Jump to content

Recommended Posts

Är förvånad över att det inte blivit en tråd om att det gått ut en förfrågan om att genomföra organisations- och materielförsök med GRK i Hemvärnet under 2014.

 

Nu börjar det bli riktigt intressant.

Link to post
Share on other sites
  • Replies 76
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Gör man detta med en seriös ambition och riktiga granatkastarplutoner så ska jag banne mig åter söka mig till Hv.

Förra veckan fick jag chansen att fråga rikshemvärnschefen om detta och hans svar var att det kommer att genomföras försök under 2014/15 på två platser (ännu ej bestämda). Försöken ska syfta till att

Till hösten så ska vi på 92. Artilleribataljonen skjuta GRK tillsammans med Hemvärnet. Var jag har förstått så handlar det främst om att Hemvärnet ska få träna på att eldobservera. Jag vet inte vad ma

Varför inte, men jag ser hellre att man ökar förmågan att frr, strida, skydda och bevaka på natten. Dvs. personlig mörkerutr till insats.

Gissningsvis kommer det inte att slängas ut en Grk-pluton på varje bataljon, utan det blir några stycken här och där likt CBRN/Pionjär/Trafik-plutonerna. Men det är bara spekulation.

Link to post
Share on other sites

Intressant förslag. Om det går igenom innebär det att Hv måste ha eldledare vilket då ökar möjligheten att nyttja även annat artilleri som understöd.

 

Rekrytera i första hand soldater med pjäs- och eldledarutbildning från GU men håll också kurser (både grund-, fortsättning- och repetitionskurser) genom HvSS och FU.

 

Personligen hade jag önskat en 8 cm per kompani (de flesta kompanier) samt en 12 cm på varje bataljon men det kan man väl bara drömma om (12'orna är väl dessutom borta nu?).

Link to post
Share on other sites

Intressant förslag. Om det går igenom innebär det att Hv måste ha eldledare vilket då ökar möjligheten att nyttja även annat artilleri som understöd.

 

Rekrytera i första hand soldater med pjäs- och eldledarutbildning från GU men håll också kurser (både grund-, fortsättning- och repetitionskurser) genom HvSS och FU.

 

Personligen hade jag önskat en 8 cm per kompani (de flesta kompanier) samt en 12 cm på varje bataljon men det kan man väl bara drömma om (12'orna är väl dessutom borta nu?).

 

Vilken elduppgift hade du tänkt lösa med ett 8cm eldrör? Förvåna?

Tolvorna är absolut inte borta, och kommer inte försvinna heller. Finns på samtliga manöverbataljoner.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Intressant förslag. Om det går igenom innebär det att Hv måste ha eldledare vilket då ökar möjligheten att nyttja även annat artilleri som understöd.

 

Rekrytera i första hand soldater med pjäs- och eldledarutbildning från GU men håll också kurser (både grund-, fortsättning- och repetitionskurser) genom HvSS och FU.

 

Personligen hade jag önskat en 8 cm per kompani (de flesta kompanier) samt en 12 cm på varje bataljon men det kan man väl bara drömma om (12'orna är väl dessutom borta nu?).

Jag är väldigt skeptisk till upplägget att släpa med mig en pjäs, ska man skjuta direktriktat med den eller hur hade du tänkt?

I strid mot en kvalificerad motståndare är mon bedömning att det är bättre att samla pjäserna och skjuta batterivis med eldledare.

 

Det ställer krav på organisationen men alternativet är ett slag i luften.

Link to post
Share on other sites

Amf1 och Lv6.

 

Fler specialplutoner är inte det Hemvärnet behöver på sikt utan snarare att förmågor man anser behövs skall finnas över ytan.

