Olle P

För att anknyta till att "man strider som man övar"; När tillämpas Vakt B?Den (lilla) utbildning jag fått i vakttjänst förespråkade ett förfarande enligt: 1) Person/fordon som skall stoppas/undersökas upptäcks. 2) Jag (vakten) osäkrar mitt vapen och siktar direkt på personen/fordonet. 3) Personen/fordonet anropas. ... Då råder det ingen tvekan om när vapnen skall höjas. Man siktar på den misstänkte hela tiden utom när man skjuter varningsskott. /Olle

Då har man uppenbarligen ändrat definitionen de senaste åren. Tidigare var ak4B (med kikarsikte) vad som tilldelades skyttegruppens prickskytt, medan övriga fick hålla tillgodo med dioptersiktet. Min egen erfarenhet efter att ha burit på ak4 i två veckor var att den var tung och skrymmande. Det var huvudsakligen pipan som hade en obehaglig tendens att fastna i maskeringsnät, grenar och annat. Att försöka ta sej in i eller ut ur tältet med bössan på ryggen var ett vågspel, då pipan helst hakade fast i snöret som höll upp draperiet vid öppningen. Med kpisten hände det bara i sällsynta fall att kornskyddet hakade fast i något. Misstänker starkt att "målet" inte definierats som "soldat med senaste modell av militärt kroppspansar, anno 2010". Det är ju den typen av "mål" som behöver kunna bekämpas. (Irreguljära styrkor alternativt fientlig makts specialstyrkor.) Utgångshastigheten på 410 m/s ligger visserligen i överkant för kpistar för 9mm parabellum, då de flesta har hastigheter runt 380 m/s, men skillnaden i anslagsenergi (och därmed penetrationsförmåga) är fortfarande långt ifrån den som ges av automatkarbiner. /Olle

Jag undrar varför denna inriktning på ak4B. Betyder inte B-et bara att man satt på ett kikarsikte med fyra ggr förstoring? Är det verkligen optimalt för personal som förväntas strida på kort håll? Ak4 med det vanliga öppna siktet, eller ännu hellre rödpunktsikte utan förstoring, borde vara bättre. ... men som påpekats så är ak4 för skrymmande för de flesta befattningar. (Jag pratade t ex för några år sedan med en "tornsvala" som svor över att mausern hon förväntades släpa på alltid hakade fast i skyddsburen när hon klättrade upp eller ner från tornen...) Ett kompaktare vapen krävs till dem som inte har strid som huvuduppgift! 9mm parabellum har för dålig verkan mot soldater i skyddsväst, så pistol och kpist m/45B är dåliga alternativ. Optimal beväpning utgående från vad som redan finns i FM borde vara ak5D, annars är FN P90 ett ypperligt alternativ. /Olle

Det är inte vanligt, men det händer att värdesaker försvinner. Det verkar i alla fall vara vanligare att det är personalens tillhörigheter som stjäls.Utgå i alla fall från att svårt skadade patienter inte har någon som helst kontroll över sina värdeföremål, utan att ansvaret övergår till sjukvårdspersonalen. Senaste som uppmärksammats medialt var en kvinna som blev av med sina löständer i samband med flytt mellan två avdelningar på ett sjukhus. Närmaste bemannade polisstation, borde det vara. Min erfarenhet säger mej att i de flesta småstäder är polisstationen obemannad så när som på under några få timmar dagtid några vardagar i veckan... /Olle

... det finns ju ganska så stor risk att det finns civila/VIPs du vill ha tag på i huset om du bestämmer dig för att gå in.Att skjuta genom väggar golv och tak (med den ak4 som soldaterna förväntas ha) var standardförfarande enligt en del äldre utgåvor av SoldF. (Se t ex SoldF 74.) - Civilbefolkningen förutsätts ha flytt/evakuerats från stridszonen långt tidigare. - Dörrar och fönster förutsätts vara försåtsminerade. - Fienden kan ha förskansat sej i några av byggnadens rum. - Att jämna huset med marken eller låta det vara är inte förstahandsalternativ då det gäller att (åter-)erövra en hel stad. Skulle det, mot förmodan och högst osannolikt, finnas indikationer på att en fientlig VIP finns i byggnaden så får man förstås anpassa taktiken därefter... /Olle

