Jump to content

Recommended Posts

Ligger som KB på ING 2 och behöver lite tips. På måndag rycker nämligen GB in och vi ska ta hand om dom under två veckor; en vecka på kasern och en ute i fält. Jag vill ha lite tips från er äldre om hur man ska uppföra sig. Om man ska ge dom samma behandling som vi fick av befälen när vi ryckte in eller om man ska vara deras polare?

 

För min del spelar det kanske inte så stor roll eftersom jag inte ska ha någon chefsbefattning (ISDA). Men hur vinner man mest respekt och förtroende för de nyinryckta? Dessutom ska ju soldaterna bli behandlade på ett bra sätt så att de verkligen fattar att de numera tillhör försvarsmakten.

Edited by Carl_X
Link to comment
Share on other sites

Ligger som KB på ING 2 och behöver lite tips. På måndag rycker nämligen GB in och vi ska ta hand om dom under två veckor; en vecka på kasern och en ute i fält. Jag vill ha lite tips från er äldre om hur man ska uppföra sig. Om man ska ge dom samma behandling som vi fick av befälen när vi ryckte in eller om man ska vara deras polare?

 

För min del spelar det kanske inte så stor roll eftersom jag inte ska ha någon chefsbefattning (ISDA). Men hur vinner man mest respekt och förtroende för de nyinryckta? Dessutom ska ju soldaterna bli behandlade på ett bra sätt så att de verkligen fattar att de numera tillhör försvarsmakten.

Lägg ribban högt. Behandla dom helt korrekt. Tjänstemin ett hela vägen. kompis kan man alltid bli sen. Du kommer att upptäcka att dom gillar dig mer om du tar rollen : "Vi var livrädda för honom i början, men nu gillar vi honom som fan."

 

 

Ha Mj. Lindqvist som föredöme, han är duktig på det. :huh::D

 

Kan bara säga att jag avundas dig. för fyra år sedan tog jag själv emot GB vid Husargrinden, elak som fan. Det blir inte bättre än så, jag lovar dig!!!!! ,O

Link to comment
Share on other sites

Ursäkta min okunnighet men... ISDA? :huh:

ISDA - InformationsSystemDriftledareAssistent

 

Jag och en kille till (KB) kommer att ha hand om yrkesbefälens datorer och nätverk som dom kör MARK på. När befälen glömmer bort sina användarnamn och glömmer bort hur man sätter på skärmen, det är då vi ska rycka in. Sen pysslar man med en hel del annat också ,O

Edited by Carl_X
Link to comment
Share on other sites

Ursäkta min okunnighet men... ISDA? :lol:

ISDA - InformationsSystemDriftledareAssistent

 

Jag och en kille till (KB) kommer att ha hand om yrkesbefälens datorer och nätverk som dom kör MARK på. När befälen glömmer bort sina användarnamn och glömmer bort hur man sätter på skärmen, det är då vi ska rycka in. Sen pysslar man med en hel del annat också :Malaj:

Nämen vad trevligt! Ännu ett ingenjörsbefäl på soldf. :lol: Vi har en kille uppe i Boden som också ska syssla med IS. Han ska på en utbildning i Enköping (S 1). Är det samma sak för dig på Ing 2?

 

Vi ska förresten också ta emot en massa inryckande nu på måndag, och vi på plutonen har kommit överens om att vara någorlunda distansierade i början...eller så gott det går. En del kommer nog falla i fällan att bli för "familjära" i början - en sak som jag tror man ska passa sig för.

 

Ledarskapet skall kännetecknas av fasthet och välvilja.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :D

Link to comment
Share on other sites

Ett par tips:

 

Inget är så patetiskt som en beväring med streck som tror att han blivit Drill Sergeant över en natt.

Spela inte över, då framstår du efter ett kort tag som osäker och okunnig.

Var dig själv, uppträd korrekt och gå inte till överdrift. Var naturlig i ditt ledarskap.

