Jump to content

Recommended Posts

  • Replies 77
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Gör man detta med en seriös ambition och riktiga granatkastarplutoner så ska jag banne mig åter söka mig till Hv.

Förra veckan fick jag chansen att fråga rikshemvärnschefen om detta och hans svar var att det kommer att genomföras försök under 2014/15 på två platser (ännu ej bestämda). Försöken ska syfta till att

Till hösten så ska vi på 92. Artilleribataljonen skjuta GRK tillsammans med Hemvärnet. Var jag har förstått så handlar det främst om att Hemvärnet ska få träna på att eldobservera. Jag vet inte vad ma

Gotland och Lv6 blir det

 

 

 

 

Enligt info jag fått skall Hemvärnet genomföra prov på två täter på 12cm grk.

8:or har inte nämnts.

 

Gotland och Dalarnas Hemvärn. Utbildas på LG. Vad jag har hört.
Link to post
Share on other sites

Gotland och Lv6 blir det

 

 

 

 

Enligt info jag fått skall Hemvärnet genomföra prov på två täter på 12cm grk.

8:or har inte nämnts.

Gotland och Dalarnas Hemvärn. Utbildas på LG. Vad jag har hört.

 

Det planeras iaf för det i Dalarna.

Link to post
Share on other sites
  • 2 weeks later...

Okej, finns det några skrivelser i ämnet eller någon form av verksamhetsuppdrag som kan utgöra källor till var detta försök ska genomföras?

Någon formell skrivelse med diarienummer har jag inte tillgång till så här på rak arm.

Men det nämns i en blänkare på sidan 7 i senaste numret av Tidningen Hemvärnet:

http://tidningenhemvarnet.se/wp-content/uploads/2013/01/Hemv1305.pdf

Link to post
Share on other sites
  • 3 months later...

Kul att det börjar hända saker på GRK fronten :clap: .

 

Men jag undrar hur man har tänkt angående bekämpningshotet, en av anledningarna till att använda GRK grupperade ombord på fordon är ju att minska tiderna vid gruppering och omgruppering för att inte bli utslagen av kontra eld.

 

Försvarsmakten beskriver hur: "Med artillerilokaliseringsradarn kan det under gynnsamma förhållanden ta mindre än tre minuter att lokalisera källan till beskjutningen och att bekämpa den."

 

Om bekämpningshotet är så högt som nämt ovan, vilket den kan vara då fi som behöver bekämpas med GRK torde vara kvalificerad och således ta med ArtlokRR i sitt anfallet. Så kommer skjuttiderna bli väldigt korta med mycket frekventa omgrupperingar och få möjligheter till eldregleringar.

Link to post
Share on other sites

Nyckeln till granatkastarförbands överlevnad på stridsfältet ligger i snabbhet och i att alltid uppträda växelvis med två granatkastarplutoner. Annars blir det, om Fi har sådana resurser, ett eldöppnande och sedan står bataljonen utan understöd resten av kriget samtiigt som bataljonschefen har en logistisk sjukvårdsmardröm på halsen.

Eftersom man bara testat en pluton i taget ännu så ser jag det än så länge bara som en utvärdering.

Link to post
Share on other sites

I den bästa av världar så hade jag gärna sett att hemvärnet hade utrustning och uppgifter som motsvara National Guard. Men då vi varken är där idag eller inom en överskådlig framtid så tycker jag att man måste anpassa sig efter den uppgift man faktiskt har, inte efter den jag önskar att man hade. Då måste man fundera kring vad som går att genomför på ett bra sätt utifrån rådande förutsättningar, inte efter idealiska förutsättningar.