Och vi har en vinnare! (Jag skrev ju redan i första inlägget att det var en luring... ;)) Dessa attrapper användes för att öva taktik och koordination i brist (väntan på) riktiga stridsvagnar. /Olle

jag ser skillnader i att ha fientlig trupp i landet och att ta hem strandade turister.Självklart är det en skillnad, som främst utgörs i expeditionsstyrkans storlek och sammansättning. Likheten är att båda förväntas anlända efter att problemet lösts. (Dvs inga strandade turister kvar jmfrt med ingen fientlig trupp kvar.) För att utan politiskt käbbel med grannländerna kunna sätta in dessa där de behövs så krävs att de kan transporteras och baseras till sjöss, varvid vi är tillbaka hos flottan... Utgår man från vad Sverige rimligtvis skulle kunna skicka i dagsläget så håller jag nog med.Om man med uttrycket i stället syftar på en amerikansk "Battle Group" eller motsvarande så kan den göra en hel del. (Där finns både ett starkt flygvapen och marktrupp integrerat, tillsammans med fartygsbaserat artilleri och robotvapen.) /Olle

Jag håller inte med!Ta t ex nuvarande situation i Libanon. Som tidigare noterats i denna tråd: Det tar 10-14 dagar att få en flottstyrka dit, och då är förhoppningsvis alla svenskar redan evakuerade. Den springande punkten här är "förhoppningsvis". Jag skulle vilja påstå att troligtvis hinner de flesta evakueras på två veckor, men sedan är det lika troligt en mindre andel som inte kommer iväg därför att de befann sej på fel plats vid fel tillfälle. Det är dessa som marinen, med dess (ännu ickeexisterande) helikopterburna landstigningsstyrka och tillhörande (ännu ickeexisterande) flygunderstöd, har som uppgift att "frita" när de väl kommer fram. Vi kan även dra paralleller till falklandskonflikten -82. Storbritannien skickade en stor insatsstyrka 1300 (land-)mil trots att såväl beslutande politiker som diplomater och all inblandad militär personal förväntade sej att Argentina skulle lämna öarna innan expeditionsstyrkan hann fram. Som vi alla vet kom förväntningarna på skam och expeditionsstyrkan fick göra skäl för de anslagna resurserna... /Olle

Där har vi svaret! Det enda vi hade var vapenfett (uppenbarligen 101, även om sifferbiten aldrig omtalades, i en blå burk med svart text på vit botten om jag minns rätt), och i mindre utsträckning "ksp-olja" (som inte var avsedd för rengöring). /Olle

I enlighet med den nya inriktningen av försvaret, som verkar gå ut på att lämna svenskt territorium åt sitt öde och huvudsakligen verka i mer eller mindre fientliga omgivningar utomlands, så är det ganska uppenbart att hangarfartyg ligger högt på önskelistan. /Olle

Utzoomat en aning... Bilden är tagen under en militärövning i Tyskland och fordonet är tillåtet enligt Versaillesfördraget. Jag är lite förvånad över era inledande gissningar. Utifrån första bilden går mina tankar först mot Storbritannien, med tanke på tornets form. Det cylindriska tornet med brutet tak finns ju på flera äldre brittiska pansarfordon, både pansarbilar och stridsvagnar. ... men fordonet på bilden är tillverkat i Tyskland. /Olle

Nja, klyktattare är väl ursprungligen stockholmsslang.Klykan som åsyftas är länsbokstaven Y som tidigare fanns på registreringsskylten till alla fordon registrerade i Västernorrland (~ Medelpad och Ångermanland). Benämningen klyktattare appliceras därför sedan dess på alla västernorrlänningar och inte bara sundsvallsbor. /Olle

Här är en jag lärt mej av pappa: Dramaten Användes på 60-talet och är troligtvis mycket äldre än så. Syftar på den kärra som användes för att transportera kantinerna från fältköket till utspisningsplatsen: några "frivilliga" utsågs till att "dra maten". Jag är osäker på om ordet användes om kärran, personalen som drog, eller personal med kärra. /Olle

Sedan finns ju de lite längre förkortningarna jag stött på: pltgb (personlastterrängbil, t ex 903 och 911) pvpjtgb (pansarvärnspjästerrängbil, t ex 9031 och 9111) /Olle

Min poäng var att "vanliga" robotar styrs aktivt mot målet efter avfyrning. Antingen genom att en skytt eller annan separat målpekare mer eller mindre automatiskt dirigerar missilen, eller genom att missilen har en inbyggd målsökare. Då spelar det i princip ingen roll om målet fortsätter med konstant hastighet eller kontinuerligt ändrar fart och riktning. Rb 57 försöker innan avfyrning förutspå var målet kommer att befinna sej de närmast följande sekunderna, och efter avfyrning förutsätter den att spådomen är sann. Detta är så vitt jag vet ett helt nytt koncept för robotar, där man övertagit förfarandet från vanliga eldrörs- och raketvapen (där skjutkalkylatorn, som kan vara mer eller mindre manuell, beräknar framförhållning och elevation). /Olle