Bete dig varken som en maktgalen idiot eller en som vill vara tjenis och bästis med allt och alla.

Befattning tilldelas man, respekt förtjänar man.

 

Tala tydligt och förståeligt. Rösten är ett verktyg, använd den på rätt sätt.

Skrik inte i onödan, spara det tills det verkligen behövs.

Tänk på vad du säger. Du är en myndighetsperson.

Allt du säger kommer du förr eller senare bli tvungen att svara upp mot.

 

Var inte rädd för att göra fel, du är under utbildning du också. Det är tillåtet att göra fel för att lära sig.

Ta hjälp av dina befäl om du är osäker på hur du ska hantera en viss situation.

 

Ha kul. Att föra trupp och utbilda människor är det roligaste jag vet.

Det finns inget som slår känslan av att se vad ens beväringar lärt sig och veta att mycket av det de har lärt sig är man själv upphov till.

 

Lycka till!

Link to comment
Share on other sites

Är själv KB och ska ta emot våra kära GB nu på måndag.

Tycker att det ska bli riktigt roligt och vi som ska ta emot

dem har fått order om att bete oss lite jävligare än vad

vi är i vår egna pluton för att visa GB att det är Försvaret

det handlar om. Men att bete sig svinigt är nog inte någon

bra lösning. Det kommer bara att göra dom sura.

Och en person som är sur och grinig finner inte saker

roligt. Och lumpen ska vara roligt och lärande.

 

(Tycker jag i alla fall)

Edited by 7315 Larsson
Link to comment
Share on other sites

Vad jag har lärt mig av egen erfarenhet och av "alla" mina militära vänner ( i olika förband ) så föreligger

risken att man ( VP befäl/chef ) kör lite FÖR tufft med killarna till en början. Gjorde min GU som grp chef,

när resten av "gänget" ryckte in tyckte vi ( G.C ) att dom kom för lindrigt undan ( Det hade nog mer med

våran "stolthet" att göra än med verkligheten ).

 

*Respekt och förtroende får man bara om man SJÄLV visar det. Är man BARA "hård" så kan man möjligen

uppnå ogillande och/eller rädsla, ingen vidare bra grund för samarbete.*

 

Känner du dig osäker så fråga officerarna om "hur långt ni ska gå". Den gränsen kan man inte förvänta

sig att en VP chef ska kunna sätta utan att ha fått klara direktiv.

 

Sätt ribban efter vad tjänsten kräver, när jag var med och utb. F7:s soldatskola ( truppminor, radio mm )

så körde jag inte samma "stil" som på FBJS

 

En ankedot:

 

När jag "läste till" sergeant ( efter VP ) så gick jag också som instruktör på FBJS, fick då tilldelat mig rollen

som "bad ass". Mitt "smeknamn" bland soldaterna var då ( till en början ) "Sergeant Psykopat"!?

( Fick höra det av lillbrorsan som samtidigt låg inne som GB på skolan, våra släktband kände soldaterna inte till. )

Jag måste ha spelat rollen väldigt bra då en kille vid ett tillfälle sagt

": Kolla på hans ögon, han är INTE frisk! "

 

( OBS. Det var inget som jag gjorde för MITT EGET höga nöjes skull, den pedagogiken kan vara användbar i ett

tidigt skede av utb. om man som instruktör vet var gränsen går. *Respekt.....samarbete* är annars att föredra. )

Edited by LYNX
Link to comment
Share on other sites

En basses tips... :lol:

 

Var rättvis. mm precision är inte nödvändigt men var på din vakt för att göra för att göra följande.

 

Beväring A är en lök som bråkar och stökar varje gång du ger honom en order. Han säger att det inte är hans tur, det är orättvist o.s.v. Beväring B är den tysta typen som gör ordern utan att gnälla oavsett hur orättvist det var att det hans tur. Säg att du ska skicka iväg en beväring till att hämta ved. Du är trött och känner dig tveksam om du vill stå och bråka med en beväring om detta i 10 min. Så du väljer beväring B för jobbet för att slippa allt gnäll. Detta är ILLA! Det gör en snabbt bitter och oengagerad. Undvik.

