eller rättare sagt övertolkningar av mina ord.

 

Men det jag inte kan förstå är att man kan hålla dessa organisationer som nånting mer eller för den delen ofelbara. Vilket jag tycker du peaceman verkar göra, vad hände med källkritiken? Men som vanligt rätta mig om jag har fel, helst då i en mer civiliserad ton.

 

 

 

Och tack för kaffet men jag dricker inte kaffe på morgonen....

[Guest peaceman]

Ber om ursäkt om du upplevde det ociviliserat.

Som sagt när definerar jag i mitt inlägg att det är bara vänster frågor???

Här

Dom jag har mött är väldigt vänster orienterade (vissa extremt, gammla offensivare, "riktiga" vänster partister osv) och mycket Usa fientliga och till en viss del Väst fientliga.

Alltså jag kan inte tala för alla organisationer givetvis, jag har inte påstått någonstans att de är ofelbara, så gnugga ögonen och drick det där kaffet nu. Du medger å ena sidan att personerna du mött inte skall ses som representativa för organisationerna. Men citatet ovan har ju otvetydigt implikationen av en generalisering. Här måste du precisera dig. Vilka organisationer talar du om? Om du inte refererar till uttalade vänsterorganisationer är dina slutsater direkt ologiska. De organisationer jag syftar till arbetar just med fred och säkerhet.

 

Sen har dom en förmåga att blåsa upp vissa "fall/ händelser/episoder" ur propotion för att få mer bidrag av svenskar som vill lätta sitt samvete, nått som t ex GreenPeace(om vi pratar org) är experter på.

Miljöorganisationer har aldrig varit på tapeten. Jag tror inte på metoder som inbegriper död fisk i farstun hos jordbruksdepartementet. Alltså utomparlamentariska metoder. Redogör gärna för de internationella människorättsorganisationer som du tycker blåser upp fall/händelser/episoder, helst med konkreta exempel.

 

Jag menade inte att högerextremister drogs till organisationerna. Jag menar att engagemanget

på den parlamentariska höger-vänsterskalan har en jämn spridning, till de människorättsorganisationer som arbetar inomparlamentariskt i alla fall. Återigen, för sista gången, jag har aldrig påstått att de internationella människorättsorganisationerna är felfria. Tvärtom, det finns säkert ett antal fall som förtjänar kritisk granskning. Det jag stör mig på är den naiva, fördomsfulla inställningen som florerar. Det finns säkert kommunister och annat löst folk som arbetar i olika organisationer, men det innebär inte att en org. har en partipolitisk agenda. Tvärtom, det enda sättet för NGO:s (Non governmental organisations) att behålla trovärdigheten är att vara politiskt oberoende. Min personliga åsikt är att dessa organisationer i huvudsak gör ett väldigt bra jobb genom att uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter och andra demokratiproblem i världen, och inte förtjänar att avfärdas som klåpare. Min kritik är inte riktad till dig personligen, men andra borde ta åt sig.

 

Kanske dags att byta tråd för denna topic?

Edited April 4, 2003 by peaceman

[Ing]

Förlåt att jag stör.. men det har börjat gå lite åt fel håll.

 

För att plocka direkt ur reglerna för forumet:

 

FÖRBJUDNA ÄMNEN

Ingen politik får diskuteras då de har en tendens att spåra ur.

Regler

 

Nu har vi varit lite slappa och släppt ämnena ganska fria i den här delen av forumet för det hade säkert dödat mycket av diskussionerna annars.. det ÄR mycket politik i krig, och särskilt det här!

Men ni kan ju tänka på det, innan vi måste börja ta bort trådar och inlägg.

 

/Blågul.

[Haegg]

Jag skulle vilja göra några reflexioner rörande somaliadebaclet. När man säger att de somaliska förlusterna berodde på att amerikanerna sköt en massa oskyldiga civila bör man granska omständigheterna.

