Perman

Faktum är jag ändrade mitt svar under tiden som du uppenbarligen postade ditt, så jag såg inte ditt svar förrän jag hade lagt in mitt. Kanske borde jag ha uppdaterat sidan innan jag postade det ändrade svaret, men tänkte inte på att göra det. Lämnar frågan fri eftersom jag inte kan bevaka. /Per

Jag gissar att det är en brasiliansk ubåt av Tupi-klass eller tysk typ 209/1400 Mod 3. /Per

Thailand är faktiskt ingen ny ubåtsnation. Fyra små kustubåtar på 370 ton sjösattes 1936-37 i Japan för den thailändska marinen, och de överlevde ända till mitten av 50-talet. Elaka tungor hävdar dock att det var för att de nästan aldrig gick till sjöss /Per

Alla svenska korvetter är ju idag bestyckade med 4 st 400 mm torpedtuber för ubåtsjakttorpeder av typ tp 45. Nån som vet om Stockholm- och Göteborgsklasserna medför några extra torpeder utöver de fyra som normalt finns i tuberna? Är det överhuvudtaget möjligt att ladda om dessa till sjöss? Hur är det med Visbyklassen? Där borde man väl ha plats för extra torpeder. /Per

Tackar! Man måste tydligen beställa dessa äldre nummer, men jag ska kolla på stadsbiblioteket om dom inte finns där först. /Per

Jag har alltid undrat varför Marinen sålde det stora sjömätningsfartyget Johan Nordenankar. Hon levererades 1980 men såldes redan 1998 till Norge för 55 miljoner kr. Vad jag vet så var hon fortfarande bemannad av Marinen vid detta tillfälle, men det kanske var Sjöfartsverket som sålde henne? Uppenbarligen behövdes hon inte som sjömätare längre, vilket jag har lite svårt att förstå. De två sjömätare som finns idag är ju relativt små i jmf med Johan Nordenankar. Man tycker ju att när det gäller ett sådant relativt ungt och kapabelt fartyg så borde det ha funnits intresse att bygga om henne till t ex stödfartyg för Marinen. statsfartyg.se: Johan Nordenankar /Per

Visst är f.d. HMS Barösund, eller Barsund som hon uppenbarligen heter numera efter att ha blivit ombyggd till lustjakt. Du såg nog bilden här : fallrepet.se: HMS Barösund (MUL 19) / Barsund (där jag lånade den med tillstånd) Sällan roligt att se, men Barsund verkar väl ändå vara en av dom mer lyckade ombyggnaderna av f.d. militära svenska fartyg. Andratenor äger frågan igen! /Per

Det kan Belos också. Det skulle inte förvåna mig om även Trossö kan det. Även Visborg kan bunkra helikoptrar, i alla fall Vertolhelikoptrar. Så vitt jag vet så går detta till så att Vertolen sätter ned framhjulen på landningsplattan och hovrar med resten av helikoptern i luften utanför plattan under tankningen. Kan tänka mig att man även tankade från de större isbrytarna på liknande sätt (på den tiden när dessa tillhörde Marinen). Jag har även läst någonstans på mil.se att helikoptrar kan tanka även från Trossö, men kan tyvärr inte hitta detta just nu /Per

Visst är det en MULa eller minutläggare! Det kanske inte var så svårt att gissa Nu är frågan bara om det är nån som kan gissa vilken MULa det är frågan om. /Per

Ok, här kommer en nästan lika lätt fråga (vi måste ju hålla quizzen vid liv ). Vad hette då detta fartyg i kronans tjänst? Jag vill ha fartygstyp, namn och idnr. /Per

Finska minutläggaren och skolfartyget Keihässalmi, byggd 1957 och tagen ur tjänst 1994. Idag museifartyg på Forum Marinum i Åbo. Wikipedia. Keihässalmi (minläggare, 1957) Forum Marinums info om Keihässalmi /Per

Den dummaste order jag någonsin fått måste vara när jag gjorde lumpen på P 18 1970-71 som pansarskyttegruppchef och min pluton skulle anfalla tillsammans med en pluton strv Centurion (102:or?). Vi skulle åka uppsuttna på bakpansaret på stridsvagnarna och sedan hoppa av och storma, och det var skarp ammo som gällde (dock inte för strv). När vi skulle göra uppsittning så beordrades vi även att göra mantelrörelse, något som orsakade stor upprördhet bland alla. Vi frågade varför eftersom det uppenbarligen vore fullkomligt livsfarligt att sitta ihopträngda bakpå en krängande Centurion med en patron frammatad i patronläget. Hur lätt skulle inte säkringen kunna häkta tag i nåt så att Ak 4:an osäkrades? Men nej, vi skulle göra mantelrörelse och mata fram en patron så att vi var eldberedda direkt efter att vi hoppat av. Till bilden hör också att man har nästan inget att hålla sig i bakpå en Centurion, och det finns glödheta avgasrör som man kan bränna sig på. Eftersom en hand går att hålla bössan så har man bara en hand över att försöka greppa nånting att hålla sig. Precis innan vi äntrade upp på stridsvagnarna så kom dock alla snabbt överens om vi inte skulle göra mantelrörelse (dvs. enbart sätta i magasinet med skarp ammo), oavsett vad befälen sa. Det hela avlöpte sedan utan incidenter, men det var en ruggig upplevelse att sitta bakpå dessa krängande monster. /Per