 

Ledarskap är A och O. Annars förfaller gruppen snabbt. I min grupp så sade våra GB inte till. Resultatet: Ett evigt bråkande när någonting skulle göras. Om en grupp kan lösa problemet själv så är detta inga problem. Då kan man ge fria tyglar. Men om gruppen kör fast om en detalj så behövs, nej krävs det direkt ledarskap.

 

Då ledarskap saknas tenderar lökar att försöka ta över. (För att säkra sin slöa tillvaro). Det leder till dålig stämning i gruppen då bara vissa arbetar och andra lökar. (Våra GB ingrepp inte utan lät lökarna slappa).

 

Den preusiska diciplinen fungerar väldigt sällan skulle jag tro. Ett GB till en annan grupp var allmänt odräglig. Han visiterade vårt GB städområde, beordrade omstädning trots att han inte hade befälet över vår grupp. (Det handlade om två linnelappar i en vapenvårdslokal).

Han körde alltid med sina beväringar och vägrade konsekvent att hjälpa till vid städning eller ta eldposter om det inte var absolut nödvändigt. Han fjäskade för befälen genom att låta sina underordnade arbeta stenhårt för att han skulle framstå i bra dager.

 

Jag skulle täcka för honom under 5 min vid en utfartspost , det blev 30 min! (Detta var en tjänst, jag hade ledigt och skulle bara växla några ord med en kamrat i närheten). Han försvann iväg och jag kunde inte lämna. Efteråt bad han inte ens om ursäkt.

Detta GB var allmänt hatat delvis p.g.a. sin personlighet men främst p.g.a. sitt ledarskap. Hade denna personen blivit skadad i krig betvivlar jag att någon hade sprungit ut för att hämta honom i kulregnet.

 

Anpassa ditt ledarskap. Behövs direkt ledarskap, ge detta. Kan du ge fria tyglar, gör så. Att försöka köra stenhårt med beväringar som klarar av att lösa sin uppgift självständigt blir bara en katastrof.

 

Do and Don't från Raptor --- :Malaj:

Edited by Raptor
Link to comment
Share on other sites

I början så funkar det ganska bra att spela "drill sergeant". I längden håller det sällan om man inte råkar vara just en sån personlighet och enligt min mening så funkar inte plutonen optimalt änns då. Försök var dig själv, i början har du ändå ett så kraftigt övertag vad det gäller kunskap om hur man ska uppföra sig osv vilket gör att GB-inryckta får ett naturligt förtroende för KB-eleverna. I ett senare skede bör du försöka bli kamrat med åtminstone GB, det är trots allt de som kommer att arbeta skiten ur sig för att verkställa dina order och du blir inte populär om du försöker spela "snobbig engelsk officers"-typ ;). Dessutom är det enklare att förlåta en kamrat när de gör fel, för fel kommer du att göra.

Link to comment
Share on other sites

Tycker det ha varit ganska mycket i den här tråden om vilken roll man skall spela. Kom bara ihåg att alla skådespel genomskådas, förr eller senare. Var dig själv och använd dina naturliga sidor, skapa inga nya.

 

Är själv grundutbildad vid amfibie i slutet av 90-talet. Det var en ganska speciell ledarstil som användes där. Försökte själv annama den, det fungerar ett tag. Dels skapas inte respekt och förtroende genom rädsla eller förakt. Dels känns det inget bra att gå runt och spela någon annan i längden.

 

Det jag tycker man skall tänka på (eller snarare ett axplock):

Var beredd att tempoväxla, aldrig i onödan men när det behövs.

Driv inte på om det inte är nödvändigt, att skälla på någon kring en sak som saknar betydelse urholkar förtroendet.

