Jump to content
20% RABATT PÅ ALLT - SHOP.SOLDF.COM

Car Dai shan

Nivå 8
  • Posts

    208
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Car Dai shan

  1. UAV blir allt mer vanligt och kommer bara bli ännu vanligare i framtiden. Skjuta ner en UAV kan göra mycket för om man inte har den förmågan kommer den ju cirkulera fritt runt förbandet och hjälper motståndaren på alla möjliga sätt och vis. Sen så har vi så klart helikoptrar, det har väl Ryssland ganska gott om - både transport och attack. Läste idag att rebeller i Yemen lyckats skjuta en Apache 64D (från Saudi). Finns säker fler exempel på "rebellstyrkor" som skjutit ner helikoptrar. Dessa har väl oftast inte heller så jätte bra materiel och/eller utbildning. Säger inte att vi ska jämföra rakt av men ändå intressant i sammanhanget. Desamma gäller för övrigt RBS 55 som används flitigt i Syrien. Om vi är på rätt plats i rätt tid så borde också transportplan vara potentiella mål vid tex. fientlig luftlandsättning. Stora mål som inte flyger så snabbt och på relativt låg höjd. Attackflyg kommer väl vara ett problem men det räknar jag inte med att vi kommer kunna nedkämpa men dom måste väl anpassa sin taktik om dom vet att det finns korträckviddigt Lv i området. Invisning med radar är så klart optimalt och något man ska eftersträva men är det verkligen ett måste? Enligt SoldF och andra instruktioner som KFS 14 ska vi redan nu kunna skjuta ner/skada helikoptrar och långsamtgående flygplan med finkalibrig eld. Då kan ju knappast RBS 70 utan invisning vara sämre. Finns smidig teknik idag att med en bärbardator + antenn få in luftlägesbild genom FM radio. Gamla LuLiS i senaste version. Ja, om målsättningen är rimlig och man belyser de kostnader/svårigheter som finns med att driftsätta detta så önskar jag hv lycka till med ett eventuellt framtida försök. Tack för ditt svar!
  2. Vad ser ni som lufthotet mot hv? hkp, flyg, uav eller kryssningsrobot? Den roll som jag ser att RBS 70 i hemvärnet skulle lösa är störa en luftlandsättning, detta på ett fåtal platser och mestadels dagtid. Att sända ut RBS 70 går ju, men krävs det inte lite mer för att få någon effekt? Utan invisning från egen radar blir det svårt att kunna bekämpa något (hitta något+klassificera), då har vi verkligen ökat komplexiteten på förbandet. Förvarning på radio går ju men, det finns ju orsaker till att lv har egen radar. Hur löser länder med stinger eller liknande närluftvärn sin förvarning? Jag är kanske för skeptisk till detta hv-projekt, men kan självklart ändra min lekmanna uppfattning.
  3. "Viktigt för framtidens luftvärn är också att rb 97-systemet inte förväntas ha teknisk livslängd bortom 2020." http://www.artlvklubben.se/2013/01/02/lang-rackvidd-avgorande-for-luftvarnet-efter-2020/
  4. Det finns ju några olika styrprinciper som är vanliga inom radar robotluftvärn. Aktiv radar (Aster-30) Semiaktiv radar (HAWK) Kommando styrd (SA-2) Track via missile (MIM-104 Patriot) När det gäller aktiv radarrobot så är ju denna ofta stöttad med robotlänk tills att robotens egna sökare kan finna målet, hur sänds robotlänkens (Inertial guidance with up-link) signaler? Är det via eldledningsradar eller används någon annan sändare? Främst gäller denna fråga; Aster-30 NASAMS (AMRAAM) Min tanke är att det vore positivt att få måldata externt och kunna skjuta mot mål utan att behöva sända med egen radar för att därför kunna överraska och försvåra SEAD.
