Jump to content

Recommended Posts

Posted

Det som skiljer tornautomatpjäs 9101 från 9102 är ju tornets utformning och att den senare grävs snarare än sprängs ner, men vad skiljer de olika 7,5 cm tornpjäserna åt?

 

Jag har sett följande versioner listade:

 

tpj m/57 (Batteri MB, Mörtö-Bunsö) pjäs nr. 4-6

tpj m/57-57B (Batteri RU, Råstensudde) pjäs nr.25-27

tpj m/57-57D (Batteri KN,Kolgårdsholmen) pjäs nr. 19-21

 

Eftersom version D kan komma innan version B i eldrörsnumrering tror jag inte att det är serie 1 och serie 2 som menas. Någon som har någon aning?

Posted
Någon som har någon aning?

Jag har sett 7,5/57 med olika typer av maskeringshuvar motsv. Kan det vara detta som är skillnaden?

Posted
Någon som har någon aning?

Jag har sett 7,5/57 med olika typer av maskeringshuvar motsv. Kan det vara detta som är skillnaden?

Det kan det vara, men det tror jag knappast. Har du sett olika maskeringshuvar eller har du sett både med och utan huv?

 

Maskeringshuv Tpj m/57

Maskeringsnät Tpj m/57-95

Tornpjäs m/57 utan maskeringshuv

Posted
Har du sett olika maskeringshuvar eller har du sett både med och utan huv?

Ja och ja. ;) Dvs, jag har både sett olika utformade maskeringshuvar och torn utan maskeringshuv. Inte i verkligheten dock, utan bara på fotografier tagna av andra likasinnade.

Posted
Någon som har någon aning?

Jag har sett 7,5/57 med olika typer av maskeringshuvar motsv. Kan det vara detta som är skillnaden?

Det kan det vara, men det tror jag knappast. Har du sett olika maskeringshuvar eller har du sett både med och utan huv?

 

Maskeringshuv Tpj m/57

Maskeringsnät Tpj m/57-95

Tornpjäs m/57 utan maskeringshuv

Ursäkta mig för min okunskap, men vad är det som eldröret ligger på i bild 2?

Posted (edited)
Ursäkta mig för min okunskap, men vad är det som eldröret ligger på i bild 2?

Det är en s k "atomklyka", som syftar till att skydda eldröret och dess upphängning mot markskakningar vid kärnladdningsbrisad i närområdet. I 12/70 kunde dessutom hela tornet sänkas ned en bit och förankras i sitt fundament för att ge ett ännu bättre markskakningsskydd.

 

Till saken hör att det är tveksamt om 7,5/57 serie 1 och 2 skulle klara markskakningarna vad gäller resten av anläggningen, eftersom de inte var mekaniskt isolerade från berget.

 

Serie 1 och 2 byggdes genom att man sprängde ut tunnlar och gjöt betongkonstruktioner med välvt tak inuti tunnlarna. Taket kunde visserligen klara nedfallande stenblock, men tveksamheten gäller betongkonstruktionens motståndskraft mot markskakningar. Byggmetoden är för övrigt inte helt olik den som använts för att bygga de äldre tunnelbanestationerna i centrala Stockholm.

 

I vissa batterier, bl a HU (Havstoudd, Hemsö) har förbindelsetunnlarna fått ett lager sprutbetong (gissningsvis för att komma till rätta med fukten), men jag är osäker på om det gjordes i samband med byggandet eller om det gjorts senare.

 

Serie 3 byggdes i ett stort sänkschakt där man byggde en konstruktion med stålstomme. Sedan gjöt man igen med flera meter betong, och byggnationen hängdes upp i betongtäckningen med fjädrar och pendlar.

 

12/70 byggdes också i sänkschakt, men här placerades byggnaderna på gummikuddar i stället.

Edited by AdamKalle
Posted

> Det är en s k "atomklyka", som syftar till att skydda eldröret och dess upphängning mot markskakningar vid kärnladdningsbrisad i närområdet. I 12/70 kunde dessutom hela tornet sänkas ned en bit och förankras i sitt fundament för att ge ett ännu bättre markskakningsskydd.

 

Så tornen med pjäsen skakade med berget i serie 3 och 12/70 medan alla stödsystem

var hyfsat isolerade och så var det en rejäl led på ammunitionshissen och slack på kablar osv?