Skyll ALDRIG på dina överordnade när du skall ge en order som är otrevlig. Formulera dig bara som att "Vi skall göra". Skyller man på andra saknar man stabsetik och kommer snart att förlora förtroendet från gruppen (de ser att du inte står för det du säger).

Hantera de som inte vill på rätt sätt. Det är inte värt att skälla ut en soldat efter noter och anmäla honom för kompanichefen för att han inte har putsat kängorna. Sätter han det i system så kanske.

Sätt er tidigt ner i gruppen och snacka igenom hur ni vill ha det. Försök då att skapa någon form av gruppegenhet (kan vara ett valspråk, ett motto, en symbol, ett uttryck osv). Detta skapar en "vi- känsla" som kan användas som drivkraft starkare än både ordrar, kraftuttryck och penetalism.

 

Som andra sagt, var alltid rättvis. Tänk på att inte verka störd genom att vara annorlunda hela tiden, var koncekvent i ditt uppträdande.

 

Framför allt; var dig själv!!!

Edited by SFC Zac
Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte det finns något färdigt recept för hur man ska bete sig som chef och ledare. De inryckande kommer med största sannolikhet att ha olika uppfattningar om hur de förväntar sig att deras chefer ska vara fr o m inryckningsdagen.

 

Vissa kanske förväntar sig att stöta på ett gäng Gunnery Sergant Hartman, medan en del kanske tror att de kommer bli bemötta med silkesvantar på pensionat Solbacken (som Kn E skulle uttryckt det hela).

 

Lagom är nog bäst - men det återstår att se. Själv tänker jag inte skrika en enda gång, men däremot tänker jag heller inte sitta och dra en massa vitsar för de inryckande och verka alltför "mysig och kul".

 

Som någon sa tror jag även på att man ska sätta ribban högt i början, för att sedan kunna sänka den när ens underordnade visat sig mogna och förtjänta av det. Finns det ingen anledning till att vara hård, ska man heller inte lägga energi på det tycker jag.

 

 

Hälsningar, Foxtrot Lima :D

Link to comment
Share on other sites

När jag ryckte in (GB) hade KB bara legat inne 2-3 veckor, så de tog inte hand om oss första veckan. Istället blev det lite befäl som läste till YOF och några reservare som var där enbart under vår GSU.

 

En kille på min pluton hade snackat med något befäl sent under utbildningsåret, och befälet hävdade att man, innan nytt utb år, bestämde (inom kompaniet) vem som skulle spela rollen som snäll kapten, bad guy löjtnant osv. Låter helt galet om ni frågar mig, men The Swede (och andra befäl), är det verkligen så :D

Link to comment
Share on other sites

Som gb har jag ett par saker att tilllägga.

 

För det första så är ofta GB något mer motiverade än F-soldater så ni kan köra lite hårdare. Var er själva men låt vänskapen växa fram. Inbjud inte till den i onödan.

 

Det viktigaste anser jag är att kb/pb ger stöd till sina GB när F rycker in och sedan under resten av lumpen. Ni måste visa att GB har rätt och att inget tjafs tolereras. Om ni någonsin hör en GB bli emotsagd av en F så måste ni gå dit och agera stöd, öppet eller inte, det kvittar. Annars kommer den gruppchefen till slut ge upp och hela gruppen pajar. Sedan om gruppchefen har fel (hemska tanke) så ta och snacka med honom lite diskret och se till att han förstår att det han gjort/inte gjort är oacceptabelt.

 

Mina KB/PB var konflikträdda eller något så de lämnade oss GB i sticket när soldaterna vägrade eller trilskades på olika sätt. Jag hade en soldat som man bara inte kunde ge order. Det var enklare att utföra uppgiften själv än att få honom att göra det. :D

Tillslut så hände det som inte fick hända. Han ordervägrade (att slå ner en tältspik) och kallade min mor för en hora och diverse andra profaniteter. Jag nitade honom prompt. Detta hade kunna undvikas om jag bara fått lite stöd av mina KB.