  5. Definitivt kan detta vara önskvärt, detta bör även finnas vid radarstationer för att kunna skydda dessa mot olika typer av hot t.ex signalsökande robotar. Dock tror jag inte att C-RAM skulle kunna bekämpa semiballistiska som 9K720 Iskander. http://cornucopia.cornubot.se/2013/12/iskander-robotar-i-kaliningrad-medan.html
  6. De sensorer som finns idag enligt försvarsmakten är följande; Spaningsradar 810 (2D) Radarband L Räckvidd 120km operativ 1972 Spaningsradar 860 (3D) Radarband S Räckvidd 250-300km operativ 1980 Spaningsradar 861 (3D) Radarband S Räckvidd 250-300km i drift till minst 2020 Spaningsradar 870 (2D) Radarband C Räckvidd 100km operativ 1987 (låghöjdsradar) Positionerna på ovanstående stationer bör vara kända av en tänkbar motståndare och jag tycker inte att man kan räkna med att dessa kommer överleva länge eller kunna verka effektivt med hänsyn till SEAD hotet. Spaningsradar 90 (2D) 5,4-5,9 GHz Räckvidd 50km Spaningsradar 91 (3D) 8,8-9,3 GHz Räckvidd 20km UndE 23 (3D) 5,4-5,9 GHz Räckvidd 100km Dessa stationer ligger i eller nära X bandet och detektionsavstånden kommer minska om smygflygplan nyttjas. ERIEYE (3D) Radarband S Räckvidd 450km Frekvensband (GHz) P <0,5. L 0,5-2. S 2-4. C 4-8,2. X 8,2-12,4. När det gäller smygflygplan så är dessa mest (?) optimerade mot X band. Men smygförmågan spiller över även i andra frekvensband (mindre ju lägre frekvens), främst om flygplanet pekar rakt mot den sändande radarn. Se diagram 4 Om vi inte har förmåga att detektera dessa på tillräckligt avstånd så kommer vi inte kunna verka med flyg eller luftvärn. Detta kommer natuligtvis utnyttjas av en motståndare som kommer använda smygflygplan till att uppnå fördelar. Jag anser därför att försvarsmakten kommer behöva en radar som är snabb grupperad med relativt lång räckvidd och nyttjar lägre frekvenser än de nuvarande. Till detta behöver även signalspanare tillföras till lv.
  7. Den första och viktigaste frågan som jag ser det är vad skall försvaras och mot vad? Vilka militära mål är i första steget utsatta? flygbaser (3st) och marinbaser (1st). Redan här kommer det bli fruktansvärt dyrt att skydda dessa 4 platser med kvalificerat luftvärn (PAC-3 eller Aster-30 block 2 BMD) mot de mängder av robotar som fi kan använda i ett första slag. Vilka verkans former kommer användas initialt (första timmen)? ballistiska- och kryssningsrobotar (samt cyber, sabotage). Detta kan motverkas med; *Mot ballistisk robot: Sensorer för att upptäcka/spåra ballistiska robotar (förvarning och snabbstart av ett fåtal plan), telekrig mot GNSS (minska träffsäkerheten), multispektral rök mot optiska målsökare (minska träffsäkerheten) och fortifikationer för det som skall skyddas (betydligt fler skydd än vad det finns flp på basen) för att minska verkan av varje robot. *Mot kryssningsrobot används mindre kvalificerat lv (Nasams2, iris-t SLS). *Mot flyg används flyg och i mindre utsträckning lv. Detta för att tvinga motståndaren att använda en större mängd vapen (eller med längre förvarningstid) mot målen. Vi kommer troligen inte ha råd att köpa in en tillräcklig mängd av lv-robotar för att kunna hindra ett storskaligt anfall (lv resurserna kommer mättas av mål). Därför skall vi istället satsa på att det kommer bli så dyrt/svårt för motståndaren att bekämpa alla våra enheter att det kommer ge förvarning. Förvarning ger tid till spridning och mobilisering av våra enheter.
  8. Vilka sensorer ser ni att det kommer behövas i framtiden? Bör vi investera i nya radarstationer för att kunna möta de längre avstånden som motståndarens flyg kommer verka från? UndE 23 som i försvarsmakten har en räckvidd på 100km kommer ju inte kunna se de flygplan som släpper vapenlast (ex GBU-39 SDB med minst 110km). Sedan har vi problemet med smygflygplan, ryssarna har ju utvecklat NEBO M för att kunna upptäcka dessa. Den verkar på detta sätt; VLF-bands radar söker av ett större område, vid upptäckt leds en L-bands radar in mot området. L-bands radarn ger bättre positions noggrannhet och sänder data till en X/S-bandsradar eller delger mål till skjutande enhet. Skjutande enhet leder luftvärnsroboten mot flygplanet med kommunikationslänk, när roboten är nära nog tar robotens egen radar över. Är detta något som vi behöver i framtiden?