 

Personligen så tycker jag det är lite underligt att man väljer 120 mm GRK framför 81 mm GRK. Det är helt klart en betydligt mer kapabel pjäs och med Strix så tillför den också förmågan att bekämpa hårda mål. Jag har dock fått förklarat för mig att Strix är förhållande besvärlig att skjuta och rätt avancerad jämfört med vanlig dum ammunition. Kommer man kunna få upp Hemvärnsförbanden till den nivån att Strix blir möjligt. Annars minskar nyttan med 120 mm varianten. Den är dessutom en tyngre pjäs med betydligt tyngre ammunition vilket större större krav på logistiken. En 81 mm GRK kan man lasta i i vilket fordon som helst, ta med tillfots från FAP och gruppera förhållandevis obehindrat. En 120 mm GRK är vad jag förstår fordonsdragen och måste köras hela vägen fram till grupperingsplatsen. Om vårt eget artilleri och 120 mm GRK på manöverbataljonerna håller igång så ser jag det inte som otroligt att fienden väljer att försöka bekämpa dessa innan man börjar jaga Hemvärnets 81 mm GRK. Något som jag skulle föredra om jag var på ett förband helt uttan splitterskyddade fordon.

 

Vad det gäller effekt i målet så är det en fråga om vad man förväntar sig att få skjuta på. Ett återkommandde uttryck i TOEM är "mot oskyddad motståndare, motståndare med kroppskydd, oskyddade eller lätt bepansrade fordon. Ur det perspektivet så tycker jag att 120 mm låter lite i överkant. 81 mm ger god verkan mot de tre första kategorierna och viss verkan mot den fjärde. Jag ser det inte som troligt att Hemvärnet behöver använda GRK för att slå mot en fiende som haft tid att befästa sin position till sådan grad att tyngre artilleri behövs, om så är fallet så tror jag att samarbete med andra förband är en bättre lösning. 81 mm GRK räcker också till att understödja eldöverfall mot fiendens underhåll eller understödja försvar av egen förläggning. Car Dai shan minns nog vår övning förra året då vi hade försvar av förläggning med GRK-skjutning mot mål inom synhåll från eldställningarna. Hade varit intressant att få skjuta direktriktat eller i varje fall korrigera elden direkt.

 

Oavsett så är det många bitar utöver pjäsen som måste stämma för att man ska få en tillräckligt stor effekt för att det ska löna sig. De flesta har Car Dai shan nämnt en sida länge bak så det ska jag inte orda mer om. Jag kan bara konstatera att det krävs en ganska hög lägsta nivå för att få någon som helst effekt ur GRK, där till kommer de krav som respektive pjäs ställer.

Edited by LoveMachine
Link to post
Share on other sites

Undrar vilket som är mest lämpat för hemvärnet.

 

81 mm grk med räckvidd ut till 5,9 km

 

120 mm grk med räckvidd ut till 9 km.

 

Längre räckvidd ökar handlingsalternativen, men är det tillräckligt med tanke på ökad vikt på pjäs och ammunition.

 

 

Enligt Soldf hemsida så går det utmärkt att placera grk på bakvagnen på BV206, Ett sätt att lösa transport frågan.

Link to post
Share on other sites

Med allt tjafs om få eldrör som desutom är fredsgrupperade på ett och samma ställe.... Så är det en ganska rejäl ökning utav eldrör per kvadratkilometer Sverige får om varje HVkompani får X antal 120mm rör.

Man höjer tröskeln och ambitionen ganska mycket och det behöver en framtida FI räkna med, ovasett om han kommer med en hel armé eller bara ett kompani.

Link to post
Share on other sites

Nu kan vi på allvar lösa en del av våra uppgifter.

Den enda begränsningen är fler 30-bilar och soldater som gjorde värnplikt på GRK.

Tufft att nyutbilda samtliga i försöket, och vid uppstarten av GRK-plutonerna om försöket faller väl ut.

Edited by hajjper
Link to post
Share on other sites

Ifall motståndaren har kvalificerad förmåga för artilleribekämpning är han nog en för hård att knäcka för hemvärnsbataljonen, med grk eller ej.

 

Ja, exakt så är det.

 

 

Nu kan vi på allvar lösa en del av våra uppgifter.

Den enda begränsningen är fler 30-bilar och soldater som gjorde värnplikt på GRK.

Tufft att nyutbilda samtliga i försöket, och vid uppstarten av GRK-plutonerna om försöket faller väl ut.

 

Det blir intressant att se hur dom ska locka folk till framtida GRK-plutoner. Som det är nu så verkar det ha gått ut SMS och erbjudanden till alla som har tjänstgjort inom artilleriet och grk-plutonerna. Min utbildning som är relevant för GRK är ju 10.5 haubits, i bandkanonen så var det ju en något lättare uppgift att rikta och skjuta av pjäsen.

