Meradan

Jo, så är det.. och det är synd både för dom själva och oss i B-styrkan. De själva riskerar sina vagnar när de åker först och inte ser riktigt vad det är för infanteri som gömmer sig bakom hörn och i fönster. För B-styrkan är det tråkigt då det blir till att trycka mest när de kommer in med stridsvagnarna som vi inte har så mycket vapen mot då säkerhetsreglerna gör att man inte kan smyga sig intill en vagn och ge den en present med stubin, eller liknande

Jaha, efter en snöig morgon och mer klar förmiddag kan jag meddela att P4, precis som tidigare i Stockholm, rullar in med allt sitt tunga pansar först utan infanteriunderstöd. Vi skulle försvara i bebyggelse i Kvarn, detta efter att Kausierna hade klampat in i ett nationaldagsfirande i byn och lemlästat lite civila. BFOR gillade inte detta och skickade trupp. (Fast först fick trafikdetaljen köra först och sanda i backarna efter snöfallet). När BFOR väl kom, kom ett helt stridsvagnskompani verkade det som, och en enstaka 90:a. Med denna styrka körde BFOR rätt igenom bebyggelsen då pv-vapnen var begränsade då vi undvek att visa oss. Dock blev deras första 122:a utslagen av vår BMP. En bit bakom 122:orna kom det två ptgb som susade iväg efter 122:orna. En stund efter detta kom det till slut lite fottrupp, som vi drog oss tillbaka från. Efter detta blev min och en annan grupp urdragna ur det stora kriget för att sätta upp ett "goodwill" moment mot den tyska pluton som var med så att dom fick panga lite också. Dom hade en svår uppgift, och blågul gick in och sa åt oss att backa ett par gånger. Även om det var lite granna regisserat var det lite roligt ändå att strida mot en pluton som inte pratade samma språk, vilket gjorde att man inte visste precis vad de skulle ta sig till härnäst. Resten av vår pluton blev uppbundna i strid mot de eftersläntrande 90:orna med tillhörande skyttefolk, och det gick väl ganska bra för oss egentligen med tanke på att det var ganska få blågula som var på våran "sida" och dömde ut gåsleden som fick bredsidor med ksp och skarpskyttekarbinernas verkan. För övrigt var det tydligen en bil som blev stridsvagnskross som inte skulle ha blivit det under dagen. Vad det var för nån vet jag inte för tillfället, men en gissning är att det var en av de tomma bilvrak som stod uppställda för att spärra/minska framfarten på vissa vägar

Man blir så nöjd när man gjorde rätt val och inte åkte med till kvarn för att vara B-styrka nu under veckan. Mjo, det var en hel del som svor över situationen.. dock så var det relativt roligt under tisdagen Ja de borde börja om då det skulle vara samma scenario nu på söndag i Norrköping igen. Har väl varit så de senaste årens ASÖ:er har jag för mig, dvs att de delar upp på två täter och sedan roterar med varandra när de har genomfört den första delen. Japp, dom ska göra om det, men det blir lite förkortat iom att folk ska börja röra sig hemmåt