  9. Saab har ju en 60mm grk till försäljning som används av bland annat Danska försvarsmakten. MAPAM har en räckvidd på max 4500m. 60mm grk fyller väll en funktion för det egna kompaniet som då alltid kan påräkna egen IE, idag fyller ju GRG luckan med bekämpning upp till ca 700m med spränggranat. 81mm grk klarar från 250-6000m. Hur används 60mm grk i andra försvarsmakter när man ska skjuta på långa avstånd, alltså när man inte kan eldreglera från egen pjäs? Finns riktmedel och riktkäppar då eller går man på känsla?
  10. Det finns en läsvärd historiebeskrivning om projektet Stridsfordon 90 på FMVs hemsida. http://www.fmv.se/sv/Projekt/Stridsfordon-90/Historik/ Fanns också en tråd här på forumet som startades av "The Swede" vid namn: Antal stridsfordon Angånde din fråga: För Sverige: "509 + 40 vehicles delivered 1994-2002 The different variants of CV90: CV 9040 354 Forward Observation Vehicle 42 Forward Command Vehicle 56 Anti Aircraft Vehicle 30 Armoured Recovery Vehicle 26 Electric Warfare Vehicle 1 Chassies for supporting vehicles 40 " Från FMW presentation på Armoured Vehicles India CONFERENCE New Delhi, 23-24 November 2010. Läs gärna hela presentationen som belyser flera intressanta frågor.
  11. Ja, det finns ju flera befattningar som kommer behöva mer än 8 dagar. Frågan är ju hur man tänker sig att organisera eldledarna, för bästa effekt med den skjuttid som man har behövs personal med erfarenhet. Grupperna bör ju delta vid exempelvis Fire fox och andra e-grupps utbildningar i FM. Spontant bör ju en e-grupp finnas på varje kompani. Med förtätning på Hv-und som kan bedriva spaning och mål uttag på längre avstånd från objekt. Länk till Dalregementsgruppen om GRK försöket
  12. Kul att det börjar hända saker på GRK fronten . Men jag undrar hur man har tänkt angående bekämpningshotet, en av anledningarna till att använda GRK grupperade ombord på fordon är ju att minska tiderna vid gruppering och omgruppering för att inte bli utslagen av kontra eld. Försvarsmakten beskriver hur: "Med artillerilokaliseringsradarn kan det under gynnsamma förhållanden ta mindre än tre minuter att lokalisera källan till beskjutningen och att bekämpa den." Om bekämpningshotet är så högt som nämt ovan, vilket den kan vara då fi som behöver bekämpas med GRK torde vara kvalificerad och således ta med ArtlokRR i sitt anfallet. Så kommer skjuttiderna bli väldigt korta med mycket frekventa omgrupperingar och få möjligheter till eldregleringar.
  13. Att skrämma upp Meteor till 100km är nog möjligt om man tvingar upp roboten till den fart och höjd som den har vid avfyrning från flygplan med hjälp av någon form av booster, dess räckvidd skall ju vara betydligt längre än AMRAAM. Försvarsmakten anger att räckvidden är 50-80Km hos AMRAAM vid avfyrning från flygplan. Men om man nu ändå måste modifiera NASAMSs eldenhet för att kunna skjuta Meteor (modifierad) och vara först ut med denna kostnad. Kanske är det då bättre att köpa den dyrare versionen ASTER 30 kombinerat med NASAMS som LoveMachine föreslog. Edit: förtydligade att meteor behöver någon typ av booster för att kunna komma upp i räckvidd, vilket inte framgick.
