Jump to content

Terrorism i Sverige



Recommended Posts

Så här kvällen innan inryck tar man allt i militärväg med blandade känslor. Hur som helst, jag läste en artikel om det ryska gisslandramat som fick mig att undra. Där står nämligen så här:

 

"Svensk polis har inte resurser för att klara av en stormning lik den i Moskva.

 - Vi skulle inte ens vara en polis per gärningsman, säger Olofsson, till Svenska Dagbladet.

 Den svenska styrkan består i dag av ett 50-tal poliser. Man har inte heller möjligheten att kalla in militär hjälp. De militära kunskaperna är dessutom inte tillräckliga för att genomföra en sådan typ av operation. Olofsson får medhåll från terroristexperten Magnus Norell.

 - Är det några som tar så många i gisslan och ställer förhandlingskrav som inte går att uppfylla sitter vi med skägget i brevlådan, säger Norell, till SvD."

 

1. Varför har man inte möjligheten att kalla in militär hjälp? Visst, SSG är überhemliga och många förband består av värnpliktiga, men en del YOff lär ju finnas som skulle klara det hela?

2. De militära kunskaperna är inte tillräckliga? *host*

 

Är det här ren okunnighet från Aftonbladets och terroristexperterna, eller kan försvaret inte göra ett dyft för att hjälpa till om 300 talibaner skulle inta stadshuset i Stockholm?

 

Referens:

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/stor...,219855,00.html

 

Now wish me luck in da armehy.

/J

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 61
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Det största problement är väl snarare i Sverige att beslutsprocessen e för trög då viljan att ha resurser som kan ingripa per automatik inte finns. Risken är att det hela skulle vara över innan det fattats något beslut och utredningar blir klara. ??? för utredningar måste vi väl ha vi bor ju i Sverige...

Link to comment
Share on other sites

Guest Skånsk_makaron

Så vi skulle göra en utredning, politiskt utsedd. Sedan dör terroristerna av tristess och leda? "Den svenska skolan" kommer detta sedan att kallas.

 

                           :baaa

Link to comment
Share on other sites

1. Varför har man inte möjligheten att kalla in militär hjälp? Visst, SSG är überhemliga och många förband består av värnpliktiga, men en del YOff lär ju finnas som skulle klara det hela?

2. De militära kunskaperna är inte tillräckliga? *host*

1. Enlig svensk grundlag (sen Ådalen) får inte Svensk militär ingripa i polisiära sammanhang.

 

2. Enligt 1 så har inte svensk militär tränat för att klara av dylika händelser. Man måste komma ihåg att militär våld inte är samma sak som polisiärt bara för att båda ofta innefattar  vapen.

 

Sen kan man tycka vad man vill om dessa regler.

Link to comment
Share on other sites

Guest Lord Good

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det står inget i någon av dem som reglerar militärens rätt att ingripa. Det beslutet är fattat på en lägre nivå.

Link to comment
Share on other sites

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det står inget i någon av dem som reglerar militärens rätt att ingripa. Det beslutet är fattat på en lägre nivå.

Jag tar till mig kritiken och ställer mig i skamvrån och skämms.

 

/målis

Link to comment
Share on other sites

Man håller på med en översyn av lagen för att se hur man kan förändra den så att Försvarsmakten ska kunna hjälpa polisen. Men det rör sig då inte i första hand om våld utan om t.ex. samband och transporter.

Hur långt utredningen har kommit vet jag inte men det går säkert att läsa mer om detta på www.mil.se

Link to comment
Share on other sites

 Den svenska styrkan består i dag av ett 50-tal poliser. Man har inte heller möjligheten att kalla in militär hjälp. De militära kunskaperna är dessutom inte tillräckliga för att genomföra en sådan typ av operation. Olofsson får medhåll från terroristexperten Magnus Norell.

Ja, de var ju insatta. Nationella insattsstyrkan består av 50 man, men sedan har vi piket i våra tre storstäder.