Det som hände under måndagen/tisdagen var att BFOR-styrkorna hade förhandlat sig fram till en temporär vapenvila i regionen, vilken innebar att både Kausierna och Midas (sp?) skulle hålla sig utanför Prästomta övningsområde så att BFOR kunde öva själva. Dom övade att dom övade helt enkelt. Runt fältet fanns checkpoints uppsatta för att hindra Kausier och Midas från att komma in på fältet. Anledningen till övningen i övningen var att pansarfolket skulle få kriga mot pansar också, och inte bara infanteri med minimal beväpning mot pansar. Vi som B-styrka åkte runt och kollade så att deras checkpoints, och trakasserade lokalbefolkningen Under natten/förmiddagen på tisdagen hade vi tagit FN-personal som fångar, vilket gjorde att LBB skulle kallas in för att spana och sedan bekämpa oss för att rädda personalen. Deras sömnläge, om det berodde på dålig planering från deras sida eller övningsledningen som pressade dom för hårt, gjorde att när de två timmar försenade kom till sin förläggning blev beordrade sex timmars sömn. Pga ett glapp informationsflödet upp till övningsledningen visste ingen om att jägargossarna låg och sov när vi i B-styrkan frös häcken av oss och spännt spanade efter tecken på jägare ute terrängen. De började iaf synas en timme innan den stenhårda deadline vi hade för avbrytandet av övningen vid 14, och när vi drog oss ur någon minut i 14 började dom panga på oss. Resultat av tisdagen var helt enkelt att K3 hamnade ganska långt ner på tycka-om-listan för oss på B-sidan, inte bara för oss från HV utan även de som spelade FN-personalen, då vi tagit ut semesterdagar för att få sitta i snön och frysa till ingen nytta. Alla P7:s vagnar som jag har sett har haft vit triangel på sig, dock vet jag inte om det motsatta gäller för P4:s. Men det är inte helt omöjligt att det är till för att märka ut vilka vagnar som tillhör BFOR. Lokalbefolkningen använder inte snödräkter och eftersom jag bara lyckades fota övriga soldater vid TOLO så kan man kanske anta att det var stridspaus därav inga snödräkter. Vad vet jag... Det har varierat vilka soldater som har använt snödräkt under mån-tis bland "aktiva" soldater. Några som har stått som vakter utomhus i Kvarn hade snödräkt, medan några andra som användes som patrullstyrka inte hade det. Även ute på fältet (i utkanterna iaf) var det lite blandat, men det var till största delen snödräkt som gällde där vad jag kunde se.

Östergötlands insatsplutoner var med i Risängen, Norrköping, 18-19:e mars, samt lite folk från de reguljära HV-leden. Vår insatspluton kommer delta med personal nu i veckan på Kvarn, och återigen i Norrköping under helgen

Mjo, det är sant att det var dåligt med BT, dock så är inte jag så ledsen för att vi hade dåligt med BT då man som skarpskytt ändå vill få chansen att ställa in lasern så att man träffar där siktet siktar. De andra bitarna märkte jag inte av, då den minering vi skulle skydda blev omfattad och infanteriet myllrade fram. Efter det såg inte min grupp fienden så mycket, de tillfällen som den sågs var det bara stridsfordon, och sånna vill man inte stå och titta på för länge

Så, då var det färdigkrigat för idag för våran del i Norrköping. Vi höll till på Risängen och hade P7 och SSK mot oss. Efter att ha åkt runt våra mineringar med vagnarna och skickat infanteriet som en snöskopa mot oss fick vi omgruppera den resterande plutonen. Vi hade vid det här laget runt 50% förluster. Efter det skulle min grupp slå på enheter i deras flank och bakre trupper för att dra ner folk dit så resterande kunde panga på ordentligt. Den planen gick inte så bra dock, den enda vagnen vi hittade, en 302:a (RJ91), sköt vi på lite men den avsuttna truppen bakom den brydde sig inte så mycket. Efter det hittade vi inga mer, förutom de 90-vagnar som vi såg bakänden på när de lämnade området efter att ha plockat av hela våran pluton. På det hela så skötte sig A-sidan mycket bra, de gånger jag hade span på infanteriet hade de bra täckning från vagnarna, och vagnarna rusade inte in först i smeten själva. Det gick ganska fort för dom att ta sig fram också, nästan lite väl fort för oss som inte hann med att ta fi bakifrån Hur det gått för dem i hamnen och andra ställen i Norrköping kan jag inte säga, men skötte de sig så bra som hos oss så borde det inte varit några större problem för. Tyvärr har jag inga bra bilder att visa upp, svårt att hinna med att ta bra kort när man har fullt upp med att springa runt Risängen =)

Nu vet jag ju inte vad det var för ROE som gällde och inte heller var jag där för att beskåda. Men jag har väldigt svårt att föreställa mig en ROE som inte ger dig tillåtelse att öppna eld mot den som riktar ett vapen mot dig eller en kamrat. Det betyder förvisso inte att det är lämpligt i varje enskilt fall. FN-uppdrag som inte är fredsframtvingande har sällan ROE som innebär att de fredsbevarande styrkorna får öppna eld annat än att det verkligen skjuts mot FN-personal, och att man är säker på att verkligen skjuts mot personalen också.