  14. Framtidens luftvärn behöver också agera i en omvärld åt detta håll; skenmål, kryssningsrobot och ökad förmåga till SEAD. http://www.youtube.com/watch?v=5Pu_PKpEhqU&feature=share&list=UU1w6pDb9Bgu5WeFI3pJ5iAg Smygteknik medför att luftvärnets lägesbild med nuvarande sensorer kommer försämras. Vad tror ni om nya radarstationer med andra frekvensband än de nuvarande? Unde 23 ligger ju på 5,4-5,9GHz vilket är precis det som smygteknik idag försöker undvika. Låga frekvensband ökar förmågan till upptäckt smygmål men med sämre mätnoggrannhet. Sensorfusion kommer då behövas där VLF-radar ger grovriktning och andra band ger finriktningen. http://www.ausairpower.net/APA-Rus-Low-Band-Radars.html
  15. Det går säkert om man slänger nog mycket pengar på projektet. Men varför göra det när det finns färdigutvecklade system att köpa? Min tanke var att kostnaden för hela systemet blir mindre, mängden av LV med långräckvidd blir mindre med NASAMS men vi behöver inte "slösa" dyra robotar på billiga mål bara för att de befinner sig utanför iris-T sls räckvidd. Avvägning som allt. Risken blir väll med ett dyrt system att vi inte har råd med den mängd robotar som egentligen skulle behövas. En stor risk med detta är dock att vi avgränsar oss från möjligheten att bekämpa ballistiska robotar med NASAMS lösningen. Å andra sidan tror jag att den nation som vill bekämpa oss med det vapnet kommer kunna samla sin eldkraft så att verkan kommer nås ändå, bättre vore då att minska träffsäkerheten (televapen och ir-rök) och öka redundansen på våra system. Vilken typ som är att rekommendera vet jag ej. Kombinationen 1st LVKV90 med tvåtråd till 3st CV9040 kan möjligen fungera. Bra närskydd till LV ;) Kräver dock att elevationen når höga vinklar och att CV9040 kan mottaga/fjärrstyras från LVKV. Behöver inte en CIWS en 3D radar?
  16. Problemen med RBS 23 är dock dess räckvidd som är kort, samt dess styrprincip (command-to-line-of-sight (CLOS)). Ämnet har diskuterats under Vad är det för fel på RBS-23 Bamse? Vapenlast idag kan släppas på mer än 110km och dess relativt låga kostnad gör det till ett mängd vapen, GBU-39 SDB är exempel på detta. Visst kan bomberna bekämpas men kostnaden blir för hög. Om vi nu inte skulle ha råd med ASTER-30 ser jag NASAMS 2 som ett alternativ. I dag använder vi delar av NASAMS i ledning centralen GBADOC vilken redan är/skall integreras med UndE 23 (räckvidd 100km). Räckvidden är i NASAMS fall även förkort men kan utökas med ESSM till (50Km? wikipedia), initialt sker då styrning med datalänk. Dock är styrprincipen SAR (CW eller ICW) i slutet, men detta förändras förhoppningsvis med ESSM block 2 som skall ha AR. För att inte slösa dyra robotar på billiga vapendelar bör någon form av CIWS införskaffas, detta måste dock kunna verka på ett sådant avstånd att inte substridsdelar eller splitter kan nå fram. Skulle det vara "möjligt" att sätta på en booster på Meteor som kan tvinga upp den i mach 2 på 30.000fot? Detta skulle ju kunna ge ett luftvärn med lång räckvidd mot det mesta utom ballistisk robot. Kostnaden blir betydande för dessa robotar, men förmågan att nå långt ökar och den totala kostnaden för systemet jämfört med effekten minskar. Blir dock för lång för NASAMS varav ett fåtal eldenheter måste modifieras. NASAMS 2 SWE; Meteor med booster, räckvidd: 100km+, mål: pressar bort och bekämpar vapenbärare. ESSM (SAR helst AR), räckvidd: 50km, mål: flygplan och kryssningsrobotar i grupp (börja beta av). AMMRAM (Rb99), räckvidd: 15-25km, mål: kryssningsrobot Iris-t SLS, räckvidd ca 8km, mål: kryssningsrobot, UAV, HKP Sidewinder (Rb74), är redan inköpt och bör kunna användas till lågvärdiga mål CIWS, räckvidd ca 4,5km, Mål: allt
  17. Frågan är hur det nu blir med det framtida luftvärnet, jag satt och lyssnade på Försvarets förmåga - är den tillräcklig? under Jan Salestrands presentation kunde man se "Materiella behov 2014-2023 utöver MP14". Där framgick att kostnaden för ersättning av HAWK uppgick till 4600 mnsek, i materielplanen 14 är kostnaden beräknad till: "Projekt: AA.1660204 Anskaffa MR Lv Omfattning Uppdraget avser anskaffning av luftvärnssystem till minst en Lv-bataljon Kontrakt: 2016 Leveransperiod: 2018–2023 Kostnadsintervall: 2000-3000 Msek" Jag uppfattar detta som att "budgeten" är på max 3000+4600= 7600 mnsek. Vad räcker då detta till? Riksdagens utredningstjänst, RUT genomförde på uppdrag av SD en utredning där kostnaden för att ersätta HAWK beräknades till: 1. Patriot totalkostnad 22.5 mdsek. 2. Aster-30 totalkostnad 13 mdsek. 3. NASAMS 2 totalkostnad 3 mdsek. Källa Finlands köp av NASAMS 2 var dock på 3 mdnok, ca 3.1 mdsek. I upphandlingen som var mellan NASAMS 2 och Aster-30. Kostnadsfördelen för NASAMS uppgavs vara 2:1.