Enligt äldre utgåvor av SoldF så är bräsch förstahandsalternativ vid blotta misstanken att Fi haft tillgång till byggnaden, och därmed kunnat förskansa sej eller sätta upp mineringar.Byggnaden anses även tom på civila. De senaste decenniernas strider i världen har väl visat på ett närmast motsatt förhållande. Man brukar kunna utgå ifrån att det finns civilister i huset (och därmed inga eller få mineringar), och sedan får man leta efter eventuella fiender. /Olle

Vad har hänt med 5-56? När jag gjorde min militärtjänst använde så gott som samtliga skyttesoldater 5-56 till att rengöra sina ak4! Själv hann jag bara prova rengöring av ak4 vid ett enda tillfälle under de två veckor jag släpade på den, och då hade jag inte ens skjutit med den. Vapnen blev ju aldrig rena i det militära, eftersom man bara hade 20 minuter på sej för att göra särskild tillsyn efter varje skjutövning. Det blev mest en fråga om att torrdra pipan före visitationen, och sedan låta den ingrodda skiten lösas upp lagom till nästa skjutning. ("Daglig" tillsyn beordrades så vitt jag minns bara vid två eller tre tillfällen, alla andra gånger var det särskild tillsyn som gällde.) /Olle

Nej, den tillhör inte PzKw I-familjen. Ledtråd: Bilden är tagen 1931. /Olle

Jag misstänker att det finns mer än en läsare på detta forum som inte gör den kopplingen automatiskt... Den lilla risk man löper är att få tag i en färg som är rena reflexen i det infraröda området. Bilderna på MM säger förvånansvärt lite eftersom man inte kan se hur ljusintensiteten smälter in i omgivningen. Hade de gjort samma typ av uppställning som för dagsljusbilderna ovan, där de jämför olika kamouflagemönster, hade det varit mer rättvisande. Enfärgat eller mönstrat har ju mindre betydelse om där finns vegetation eller annat framför som ändå bryter konturerna. /Olle

Skytten håller hårkorset på målet under hela robotens flykt. Siktet styr roboten till siktlinjen (eller strax ovanför, i fallet rb 56). Varken rb 55 eller 56 är ju "fire and forget", så de behöver inte ha någon inbyggd målsökare.Det är väldigt få pvrb i tjänst som är "fire and forget". Den enda andra jag kan komma på är Javelin. Jag ser nu att Army Technology ger lite mer kött på benen när det gäller styrsystemet. Det är en vad jag skulle vilja kalla "lätt-robot", som helt saknar målsökare. Däremot har den ett inbyggt styrsystem som använder tröghetsnavigering. När skytten följer målet under tre sekunder före avfyrning så känner missilens styrsystem av rotationshastigheten och anpassar sedan projektilbanan till denna (alltså flyger den i en krökt bana). Om skytten även aktiverat att roboten skall slå neråt från överflygning så stiger projektilen automatiskt till en bana ca en meter ovanför siktlinjen. Det enda "problemet" som återstår är att missilen efter avfyrning inte korrigerar för ändringar i målets hastighet. Detta är en av begränsande faktor för maximal räckvidd, där den andra faktorn är motorns brinntid. /Olle

Det är definitivt ingen av de andra uppräknade pjäserna, och stämmer överens med bilderna på den länkade sidan. Jag kände inte till den här äldre modellen av haubits, och konstaterade att det inte var samma vapen som sitter i t ex Wespe (som har längre eldrör). Tack för hjälpen! /Olle

En ledtråd: Skyddsfaktorn var inte hög, ens med dåtidens mått mätt. /Olle

Jag tänker bara tillägga att den officiella anledningen till att bära halsduken under kragen på m/59 var för att skydda vapenrocken från att smutsas ner av svett och annat från halsen. (Uniformen skall ju inte tvättas särskilt ofta.) /Olle

På vilket sätt styrs den då? Pilprojektiler och sprängvinggranater kan ju också med lite god vilja anses ha styrförmåga, eftersom de har styrfenor. Menar du att roboten avfyras i siktlinjen rakt mot ett rörligt mål, men sedan går i en sidokrökt bana som korrigerar med rätt framförhållning och motverkar vindavdrift? Intrycket jag får av de publicerade pressreleaserna är att det rör sej om att siktet ger framförhållningen (och eventuell elevation) och projektilen är en "dum" raket som flyger rakt fram... /Olle

Här är några pansrade artilleripjäser jag inte kan identifiera. På frontpansaret till den närmsta vangen kan man läsa att det är en Hotchkiss, men jag kan inte modellbestämma den eller beväpningen. Tacksam för hjälp. Olle