Ormtunga

Om din krigsplacering har förlängts finns det definitivt utrymme att kalla till reputbildning. Om du verkligen vill göra ditt bästa är det väl så men om du envisas måste jag be att du i alla fall muttrar om hur allt var bättre på din tid, i synnerhet fänrikarna, maten och exercisen. Repmånaden är viktig för upprätthållandet av bilden som den svenske soldaten som okuvlig.

Det låter litet underligt att kallas till reputbildning om du inte är krigsplacerad, regeln är ju att man övar krigsförbandets personal. Du kanske ska slå förbandet en signal och kolla vad de har tänkt? Det kan vara så att du träffas av något av undantagen från regeln men du ska såklart inte tvingas tjänstgöra om det inte finns grunder för det. Om det sedan är så att det faktiskt är helt riktigt att du ska tjänstgöra så är det så. Jag lovar att staten kan göra jävligare saker med dig än att strula till din jobbkalender. Om du känner för det kan du såklart låta håret växa ordentligt och skaffa en taskig attityd, det är ju det traditionella sättet att markera missnöje. Jag ser inget fel i det, tvärtom tycker jag det är nyttigt för yrkesmilitärerna att bli påminda om hur de lever i verkligheten.

Ett spänne som släpper under tillräcklig anspänning är väl framförallt praktiskt när man fastnar i grenar eller annat bös i skogen och ogärna vill bli hängande med en snara runt halsen, tänker jag. Hjälm 90 knäpps med knappar som jag gissar kommer att öppnas om hjälmen dras uppåt eller bakåt.

Vi är nog ganska många som sagt saker som verkligen inte ser bra ut idag. Jag, till exempel, som i onsdags sa att "Det framstår som osannolikt att Ryssland invaderar, det är svårt för mig att se vad man skulle tjäna på det".

Frågan om färgen på kängorna. Svart syns ungefär lika dåligt som brunt. För övrigt kommer det bli omöjligt att hålla uniform puts på pjucks som kan ha mer än en färgnyans. Svart är svart, brunt kommer i nyanser.

Jag minns att någon gammal pansaroff pratade på att även ett sikte/pekare/motsv. för skyttet vore en bra idé. De har ju ganska bra utblick när de sitter uppluckade och om de kan peka ut mål med indikering direkt till skytten skulle det, i teorin, öka slagkraften ganska bra. ... men jag ska väl skjuta in att jag har övat strid i/från strf 90 vid ett tillfälle totalt tre timmar i min militära karriär så det är svårt för mig att veta om gubben hade en poäng eller om han bara tänkte högt.

Vi höll utrustning packad i väska en del av tiden jag var GSS/T, regelmässigt mellan augusti-juni. Det gick bra, med reservation för bassar som varit dumma och inte torkat kängorna innan packning.

Visst är det föredömligt? Webforumens stora förtjänst är ju nu en gång att en riktigt rejäl forumit kan gräva fram en diskussion som var aktuell här före jag tog studenten, mönstrade eller ens förlorat oskulden och väcka liv i den igen (diskussionen, alltså). Men för att återkoppla i själva sakfrågan: ärmen på fältjacka 90 L, tropik grön och tropik beige viks till ovanför armbågen vartefter rätsidan viks över den vikta delen och fästs med stropp (se UniBest 2.1.2). Det är alltså fel att vika som amfbat gör. Det är möjligt att det är en kulturgrej i den meningen att amfbat har en kultur där man gör fel.

Låg den domen mer än fem år tillbaka i tiden? Bötesbrott ska gallras ur belastningsregistret efter fem år (se 17 § 9 lagen om belastningsregister). Jag kommer inte ihåg FM:s styrningar exakt men det kan också vara så att bötesbrottet inte ansågs vara ett hinder för att placera i säkerhetsklass. Jag noterar att mrkoll.se verkar föra in uppgifter om brottslighet baserat på beslut och domar snarare än belastningsregistret. Dessa gallras inte. (det finns en massa saker att säga om den typen av verksamhet så det är bäst att jag låter bli)

Hur menar du här egentligen? Omvisitation på rakning, skoputs, särskild tillsyn eldhandvapen, städning eller vad som helst uppfattas väl inte som kränkande idag heller? Om det är så att du far efter att det var bättre med underhållet på den gamla goda tiden så är jag skeptisk. Jag har absolut för mig att jag sett beskrivningar av hur värnpliktiga medvetet haft sönder materiel så länge det funnits värnpliktiga. Finns det inte en tråd någonstans här som listar förstörd och borttappad materiel tillsammans med upplysning om hur bassen ifråga haft sönder/tappat bort den?