  18. Att lita på GNSS (Global Navigation Satellite System) tex GPS system under konflikt bjuder ju på intressanta problem. I GPS fallet försöker ju USA öka robustheten med bland annat en ny frekvens för militära ändamål och rörliga antenner på satelliterna för att kunna öka signalstyrkan i ett givet område. Civilian & Military GPS under jammingAtt ta ut en exakt position utan att bli upptäckt bjuder även det på intressanta utmaningar, dock har ju FM tilldelats Excalibur så metoder för att lyckas med måluttag bör ju vara påväg. http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Excalibur-och-Archer-visar-precision/ Som jag ser det är smart ammunition en väg för att möjliggöra längre räckvidder utan att få förstora felträffar. Smart ammunition är också en möjlig väg för att minska kostnader för både ammunition och belastningen på logistikkedjorna. Slutligen tror jag att precision är en nödvändighet för att Grk skall kunna användas fullt ut på internationella insatser. Intressant läsning: Den militära nyttan av kurskorrigerande tändrör. Möjliga vägar som jag kan se; 1. Vanlig "dum" ammunition hos Grk förbanden, Stöttning från Artbat med BONUS (35km) och Excalibur (50km) vid behov. 2. Samma som 1 + GNSS styrd ammunition hos Grk. 3. Samma som 1 + Laserstyr ammunition hos Grk. 4. Samma som 1 + Infraröd sensor för hårdmål (STRIX).
  19. Efter att ha varit på några övningar där 92.Artbat har övat med 81mm Grk så; Att utbilda på de lätta (Riktare, am-man) tjänsterna går mycket snabbt för att nå acceptabla resultat. Svårigheten som jag ser det är att få duktiga grpch och befäl (instruktörer och säkerhetskontrollanter). Att skjuta med indirekt eld (IE) ställer krav på bland annat; Meteorologi, eldledare/observatör, batteriplats, pjäsplats, (rek), (am-försörjning) och en hel massa andra saker. Angående val av system (81mm eller 120mm) har båda sina för och nackdelar; 8:an som jag har viss erfarenhet på är enkel att transportera och verkar vara ok i am-försörjnings hänseende. Nackdelen är väll dess korta räckvidd (ca 6km) och "klena" kaliber. 12:an som jag bara har tittat på, verkar lite tyngre i flera aspekter. Räckvidden är bättre (Spräng, Lys och Rök 9km) och förmåga att skjuta STRIX (ca 7km) finns. Sedan är väll frågan om inte 120mm "snart" omsätts och blir placerad i/på någon form av bärare (stridsfordon 90 chassit) för att vara relevant. När det sker så finns ju flera pjäser över, men då tillkommer ju frågan om att driva två system parallellt (kostnader/utbildningar*2). Men den som lever får se!