Link to post
Share on other sites

Det är eldledare och allt annat som behövs som är intressant. Har man skjutit iväg något grövre än 8cm är man klart intressant för försöket.

 

Minns eldledarna på A8, var ju kanske inte riktigt jägarklass på utbildningen i hårdhet men det var nog inte långt ifrån. Har för mig att det var ungefär samma krav på att man ska klara sig själv i ett visst antal dagar.

 

I princip så kan ju dock vem som helst eldleda om dom rätta verktygen finns, men en dedikerad eldledarpluton inom hemvärnet känns kanske lite utanför deras utbildningsmöjligheter?

Link to post
Share on other sites

Minns eldledarna på A8, var ju kanske inte riktigt jägarklass på utbildningen i hårdhet men det var nog inte långt ifrån. Har för mig att det var ungefär samma krav på att man ska klara sig själv i ett visst antal dagar.

 

I princip så kan ju dock vem som helst eldleda om dom rätta verktygen finns, men en dedikerad eldledarpluton inom hemvärnet känns kanske lite utanför deras utbildningsmöjligheter?

 

Ja, det finns ju flera befattningar som kommer behöva mer än 8 dagar.

Frågan är ju hur man tänker sig att organisera eldledarna, för bästa effekt med den skjuttid som man har behövs personal med erfarenhet. Grupperna bör ju delta vid exempelvis Fire fox och andra e-grupps utbildningar i FM.

 

Spontant bör ju en e-grupp finnas på varje kompani. Med förtätning på Hv-und som kan bedriva spaning och mål uttag på längre avstånd från objekt.

 

Länk till Dalregementsgruppen om GRK försöket

Edited by Car Dai shan
Link to post
Share on other sites

Det jag funderar på lite är hur man i framtiden gör med försörjningen. Som det är nu ska man ju rekrytera GUad pjäspersonal och eldledning. Det är väl bra och allt sånt, men frågan är hur lång den "gruvan" är rent tidsmässigt möjlig att rekrytera ur.

 

Så hur löser man frågan med att försörja förmågan med personal, om man nu väljer att fortsätta efter försökstadiet och faktiskt trycka ut detta i organisationen?

Link to post
Share on other sites

Det jag funderar på lite är hur man i framtiden gör med försörjningen. Som det är nu ska man ju rekrytera GUad pjäspersonal och eldledning. Det är väl bra och allt sånt, men frågan är hur lång den "gruvan" är rent tidsmässigt möjlig att rekrytera ur.

 

Så hur löser man frågan med att försörja förmågan med personal, om man nu väljer att fortsätta efter försökstadiet och faktiskt trycka ut detta i organisationen?

Delvis hoppas man väl på mirakeluniversallösningen att GSS-personal som slutar ska gå med i hv men får jag gissa fritt så blir det nog en KMU-lösning.

Link to post
Share on other sites

Försvaret klarar av att utbilda eldledare av god kvalitet i dag, likaså grk plutoner är inget nytt inom försvarsmakten. Och Hemvärnet är en del av försvarsmakten.

 

De årliga kontrakten är till för att vidmakthålla förbandens färdigheter, för att utbilda personal till en befattning finns det kursverksamhet som varierar i längd beroende på tjänsten.

 

 

Hur lång tid tar det att utbilda personer med rätt förutsättningar till grk tjänst och eldledare? Allt annat kan tas bort eftersom rätt person redan har det.

Link to post
Share on other sites

Det är inte svårt att bygga om BV206 till att bära grk på bakvagnen. En enkel lösning för att snabbt kunna förflytta sig efter skott.

Har sett att Norrmännens lätta bataljoner har, precis som du säger, satt granatkastarna på bakre vagnen på Bv206. Dock TROR jag att de var 8cm kastarna.

Link to post
Share on other sites

 

 

 

Det är inte svårt att bygga om BV206 till att bära grk på bakvagnen. En enkel lösning för att snabbt kunna förflytta sig efter skott.

 

Har sett att Norrmännens lätta bataljoner har, precis som du säger, satt granatkastarna på bakre vagnen på Bv206. Dock TROR jag att de var 8cm kastarna.
Finland har 120 mm GRK på finska bandvagnar (Sisu/Patria).