Var hittar du styrningarna för högvakten? Har du kollat om det finns styrt i FM R?

Rent praktiskt är det nog enklast att kontakta din pluton/kompanichef och höra efter vad som gäller. Jag vet inte hur det ser ut på ditt förband men på mitt var det senast så att man behövde visa upp en beställning underskriven av behörig befattningshavare för att plocka ut något alls utöver grundtilldelningen.

När jag söp bort en basse under GU tror jag att jag inte behövde ange M-nummer på AFSEn utan det räckte med fben ("BEVSOLD M GR/K"). Hur blev du av med den? Ibland är KompCh grinig och gör polisanmälan när den materielen försvinner, då är det bra att kunna redogöra för omständigheterna. Annars blir det konstigt om/när den dyker upp på Tradera. ... det är väl inte så att du försökt förskingra bassen själv? Jag lovar, de är inget att ha civilt, har själv haft två liggande i lägenheten och de var bara till besvär. Bättre att skaffa motsvarande på civila marknaden.

Visst vore det tacksamt om all personal som någon gång ska stirra en motståndare i ögonen hade på sig plattor men det finns, uppenbarligen, inte så det räcker till alla just nu (till exempel har jag inte haft 12an ute mer än periodvis och det står "skyttesoldat" på min arbetsbeskrivning). Då prioriterar man och det man prioriterar är manöverförbanden. HV är inte idag ett manöverförband. Uppgiften är inte att anfalla grejer eller att åka land och rike runt på jakt efter motståndaren. Det påverkar prioriteringarna och det påverkar behoven. Jag vågar mig på att påstå att ballistiska kroppsskydd inte är lika viktiga på någon som kommer spendera kriget nergrävd i en grop/gömd bakom ett träd/smygandes runt en mast, som det är på någon som ska hoppa ur bollhavet på ett stridsfordon, spränga upp dörrar i Stockholm eller rusa uppför stränder i skärgården. Det är litet motigt att vara etta in i anfallsmålet när man vet att allt finkalibrigt går igenom kroppsskyddet. Det är inte fullt lika motigt att ligga i vänt på sabotageförband när man vet samma sak. Det är ganska enkelt skillnad på vad manöverförbanden och HV gör idag: anfallsstrid och försvarsstrid är helt olika saker. Om man sedan inte alls kan tänka sig att skjuta tillbaks på spetsnäsor utan att ha keramik på sig ska man kanske ta tag i sina prioriteringar i livet. Det är helt OK att inte vilja ta risken att bli skjuten om man kan slippa. Idag hade jag nog själv varit tveksam till att begå inbrytning utan litet platta framför bröstet så jag hoppas verkligen att det kommer finnas en sådan med mitt namn på om det blir aktuellt.

(förlåt men... Men det kändes så passande)

Ja, när det är oundvikligen påkallat kan man straffritt ge sig till fånga men om man inte har en vettig ursäkt finns det en hel bunt straffbestämmelser som blir tillämpliga, se 21 kap 10-14 §§ brottsbalken. Jag tror inte att straffbestämmelserna har någon större praktisk betydelse, dock.