Jag antar att man efter en närliggande atomdetonation skulle ha plockat ned den ömma och ev neutrongrillade besättningen från tornet och bytt ut dem.

 

Sänkas ned och förankras låter lite långsamt och som något som kräver förvarning. Det hade varit häftigt med en strålningsdetektor som utlöst krutladdade pneumatiska klämmor som nypt fast tornet automatiskt.

 

> Serie 1 och 2 byggdes genom att man sprängde ut tunnlar och gjöt betongkonstruktioner med välvt tak inuti tunnlarna. Taket kunde visserligen klara nedfallande stenblock, men tveksamheten gäller betongkonstruktionens motståndskraft mot markskakningar. Byggmetoden är för övrigt inte helt olik den som använts för att bygga de äldre tunnelbanestationerna i centrala Stockholm.

 

Eller bergshangarer. Jag var lite fundersam på hur mycket armering det var i valven, hoppas det är mycket att de är rejält sega.

 

> Serie 3 byggdes i ett stort sänkschakt där man byggde en konstruktion med stålstomme. Sedan gjöt man igen med flera meter betong, och byggnationen hängdes upp i betongtäckningen med fjädrar och pendlar. 12/70 byggdes också i sänkschakt, men här placerades byggnaderna på gummikuddar i stället.

 

Intressant. Finns det någon bra officiell betraktelse över hur mycket olika delar av anläggningarna kostade att tillverka och bygga relativt varandra?

Posted

12/70 och dess eventuella skydd mot smällar är väldigt intressant och förtjänar att grotta ner sig i, men inte i denna tråden va´? Vi kan väl först (försöka) reda ut versionerna, så tar vi 12/70 sedan. Jag kollar med Jonte72, han brukar kunna sådant. Men tills dess, 7,5/57...

 

Marksfastsättningsgaffel heter "atomklykan för övrigt. Tjänade mest som stöd för eldröret när man inte sköt, för övrigt...

Posted

<OT> Wihiie en KA tråd :blink::) </OT>

 

Hmm värt att kolla upp det där, största skillnaden som jag vet om ligger väl i hur den fortifikatoriska delen är utformad, får passa på att fråga när jag avnjuter min gratisvisning av femöre...

Posted
Marksfastsättningsgaffel heter "atomklykan för övrigt. Tjänade mest som stöd för eldröret när man inte sköt, för övrigt...

Kom på det, när det var för sent att ändra. :unsure:

 

Vi går nu över till mer on topic:

Jag har en bättre bild på ett 7,5/57-torn utan maskeringshuv. Tornet är samma som Beredskapsmuseet fick från ett av de skånska batterierna, vilket kommer jag inte ihåg.

12_70_2.jpg

 

För er som eventuellt inte vet eller räknat ut det redan så rör det sig om tornet som ser ut att sitta ovanpå (den är i själva verket uppallad bakom) underdelen till 12/70-tornet. Jag hade haft betydligt bättre bilder om det inte ösregnat den dagen jag var på ovanstående museum. :(

Posted (edited)

Om vi talar versioner av Batterier så fanns det väl igentligen 4 st , Det fanns en variant som jag brukade kalla 2,5. den hade inte tunnel utan ett sänkschakt precis som serie 3 dock utan upphängning och med ARTE710

Edited by lanrezac
Posted
Om vi talar versioner av Batterier så fanns det väl igentligen 4 st , Det fanns en variant som jag brukade kalla 2,5. den hade inte tunnel utan ett sänkschakt precis som serie 3 dock utan upphängning och med ARTE710

Vilka batterier tillhörde i så fall "serie 2,5"?

Posted
Om vi talar versioner av Batterier så fanns det väl igentligen 4 st ,  Det fanns en variant  som jag brukade kalla 2,5. den hade inte tunnel utan ett sänkschakt precis som serie 3 dock utan upphängning och med ARTE710

Vilka batterier tillhörde i så fall "serie 2,5"?

Taget ur minnet så Långskär och Arkösund, sen om detta var en led på vägen till serie tre eller om det gjordes pga geologiska förhållande vet jag ej. Jag hade varje fall uppfattningen då att det var ett led på vägen.

 

Ps på hemsidan skriver du att Kolguskär var ett serie 1, var inte det ett serie 2 ?

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...