Jag vet inte om jag är för pessimistisk, men kan den svenska styrkan verkligen göra någon reell nytta i de somaliska farvattnen när den saknar helikoptrar? På mig verkar det i alla fall som om det är helikoptrarna som varit avgörande för att förhindra kapningar allt sedan världens flottor började engagera sig, åtminstone i de allra flesta fallen. Förresten, kan utländska helikoptrar som deltar i samma uppgift tanka från de svenska fartygen? (jag vet att svenska hkp kan det) Foto: Försvarsmakten /Per

Det var HMS Barham 1941 i Medelhavet. Ok, då mindes jag fel. Tack för infon! /Per

Sänkningen av Szent Istvan Viasat History visar sänkningen av Szent Istvan i eftermiddag: Dokumentären visas även i repris på samma kanal kl 00.00-01.00 söndagen den 1 mars. Den borde väl visa den berömda sekvensen när slagskeppet kapsejsar och slår runt helt och hållet, och sedan exploderar? /Per

Troligtvis ja... Varför utrustas visa fartyg som ex. Trossö med bara tung kulspruta. Det kan inte vara av utrymmesskäl. Varför utrustas de inte med oerlikon kca 30 mm som satt i viggen. Den duger ju till andra fartyg i världen från 20 mm-35 mm. Vapnet ska också var mycket bra enligt bedömmare? Kanske därför att Trossö endast ska tjänstgöra som stödfartyg för korvetterna och därför endast behöver kunna försvara sig mot ev. attacker? Till detta duger nog TKSP. /Per

Jag har uppfattat rapporteringen om incidenten i olika media som att kollisionen skedde i låg eller t o m mycket låg fart? /Per

Vad är skillnaden? Huvuduppgiften kommer väl att vara att skydda mattransporterna till Somalia och sekundäruppgiften att skydda sjötransporter, eller har jag missuppfattat det hela? /Per

Vi ska dock inte glömma att en handfull Royal Marines, under slaget om Sydgeorgien 1982, satte en argentinsk korvett på över tusen ton (betydligt större än en Stockholms korvett alltså) ur spel med några välriktade granater från ett 84 mm Carl Gustaf grg. En av granaterna ska bl a ha träffat fundamentet till 100 mm kanonen på fördäck och på så vis satt denna ur funktion. Den argentinska korvetten tvingades till sist dra sig ur striden och försvann med slagsida. /Per

Det är inte mer än drygt fyra månader sedan den förra branden i en upplagd ubåt på Karlskronavarvet: Ubåt brann på varvet /Per

Ok, här kommer det rätta svaret! Det är alltså den sydkoreanska marinen som har modifierat antiubåtsgranater av Hedgehog-typ från gamla Gearing-klass jagare som tagits ur tjänst, och nu använder dem som vanliga sjunkbomber på sina patrullbåtar. Andratenor gissade rätt på Hedgehoggranater så frågan är hans! /Per

Det var väl en stor Finlandsfärja som blev i det närmaste totalt utbränd när den låg på ett varv i Stockholm (tror jag det var)? I det fallet så tror jag det var svetsningsarbeten som startade den häftiga branden. Jag tvivlar på att alla fartygets brandsläckningssystem är aktiva i en ubåt när den ligger på varv i en docka och det inte finns någon ombord. /Per

Dramatisk brand i ubåt på varvet Från Blekinge Läns Tidnings nätupplaga: Man undrar ju som sagt var vad som kunde ha hänt om inte automatlarmet fungerat. /Per

Det var sannerligen nyheter! Låter nästan otroligt att Trossö ska förses med CETRIS. Ang. ev. pansar för ksp-positionerna så kanske det blir nåt i stil med detta ombord på HMS Brocklesby: Stor version Foto:Flemming Sørensen Kan man inte ta med ett minimiantal av 2 robotar per fartyg för alla eventualiteter, ungefär som patrullbåtarna brukade ha tror jag? Jag förstår att man måste ha plats för extra båtar och annat, men helt utan robotar? Finns det nån info ännu om hur korvetterna ska ta sig till indiska oceanen? Kommer dom att gå för egen maskin, eller transporteras på ett 'heavy lift ship'? Kroaterna köpte ju två finska robotbåtar av Helsinkiklassen billigt nyligen och dessa transporterades på fartyg. Men FM kanske väljer fattigmansalternativet att dom får gå dit för egen maskin? Blir det inte ett väldigt slitage på maskineriet i så fall? /Per

Att en Tp84 skulle bort efter AMP (Avionics Modernization Program) har varit bestämt sedan många dokument bort. Vi kommer att förfoga över 7st Tp84 där 5st av dessa är utrustade med VMS. Sedan har vi köpt 500 timmar per år i SAC i ett flertal år framöver. Transportflygenheten (alla 8s Tp84) klockade 3600 flygtimmar för år 2001, fördelat som 46% utrikes och 54% inrikes. Det blir i genomsnitt 450 timmar per Tp84/år, Så lite slarvigt kam man säga att vi köpt oss 1st C17 i ett par år framöver. Är inte 841 Europas äldsta Herkules fortfarande i tjänst? Har för mig det i alla fall. Det kanske inte är så_ konstigt om man nu vill ta ett 43 år gammalt flygplan ur tjänst... HMS Carlskrona torde väl tyvärr vara dödsdömt nu när HMS Orion föreslås livstidsförlängas för att sedan ersättas av ett nytt signalspaningsfartyg 2014. Jag förmodar att man menar ett nybyggt fartyg här. Lite märkligt att man vill behålla två st 24 år gamla korvetter (Stockholm och Malmö, som från början egentligen bara är modifierade robotbåtar), samtidigt som man vill skrota två st blott 12-13 år gamla minröjningsfartyg (Styrsö och Skaftö, som är moderna och t.o.m. stealth-anpassade). /Per