 

 

 

 

http://tinyurl.com/967nh29

Link to post
Share on other sites

 

 

 

Det är inte svårt att bygga om BV206 till att bära grk på bakvagnen. En enkel lösning för att snabbt kunna förflytta sig efter skott.

Har sett att Norrmännens lätta bataljoner har, precis som du säger, satt granatkastarna på bakre vagnen på Bv206. Dock TROR jag att de var 8cm kastarna.
Finland har 120 mm GRK på finska bandvagnar (Sisu/Patria).

 

 

 

 

http://tinyurl.com/967nh29

 

Är de satta på släp eller i stridsutrymmet för soldater? Eller menar du AMOS-tornet med två pipor kanske?

Link to post
Share on other sites

Är de satta på släp eller i stridsutrymmet för soldater? Eller menar du AMOS-tornet med två pipor kanske?

Som bilderna visar skjuter man direkt från bakvagnen. Det har inte att göra med AMOS. Bakvagnen är alltså inte för manskapstransport.

 

(Idiotöversättning på webben är nästan ofattbar men man torde kunna läsa översättningen i denna fråga, om man bemödar sig att öppna linken jag postade (o. översätta sidan).)

Edited by adam7
Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By Perman
      Cornucopia:
       
       
      BREAKING: Amerikanska Gröna baskrarna stationerade heltid i Sverige - tränar hemvärnet i gerillakrigföring mot rysk ockupation
      (https://cornucopia.cornubot.se)
       
      /Per
    • By madman
      Usa kommer att titta på Nemo systemet för deras Stryker. I artikeln står det för indirekt och direkt eld. Så förmodligen tittar de även på Nemo+. https://www.army-technology.com/news/patria-us-army-feasibility-patria-nemo-mortar-system/
       
    • By mskompass
      Försvarsmaktens föreskrifter om befordran och konstituering säger att för att få graden korpral måste man ha genomgått befordringsutbildning. Jag ska bli stfgrpC i en grupp med specialister ( X befattning) Vilken utav gruppbefälsutbildningarna klassas som befordring utbildning? Och vilka utbildningar måste jag gå Gruppbefäl 1 är en självklarhet.
      Men måste jag gå Gruppbefäl 2 eller hoppar man direkt till gruppbefäl X och måste man gå IKG (Instuktörskurs Grund) Har svårt att hitta info om detta och hade uppskattat svar från nån som har koll. 

      Länk till https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/lagrum/gallande-ffs-2014-/ffs-2019-07.pdf

      Samma fråga ligger även på en annan tråd då jag inte förstod att man kunde välja hemvärnet som tråd utan att komma in på ungdomstråden.
    • By Hanski
      Nyligen har det varit ganska mycket diskussion om Archer-system och raketartilleri på dessa sidor och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att läsa också något om finskt artilleri. Det här inlägget innehåller en kort sammanfattning av dagens finskt artilleri.
       
      AEMI-rapporten 2020 listar följande artillerivaror på Finlands försvarsmakts inventering (https://puolustusvoimat.fi/documents/1948673/2015391/FI_AEMI_2020.pdf/a5b066cf-cd1f-7fec-5213-35fc67b70ae8/FI_AEMI_2020.pdf):
      • (flera hundra - 1000+ st 81 mm bogserad granatkastare, Tampella m/1974). Dessa är inte listade i AEMI-rapporter eftersom de är under 100 mm i kaliber.
      • 18 st. 120 mm självgående granatkastare AMOS
      • 698 st. 120 mm bogserad granatkastare (Tampella m/1992)
      • 471 st. 122 mm bogserad haubits 122H63 (ryska D-30)
      • 34 st. 122 mm lätt raketartilleri system 122RAKH89 (Tjeckiska RM-70)
      • 74 st. 122 mm självgående haubits 122PSH74 (ryska 2S1)
      • 24 st. 152 mm bogserad kanon 152K89 (ryska 2A36)
      • 132 st. 155m bogserad kanon 155K83 och 155K98 (Tampella-modeller, K98 är utrustad med APU)
      • 8 st. självgående kanon K9 “Moukari” (Slägga). Leveranser pågår fortfarande för dessa koreanska kanoner. Finska försvarsmakten har beställt 48 st. med option för ytterligare 48 st.
      • 41 st. 227 mm raketartilleri system 298RSRAKH06 (US M270A2)
       