I kallt vatten blir offrets egen kropp naturligtvis även nerkyld, och när kroppen kyls ner minskar dess ämnesomsättning, vilket minskar syrebehovet. (Gäller framför allt efter att medvetslösheten inträtt) Och således kan man klara sig längre i kallt vatten än i varmt. Men drunknar man i kallt vatten är man en död sill. Det ligger ju så att säga i ordets definition... Det är även mindre chans att drabbas av hjärnskador om man återupplivas efter att ha fiskats upp. Finns tillfällen då personer varit under vatten i en halvtimma och där återupplivning fungerat och de klarat sig undan skador på hjärnan. Men visst är det tråkigt att en sån här sak skulle hända.

Mitt under en spanings/strapatsövning. Vi började bli lite slitna efter att ha gått i lite mer än 12 timmar från kvällen innan, och den enda maten vi fått i oss var en nödransonschokladkaka. Kan väl nämna att mot slutet av övningen (16-18 timmar senare) somnade folk gående, inklusive följebefälet (Och som vanligt är det inte brevskrivaren som är med på bilden)

Tack för svaret men vilken dag är det, imorgon? Rek för chefer på lördag, krig på söndag

Det är inte bara asfalt som är i farozonen när vagnarna är ute och leker. Trottoarer och dess kantstenar lever farligt och riskerar att hamna på samma nivå som resten av gatan om en oförsiktig besättning kör ut för långt, eller vill vara snälla och släppa fram nån civilist i bil

Om man skulle köra så som du föreslår kommer en annan risk in i bilden, nämligen att man under övning vänjer sig vid att inte säkra vapnet om man kör mycket lösskjutning, för att sedan under ett skarpt moment skaffa ett hål på fel ställe. Just den här frågan om att säkra under lös/skarp övning är en klurig en som berör en mycket större säkerhetsrisk jämfört med andra regler i SäkI, och jag själv tar nog hellre risken att ha större sannolikhet att bli pucktvåa i krig än att få en kula i skallen under en övning och eventuellt ge en hel grupp eller pluton tråkiga minnen för livet

Edit: Pucktvåa..

Det ser ut att kunna vara sådana som vi har liggande i plutonsförrådet. Kan komma med närmare namngivning efter helgen om nu någon mot förmodan inte kan ge ett svar dessförinnan

Det är nog inte så konstigt, enligt de uppgifter jag har fått höra om västarna så skyddar de mot splitter i storlek upp till 1-2 millimeter

Jag tar och fortsätter med kapningen av tråden.. Jag lyckades för ett år sen eller så få tag i ett tufft headset på en överskottsbutik i Göteborg. Dock har jag två problem med detta headset, det ena är kontakten, och det andra är micen. Om någon sedan kunde identifiera vart det kommer från, så vore det ett lus i kanten Kontakten. Den ser nästan ut som alla de kontakter jag sett till Ra180, 145, med den lilla distinktionen att kontaktytorna sitter på en "kontakt i hylsan" se tvärsnittsbild. Jag undrar om det är någon som vet om det går att få tag på "andra änden" till denna kontakt så man kan bygga en snygg och häftig anslutning, samt den rätta benämningen på den. Det är åtta poler i den, och har texten KPE 19 stämplad vid kontaktänden Sen har vi micen. I michuset sitter det en förförstärkare eller motsvarande. För att få den här att funka måste man mata signalkabeln med en spänning på 3V för att det ska hända något, enligt märkning på förstärkaren. Detta är lite jobbigt då signalen från ljudkortet är på 0,4V ungefär. Har någon en smart lösning på inkoppling? Har testat med en lösning som byggde på att mata på spänningen från en 5V-källa och med lämpliga motstånd få ner det till 3V, men konstruktionen falerade vid andra användningen och gjorde motstånden lite varma