Link to comment
Share on other sites

Satt och kollade lite gamla papper idag. Hittade ett med "Mr Cole's 12 pieces of advice". Fick det efter ett föredrag av just Cole (kommer inte ihåg vad han heter i förnamn eller hade för grad). Cole var kompanichef för ett av de brittiska kompanier som landsteg och därefter tog Falklandsöarna (den östra).

De tips kring militärtledarskap han gav tycker åtminstone jag är relevanta och beprövade:

 

1) KISS (keep it simple supid!)

2) Stick to basics

3) Keep people informed

4) Stay calm

5) Keep sense of humor

6) Rehearse as close as possible

7) Encourage initiative

8) Make the best of a situation

9) A good fast line of communication

10) Keep our team together

11) Look after yourself

12) Take time to think

 

Vet att dessa tips inte alltid går att implementera på kaserngården men känns ändå som bra ledstjärnor för chefer oavsett grad och befattning.

Link to comment
Share on other sites

Mycket tips, men glöm inte att ställa din roll mot vad som förväntas av dig och vilka krav man KAN ställa på dig i förhållande till din utbildningsstatus. Bara för att man står framför truppen betyder ju inte det att man skall kunna allt.

 

Så det inte blir för mycket bara, men det tror jag inte

 

B)

Link to comment
Share on other sites

Tja, det bara lungt och spela inte över, precis som dom flesta har sagt.

Finns inget värre än om du skulle hamna på fel fot med dom från början, det är nog mer än en KB, PB, eller GB som har råkat "springa in ett träd" någon mörk natt ute i skogen. Så förklara ordentlig vad du vill att dom ska göra, hur du vill att dom ska göra och varför det ska göras, åtminstone i början, sen när dom har kommit in i uniformen och börjat likna soldater så flyter det säkert lite lättare.

 

Det stora problemet är att om du börjar fel så kan det vara väldigt svårt att bryta mönstret senare utan du måste fortsätta att spela den där överjävliga idioten. Utan kör på med modellen hård men rättvis, tjänstemin 1A och din bästa befälsröst. Glöm inte att du alltid har dina befäl att fråga om råd vid behov.

 

Till sist så kan jag bara önska dig lycka till.

Link to comment
Share on other sites

Många kloka ord i den här tråden...

 

När jag skulle "ta hand om" mina blivande GB för första gången, så skickades vi snabbt ut på en en vecka lång strapets övning...

 

Det blev väldigt lyckat!

 

Vi körde samma ledarstil som Mj Winters (från band of brothers, har ni bara sett filmen, läs boken! ISBN: 0743216385 Författare: Stephen E. Ambrose).

Vi ledde med föredöme, skulle vi simma över en sjö, så var vi först i, skulle vi stå vaktpass, tog vi det första, skulle vi släpa ved, bar vi också.

 

I början iaf, sen när vi fick mer ansvar och uppgifter så hann vi inte ta eldpass/stå vaktpost etc, men vi lät de förstå VARFÖR vi inte gjorde det...

 

Men i början är det bra (tycker jag) att ha lite distans, kompis stadiet kommer av sig själv om du är schysst mot de.

Kör du med DrillSergant Psycho, så kommer det att komma tillbaks och bita dig i rumpen en mörk natt i den mörka skogen...

 

Kör du med för mycket kompis stuk, så kommer du att få svårt att få de (främst soldaterna) att följa jobbiga ordrar senare i utbildningen...

 

 

Jag hade helt suveräna GB, de klarade det mesta själva, men om det sket till sig, så visste de att vi stog på deras sida, oavsett om det var Öv1 Övningsledare eller Soldat LökHuvud mot de...

 

Fördelen med såna GB är att de avlastar dig. Enormt!