 

Personligen hoppas jag att man utreder det hela på vettigt sätt. Inte bara om det går att få Hemvärnssoldater (där säkerligen hälften av de som är med i försöket är grundutbildade på grk) att kunna skjuta några granater utan hela konceptet från pjäs till eldledning till logistik till hur den indirekta elden ska koordineras på högre nivå. Ska det vara 8-cm eller 12-cm? Hur många pjäser per enhet? Pjäser på varje kompani eller på bataljonsnivå? Stabs/grk-komp? Trosskomp? Eldledningsgrp? osv osv.. Här behöver man tänka till. Finns mer än ett försök kring ny mtrl/förmågor som genomfört på Hemvärnsförband där inget vettigt har kommit ut ur det hela. Man har inte haft kunskap om hur man genomför försök utan det hela har bara utmynnat i att några förband för öva med ny mtrl i ett par år.

 

Man bör se till att inte uppfinna hjulet på nytt - kolla hur grk-enheterna är bemannade/utnyttjas/utrustade på tex AMF1 och LG (vilket är varför jag hoppas att AMF1 har anmält intresse till att börja med) eller snegla på hur grk i lätta förband i andra länder är organiserade.

 

/D

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Frågan om vilken elduppgift som ska lösas är ju rätt intressant. Ska hv bedriva skyttekompanis anfallsstrid med eget understöd eller ska vi stridsfältsbelysa vid våra bevakningsobjekt? Eller ska hv-grk stödja manöverbataljonerna? De har ju eget grk. Mumlet i busken har antytt att det (bortom 2017) kommer att skiftas fokus mot fördröjningsstrid. Kommer 8 dygns avtalstid att räcka till för att öva kompanierna tillräckligt mycket så att vi faktiskt kan utnyttja effekten av eget grk?

 

Det lilla jag hört är att det kommer att bli specialplutoner på samma sätt som pi/trafik/cbrn. Som jag förstod det så var det dessutom inte direkt någon rusning från grupperna om att få vara med i försöken.

Edited by Axial
Link to post
Share on other sites

 

Intressant förslag. Om det går igenom innebär det att Hv måste ha eldledare vilket då ökar möjligheten att nyttja även annat artilleri som understöd.

 

Rekrytera i första hand soldater med pjäs- och eldledarutbildning från GU men håll också kurser (både grund-, fortsättning- och repetitionskurser) genom HvSS och FU.

 

Personligen hade jag önskat en 8 cm per kompani (de flesta kompanier) samt en 12 cm på varje bataljon men det kan man väl bara drömma om (12'orna är väl dessutom borta nu?).

Jag är väldigt skeptisk till upplägget att släpa med mig en pjäs, ska man skjuta direktriktat med den eller hur hade du tänkt?

I strid mot en kvalificerad motståndare är mon bedömning att det är bättre att samla pjäserna och skjuta batterivis med eldledare.

 

Det ställer krav på organisationen men alternativet är ett slag i luften.

 

Du har absolut poäng men är det så GRK alltid används i andra förband?

 

En lösning kan vara att upprätta ett understödskompani på varje bataljon där GRK, eldledare, prickskyttar m.fl. placeras och kan ha flexibla uppgifter och geografisk placering för bataljonen eller enskilda kompanier.

Att beakta är att jag nu tänker väldigt mycket på min egen bataljon (numera fd dock) som har södra delen av Stockholm läns kust och skärgård som huvudsakliga operationsområde, medan konceptet kanske inte är lika tillämpbart för bataljoner spridda över större områden.

Link to post
Share on other sites

Mumlet i busken har antytt att det (bortom 2017) kommer att skiftas fokus mot fördröjningsstrid.

Har redan skett i vissa delar av landet om man ska tro artiklar på hemvarnet.se.

 

/D

Link to post
Share on other sites

 

Mumlet i busken har antytt att det (bortom 2017) kommer att skiftas fokus mot fördröjningsstrid.

Har redan skett i vissa delar av landet om man ska tro artiklar på hemvarnet.se.

/D

 

Sen 07 har det varit vad SSK riktat det mesta mot.