Vad var egentligen tanken med "ribborna" som ligger monterade på tak/frontpansaret på ömse sidor om kanonen? (Inte rsv-gallret alltså)

Nu ska vi väl inte gå och beskylla dessa populärvetenskapliga jämförelserna som går på discovery för att fara med hela sanningen inte.. =) Jag har tyckt mig se en tendens bland alla jämförelserna att de har en stor mängd slump med, samt att ballhetsfaktorn är ganska avgörande i vissa jämförelser tillsammans med tillverknings-/användarland @hapazard: Det är en viss skillnad i att låta en metallpinne några få ton balanseras, jämfört med ett helt chassi, där chassit i så fall i praktiken blir ofjädrat, även om en måttlig guppighet skulle jämnas ut och kännas som plattmark istället.

Som sagt, att bepansra taket skulle nog kosta mer än det smakar. STRIX har en rejält kraftig laddning och det gick även rykten om att utvecklarna funderade på att dra ner laddningen för att undvika genomslag rakt genom vagnarna och på så sätt få en kraftigare effekt inne i vagnen. ArtRr:ens funktion skulle nog snarare bli att få vagnarna att sätta motmedel i högsta beredskap än att få dom att flytta på sig. Annars skulle det kunna vara ett utmärkt sätt att få fienden att visa sig. Men vi börjar prata NBF så skulle till och med ArtRr:en kunna styra vagnarna som ligger inom riskområdet så att det bara är dessa som sätter på motmedel helt automagiskt.

Det kan eventuellt bero på att vagnen är väl lämpad för defensiv strid iom dess låga profil och fasta kanon och har lite problem att dra jämnt med en tornförsedd stridsvagn som kan använda sig av stabiliserad kanon och därmed skjuta under gång.

Ja, denna ubåt har diskuterats förut, kommer dock inte ihåg i vilken tråd det var för tillfället tyvärr. I den tråden diskuterades det lite allt möjligt angående båten, och den har även figurerat i diverse dagstidningar när den har varit ute för försäljning tidigare.

Vad är det för särskilt med dem? <{POST_SNAPBACK}> Rent generellt så borde en anti-dykare-granater ha en större sprängmedel/icke-sprängmedelsratio, och eventuellt större storlek, då det är trycket som dödar under vatten och inte splitter. Sen kan de säkerligen ha ett tändrör med någon form av variabel tändinställning så som den A2Keltainen refererade.

Har lite smått och gott i mina fickor. Benfickorna har standardkomplementet av fältkeps, första förband och handskar. I ena bröstfickan ligger det kartor, anteckningsmateriel, bestick, namnskylt och konservöppnare. I den andra två snusdosor med tändstickor, lite halstabletter och panodil, och även en samling med salt, peppar och kryddor. Sen finns en kortlek, mycket trevligt att ha när man måste fördriva lite tid.. Liksom 20 kronorssolglasögonen från Biltema, trevligt när det är en massa sol, eller när det är en tät granskog man ska forcera. Att dom är så gott som oförstörbara är ett plus i kanten för den ringa summan man får lägga ut för dessa. Nackdelen är väl att de inte är repfria

Mitt försök på mönsterritning har gått halvbra. Eftersom att jag inte ville sprätta upp orginalet fick det bli avritning på känn på vissa ställen. Jag har iaf fått till ett par byxor nu som är funkis, lyckades dock göra fel upptill så det fick bli en liten skarvning i baken Men just nu väntar jag på att få in lite pengar så jag kan köpa lite mer tyg och fastställa mönstren lite bättre