  Sedan ska vi inte glöma att allt detta folk enbart skulle vara till för att gå in i byggnaden, resten av poliskåren skjöter ju allt runt omkring. Jag är mer tveksam på om man skulle hinna få in allihop i byggnaden innan det var över (att bara få in 50 pers (som dessutom har en jävla massa utrustning) i ett och samma rum tar tid. Om de sedan ska genom många dörrar).

 

Nästa sak kan man ju inte vara säker på, men jag tror att SSG har visst möjlighet att klara sånthär. Det är några hundra och de absolut bästa och mest tränade soldater vi har i Sverige. Om jag sedan fattat er andra rätt så är de tränade i insatts. Det enda som står i vägen (som jag ser det) är politik.

 

(Självklart ber jag om ursäkt om något är felaktigt)

Link to comment
Share on other sites

Tråden och artikelt sätter fingret på ett mycket viktigt faktum i Sveriges försvarspolitik och säkerhetspolitik.

 

FM har varit och är i stor utsträckning fortfarande inriktade på att verka "i krig eller krigsfara", dvs traditionellt militär verksamhet inom ramen för väpnad konflikt (invasion, strategiskt överfall) mot en annan nationalstat, eller fredsbevarande uppgifter utomlands. Förvaltningslagstiftning, organsisation, utbildning och anskaffning av utrustning utgår från detta, även om det som Jonas skrev är under översyn.

 

SSG och polisens ONI är säkert väldigt duktiga på det de gör, som säkert innefattar den här typen av situationer. Vad som avses i artikeln (enligt min uppfattning) är att den typ av fientlighet/konflikt som bl a detta gisslandrama och 11/9-01 representerar är något som idag faller mellan FM:s, Polisens och övriga totalförsvarsmyndigheters stolar. FM är inriktade på "uniformskrig a la Haagkonventionen" och Polismyndigheten är i huvudsak inriktade på att lösa brottslighet inom landet. Det finns inte resurser, kunskap och erfarenhet för den här typen av hot i allmänhet, och i synnerhet inte på den skala som Moskva och WTC.

 

Jag har i mina tidigare inlägg i liknande trådar ofta påpekat att FMs förmåga att verka utan att mobilisera och kompletteringsutbilda (dvs direkt ur grundorg) är kvantitativt mycket liten, även om kvaliten på exempelvis SSG och incidentberedskapen är hög. Många säkerhetspolitiska experter anser (och ansåg redan före terror-vågen) att det var inom det "mellan-spektrum" där varken FM eller polisen har särskilt hög förmåga, som konflikter är mest sannolika att inträffa i vårt närområde.

 

Det "goda" med att sådana fruktansvärda händelser som i Moskva inträffar är att de förhoppningsvis påskyndar och förbättrar ominriktningen av Svensk inrikes och utrikes säkerhetspolitik...

Link to comment
Share on other sites

kommer få tönt-tjänst: Det är förmodligen möjligt att skrapa ihop några hundra man från olika enheter med godtagbar personlig lämplighet och förmåga att genomföra en inbrytning.

 

Problemet är att enheterna inte skulle vara samövade. Den springande punkten för en lyckad gisslanfritagning är inte så mycket god personlig färdighet som samarbete och timing inom och mellan teamen.

 

Konsten är att få samtliga befattningshavare att agera som en enda tanke och som en enda kropp under bråkdelen av en sekund. Trots att teamen är skilda åt.

 

Att öva detta i så stora förband är knappast aktuellt för Sveriges del. Det är i nuläget svårt att säga hur ryssarna lyckats med "timingen" i så stor enhet, eftersom det verkar som om gasen gjort en hel del av "jobbet" redan innan man gick in.

 

Vid ett tillräckligt "hårigt" läge är det troligt att man även i Sverige skulle välja en sammansatt grupp av något slag. Man måste trots allt planera NÅGOT, hur läget än ser ut. Jag tvivlar dock starkt på att denna styrka skulle tillåtas gå in under några som helst omständigheter liknande de i Moskva (utan narkosgas).

Link to comment
Share on other sites

Guest Lord Good

Om det händer något liknande i Sverige så måste vi hantera situationen, eller hur? Sant är att vi inte har en färdig organisation redo att hoppa in, men vi Svenskar kan vara ganska påhittiga ibland och jag tror att vi skulle löst det hela på nå't sätt.