 

 

 

En lösning kan vara att upprätta ett understödskompani på varje bataljon där GRK, eldledare, prickskyttar m.fl. placeras och kan ha flexibla uppgifter och geografisk placering för bataljonen eller enskilda kompanier.

Skulle det vara Bevakningskompaniet som ändras, eller ena Insatskompaniet, eller skulle vi trolla fram YTTERLIGARE ett kompani soldater, specialister och befäl. Även om Grk kan locka några, betvivlar jag att det finns manskap till ytterligare 4-8 kompanier i Sverige. Tyvärr.

Link to post
Share on other sites

 

 

 

En lösning kan vara att upprätta ett understödskompani på varje bataljon där GRK, eldledare, prickskyttar m.fl. placeras och kan ha flexibla uppgifter och geografisk placering för bataljonen eller enskilda kompanier.

Skulle det vara Bevakningskompaniet som ändras, eller ena Insatskompaniet, eller skulle vi trolla fram YTTERLIGARE ett kompani soldater, specialister och befäl. Även om Grk kan locka några, betvivlar jag att det finns manskap till ytterligare 4-8 kompanier i Sverige. Tyvärr.

 

Hur många man pratar vi om om man tar mitt exempel med 3-4 st 8 cm grk, 1 st 12 cm, 3-4 prickskyttepar, eldledare, chefer?

Kanske fyller det inte ett kompani men kanske 1-2 plutoner.

 

Jag tror helt klart nya befattningar kan locka precis som många ledsnade och slutade när bataljoner slogs ihop, fler (deras) kompanier blev insats och befattningar försvann.

Link to post
Share on other sites

Jag kan absolut se nyttan av ett (1) 8cm rör per kompani.

Förhoppningsvis så kommer HV kompaniet som ska fördröja fienden att möta en fiende som är max kompani storlek och när man gjort sitt eldöverfall och ska dra sig ur då är 8cm spräng som landar bland fienden ändå 8cm spräng som landar hos fienden.

Link to post
Share on other sites

Intressant förslag. Om det går igenom innebär det att Hv måste ha eldledare vilket då ökar möjligheten att nyttja även annat artilleri som understöd.

Det har man väl redan tänkt på? Nu har jag inte senaste KFS:en framför mig men i föregående TOEM så står det att "Vissa hemvärnsförband (efter operativt urval) ska kunna ange mål och invisa mål för indirekt eld och flygunderstöd" och att detta ska vara klart 2017 och att det ska tillföras eldlednings- och observationsinstrument.

 

Jag kan absolut se nyttan av ett (1) 8cm rör per kompani.

Förhoppningsvis så kommer HV kompaniet som ska fördröja fienden att möta en fiende som är max kompani storlek och när man gjort sitt eldöverfall och ska dra sig ur då är 8cm spräng som landar bland fienden ändå 8cm spräng som landar hos fienden.

Hur vet vi att vi inte får nya/ändrade uppgifter? Vad är det som säger att det här med grk inte är en crowd pleaser? Dvs man tillför grk och säger sedan att "titta! vi kan visst försvara landet. Vi har nu tillfört slagkraftig mtrl till våra 40 hvbat för att ge dem förmåga att verka på markarenan". Och vips! så har man lurat i allmänheten att vi har 40 "manöverbataljoner light". Såväl grk som fördröjningsstrid pekar nämligen åt ett sådant resonemang, iaf om man vill vara lite konspiratorisk :alien: Rätt vad det är så kommer i så fall inte uppgiften vara att fördröja ett fientligt kompani.

 

 

 

Mumlet i busken har antytt att det (bortom 2017) kommer att skiftas fokus mot fördröjningsstrid.

Har redan skett i vissa delar av landet om man ska tro artiklar på hemvarnet.se.
/D

 

Sen 07 har det varit vad SSK riktat det mesta mot.