Anledningen till att förbanden är skeptiska till "GMU-soldaterna" är att de i egentlig mening inte kan någonting. Det kan funka, om den enskilde soldaten har en bra attityd och förstår att det finns mer här i livet än att göra skyddsmask på och försvara stridsställning, men det har tyvärr inte varit ovanligt att nittonåringar dykt upp i skytteförband med inställningen att "de kan allt". Det kan de inte. Det blir väldigt svårt att lära upp någon som redan tror sig fullärd. Om man är ödmjuk kan man jacka in rätt fort men det finns goda skäl att förvänta sig att en soldat är grundutbildad på riktigt när den landar in i ett förband som redan löser uppgift. Annars hamnar förbandet snart i samma snurra som de flesta HV-förband, man får öva enskild soldats färdigheter år efter år utan att komma någonvart. Om man får en nittonåring som inte bara är begränsad till GMU utan även har attityden att den vet bättre än yrkessoldater med flera års erfarenhet kan det bli ganska otäck stämning ganska snart. Jag klandrar inte nittonåringen för det, nittonåringar är per definition dumma i huvudet och militär pedagogik är inte till för att låta personalen odla sin ödmjukhet, men jag har all förståelse för en förbandschef som vill att soldaterna fått utbilda sig mer än fyra månader innan de släpps in i verkligheten. Så om du funderar på anställning trots avsaknad tillräcklig utbildning får du vara beredd på att yrkesförbanden inte bara är litet skeptiska utan även att de har grund för det. Utbildning i handhavande på en massa vapen är inte samma sak som utbildning i att fungera i ett stridande förband.

Det är svårare för K-personalen att klara sig undan vinklar. Det finns säkert något förband därute som kan behålla personal så länge att strecken inte sparkas uppåt när vinklarna slutar/går till YOP/SOP/ASOU/ROP, men i K-verksamhet är personalomsättningen nog oftast såpass hög att man inte kommer till fyra streck.

Njae, poängen med de fyra strecken är att skilja ut oss som lyckats ta oss igenom sex tjänsteår utan att dra på oss en massa elände (ansvar) från de stackars offren med färre streck eller, Gud hjälpe dem, vinklar. De fungerar ju så att en chef tittar på kragspeglarna, ser strecken och tänker "Nej, den människan är en glidare, i bästa fall KSP-skytt. Det är bäst att jag väljer någon annan för att ta tag i bajsmackan jag tänkte dela ut". Min uppfattning är att gränsen sex tjänsteår har satts upp därför att efter den punkten ökar inte värdet på soldatens glidarindex utan det förblir konstant. En internationell utsikt visar att till exempel USMC har anammat ett liknande system med sina lance corporals. Den som kan uppvisa sådana vinklar med litet patina på undgår extrauppgifter och extra ansvar för att det så tydligt framgår att det inte är någon idé: en uppgift som ges till en lance corporal kommer strax hamna hos en korpral eller en basse - bästa fall hos en junior lance corporal. I USMC kallas glidandet för "skating" och är en lance corporals främsta uppgift. I och med att vi satt sex tjänsteår som gräns för de fyra strecken kommer motsvarande hierarkisering sannolikt inte uppträda i Sverige, eftersom en fyrstreckare lär vara immun även mot senioritet hos andra fyrstreckare (efter sex tjänsteår framstår inte tolv tjänsteår som överväldigande utan bara som ett tillstånd man själv kommer hamna i så småningom). Alla bajsmackor kommer då uteslutande att landa på någon som inte har de fyra strecken enligt principen "Skit rinner nedåt, till sidoordnad grupp eller uppåt beroende på bedömningen hos den som har fyra streck". Jag är så glad över mina fyra streck att jag faktiskt orkade gå till förrådet och hämta ut dem, till skillnad från alla de andra strecken som bara kändes överflödiga, och jag är så stolt över att ha tagit mig igenom min militära karriär utan att dra på mig onödiga vinklar. //Ormtunga

Det finns inte på kartan att det kommer vara ett problem, utrymmet att neka medförande av nödvändiga mediciner är noll.

Behåll vattenflaskan, den behövs alltid: det är alltid något som fattar eld eller klibbar fast eller något annat tråkigt och camelryggen är svår att få vatten ur snabbt. Men vad bra att västen sitter bättre.

Hysta upp bältet ett snäpp, fäst fickorna i hällor både på västdelen och bältesdelen. Se till att du har rätt storlek på bältet, det ska sitta åt runt höften så att vikten ligger där.

Nu har ju något geni bestämt att fältuniformen även används som sitta-bakom-skrivbordet-uniform också, så argumentet om ett givet plaggs fältmässighet kanske inte hör hemma i diskussionen om i systemet ingående delar.