Vad var det Clintan sa i "Heartbreak ridge"

-Adapt, improvise and overcome!

Link to comment
Share on other sites

HBR har ett intressant seminarie om detta strategiskt placerat på finlandsfärja om ett par helger. Har för mig att det var den 9-10 november. Föredragshållare är den alltid lika lysande Övlt Stellan Bojerud.

Link to comment
Share on other sites

Militärt stöd till polisen är som tidigare sagt en känslig fråga, speciellt när det gäller vapeninsats. På de områden som inte handlar om eldunderstöd från militärt håll så händer det rätt mycket. Det finns nog ingen i ansvarig ställning som idag skulle hindra militär hjälp vid t.ex. en BC-incident.

 

Regeringen har möjligheter att trolla lite med knäna vid extrema situationer. Det vore dock mycket bättre om ett reviderad och klart regelverk som säger vad FM får göra eller inte.

 

En annan dimension när det gäller terrorism är att en ev. attack i Sverige kan riktas mot utändska intressen. Jag tänker i första hand på amerikanska och brittiska intressen. Dessa länder kan då ställa krav på att Sverige ska lösa problemet på ett visst sätt eller att deras egna anti-terroriststyrkor ska få deltaga.

 

Redan under dramat på den västtyska ambassaden 1975 kom frågan upp då tyska myndigheter ville lösa det med egna resurser. GSG 9 satt i ett flygplan på marken i Stockholm och väntade på att få sätta igång. Den gången gav dock regeringen aldrig sitt tillstånd.

 

Om en situation dyker upp där svenska myndigheters resurser inte riktigt räcker till och händelsen berör utländska intressen skulle jag inte hålla det för otroligt att den svenska polisen leder insatsen med bistånd från anti-terroristexperter från det berörda landet. Det är dock en väldigt kort lista med länder som kan få ett sådant tillstånd. Några ryska enheter skulle aldrig få operera i Sverige t.ex.

Link to comment
Share on other sites

Om en situation dyker upp där svenska myndigheters resurser inte riktigt räcker till och händelsen berör utländska intressen skulle jag inte hålla det för otroligt att den svenska polisen leder insatsen med bistånd från anti-terroristexperter från det berörda landet. Det är dock en väldigt kort lista med länder som kan få ett sådant tillstånd. Några ryska enheter skulle aldrig få operera i Sverige t.ex.

 

Nej, det är väl nästan bara britterna och tyskarna som skulle komma på fråga.

Det finns självfallet andra länder i vårt närområde som skulle kunna bli aktuella,

men frågan är om de skulle ha så mycket att tillföra.

 

Vad gäller SSG och polisiära insatser:

Skulle man inte kunna uppvisa lite flexibel moral genom att kollektivt ge förbandet tjänsteledighet, för att därefter "ge dem var sin sheriffstjärna"?

Link to comment
Share on other sites

Hur skulle Stadskytte klara av att understödja en eventuell NI-stormning?

Fruktansvärt svårt att svara på. Om vi bortser från faktumet att militär inte får användas mot civila så kan jag spekulera i följande.  

 

Stadsskytte i sin nuvarande tappning med 203a skulle kunna hjälpa till med skyddad transport till inbrytningspunkt samt även inbrytningen. Understöd i den traditionella meningen såsom indirekt eld eller tunga vapen är inte aktuellt.

 

Därefter är det mer osäkert vad de kan och bör göra. De militära vapnen är ju "kraftigare" än NIs med risk för genomslag genom vägar osv. Vidare är ett militärt förbands uppträdande mer "aggresivt" än en polisiär styrka. Polisen utbildas för att lösa ett problem helst utan vapeninsats men får använda vapen då det behövs (En polis skjuter när det behövs för hans egen eller annans säkerhet). Ett militärt förband löser (nästan) alltid sina problem mot en fiende genom någon form av vapeninsats (Under gu är det ju ingen som säger till dig att snacka med fienden först och sedan skjuta varningsskott osv (förutom under skydsvaktsutbildningen) utan det är bara skjuta eller skadskjuta fienden så är problemet ur världen). Risken är ju att gisslan får sätta livet till pga av denna aggresivitet.