 

Lycka till, och var dig själv!

Link to comment
Share on other sites

När jag ryckte in (GB) hade KB bara legat inne 2-3 veckor, så de tog inte hand om oss första veckan. Istället blev det lite befäl som läste till YOF och några reservare som var där enbart under vår GSU.

 

En kille på min pluton hade snackat med något befäl sent under utbildningsåret, och befälet hävdade att man, innan nytt utb år, bestämde (inom kompaniet) vem som skulle spela rollen som snäll kapten, bad guy löjtnant osv. Låter helt galet om ni frågar mig, men The Swede (och andra befäl), är det verkligen så  :((

Kan bara svara för 4.komp men där var det inte så, fick faktiskt order från C Ing2 att vi skulle "ha en lung" inryckning för att få ner avhoppen men vi hade lika höga siffror som alltid. Tror t.o.m. att de var högre än vanligt.

 

Det finns alltid de som fösöker spela någon de inte här, stenhård Fk eller d.yl. Det kanske fungerar första månaden men till sist så faller fasaden och då sitter man i klistret. Man ska vara konsekvent, ser man en soldat utan mössa säger man till, går de med händerna i fickan så säger man till. Med detta kommer ju det enkla faktumet att man måste vara en föregångsman. Går du med händerna i fickan så snart går soldaterna med händerna i fickorna.

 

Många utav de som var soldater när jag låg som KB sa att de trodde att vi (alla KB) var Yoff, inte för att vi försökte spela något vi inte var utan för att när soldaten rycker in så är de lägst ner i pyramiden och hoppar till så fort man kommer in i rummet.

 

Slutsumma, var dig själv. Det fungerar bäst i längden.

 

EOD

Link to comment
Share on other sites

På den tiden jag var aktiv inom försvaret ( Nu snackar vi flintlåsgevär och snapphanar ) så tror jag att

synen/pedagogiken var "strängare" än idag. På mitt förband ryckte det in fler killar än det fanns platser,

för att sedan "skilja agnarna från vetet" blev dom ( även jag när jag var vp ) utsatta för "jobbiga"

situationer. Mycket fysiskt krävande uppgifter samt några "elake" instruktörer som ifrågasatte vad

vi/jag hade där att göra egentligen?!

 

Dom "starkaste" soldaterna blev kvar, de som inte "höll måttet" eller som frivilligt hoppade av fick andra

tjänster.

 

För att utsätta soldaterna för den stressen så spelar man rollen av en otrevlig/osympatisk skällande och

MYCKET krävande "drill sergeant". Det var/är ingenting en vp chef ska göra utan det krävs mer utb och

erfarenhet för att lösa den uppgiften på ett bra sätt.

 

Då jag som person är trevlig och omtänksam ( det är vad min familj och mina vänner säger ) så krävs

det skådespeleri för att förvandlas till en "D.S". Målet att "knäcka" ( jag vet att det låter illa men jag

hoppas ni förstår vad jag menar ) soldaterna/soldaten kräver egenskaper som jag normalt inte besitter.

 

Det "elaka" befälet hjälper också till att svetsa samman soldaterna till en grupp då de får en gemensam

fiende/någon att "störa" sig på.

 

Som vp chef är det dock klokt ( som många har påpekat ) att vara sig själv så långt som det är möjligt!

 

Att man som instruktör spelar en roll finner jag naturligt, när man sedan uppnått önskad effekt så finns

det inte längre någon anledning av att "gapa och skälla", utan man glider ifrån "drill sergeanten" till att

bli en god och lyhörd ledare!

 

Idag tror jag Försvarsmakten har bytt linje gällande behandling av vp soldater, den "gamla skolan" som

inte är politiskt korrekt (?) har bytts ut mot en mera "human" pedagogik.

Så har jag uppfattat situationen efter att ha pratat med gamla och nya jägare från bla KJ, FJS, K4, samt FBJS.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...