 

Vi talar om en fiende som var en klanmillis och som klädde sig civilt och rörde sig bland civilbefolkningen. De använder även barnsoldater vilket ytterligare försvårar identifikation av legitima mål. Klanmiliserna använde sig av kvinnor och barn i olika funktioner som inte var direkt stridande, t.ex. för att peka ut var amerikanerna befann sig. Här ställs man inför ytterligare ett svårt problem rörande vad som är ett legitm mål eller inte. Dessa förhållanden försvårar också en beräkning av de civila förlusterna.

 

Klanmiliserna använde kvinnor och andra civila som sköldar. Detta enligt svenska och amerikanska förstahandskällor. Studera bara omständigheterna kring eldöverfallet på en grupp pakistanska soldater om ni är tveksamma.

 

Många civila som befann sig på Mogadishus gator den dagen "Black Hawk Down" utspelar sig på var inte där för att de inte hann undan utan för att de antingen ville delta i jakten på amerikanerna eller för att de helt enkelt var nyfikna, detta enligt svenska, amerikanska och somaliska förstahandsuppgifter. Vilket ansvar för den egna säkerheten man kan lägga på enskilda civila individer är en fråga som man kan ställa sig här. I vilken utsträckning man har sig själv att skylla om man ger sig ut i en sådan situation?

 

En annan fråga som är värd att fundera över är att en uppretad folkmassa kan ta livet av dig oavsett om de är civila. Om man varit utsatt för en uppretad pöbel så inser man att det inte är så lätt att undvika att skada civila mål om man själv vill överleva och överlevnadsinstikten är tämligen stark.

 

Nu har jag inte alls berört hela den biten som handlar om hur operationenen planerades och utfördes. Något gick fel, det är helt klart. Glöm dock inte bort att de inte flög in från USA och tabbade sig med en gång. De hade utfört flera liknande operationer tidigare med bra resultat. Somalierna anpassade sin dock sin taktik samtidigt som amerikanerna höll fast vid ett tidigare lyckat koncept. Häri finns ytterligare en del av förklaringen till att det gick som det gick.

 

Ytterligare en nivå upp finner vi att hela uppdraget drabbades av s.k. "mission creep". Det som skulle vara en hunitär insats gled över och blev ett uppdrag som kan klassificeras "nation building". Samtidigt som uppdraget vidgades så skars de amerikanska styrkorna ned radikalt. Hade USA behållit sin styrkenivå så kanske dagen hade slutat helt annorlunda.

 

Det finns en lång rad orsaker till att civila skadades och dödades i Mogadishu den dagen. Inget som jag har sett pekar på att den amerikanska sidan medvetet ville orsaka civila skador. Uppsåt saknades med andra ord och det betyder mycket i sammanhanget. Det betyder dock inte att de är fria från ansvar för det som hände.

[SSN]

Alltså jag kan inte tala för alla organisationer givetvis, jag har inte påstått någonstans att de är ofelbara, så gnugga ögonen och drick det där kaffet nu.

 

Hmm här verkar jag har gjort samma misstag som dig och övertolkat vad du har skrivit

Jag tolkade din försvar av dessa och citat (se nedan) som att du tyckte dom var ofelbara osv. My bad.

 

---  Här vågar jag med bestämdhet påstå att HRW använder sig av människor med en erfarenhet och bakgrund som hemvärnet inte erbjuder, och som du uppenbarligen saknar.

 

"Synsk? Knappast. Förmodligen personal med utbildning, erfarenhet, visdom och INSIKT..

 

Sen en lite brasklapp, Hv är väl idag den organisation inom FM som har mest blandade erfarenheter, egenskaper och bakgrunder..jag skulle inte hålla det för otroligt att det finns en hel del människor inom Hv som är minst lika erfarna, visa och insiktsfulla som t ex HRW

men som sagt det är en annan debatt.

 

Du medger å ena sidan att personerna du mött inte skall ses som representativa för organisationerna. Men citatet ovan har ju otvetydigt implikationen av en generalisering. Här måste du precisera dig. Vilka organisationer talar du om? Om du inte refererar till uttalade vänsterorganisationer är dina slutsater direkt ologiska. De organisationer jag syftar till arbetar just med fred och säkerhet...