  20. STRIX har ju en livslängd som enligt vissa indikationer snart nås. http://forum.soldf.com/topic/46974-nyanskaffning-12cm-grk/?p=759705 GRK är ju bataljonens egna tillgång till Indirekt Eld (IE), vilka behov har bataljonen? Ska målet vara att fortsättningsvis nedkämpa Strv och strf (STRIX Ny), eller har behoven förändrats till precisionsbekämpning på givna koordinater med eventuell möjlighet till laserutpekning? Vilka funktioner tycker ni att FM bör ställa på en ersättare till STRIX med hänsyn till den budget som finns inom överskådlig framtid? Mina idéer: Längre räckvidd mha GPS (GNSS) styrning, Induktivt tändrör, möjlighet till laserutpekning (SAL) För den som vill sätta sig in hur utbudet för precisionsammunition till Art/Grk ser (såg) ut se gärna: Avslutar med några fina filmer: APMI http://www.youtube.com/watch?v=u-d5MbZoNpg 120 GM DAGGER http://www.youtube.com/watch?v=2QsWEVwIyRo
  21. Leverans av pjäser till FMV! De första pjäserna har nu levererats till FMV och skall nu transporteras upp till A9! http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/FMV-tar-emot-leverans-av-de-forsta-Archerpjaserna/ Jag hoppas att vi snart får se bilder på första skjutningen i A9s regi.
  22. För att kunna få effekt eller påverka flygande enheter krävs; Eldrörsluftvärn med högre kaliber än +20mm för räckvidd. Bör även ha styrning från någon typ av sensor för att bli effektiv (Radar, IR+laser mm) samt självklart IFF vilket minskar risken för egen bekämpning. Detta finns inte idag och kommer kosta. Manpad Kan vara ett alternativ för att kunna ge ökad räckvidd och verkan, IFF är dock ett krav. Nära till hands är då RBS-70, Stinger eller motsvarande system Men detta saknar god mörkerförmåga och kostar stora summor i inköp. http://www.upi.com/Business_News/Security-Industry/2011/11/04/Finland-requests-Stinger-missiles/UPI-83431320414615/ Dagens system som skulle kunna tillföras/omfördelas. Tksp 12,7 är inte tillräckligt bra för att motivera i lv rollen enl mig, max 500-1000m ut. http://www.soldf.com/tksp127.html RBS-70 ska ju nu avvecklas och att behålla detta vore tänkbart, dock kommer det dra pengar från andra delar av fm. Att behålla ett system med allt som krävs för god verkan är inte motiverat kostnadsmässigt eller effektmässigt.
  23. Vi beställde 30 st lvkv 90, vissa lär nu vara ombyggda till lvkv 90 c och TD (teknisk demonstator). http://www.artlvklubben.se/wp-content/uploads/2012/10/Artilleri-Tidskrift_2004-4.pdf sid 21 http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Fordon/Luftvarnskanonvagn-90/
  24. Ja, luftvärn och flyg kompletterar varandra, beroendet är ömsesidigt. Stridsflyg måste skyddas av kvalificerade luftvärns förband på flygbasen (eller kunna spridas till alternativa vägbaser med "enklare" luftvärn). Men att tillföra enklare system som är mindre kvalificerade till hela försvarsmakten bör inte prioriteras innan större behov har tillgodosetts. Eller MEADS (dock är tydligen PAC-3 främst avsedd för ballistiska robotar inte flyg). Om vi inte kan sprida våra flygplan till krigsbaser måste vi försvara dom på flottiljerna.
  25. Fast fientligt flyg kommer inte att prioritera CAS mot hemvärnet innan vårt flygvapen är nedkämpat. Mina idéer ovan är att kunna få ett bättre luftförsvar utan att tränga ut alla de andra materialbehoven som finns, det finns tyvärr stora hål i vår förmåga som jag anser måste åtgärdas innan alla enheter får lv skydd. Jag med! Men Fi Hkp verkar inte om vi har övertag i luften med vårt flygvapen. Således bör vi främst satsa på flygvapnet och att detta ska räcka så länge som möjligt. Detta är ju en prioritering från stadsmakten att det inte är efterfrågat idag. Hv ska ju främst mot sabotage och då behövs inte Tksp, hellre då IRV och mörkerglasögon. Detta är mycket konstigt att man har valt det så, detta är något som höjer effekten på våra Hv förband vid förflyttning (Både mark/flyg) till en mycket låg kostnad. Missförstå mig inte , jag skulle gärna att hela försvarsmakten skulle få kvalificerat lv-skydd. Dock lär inte budgeten öka för detta ändamål, de enheter som motståndare främst vill åt är de som ska skyddas främst. Hur vill du ge övriga förband utan lv-skydd denna förmågan?
×
×
  • Create New...