 

Jo, men det är ju inte vad som stått i styrdokumenten. I dessa har försvar/fördröjning haft lägre prioritet i förhållande till bevaka/skydda. Dessutom har försvar/fördröj haft begränsad ambition:
"Hemvärnsförbanden ska med begränsad målsättning kunna försvara terrängavsnitt och/eller fördröja eller störa motståndaren inom avdelat område/farled.

Insatsen förutsätter tillförsel av resurser i form av tid för kompletterande utbildning och materiel bl.a. spräng- och tändmedel samt minor.
Insatsen ska därefter kunna genomföras efter några dygns förberedelsetid året runt under dygn till månader." (TOEM 2010)
  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Min uppfattning, baserad mest på TV-tittande, är att de förband som släpar med sig enskilda pjäser för eget understöd har det som komplement till flygunderstöd och artilleri/tunga GRK. Inte riktigt som i Hv alltså.

Link to post
Share on other sites

Min uppfattning, baserad mest på TV-tittande, är att de förband som släpar med sig enskilda pjäser för eget understöd har det som komplement till flygunderstöd och artilleri/tunga GRK. Inte riktigt som i Hv alltså.

Men tungt artilleri (som vi vet att vi INTE har, och högst troligt heller aldrig kommer att få igen (vi har ju fler hvbat än vad det planeras att finnas haubitsar i Sverige, om/när Archer är i drift!)) är ju inte direkt det som en Hv-bataljon behöver, utan något med lite längre räckvidd och kraft än Grg.

 

http://www.bayonetstrength.150m.com/Tactics/Formations/FireSupport/mortar_platoon.htm

Edited by 709
Link to post
Share on other sites
  • 1 month later...

Förra veckan fick jag chansen att fråga rikshemvärnschefen om detta och hans svar var att det kommer att genomföras försök under 2014/15 på två platser (ännu ej bestämda). Försöken ska syfta till att klarlägga sådana saker som tidsåtgång för utbildning, vilken ammunitionsportfölj man ska ha etc. Tanken med grk inom hv är att systemet ska användas vid fördröjningsstrid.

 

Som av en händelse fick jag idag en kallelse till SÖB där en del av innehållet är fördröjningsstrid och indirekt eld 0:)

  • Like 2
Link to post
Share on other sites

Till hösten så ska vi på 92. Artilleribataljonen skjuta GRK tillsammans med Hemvärnet. Var jag har förstått så handlar det främst om att Hemvärnet ska få träna på att eldobservera. Jag vet inte vad man ska utläsa ur det men det skulle ju kunna vara ett steg på vägen.

  • Like 2
Link to post
Share on other sites
  • 2 months later...

Efter att ha varit på några övningar där 92.Artbat har övat med 81mm Grk så;

 

Att utbilda på de lätta (Riktare, am-man) tjänsterna går mycket snabbt för att nå acceptabla resultat.

Svårigheten som jag ser det är att få duktiga grpch och befäl (instruktörer och säkerhetskontrollanter).

 

Att skjuta med indirekt eld (IE) ställer krav på bland annat; Meteorologi, eldledare/observatör, batteriplats, pjäsplats, (rek), (am-försörjning) och en hel massa andra saker.

 

Angående val av system (81mm eller 120mm) har båda sina för och nackdelar;

 

8:an som jag har viss erfarenhet på är enkel att transportera och verkar vara ok i am-försörjnings hänseende.

Nackdelen är väll dess korta räckvidd (ca 6km) och "klena" kaliber.

 

12:an som jag bara har tittat på, verkar lite tyngre :happy: i flera aspekter.

Räckvidden är bättre (Spräng, Lys och Rök 9km) och förmåga att skjuta STRIX (ca 7km) finns.

 

Sedan är väll frågan om inte 120mm "snart" omsätts och blir placerad i/på någon form av bärare (stridsfordon 90 chassit) för att vara relevant.

När det sker så finns ju flera pjäser över, men då tillkommer ju frågan om att driva två system parallellt (kostnader/utbildningar*2).