      Finlands armé krigstidsorganisation består av tre olika typer av trupper:
      1) Operativa trupper som är de bäst utrustade och mest mobila. Dessa trupper består av flera brigader (delvis mekaniserade), några mekaniserade eller motoriserade bataljonstridsgrupper och andra trupper. Supportenheter är delvis organiserade på korpsnivå.
      2) Regionala trupper som normalt är organiserade som bataljonstridsgrupper eller individuella bataljoner. Vissa bataljonstridsgrupper är främst inriktade på (mot) attacker medan andra har en mer defensiv roll.
      3) Lokala trupper med enskilda bataljoner och kompani tar hand om t.ex. punktförsvar. Typiska enheter är t.ex. ”Provinskompanier”, trupper med frivilliga reservister och de motsvarar svenska Hemvärnet-enheter.
       
      Första organisationsnivå som innehåller indirekt eld är på kompaninivå. Varje kompani har vanligtvis 2-3 st. 81 mm granatkastare. Dessa gillades väldigt mycket vid finska försvarsmakten och de första lätta granatkastarna infördes redan på 1930-talet. Lätt granatkastare är lätt att transportera på ett fordon eller till och med till fots, om det behovs. Det tar bara några minuter att sätta den i ett skjutläge och effekten av elden är ganska bra. Nya granatkastare är också mycket exakta. Det viktigaste är att varje kompani alltid har indirekt eld vid deras omedelbara användning. Det finns flera typer av ammunition som HE, rök och belysning.
       
      Det finns vanligtvis ett tungt 120 mm granatkastarkompani på varje bataljon. De flesta granatkastare på de finska försvarsmakterna är fortfarande bogserad. Detta innebär några utmaningar vid elduppdrags: vanligtvis avfyrar granatkastarepluton eller granatkastarekompani bara ett eller högst några uppdrag från samma positioner och efter dessa elduppdrag kommer enheten att byta position. 120 mm granatkastare är i alla fall ganska praktiskt och enkelt att transportera och det tar bara några minuter att få den i körläge. Granatkastarna sprids också på stora geografiska områden.
       
      Vissa enheter på operativa trupper använder det självgående AMOS-granatkastaressystemet. Med dubbla eldrör och Patria AMV-vagnar är dessa mycket effektiva vapen. Varje fordon har positioneringssystem och moderna artilleriräknare och elduppdrag kan startas på några tiotals sekunder från uppdraget.
       
      Regionala bataljonstridsgrupper har normalt en infanteribataljon och en artilleribataljon med 122 mm bogserade haubits. 122H63 är ett lätt och praktiskt vapen som kan skjuta på hela 360 graders område. Dessa är i alla fall ganska gamla vapen med begränsat räckvidd och effekten av 122 mm granat är eller ska bli otillfredsställande. Det kommer att vara en bra fråga hur dessa haubitsar kan ersättas mot de finska försvarsmakterna någonstans 2030-talet. Haubitsar är utrustade med positioneringssystem och de fungerar vanligtvis spridda i ett stort geografiskt område.
       
      Operativa enheter har de mest mobila artillerienheterna med 122PSH74 och K9 självgående kanoner. Dessutom skulle flera 155 mm bogserade eller APU-utrustade kanonenheter ge extra indirekt eldstöd till dessa trupper.
       
      Raketartilleri och några av de bogserade 152 eller 155 mm kanonerna hålls på armékorpsnivå. Dessa kommer att utgöra det mest effektiva eldstödet för de viktigaste strider.
       
      Finsk K9 ger eldstöt på Rovajärvi skjutfält.

    • By Perman
      The Swedish Army’s new Mjolner twin 120 mm mortar system is expected to undergo firing trials
      Forty Swedish Army CV90 infantry fighting vehicles will be equipped with the Mjolner system:
       
      Sweden’s twin 120 mm mortar system takes shape
       
      /Per
×
×
  • Create New...