 

Rent utbildningsmässigt och kompetensmässigt tror jag nog att en samövad pluton i slutet av sin utbildning kan lösa en sådan uppgift.

 

------------------------------------------------------------

 

Jag har svårt att uttala mig om de andra bataljonerna i Sverige men den jag själv tillhör hade en ganska omfattande utbildning i att hantera situationer i ett skymningsläge. Exempel var kravaller, demonstrationer, gisslantagande, sabotage och plundring samt civila "katastrof situationer till följd av sabotage".

 

Bataljonen samarbetade intensivt med räddingstjänsten och polis i malmö för att få en klar och tydlig uppdelning av uppgifter och ledningsansvar i händelse av skarptläge. Malmö är väl kanske lite speciellt i detta avseende då det inte finns / fanns andra reguljära förband avsedda för dess skydd. Vidare fanns det inte några andra förband i Malmö förutom 115e bataljon(lokalförsvarsbat-gamla psk från p7), ett antal värnkompanier, ingenjörskompanier för förstöring av hamnar och liknande (dock så utbildades även vi på minutläggning och kajsprängning) samt hemvärn och sjukvårdskompanier. Därav det kanske intensivare samarbetet mellan militär-civil myndighet, ett exempel på detta var att Malmö mer eller mindre var belägrat av gu förband 96, 97 och 98 då stadskytteförband övade i staden.

 

Vissa plutoner på min bataljon skulle definitivt kunna understödja en polisär enhet och vissa av dessa kan dessutom lösa uppgiften på egenhand.

 

Som sagt är ju allt detta rent hypotetiskt eftersom militära förband inte får användas mot civila.

Link to comment
Share on other sites

Vidare är ett militärt förbands uppträdande mer "aggresivt" än en polisiär styrka. Polisen utbildas för att lösa ett problem helst utan vapeninsats men får använda vapen då det behövs (En polis skjuter när det behövs för hans egen eller annans säkerhet). Ett militärt förband löser (nästan) alltid sina problem mot en fiende genom någon form av vapeninsats (Under gu är det ju ingen som säger till dig att snacka med fienden först och sedan skjuta varningsskott osv (förutom under skydsvaktsutbildningen) utan det är bara skjuta eller skadskjuta fienden så är problemet ur världen). Risken är ju att gisslan får sätta livet till pga av denna aggresivitet.

Polis och militär använder samma taktik vid gisslanfritagning; aggressiv framryckning med obönhörlig vapeninsats. Allt annat äventyrar gisslans säkerhet.

 

Alla som står mellan inbrytningsstyrkan och gisslan oskadliggörs omedelbart och utan pardon medelst huvudskott (helst flera).

 

Först när gisslan säkrats finns en viss möjlighet för gärningsmän att kapitulera.

 

Värt att nämnas är att en fritagningsaktion aldrig utförts fullt ut i Sverige med modern taktik (NI-modell).

Link to comment
Share on other sites

Jo det gör de garanterat. Skillnaden är bara beväpning och utbildning. Polisen är inte utbildad för att döda utan för att förhindra brott. Militären är utbildad för döda.

 

Vi är nog av samma uppfattning tror jag. Mitt föregående inlägg kanske inte var tillräckligt tydligt.

Link to comment
Share on other sites

Sant är att vi inte har en färdig organisation redo att hoppa in, men vi Svenskar kan vara ganska påhittiga ibland och jag tror att vi skulle löst det hela på nå't sätt.