 

Men den som lever får se!

Link to post
Share on other sites

Man gjorde sig ju av med Amos,tyvärr, kanske nemo är det som kommer i framtiden.

 

Det trupp transporterade grk pjäserna kommer säkert vara kvar bra länge till, av den anledningen att systemkostnaden är närmast obefintlig i gämförelse med m/grkstrf90

Link to post
Share on other sites

Enligt info jag fått skall Hemvärnet genomföra prov på två täter på 12cm grk.

 

8:or har inte nämnts.

Gotland och Dalarnas Hemvärn. Utbildas på LG. Vad jag har hört.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By Hanski
      Nyligen har det varit ganska mycket diskussion om Archer-system och raketartilleri på dessa sidor och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att läsa också något om finskt artilleri. Det här inlägget innehåller en kort sammanfattning av dagens finskt artilleri.
       
      AEMI-rapporten 2020 listar följande artillerivaror på Finlands försvarsmakts inventering (https://puolustusvoimat.fi/documents/1948673/2015391/FI_AEMI_2020.pdf/a5b066cf-cd1f-7fec-5213-35fc67b70ae8/FI_AEMI_2020.pdf):
      • (flera hundra - 1000+ st 81 mm bogserad granatkastare, Tampella m/1974). Dessa är inte listade i AEMI-rapporter eftersom de är under 100 mm i kaliber.
      • 18 st. 120 mm självgående granatkastare AMOS
      • 698 st. 120 mm bogserad granatkastare (Tampella m/1992)
      • 471 st. 122 mm bogserad haubits 122H63 (ryska D-30)
      • 34 st. 122 mm lätt raketartilleri system 122RAKH89 (Tjeckiska RM-70)
      • 74 st. 122 mm självgående haubits 122PSH74 (ryska 2S1)
      • 24 st. 152 mm bogserad kanon 152K89 (ryska 2A36)
      • 132 st. 155m bogserad kanon 155K83 och 155K98 (Tampella-modeller, K98 är utrustad med APU)
      • 8 st. självgående kanon K9 “Moukari” (Slägga). Leveranser pågår fortfarande för dessa koreanska kanoner. Finska försvarsmakten har beställt 48 st. med option för ytterligare 48 st.
      • 41 st. 227 mm raketartilleri system 298RSRAKH06 (US M270A2)
       
      Finlands armé krigstidsorganisation består av tre olika typer av trupper:
      1) Operativa trupper som är de bäst utrustade och mest mobila. Dessa trupper består av flera brigader (delvis mekaniserade), några mekaniserade eller motoriserade bataljonstridsgrupper och andra trupper. Supportenheter är delvis organiserade på korpsnivå.
      2) Regionala trupper som normalt är organiserade som bataljonstridsgrupper eller individuella bataljoner. Vissa bataljonstridsgrupper är främst inriktade på (mot) attacker medan andra har en mer defensiv roll.
      3) Lokala trupper med enskilda bataljoner och kompani tar hand om t.ex. punktförsvar. Typiska enheter är t.ex. ”Provinskompanier”, trupper med frivilliga reservister och de motsvarar svenska Hemvärnet-enheter.
       
      Första organisationsnivå som innehåller indirekt eld är på kompaninivå. Varje kompani har vanligtvis 2-3 st. 81 mm granatkastare. Dessa gillades väldigt mycket vid finska försvarsmakten och de första lätta granatkastarna infördes redan på 1930-talet. Lätt granatkastare är lätt att transportera på ett fordon eller till och med till fots, om det behovs. Det tar bara några minuter att sätta den i ett skjutläge och effekten av elden är ganska bra. Nya granatkastare är också mycket exakta. Det viktigaste är att varje kompani alltid har indirekt eld vid deras omedelbara användning. Det finns flera typer av ammunition som HE, rök och belysning.
       
