MadLuna

Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) har nu släppt många av sina böcker som gratis pdf. Finns för nerladdning på http://fokk.eu/utgivna-bocker/

Nu har tydligen SAAB och Brasilien kommit överens om att Brasilien ska köpa 36 st Gripen http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19759724.ab Edit: Tydligen redan rapporterat men en bra nyhet förtjänas att synas!

Har för mig att Argentina skulle köpa begagnade Kfir från Israel? Låter osannolikt med Gripen men vem vet.

Boken Patrullbåtsboken tar upp hur länge de olika patrullbåtarna var i tjänst och som sagts tidigare så var de som utrangerades i mitten av 90-talet helt klart kapabla att vara i tjänst längre om man enbart ser på rustad tid samt hur många år de varit på linje. I princip så hade de kanske varit rustade 11-14 år och gått på linje ett par år mindre. Tittar man på individer så var Kaparen den som gick på linje längst med 20 år samt ca 3,5 år som rustad och i depå. Utrangerades 2006 Spejaren var den som var rustad flest år med hela 24 år varav 16 år på linjen.Utrangerades 2006 Mjölner var den patrullbåt som hade lägst år som rustad med 11,5 år varav 8,5 år på linje. Utrangerades 1995

Tittade i boken Flyghistorisk Revy nr29 som är om Saab 21 och där står det på sidan 30 om vapenkapseln att man 1951 beställde 45st kapslar med 8st 8 mm ksp för att förstärka beväpningen till J 21R. En primär orsak till att man valde just dessa 8 mm ksp var att det fanns överskott på dem. Tyvärr motsägs dock detta påstående i boken av en tabell på sidan 41 där man listar beväpning mellan olika versioner för där står det att J 21RB hade 8 st 13,2mm akan i kapseln. Hittar inget i boken om det är så att J 21RA hade första alternativet och J 21 RB det andra. Kanske kontakta http://forum.flyghistoria.org/ och se om de vet mer?

Kan kanske röra sig om en specifik helikopter i form av OH-6 som används av de amerikanska specialstyrkorna och som brukar kallas för "Little Bird"?

Finns flera exempel på användning på Bv 206. Bild på norsk Bv 206 med tksp: Bild på Nederländska Marinkårens Bv 206

Sverige är ju redan med på många sätt i NATO i form av utbyte av officerare på staber och övningar samt deltagande i missioner med mera så enligt min åsikt är vi halvvägs inne men man vågar rent politiskt inte gå med i NATO utifrån att man i årtionden snackat om alliansfrihet i fred och neutralitet i krig och att det finns en motvilja bland många. Ett EU-medlemskap kostar betydligt mer än ett NATO medlemskap i ren avgift. 2014 var EU-avgiften 37,7 miljarder men vi fick tillbaka 12,4 i stöd så slutsumman blev 25,2 miljarder kronor, jämfört med ca 1 miljard i teoretiskt beräknat NATO-avgift.

Kopierat från min post på Skalman.nu: Som med EU så måste alla medlemmar betala en avgift för att finansiera gemensamma funktioner. Norge betalar ca 1.5% av NATOs budget och vi borde ligga någonstans där justerat för att procenten skiftas om med fler medlemmar i NATO. Baserat på BNP för 2012: Norge - 499.70 billion US dollars. The GDP value of Norway represents 0.81 percent of the world economy. Sverige - 525.70 billion US dollars in 2012. The GDP value of Sweden represents 0.85 percent of the world economy Natos civila budget för 2013 är €215,473,000. Nato's militäray budget för2013 är €1,448,799,776. Summa: €1,664,272,766 1,5% av det ger att Sverige då borde betala €249,640,092 eller ca 250 miljoner Euro i medlemsavgift. källa. 2006 satte man även som mål att alla medlemmar skulle sätta av 2% av BNP på försvaret. Detta är dock inte obligatoriskt. Som jämförelse så hade Sverige ca 3% av BNP vid kalla krigets slut och 2013 var det 1,2% eller 42 miljarder. En höjning till 2% skulle ge en hel del medel till vårt försvar även om vi måste skicka nästan en miljard vidare till Nato." Med andra ord så behöver Sverige inte höja försvarsbudgeten. Trupp och material kan stationeras här men omfattningen kan variera. Det är lättare att få utbytesofficerare i olika program genom byråkratin och politiken än att dumpa utrustning för en division soldater. Se på Norge där det under 80-talet var känsligt med utrustning lagrat för en amerikansk marinkårsbrigad/division. Allt brukas samordnas genom respektive lands regering/riksdag samt försvarsdepartement. Man lär också med stor sannolikhet vilja bygga radar/lyssnarstationer om de befintliga svenska inte duger eller behöver förstärkas och kostnad för dessa tas inte sällan helt eller delvis ur NATO's budget. Frågan om Sverige skulle bli indragen i NATO-konflikter är lite mer oklar, från wikipedia: "Kärnan av traktaten är artikel V, som fastslår att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen" Med andra ord så lär de andra medlemmarna bli lite pissed om vi inte stödjer dem när det blir konflikter. Dock så är frågan lite mer oklar om NATO vill gå till angrepp/ingripa i ett icke NATO land...