Skulle vi? Hmmm... Har historie-knarkaren Lord Good verkligen inte koll på hur det gick förra gången... Väst-tyska ambassaden.....  ;)

Link to comment
Share on other sites

Därefter är det mer osäkert vad de kan och bör göra. De militära vapnen är ju "kraftigare" än NIs med risk för genomslag genom vägar osv. Vidare är ett militärt förbands uppträdande mer "aggresivt" än en polisiär styrka. Polisen utbildas för att lösa ett problem helst utan vapeninsats men får använda vapen då det behövs (En polis skjuter när det behövs för hans egen eller annans säkerhet). Ett militärt förband löser (nästan) alltid sina problem mot en fiende genom någon form av vapeninsats (Under gu är det ju ingen som säger till dig att snacka med fienden först och sedan skjuta varningsskott osv (förutom under skydsvaktsutbildningen) utan det är bara skjuta eller skadskjuta fienden så är problemet ur världen). Risken är ju att gisslan får sätta livet till pga av denna aggresivitet.

Man skulle kunna sammanfatta det så här:

 

Polisens uppgift är att i alla lägen sträva efter att rädda liv.

 

Militärens uppgift är att försätta fienden ur stridbart skick.

 

En klar skillnad, således.

Link to comment
Share on other sites

Man skulle kunna sammanfatta det så här:

 

Polisens uppgift är att i alla lägen sträva efter att rädda liv.

 

Militärens uppgift är att försätta fienden ur stridbart skick.

 

En klar skillnad, således.

Klockrent sammanfattat.

 

Önskar jag kunnat uttrycka det lika klart men får skylla på en jävlig influensa som tillfälligt grumla min hjärna.

Link to comment
Share on other sites

Guest Lord Good

24:e april 75 tänker du på?

Polisen agerade snabbt och besatte nederdelen av ambassaden och hade kommunikation med terroristerna. Efter att militärattachen blivit avrättad drog sig polisen tillbaka. Sedan avrättade man ytterligare en i gisslan och började lattja med sprängämnen. Nå't gick fel och det blev en djävla smäll och polisen passade snabbt på att övermanna terroristerna när de var bedövade av smällen. Jag vill påstå att denna händelse snarare stärker mitt påstående. Polisen anpassade sig efter omständigheterna och utnyttjade det tillfälle som gavs och räddade livet på nio ur gisslan. Tyvärr dog två personer pga våld från terroristerna, det kan man inte lasta Svenska myndigheterna för.

 

The Drug Lord har örnkoll på sin historia.

Link to comment
Share on other sites

Det finns ett bra sätt att skydda sig mot terrorism från muslimer.... Det är bara att stå redo vid gränsen med en grillad gris och ska det in i Sverige måste de äta av grisen om de inte gör det så kommer de inte in.... Alla djupt troende muslimer vilket fundamentalist terroristerna brukar va kan sålunda inte komma in i Sverige smart? :)

Link to comment
Share on other sites

Finska 19 åriga grabbar brukar också vara terrorister... Låt oss därför vägra alla finnar som är 19 år inträde i sverige.

 

Niklas, jag hoppas verkligen att du har någon Ironi i texten som jag har missat...

Link to comment
Share on other sites

"Polisens uppgift är att i alla lägen sträva efter att rädda liv."

 

Vems liv pratar vi om? Pratar vi om gisslans liv så håller jag med. Talar vi om terroristernas liv så gör jag det inte. Jag tror att NI:s taktik inte skiljer sig nämvärt från andra enheter som har anti-terroristverksamhet på agendan. Det betyder att när förhandlingar brutit samman och order om inbrytning kommer så står inte något om att spara terroristernas liv på "att göra listan". Självklart strävar man efter fredliga upplösningar men när väl det kommer till inbrytning så är det klart de inte skjuter benen på terroristerna.

 

Så en annan sak. När ni skriver om en 19-årig finne så menar ni kanske han som sprängde sig själv i luften på köpcentrat. Det är inte terrorism att spränga ett köpcenter per se. För att det ska bli terrorism måste det finnas ett religiöst, politiskt motiv bakom. Syftet ska vara att injaga skräck i allmänheten för att på så sätt få till stånd en samhällsförändring. Om du är lack på livet och spränger en bomb är det "vanlig" kriminalitet.

Link to comment
Share on other sites

Haegg: Instämmer.

 

Varken polis eller militär tränas egentligen för att döda.

