Finskt artillerisystem

[Hanski 14]

 

Nyligen har det varit ganska mycket diskussion om Archer-system och raketartilleri på dessa sidor och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att läsa också något om finskt artilleri. Det här inlägget innehåller en kort sammanfattning av dagens finskt artilleri.

 

AEMI-rapporten 2020 listar följande artillerivaror på Finlands försvarsmakts inventering (https://puolustusvoimat.fi/documents/1948673/2015391/FI_AEMI_2020.pdf/a5b066cf-cd1f-7fec-5213-35fc67b70ae8/FI_AEMI_2020.pdf):

• (flera hundra - 1000+ st 81 mm bogserad granatkastare, Tampella m/1974). Dessa är inte listade i AEMI-rapporter eftersom de är under 100 mm i kaliber.

• 18 st. 120 mm självgående granatkastare AMOS

• 698 st. 120 mm bogserad granatkastare (Tampella m/1992)

• 471 st. 122 mm bogserad haubits 122H63 (ryska D-30)

• 34 st. 122 mm lätt raketartilleri system 122RAKH89 (Tjeckiska RM-70)

• 74 st. 122 mm självgående haubits 122PSH74 (ryska 2S1)

• 24 st. 152 mm bogserad kanon 152K89 (ryska 2A36)

• 132 st. 155m bogserad kanon 155K83 och 155K98 (Tampella-modeller, K98 är utrustad med APU)

• 8 st. självgående kanon K9 “Moukari” (Slägga). Leveranser pågår fortfarande för dessa koreanska kanoner. Finska försvarsmakten har beställt 48 st. med option för ytterligare 48 st.

• 41 st. 227 mm raketartilleri system 298RSRAKH06 (US M270A2)

 

Finlands armé krigstidsorganisation består av tre olika typer av trupper:

1) Operativa trupper som är de bäst utrustade och mest mobila. Dessa trupper består av flera brigader (delvis mekaniserade), några mekaniserade eller motoriserade bataljonstridsgrupper och andra trupper. Supportenheter är delvis organiserade på korpsnivå.

2) Regionala trupper som normalt är organiserade som bataljonstridsgrupper eller individuella bataljoner. Vissa bataljonstridsgrupper är främst inriktade på (mot) attacker medan andra har en mer defensiv roll.

3) Lokala trupper med enskilda bataljoner och kompani tar hand om t.ex. punktförsvar. Typiska enheter är t.ex. ”Provinskompanier”, trupper med frivilliga reservister och de motsvarar svenska Hemvärnet-enheter.

 

Första organisationsnivå som innehåller indirekt eld är på kompaninivå. Varje kompani har vanligtvis 2-3 st. 81 mm granatkastare. Dessa gillades väldigt mycket vid finska försvarsmakten och de första lätta granatkastarna infördes redan på 1930-talet. Lätt granatkastare är lätt att transportera på ett fordon eller till och med till fots, om det behovs. Det tar bara några minuter att sätta den i ett skjutläge och effekten av elden är ganska bra. Nya granatkastare är också mycket exakta. Det viktigaste är att varje kompani alltid har indirekt eld vid deras omedelbara användning. Det finns flera typer av ammunition som HE, rök och belysning.

 

Det finns vanligtvis ett tungt 120 mm granatkastarkompani på varje bataljon. De flesta granatkastare på de finska försvarsmakterna är fortfarande bogserad. Detta innebär några utmaningar vid elduppdrags: vanligtvis avfyrar granatkastarepluton eller granatkastarekompani bara ett eller högst några uppdrag från samma positioner och efter dessa elduppdrag kommer enheten att byta position. 120 mm granatkastare är i alla fall ganska praktiskt och enkelt att transportera och det tar bara några minuter att få den i körläge. Granatkastarna sprids också på stora geografiska områden.

 

Vissa enheter på operativa trupper använder det självgående AMOS-granatkastaressystemet. Med dubbla eldrör och Patria AMV-vagnar är dessa mycket effektiva vapen. Varje fordon har positioneringssystem och moderna artilleriräknare och elduppdrag kan startas på några tiotals sekunder från uppdraget.

 

Regionala bataljonstridsgrupper har normalt en infanteribataljon och en artilleribataljon med 122 mm bogserade haubits. 122H63 är ett lätt och praktiskt vapen som kan skjuta på hela 360 graders område. Dessa är i alla fall ganska gamla vapen med begränsat räckvidd och effekten av 122 mm granat är eller ska bli otillfredsställande. Det kommer att vara en bra fråga hur dessa haubitsar kan ersättas mot de finska försvarsmakterna någonstans 2030-talet. Haubitsar är utrustade med positioneringssystem och de fungerar vanligtvis spridda i ett stort geografiskt område.

 

Operativa enheter har de mest mobila artillerienheterna med 122PSH74 och K9 självgående kanoner. Dessutom skulle flera 155 mm bogserade eller APU-utrustade kanonenheter ge extra indirekt eldstöd till dessa trupper.

 

Raketartilleri och några av de bogserade 152 eller 155 mm kanonerna hålls på armékorpsnivå. Dessa kommer att utgöra det mest effektiva eldstödet för de viktigaste strider.

 

Finsk K9 ger eldstöt på Rovajärvi skjutfält.

Edited August 13, 2020 by Hanski