En intressant bild från en diskussion på PPRuNe (Professional Pilots Network) där man listar flygaktiviteten på samma rutt de senaste 7 dagarna innan nedskjutningen. Det var ganska många som flög över området. Singapore Airlines hade ett plan några minuter efter MH17 på samma rutt så rent teoretiskt var även det inom farozonen.

Finns flera NOTAM som gäller för östra Ukraina, och en speciellt för just det område där MH17 blev nerskjutet. "On 14 July 2014 a new NOTAM was issued specific to the Dnipropetrovsk region. In that NOTAM the eastern edge of Ukrainian airspace was marked as off limits, but the NOTAM also was only applicable for FL260 – FL320 meaning for operations between 26,000 and 32,000 feet. The Boeing 777-200 operating as MH17 was approaching the specified area for this NOTAM but was flying at FL330, above the restricted space. It was not violating the NOTAM restrictions at that time." Så ett antal flygbolag fortsatte att flyga medan andra flög runt. MH17 flög på 33000 feet och flygförbudet gällde bara mellan 26000 till 32000 feet, så MH17 hade en säkerhetsmarginal på 1000 feet eller 304 meter. Dessutom var man som sagt inte inne i det område som ansågs osäkert vilket nog får anses vara en felbedömning av de som släppte denna NOTAM... Källa: http://blog.wandr.me/2014/07/notam-malaysia-airlines-mh17/ Det är inte ovanligt för civilt trafikflyg att flyga över konfliktområden men man brukar då ha restriktioner på hur lågt man får flyga just för att undvika att bli beskjutna. I fallet med MH17 var tyvärr de vapen som fanns tillgängliga så avancerade att ingen gick säker även om man flög på "godkänd" höjd. Tvivlar dock att Putin och hans separatister med avsikt skulle skjuta ner ett civilt trafikplan då det blir ett j-vla liv runt detta utan man får nog tyvärr se det som en väldigt otursamt exempel på fog-of-war och den mänskliga faktorn.

Ett vanligt BUK batteri består av två transporter erector launcher and radar (TELAR) som kan bära 4 missiler vardera. Tillkommer ett omladdningsfordon transporter erector launcher (TEL). Varje TELAR har en eldledningsradar med begränsad spaningskapacitet på fordonet och man brukar normalt behöva en riktigt spaningsradar som kan peka in eldenheten i form av en target acquisition radar (TAR). Rent krasst skulle separatisterna kunna ha haft enbart en TELAR men då har man i princip varit tvungen att vara beredd att skjuta mycket fort när man får in något på radarn och det kan kanske förklara varför detta hände, man fattade beslut i "stridens hetta" och tänkte sig inte för. "The radar fitted to each TELAR, referred to as the 'Fire Dome' by NATO, is a monopulse type radar and can begin tracking at the missile's maximum range (32 km/20 mi) and can track aircraft flying at between 15 m and 22 km (50 to 72,000 ft) altitudes." Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Buk_missile_system Sedan så kan man ju tycka det var vansinne att tillåta civila trafikplan över ett område där det skjutits ner stridsplan/militära fraktplan flera gånger just med avancerade missilsystem.

1997 så ansåg United States Government Accounting Office (GAO) att kostnaden för en Nimitz-klass hangarfartyg var: Construction Costs - $4.5 billion Mid life overhaul Costs - $2.3 billion Operating and Support Costs - $14 billion Other Costs - $1 billion Total Average Cost - $22 billion each Källa: http://historical.whatitcosts.com/facts-aircraft-carrier-pg2.htm 2013 sjösattes USS Gerald R. Ford efter 12 års konstruktion och hon beräknas ta i tjänst 2016. Kostnad för enbart skeppet är i runda slängar 13 miljarder dollar... Källa: http://rt.com/usa/us-navy-ford-carrier-507/ Tillkommer frågan var Sverige skulle använda ett hangarfartyg? Östersjön är ju så litet och vi har dessutom som redan sagt Gotland där som osänkbart hangarfartyg

Angående bärgningsversionen av Centurion så borde det vara "fästpunkten" för den trästock man fraktade för att trycka andra fordon som fastnat framåt. Källa: Sidan 35 i Ospreys bok New Vanguard nr 68 Centurion tanks 1943-2003 Känns dock som att en trästock borde splittras om man försöker pusha något tyngre än en vanlig bil.... men de hade ju vinsch och taljor som klarade upp till 90 ton.

Ett klassiskt exempel på att man inte kontrollräknat samt har dåliga kvalitetsrutiner. En annan aspekt är att så kallad kunskap som sitter i väggarna nu är bristvara på en del ställen då ledtider för att designa och bygga fartyg i en del fall blir allt längre. Skulle dock inte vilja vara med på första provturen av en ubåt... Neptun fick problem under sin provtur 1981 då all el slogs ut under snorkling och resulterade i att man sjönk mot botten samtidigt som vatten trängde in i akterskeppet. Nöd-blåsningen gav inte avsedd effekt och man sjönk med 65 graders lutning mot botten och hamnade där i någorlunda upprätt läge. Då visade sig att man kunde blåsa ballasttankarna som avsett och åter komma till ytan. Problemet var tydligen att ballasttankarna var konstruerade på sådant sätt att de inte tömdes ordenligt vid stora trimvinklar. Man modifierade systemet efter detta på alla tre Näcken ubåtar.