Search the Community

Kulspruta M/36 + Gunny =)

Flyg- och militärmuseet Teknikland ligger ca 1 mil söder om Östersund vid det gamla krigsflygfältet Optand som ännu är i drift om än i civil regi. Museet skildrar 300 år av militärhistoria från Armfeldts karoliner till Kalla krigets dagar. Under 2016 är Teknikland öppet 26 juni till 21 augusti. Museiutställningarna är uppdelade på fyra byggnader. I Kronan finns reception, café och föreläsningssal. I Garnisonen kan en prova på att gå Karolinernas dödsmarsch, spionera på ett tidstypiskt hotellrum från Kalla kriget, läsa om spioner och kurirer som passerade över norska gränsen under andra världskriget och titta på allt från sablar till pvrobot. I Garaget finns en uppfinnarverkstad för barn och unga (KomTek), LEGO-utställning med både ninjor och det fiktiva Slaget om Gotland, Jämtlands första TV med mera. I Flyg- och lottamuseets lokaler finns flygplan från andra världskriget fram till modern tid inklusive Sveriges officiella Viggen-centrum. Mellan byggnaderna står terrängbilar, haubitzar, kanoner, mösare, Bofors 40 mm akan och en Pbv 401:a. I Östersund med omnejd fanns på sin tid Norrlands artilleriregemente, A4, Jämtlands fältjägarregemente, I5, Jämtlands flygflottilj, F4, samt Arméns Tekniska Skola (ATS). Bakom museet står Stiftelsen Jamtli, Militärmuseiföreningen i Jämtlands län, Jemtlands fältartillerister, Jemtlands radioamatörer, Järnvägsmuseiföreningen i Jämtland, Jemtlands veteranbilklubb och Svensk flyghistorisk förening.