 

Jag utgick från min erfarenhet av dessa organisationer och då i synnerhet Amnesty(och till en viss del svenska freds), som jag skrev tar jag det inte som en sanning men eftersom jag inte har nått papper/undersökning på att det är på ett annat sätt så håller jag till min egen erfarenhet. Det kan vi nu sluta diskutera eftersom det inte kommer att ge nån av oss nånting.

 

 

 Miljöorganisationer har aldrig varit på tapeten. Jag tror inte på metoder som inbegriper död fisk i farstun hos jordbruksdepartementet. Alltså utomparlamentariska metoder. Redogör gärna för de internationella människorättsorganisationer som du tycker blåser upp fall/händelser/episoder, helst med konkreta exempel

 

Yapp, du har helt rätt miljöorganisationerna har aldrig varit på tapeten men dom är bra exempel på hur organisationer "säljer in sig" till svenssons. Nu har inte människorättsorganisationer blivit lika extrema än..utan kör fortfarande med svältande barn eller bilder på tortyr offer för att komma fram i mediabruset.

 

 

 Det finns säkert kommunister och annat löst folk som arbetar i olika organisationer, men det innebär inte att en org. har en partipolitisk agenda. Tvärtom, det enda sättet för NGO:s (Non governmental organisations) att behålla trovärdigheten är att vara politiskt oberoende. Min personliga åsikt är att dessa organisationer i huvudsak gör ett väldigt bra jobb genom att uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter och andra demokratiproblem i världen, och inte förtjänar att avfärdas som klåpare. Min kritik är inte riktad till dig personligen, men andra borde ta åt sig.

 

Jo, helt rätt dom gör ett bra jobb, det jag hängde upp mig på var den här bilden av dessa organisationers ofelbarhet...men jag ser att du inte tycker det.

 

Sen blir aldrig en organisation bättre än dess medlemmar, dvs personligen tror jag inte på att organisationer kan kalla sig opolitiska. men det är en annan debatt som vår kära Gul blå skulle slå ihjäl mig om jag startade ;)

 

 

Kanske dags att byta tråd för denna topic?.

 

ja, inte bara byta tråd jag tror vi lägger ner detta OT ämne

 

och nej jag vill fortfarande inte ha kaffet.. ;)

[Guest peaceman]

ja, inte bara byta tråd jag tror vi lägger ner detta OT ämne

 

och nej jag vill fortfarande inte ha kaffet.. ;)

Jag håller med, vi gör höger vänster om. Jag bjuckar på en bira ist för kaffe.

[SSN]

hehe taget

[Eskelinen]

Ska man vara ärlig så har jag ingen lust att utsätta mig för dödsfara heller.

Slåss är något man måste göra för att man själv eller de man tycker om ska överleva.

 

Se istället på filmen som Amerikanarna gör,ett sätt att lära sig av misstagen.

 

1:gå inte mitt i gatan.

2:Smygtitta vid varje hörn.

3:Kör inte bil på Baccara marknaden.

gick inte amerikanarna mitt i gatorna för att undvika splitter från raket gevären om dom skulle träffa väggen eller? Det va ju i alla fall va dom sa i filmen

[Guest Lt. payne]

Skulle du gå mitt i gatan har du inget skydd alls.

 

Skulle en RPG explodera nära dig är du ändå utslagen av tryckvågen från detonationen.Risken för splitterskador är inte så stor att du kan riskera eld från fientliga skyttar.

 

Om du går längs väggarna är du nästan säker från eld från en sida.Du kan även ta skydd i portar och gränder/smågator mycket snabbare än om du går mitt i gatan.

 

Richoshetter kan "glida"upp till 30 cm längs betongväggar innan de studsar iväg.Det försvinner mycket energi i kulan där men finns tilräckligt kvar för att döda dig.