      Det finns vanligtvis ett tungt 120 mm granatkastarkompani på varje bataljon. De flesta granatkastare på de finska försvarsmakterna är fortfarande bogserad. Detta innebär några utmaningar vid elduppdrags: vanligtvis avfyrar granatkastarepluton eller granatkastarekompani bara ett eller högst några uppdrag från samma positioner och efter dessa elduppdrag kommer enheten att byta position. 120 mm granatkastare är i alla fall ganska praktiskt och enkelt att transportera och det tar bara några minuter att få den i körläge. Granatkastarna sprids också på stora geografiska områden.
       
      Vissa enheter på operativa trupper använder det självgående AMOS-granatkastaressystemet. Med dubbla eldrör och Patria AMV-vagnar är dessa mycket effektiva vapen. Varje fordon har positioneringssystem och moderna artilleriräknare och elduppdrag kan startas på några tiotals sekunder från uppdraget.
       
      Regionala bataljonstridsgrupper har normalt en infanteribataljon och en artilleribataljon med 122 mm bogserade haubits. 122H63 är ett lätt och praktiskt vapen som kan skjuta på hela 360 graders område. Dessa är i alla fall ganska gamla vapen med begränsat räckvidd och effekten av 122 mm granat är eller ska bli otillfredsställande. Det kommer att vara en bra fråga hur dessa haubitsar kan ersättas mot de finska försvarsmakterna någonstans 2030-talet. Haubitsar är utrustade med positioneringssystem och de fungerar vanligtvis spridda i ett stort geografiskt område.
       
      Operativa enheter har de mest mobila artillerienheterna med 122PSH74 och K9 självgående kanoner. Dessutom skulle flera 155 mm bogserade eller APU-utrustade kanonenheter ge extra indirekt eldstöd till dessa trupper.
       
      Raketartilleri och några av de bogserade 152 eller 155 mm kanonerna hålls på armékorpsnivå. Dessa kommer att utgöra det mest effektiva eldstödet för de viktigaste strider.
       
      Finsk K9 ger eldstöt på Rovajärvi skjutfält.

    • By Perman
      The Swedish Army’s new Mjolner twin 120 mm mortar system is expected to undergo firing trials
      Forty Swedish Army CV90 infantry fighting vehicles will be equipped with the Mjolner system:
       
      Sweden’s twin 120 mm mortar system takes shape
       
      /Per
    • By henke
      I morgon är det exakt ett år sedan dödsolyckan 2019-03-25 då ett Stridsfordon 90 körde över ett tält med en spaningspatrull från Hemvärnet under övningen Northern Wind i Överkalix och en kvinnlig soldat dödades. I  går kom haverikommissionens rapport.
       
      Länk till rapporten [PDF]: https://www.havkom.se/assets/reports/RM2020_01-Slutrapport.pdf
       
      Bidragande orsaker till att regeln med minst 50 m avstånd till stridsfordon inte kunde hållas praktiskt enligt rapporten:
      • Att terrängen i området för observationsplatsen inte erbjöd skydd mot stridsfordon
      • Att den tidvis omfattande trafiken som förekom på vägen utom synhåll för patrullen minskade möjligheten för posten att kunna särskilja motorljuden
      • Att spaningspatrullen inte hade full förståelse för Stridsfordon 90:s uppträdande i den aktuella terrängen.
       