Bakgrund Sveriges försvar genomgår ju just nu en ganska stor omvandling. Från ett stort invasionsförsvar med värnpliktiga som grund till ett mindre men vassare yrkesförsvar. Med detta följer en total revision på personlig och gruppmateriel. Nya, bättre stridsvästar,kroppsskydd, fordon, bildförstärkare, gruppradio, värmekameror och en hel del annat. Detta kostar ju självklart en hel del pengar men samtidigt så blir även soldaterna mångfalt dyrare att utbilda vilket gör dessa kostnader försvarbara. Till och med nödvändiga. Samtidigt satsas en hel del på att ge soldaterna tillgång till skyddade transporter och nästan alla förband idag nyttjar splitterskyddade fordon (förutom HV förstås) vilket också påverkar hur förbanden används taktiskt. Den äldre doktrinen var ju att infanteriet främst stred genom eldöverfall och fordonen användes främst för transport och inte som en vapenplattform. Vissa undantag som till exempel stridsfordon fanns förstås. Idag går ju trenden mot att fordon allt mer används som understöd åt infanteriet, lite som IKVn ursprungligen var tänkt att användas. Det kan ju diskuteras i leda ifall en TGB 16 går att nyttja i den rollen eller ej men vi ser ändå en stark trend mot att splitterskyddade fordon utgör egna eldenheter under strid och inte bara för transport. Denna trend är ju relativt ny för Sveriges del men har funnits länge hos många krigsmakter såsom USA och Tyskland. Någonting man omedelbart noterar när man studerar doktriner och taktik hos andra länder är att Sveriges fordon är kraftfullt underbeväpnade i jämförelse med t.ex. USA och Storbritannien. Som jag ser det så hänger detta ihop med att man ser, framförallt splitterskyddade fordon och helikoptrar, som vapenplattformar tänkta att fungera som effektiva eldenheter för infanteriets strid. Och med den ökade kostnaden för soldater och personlig utrustning så anser man att den ökade kostnaden för understödsvapen är underordnad kostnaden för skadade och döda. I Sverige så är ju KSP 58 den huvudsakliga beväpningen på allt ifrån TGB 20 till HKP 16. Inget ont om KSP 58. Den är utmärkt på trupp och även som understödsvapen på fordon men användningsvidden är ju också ett arv från invasionsförsvarets glada dagar där gruppens vapensystem även användes på fordonen. Men dess effektivitet som huvudbeväpning på en vapenplattform är tveksam och den saknar även förmåga att snabbt ge eldöverlägsenhet vid till exempel eldöverfall. Frågeställningar Med denna bakgrund, finns det behov av anskaffande av tyngre understödssystem på gruppnivå? Finns det sådana planer inom FM? Vad skulle ni vilja se för understödsvapen i framtidens skytteplutoner? Diskussion Jag anser att följande vapensystem bör anskaffas i större mängd: KSP 88 Bör vara huvudbeväpning på största delen av alla FMs fordon. Anledningen till detta är att den är vida överlägsen KSP 58 när det kommer till att bekämpa motståndare på längre avstånd och helikoptrar. Dessutom så kan den påverka fientliga splitterskyddade fordon till skillnad från KSP 58 som enbart retar upp dem. GRSP GRSP ger en betydligt större chans till snabb eldöverlägsenhet vid eldöverfall. Den kan även användas till regelrätta understödsuppgifter såsom nedhållande vid anfall. Den kan även användas till bekämpning av nedgrävda fiender där GRG inte hinner gruppera/har andra uppgifter/inte finns på plutonen. Granattillsats Samtliga grupper bör tilldelas granattillsatser. Utöver detta bör fler ammunitionsalternativ köpas in såsom lysgranater, IR-lysgranater, rökgranater för målmarkering, hagelpatroner (för inbrytning) och distansbatonger. Jag anser att följande vapensystem bör nyanskaffas: M134 Minigun Framförallt som beväpning till våra helikoptrar men även för förband där behov finns på andra fordon till exempel Stridsbåt 90. Mk 49 Striker Modern GRSP med programmerbar ammunition. Jag ser inte behov av några stora mängder men för SOG och dylikt. Om man kombinerade denna med Vapenstation 01 så skulle det ge ett extremt effektivt system för bekämpning av trupp. AT4 CS Förklaring behövs knappast Modern ammunition till GRG Jag lägger detta under nyanskaffning då kostnaden blir såpass stor. GRG är ju ett gediget vapen med stor spridning i dagens FM. Tyvärr är ammunitionen knappast den modernaste. Framförallt efterfrågar jag FFV651 för bekämpning av lätt bepansrade fordon på långa avstånd, FFV751 för bekämpning av moderna stridsvagnar samt HEAT 655 CS för att användas i slutna utrymmen. Så vad säger ni? Bör FM prioritera beväpning på fordon eller duger KSP 58 bra i dagsläget? Observera att personliga eldhandvapen diskuteras i andra trådar samt att jag enbart vill diskutera "personliga" vapensystem (och främst fordonsbeväpning), inte mer kvalificerade system såsom pansarvärnsrobotar och dylikt. Tillägg Vapensystemen jag räknar upp skall ses som exempel och inget annat. Om det finns bättre/billigare/mindre/coolare system på marknaden spelar mindre roll. Principen är det viktiga ;)

Flera av er har säkert sett på dokumentärer från krig (exempelvis Vk2) hur man skjuter med ksp på extremt långa avstånd, flera tusen meter med ordentlig elevation och hög projektilbana. I princip är det nära d-max man nyttjar. Detta tycks ha varit en taktisk filosofi som användes i krig, troligen från sent 1800-tal och ända t.o.m. Vk2, kanske t.o.m. även in på 50-talet. Jag har hört talats om kompanivis eldgivning med gevär på detta sätt och även sett klipp i dokumentärer där sådana skjutningar sker med ksp. Många gevär och kulsprutor tillverkade fram till 30-talet hade extra sikten för detta i form av en skena som fälldes upp med en i höjdled justerbar del för olika avstånd, liknande de som idag används till granattillsats. Några frågor: -Är det någon som känner till någon historia bakom, hur man kom på idén, vem, när man började respektive slutade med detta? -Vad kallas denna typ av eldgivning? -Vet någon som vet om det finns någon dokumenterad effekt av sådan eldgivning?

Är det någon som känner till denna mytiska apparat för att snabbt banda band till 58an? Har bara sett videos och hört myter om denna pryl. Finns den på M-Nummer? Finns den alls att hitta idag?

I nya Arménytt står det om testplutonen på I 5 som bland annat är beväpnade med KSP 58C. Vad är det som skiljer denna från den gamla Bertilversionen? De trådar som tidigare behandlat ämnet KSP 58C handlade mest om vagnsmonterad beväpning, startar därför en ny tråd. /Aron