 

Polisen handlar enligt proportionalitetsprincipen - d v s "snäppet högre" våld än det man möts av. Det mildaste våld som bedöms möjligt för att lösa uppgiften skall användas. (Detta kan i och för sig i undantagsfall även handla om att använda dödligt våld).

 

Militärt våld handlar egentligen inte heller om att döda - utan att på enklaste sätt försätta ur stridbart skick. Huruvida personen dör eller ej är oväsentligt. "Enklaste sätt" brukar förvisso ofta innebära dödligt våld.  Reglerna för detta grundar sig på Genevekonventionen.

 

En fritagningsaktion kan hamna i en zon där ett våld brukas som bryter mot båda dessa regelsystem.

 

Situationen kan t ex uppstå att en gärningsman kastar sitt vapen och ställer sig på knä med händerna över huvudet. Trots detta kommer nyss nämnde gärningsman att få en tredjedels magasin tömt i bröst och huvud OM det finns fler gärningsmän OCH gisslan inte hunnit säkras. Detta är ett brott mot såväl proportionalitetsprincip som Genevekonventionen, och inget som tränas vare sig på Polishögskolan eller landets regementen.

 

Detta förfaringssätt är något våra kära politiker är medvetna om, och det vore bra om denna princip blev allmänt känd. Om inte är det något som säger mig att nyss nämnda folkvalda i efterhand kommer att säga att "det hade de inte en aaaning om".

 

Nationella Insatsstyrkan kommer då endast att kunna genomföra en enda lyckad fritagningsaktion innan den läggs ned av våra folkvalda p g a att polismännen på Rambo-manér "tappat huvudet och avrättat gärningsmännen".

Link to comment
Share on other sites

Finska 19 åriga grabbar brukar också vara terrorister... Låt oss därför vägra alla finnar som är 19 år inträde i sverige.

 

Niklas, jag hoppas verkligen att du har någon Ironi i texten som jag har missat...

Av alla terrordåd som utfördes under 2001 blev fördelningen följande:

 

Islamsk terrorism: 60%

Högerorienterad terrorism: 7%

Vänsterorienterad terrorism:14%

Baskisk terrorism: 5%

Övriga: 14%

 

Civila offer var givetvis överrepresenterade:

4800 döda

3400 Sårade

 

11 september är inräknat bland de döda, dock ej bland de sårade.

 

Indien var det land där flest angrepp skedde.

 

Antal terroristangrepp:

År 2001: 864 st

(År 2000: 1106 st)

 

 

Casca

Link to comment
Share on other sites

Unicorn:

 

Vi blev utbildade till att hellre skjuta än att ta fångar i strid i bebyggelse i händelse av krig.

 

Eller vi fick följande info. Vi är för få för att hålla på med fångvård. Om ni ska hålla på att ta fångar och transportera dem till fångläger vi inte har så kommer ni inte kunna lösa era uppgifter. Ingen kommer tycka bättre om er för att ni kommer dragande med 50 fientliga soldater, allra minst Malmös invånare som ni är satta att försvara, för medan ni leker bror duktig kanske er mor och syster och deras vänner blir våldtagna av fiende soldater.

 

Vidare så fick vi instruktionen att hellre skadskjuta (så allvarligt som det går utan att döda) fientliga soldater eftersom det kräver mer manskap att ta hand om en skadad (även om inte ivan e känd för att bry sig så demoraliserar det lite). Vi upplystes också om att vi inte har någon förmåga att ta hand om sårade fientliga soldater och att det därför var upptill oss själva att ta beslut om hur dessa skall hanteras.