      SVT - Dödsolyckan under Northern Wind – säkerhetsregler följdes inte
      https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/dodsolyckan-under-northern-wind-sakerhetsregler-foljdes-inte
       
      Mer om olyckan:
       
      Haverikommisionen  Olycka under militärövningen Northern Wind  M-10/19
      Händelsedatum: 2019-03-25
      En underrättelsegrupp hade upprättat en observationspost och strax intill placerat ett förläggningstält. Under natten förflyttade sig en spaningspluton med stridsfordon 90 i området. Stridsfordonet kom att passera över förläggningstältet, varvid en person omkom.
      https://www.havkom.se/utredningar/militaer/olycka-under-militaeroevningen-northern-wind
       
      FÖRSVARSMAKTEN - Dödsolycka under övning Northern Wind
      Klockan 00.55 natten mot måndagen den 25 mars inträffade en allvarlig olycka under övning Northern Wind i östra Norrbotten. En person har bekräftats avliden efter att ha blivit påkörd av ett stridsfordon 90. Inga andra personskador.
      https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/03/dodsolycka-under-ovning-northern-wind/
       
      SVT - Kvinnan låg i tält när hon blev överkörd – så gick olyckan till
      Den kvinna i 40-årsåldern som omkom efter att ha blivit påkörd av ett stridfordon 90 under övningen Northern Wind tillhörde en spaningsgrupp från fältjägargruppen i Östersund.
      Olyckan skedde när en annan spaningspluton ovetandes körde över det tält där kvinnans grupp låg och spanade.
      – Spaningsbasen var mycket väl dold, säger Stefan Smedman, övningsledare Northern Wind.
      https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/kvinnan-lag-i-talt-nar-hon-blev-overkord-sa-gick-olyckan-till
       
      Aftonbladet - Försvarsmakten om dödsolyckan
      https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3Mnmo/forsvarsmakten-om-dodsolyckan
    • By Denys Zagreus
      Hallå kamrater,
       
      Öppnar detta konto med en undran från en nyfiken, blivande rekryt. Fullgjorde min prövning under gårdagen och gjorde bra ifrån mig. Toppbetyg på i-test och hårsmån från full pott i styrka och kondition, god syn, hörsel och hjärta. Inget att klaga på. Mitt sköra ego tog sig däremot ett törn av psykologens bedömning på två blygsamma fyror. Lite snopet tyckte jag då jag fick känslan av att vi hade ett öppet och ärligt samtal utan några större kontroverser. Nåväl, fick höra på omvägar att det mycket väl kunde bero på att min motivation inte sträckte sig längre än till en tjänst i Hemvärnet och att värdet sattes därefter. Men magkänslan säger att det var något mer, men vad kan jag inte svära på. Om detta kan vi bara spekulera förstås.
       
      När jag senare under dagen pratade med några informatörer så var de ivriga på att sporra mig till att söka någonting mer utmanande än Hemvärnet. Jag har förstått att det till viss del handlar om att de vill rekrytera kompetent folk till K- och T-tjänster. Samtidigt fanns det något lätt föraktande i deras beskrivning av hemvärnstjänsterna. Att det var där som de som var pliktiga men inte hade klarat testerna hamnade. Begåvningsreserven. Och jag då som betraktar mig själv som en man som inte backar för en utmaning blev förstås lite orolig. Här får jag faktiskt tacka den gode psykologens bedömning då mina alternativ begränsades. Jag hade nog inte kunnat motstå frestelsen att ta en mer avancerad tjänst om den skulle ha erbjudits, fast det hade ställt till det såväl karriärsmässigt, ekonomiskt och relationellt.
       
      Det finns förstås inget att göra åt det nu och det är väl gott så. Jag fick ju faktiskt den tjänst jag hade i åtanke när jag klev in på rekryteringskontoret (nästan, ville stridssjukvård men de verkade vara slut eller en lämp.nivå över - högst oklart). Min fråga är vad ni andra anser om Hemvärnet? Då menar jag i första hand utbildningsmässigt som en del av värnplikten. Antingen har ni gjort den själva, känner någon eller kommit i kontakt med dem på annat sätt. Var skulle ni säga att kompetensnivån och motivationen ligger, generellt såväl som hos enskilda rekryter?
       
      Phileo,
      Denys
    • By Pederb&
      Hej, tänkte söka packgruppchefs utbildning och undrar om någon här är packgruppchef och kan ge mej lite riktning och input?
×
×
  • Create New...