Du kommer också upptäcka att det är ett jobb med mycket ansvar. Det är att leda gruppens inre tjänst (städning, sängbäddning, visitation), hålla koll på materieltjänst (förhoppningsvis bara att höra med stf gruppchef: "Vad är trasigt, vad är slut, vad är borta, när kommer det nytt?"), leda gruppens strid, leda gruppen i fält (förläggningstjänst, posttjänst, hålla koll på stridsvärde), vara den näst understa nivån i förbandets personaltjänst, planera och leda delar av gruppens utbildning, reflektera över gruppens utveckling i stort, agera bollplank åt plutonchefen, vara skitjobbig mot dina soldater (scenario: soldaten Tratt McTratt har försovit sig och kommit sent till uppställningen på kasern - varsågod, dina soldater verkar ha en mognadsgrad motsvarande en femårings, agera), vara lyhörd mot dina soldater (scenario: soldaten McTratt har försovit sig tre dagar i rad, vad beror det på?) och, om allting skiter sig, ansvara för att gruppen klarat av alla de föregående punkterna så pass bra att de kan göra sitt jobb om det stora fosterländska kriget utbryter. Som gruppchef ska du alltså i korthet vara förälder, lärare, chef, bästa vän och kurator åt dina soldater. Samtidigt. Med hela gruppen och varje enskild basse. Du kommer att ha skitkul. //Ormtunga, en gång i tiden en ganska medioker gruppchef, numera stolt basse