 

Det jag vill säga är att det finns en diskrepans mellan den officiella funktionen hos en armé och den reala vilket gör skillnaden mellan polis och militär avgrundsdjup. Att säga att "Varken polis eller militär tränas egentligen för att döda." är naturligtvis sant men också en underbar bild av den politiskt korrekte svensken. Militär och polis finns till för att lösa uppgifter och problem. Polis gör det enligt det Unicorn angav. Militär träning handlar om att lösa problemet med dödligt våld. Det går inte att med säkerhet skadskjuta någon med en 20 mm akan eller ens en 5.56. Vapnen är avsedda för att döda med och skadskjutning är mer en bonus som fördröjer fienden ytterligare

 

Visst är Genevekonventionen fin men personligen skiter jag i den i händelse av ett krig (anfall på Sverige). Min, min familjs frihet och det här landet är mer värd än en skrivbordsprodukt. Nu kommer en massa moraltanter att börja oja sig om hur hemsk människa jag är och fördöma det jag säger. (För den som studerat den finns där en mängd saker som gör strid i Sverige ganska svår (Antalet kyrkor och begravningsplatser i städerna), strid vid fornminnen (vilket Sverige inte skrivit på) och i bebyggelse i synnerhet. ) Innan ni föredömer mig kan följande vara värt att tänka på. Sverige har inte varit i krig på snart 200 år, det är alltså fullt möjligt att springa omkring och vara politiskt korrekt och säga att personminor är förkastliga osv. för få svenskar har nån erfarenhet eller relation till krig.

 

Hur fan kan jag säga det med så stor säkerhet utan att själv ha upplevt något. Det nedärvda arvet kan vi väl kalla det. Min pappas morfar (som jag träffade fram till jag var 8 år då han dog) tillbringade perioden 1914-1918 i skyttegravarna som chef för en kavelleriskvadron i franska armen vid västfronten. Ytterligare fyra nära släktingar miste livet. Under VK2 avrättades en stor del av min släkt samt att allt vi hade konfiskerades av tyskarna för samröre med motståndsrörelsen och för spioneri för de allierades räkning.

 

Slutligen deltog en i släkten vid slaget i Dien Bien Phu 1954. Inte så lyckat men iaf.

 

Jag har blivit inpräntad något annat än vad "helsvenska" barn har som aldrig fått höra något annat än neutralitet och aldrig behövt höra något om vad krig kan göra. Därav mitt ställningstagande. Dessutom är jag övertygad om att "Gud" skulle förlåta mig om jag var tvungen att döda för att rädda min familj och min frihet.

 

Nu blev det är ganska off topic till en del men nu slipper jag förhoppningsvis moraltanterna som ojar sig över min inställning till Genevekonventionen.

Link to comment
Share on other sites

Teori och praktik följs inte alltid åt i den militära världen. I krig förekommer mycket "under täcket" liknande den information ni fått om fångtjänst.

 

Man väljer själv om man skall bryta mot konventionen eller inte, och får också stå för detta. Man skall dock ha med sig att skillnaden i toleransnivå för våldsanvändning och eventuella övertramp mellan ett samhälle i krig och ett samhälle i fred är lika avgrundsdjup som skillnaden mellan en omhändertagen fylla och en pansarbataljons anfall i öppen terräng.

 

Vad gäller en polisiär insats måste teori och praktik följa varandra betydligt bättre.

 

Skillnaden mellan polisiärt våld och militärt våld är mycket riktigt avgrundsdjup. Problemet är att vid en fritagning kan "militärt" våld behöva brukas. Beredskapen för att hantera detta faktum rent psykologiskt och mediemässigt finns inte hos våra politiker idag.

 

Detta militära våld kommer att utföras av polisiära enheter och kommer att direktsändas i TV. Varje fotsteg som tas och varje skott som avlossas kommer i detalj att vara satt under lupp av världens samlade journalistkår, politiker och proffstyckare.

 

Förhållandena måste vara klara innan, eftersom den yrkesman du skickar in annars riskerar följande ultimatum:

 

"Gör ditt jobb exakt som du tränats för. Går det dåligt dör du. Går det bra kan du bli dömd för mord."

 

Någon lagstiftsändring krävs egentligen inte. Vad som krävs är en allmän acceptans i rättsväsendet för hur svåra gisslanfritagningar är, och att det fastslås att "avrättning" av gisslantagare kan vara försvarlig i vissa akuta situationer.

 

Det är annars lätt otrevligt när gisslan börjar vittna emot sina räddare, eller någon lyckas hitta en film någon glömt från en bevakningskamera.

 

Som enskild befattningshavare skall man inte behöva hamna i detta dilemma.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...