Nu skulle jag litet stillsamt vilja inflika att det finns litet mer att fundera över i det här sammanhanget än problemet "Jag kan inte skrika alldeles för högt för då klagar grannarna", vilket verkar vara det främsta problem som många haft kring den aktuella publikationen. Till exempel att Försvarsmaktens uppdrag, att genom sin förmåga till väpnad strid värna Sverige och svenska intressen, får anses omfatta flummiga saker som att "Skydda civilbefolkningen från både egen och motståndares vapenverkan" och att "Säkerställa efterlevnaden av Sveriges folkrättsliga förpliktelser i alla situationer längs med skalan fred - krig". Det ger att det är ganska rimligt att kräva av en bataljonschef att hen faktiskt på ett bra sätt kan planera sin strid. En förutsättning för det är, till exempel, att hens analys av civilläget grundar sig på kunskap om hur, vart och när människor - både kvinnor, män och barn - typiskt sett flyr från en krigszon. Erfarenheten från moderna konflikter är ju att civilbefolkningens flyktvägar påverkas av de där irrelevanta sakerna som kön och ålder - ibland knutet till den vardagliga tillgången till vissa resurser som vi vet påverkas av kön (fordon) och fördelningen av ansvar för barn.* Sverige är även skyldiga att rätta sig efter säkerhetsrådets resolution 1325. En del av den träffar inte Försvarsmakten (till exempel den del som rör konfliktförebyggande och konfliktlösning), men mycket av den gör faktiskt det. Ett exempel är skyldigheten att agera för att förebygga sexualiserat våld. En sådan där flummig och värdelös vänster-PK-feministgrej som det aldrig slutas tjata om, bara för att soldater av någon anledning aldrig i någon konflikt i världshistorien lyckats avhålla sig från att begå sexualbrott när kriget pågått litet för länge (ungefär fem minuter, skulle jag tro). Men visst, jag kan förstå att en handbok som ger militära chefer kunskap om den problematiken - och verktyg för att hantera den - verkligen inte kan omfattas av Försvarsmaktens uppdrag. Vi ska ju skjuta folk, inte våldta dem. Och innan det skriks att "Svenska soldater våldtar inte!" måste jag be att få påpeka att jo, det händer nog, även i fredstid. Och om man ändå känner att det inte alls är så, utan att vi lyckats anställa några tiotusen svenskar som aldrig ens tänkt tanken att förgripa sig på någon annan på något sätt, så kan jag ju påminna om de där attans "krigets banditer" som vi alltid ser i större konflikter. Och så var det det där med vilka som ska anställas. Och om det finns en poäng med att ha förband där fler än ett kön, en sexuell läggning och en tro/icketro fanns representerade. Vi kan konstatera direkt att alla har rätt till likabehandling när de söker statliga tjänster. Det är en såndär rättsstatsgrej, att vi inte ska fatta beslut på ett sätt som är osakligt. Det betyder att vi inte kan pyssla med direkt diskriminering när vi anställer - alltså att vi inte kan direkt missgynna en sökande över en annan på grund av till exempel kön eller tro. Det är sådana förhållanden som det anses osakligt att utgå från i beslutsfattandet. Vi kan inte heller hålla på att ställa upp krav som blir indirekt diskriminerande - till exempel osakligt motiverade längdkrav (åt någondera hållet, möjligheten till vilket jag gissar att Försvarsmakten är ganska ensam om att ha). Det finns ingen anledning att en skyttesoldat ska vara minst 170 cm lång, till exempel. Eller att en jägare inte får vara längre än 165 cm. Samma sak gäller krav på styrka, syn och så vidare - och det är väl här det bränner till, gissar jag. Men nej, det finns ingen anledning att en skyttesoldat ska kunna göra 20 chins vid anställning.** Om inte annat så för att KJ kommer bli sura för att Livgardet tar alla deras rekryter. Den senare biten rör effektivitetsargumentet - "Förband med bra representation är effektivare" - och det är säkert sant. Om inte annat så för att det är mycket lättare att vinna legitimitet för våldsmakten när man inte alienerar stora delar av den egna befolkningen.*** Rörande argumentationen att vi ska undvika könsblandning för att undvika "relationsdramer" har jag svårt att se problemet. Jag har tagit mig igenom ett gäng års anställning utan att vara ens i närheten av det eländet. Detta bara genom att ge fan i att ligga med mina kollegor, och det vore smakfullt om mina kollegor ville hålla sig till en sådan regel. För övrigt undrar jag om det inte skulle bli obekvämt på anställningsintervjuer när de sökande börjar bli utfrågade om huruvida de föredrar flickor eller pojkar, i synnerhet för oss som skulle bli tvungna att svara "Ja". Den senare biten här är det som brukar buntas ihop under begreppet "HBTQ-kompetens". Det är ett uttryck för kunskapen att alla människor inte är straight och för förmågan att agera på den kunskapen. ÖB har varit ganska tydlig om att det inte är OK att hacka på bögarna längre och jag vet inte hur det är med er andra, men jag brukar lyssna på vad ÖB säger.**** Jag önskar att vi inte hade haft behovet av en handbok för gender i Försvarsmakten, men med det underlag vi har i vår chefskår, den kvarstående oviljan att fatta sakliga anställningsbeslut, de evigt upprepade sexövergreppen i konflikter och med den kunskap vi har om hur duktiga chefer är internationellt sett på att fatta beslut som tar hänsyn även till de där attans kvinnorna och barnen så måste jag erkänna att behovet finns där. Jag är personligen djupt kritisk till Försvarsmaktens genderarbete och retorik i likabehandlingsfrågor, men det är jag från ett helt annat håll än det jag sett i den här tråden. //Ormtunga *Begreppet "gubbplogning" kan här lyftas fram som ett bra exempel - en svensk kommun satte sig ner och gjorde en genusanalys av vilka vägar som plogades först när det snöat (Gud så fånigt!), och upptäckte att man plogade fel vägar sett till vilka som faktiskt var ute och rörde sig tidigast på morgonen. De vägar som plogades först var bilvägar till industrier, men de som användes först var gång- och cykelbanor till skolor och förskolor. **Om de kan göra 20 chins efter en tid i firman har jag såklart inget att invända, förutom att jag kanske ställer mig undrande till hur mycket övning de hinner med när de tränar hela tiden. ***Jag är inte säker på att det är en bra grej, men Försvarsmakten tycker tydligen att det är viktigt att vi inte övertygar en majoritet av befolkningen att det är en skitdum idé att spränga folk i luften. Det verkar hänga ihop med att vi är en parlamentarisk demokrati där den politik som samlar rätt antal röster i parlamentet bestämmer, till skillnad från hur det funkar i diktaturer, som för övrigt av någon anledning haft mycket mindre problem med att deras militärer alltid varit bredkäftade småpåvar som de stora befolkningslagren inte kan identifiera sig med. ***Till dess att han beordrar en invasion av Ryssland, för där är jag helt säker på att han är fel ute.