Jehova

Under min GU ombord på Göteborgskorvetten Gävle var jag vänsterladdare i 40mm kanonen. I pjäsen finns 3pers under "klart skepp" som är högsta stridsberedskap ombord. Det är en PB Art, en GB Art samt jag som var GB Ubj. PB Art sitter som förstaskytt. GB Art är högerladdare och GB ubj är vänsterladdare. Man matar pjäsen manuellt vid skjutning. Pjäsbesättningen ansvarar också för klargöring och vård av den. I övrigt ansvarar PB och GB Art för klargöring av andra vapensystem också såsom torped, 57mm pjäs, RBS15 och Kulspruta 58. Detta är hur det såg ut för över 10 år sedan. Idag är det säkert annorlunda men om du har några specifika frågor är det bara att fråga på. Jag var som sagt ubåtsjaktare och inte artillerist men fick iom min roll som vänsterladdare en hel del insyn i vad de gjorde i den tjänstegrenen.

De flesta fartyg har system för vattenbegjutning. Syftet med dessa är motmedel mot kontamination. Borde inte vara så svårt att ha andra munstycken som ger ett annat vattenmönster.

Sonaroperatör 15mån på (kust)korvett typ Göteborg. Aktiva (188/191) samt passiva (TAS, boj) sonarsystem.

Stig Bergling måndag 6 juni 11.03 repris 12 juni 18.03 1979, mitt under det kalla krigets kallaste period, dömdes Stig Bergling till livstids fängelse för att ha spionerat åt Sovjetunionen. Och i en tid då det största hotet mot Sverige kom från öst väckte händelsen starka känslor hos allmänheten. I P3 Dokumentär berättar Stig Bergling själv om livet som spion, flykten från fängelset och om varför han valde att återvända till Sverige. Del 1 Del 2

Metoderna du nämner kan ju användas för att såväl typ- som ibland individbestämma. Jag menar just det; typbestäm kontakten och om möjligt individbestäm den.

Du åker inte så snabbt i uläge inomskärs. Skulle det hela vara mellan kustlinjen och territorialvattengränsen beror det på om du har tillgång till helikopter och/eller andra enheter. Ett ytfartyg jagar sällan ubåt ensamt...

Jag ser inget motiv att sänka en främmande ubåt i fredstid. Om vi vet att den är där och den vet att vi vet samt att den är identifierad så ser jag inga problem med att släppa ut den på internationellt vatten och låta politikerna ta över. Om man studerar ett sjökort inser man snabbt att det är svårt att av misstag passera en angöring och ta sig via farleder in i skärgården. Stockholms skärgård är inte lätt att navigera i om man har radar, gps, sjökort och sikt samt ett djupgående på mindre än 5 meter. Tänk då hur det ska vara att göra detsamma när du ska hålla din farkost under ytan; gärna mer än 10 meter för att inte rammas av ett lastfartyg. Sen ska du hålla dig från bottnen, med säkerhetsavstånd och tro inte att du kan ha ett ekolod. Det kräver förberedelser. Det skulle förvåna mig om de flesta främmande makter runt oss inte har genomfört navigeringsövningar i vår skärgård. Både med undervattensfarkoster och ytfartyg. Varför har vi då inte "fått upp" någon ubåt? Personligen tror jag som många andra här att vi inte skulle kunna hålla det hemligt om vi sänkt en främmande ubåt. Det är allt för många inblandade. Det faktum att vi gjort skarpa vapeninstatser samt utvecklat vapensystem med syftet att skada men inte sänka ubåtar tycker jag talar sitt tydliga språk. Det har utan tvekan förkommit kränkningar, innanför kustlinjen. Hade viljan funnits att sänka dessa kränkande farkoster hade det med största sannolikhet gjorts.

Nån som har några bra lästips om flygburna magnetsensorer?

Personligen kan jag bara spekulera men jag tror att man tycker sådanna system är för dyra och inte fungerar bra i skärgårdsmiljö. Jag tycker detsamma. Stora ubåtsjaktflygplan fäller mängder med (svindyra) sonarbojar och ligger sedan och lyssnar på varje boj som sänder vad den hör på en radiokanal. Typiskt "blue water" beteende då man vill bevaka stora ytor. Att vi har en mindre storsklig lösning och bara en tycker jag räcker gott. Sällan det är incident på flera platser samtidigt. Att bedriva ubåtsjakt utanför kustlinjen tycker jag inte räcker som motiv att skaffa större flygburna system; bättre då med TAS och ubåtar för spaning. Jag kan inte så mycket om ubåtsjakt med bojsystem men det förefaller att systemet med bojbåtar som lyssnar på väl valda passager och farleder är en bra lösning. Skulle inte vilja vara ubåtskaptén och navigera den svenska skärgården i undervattensläge. Speciellt inte utanför farleder.

Visst är ubåtsjakt svårt, det gäller alla miljöer. Däremot stämmer det inte att ubåten när som helst kan lämna området. Dopplerefekten är bland de säkraste sätten att avgöra om ett föremål rör sig i vattnet eller om det ligger still. Problemet i "brown water" är att du har ohemulskt många ekon att analysera men om något plötsligt börjar uppvisa dopplerefekter så kan du ge dig på att det ekot har en helikopter på sig snabbt som attan. En ubåt har ofta ett informationsövertag. Den känner till de jagande enheterna men de känner inte till var ubåten finns eller om den ens finns över huvudtaget. Ubåtens överman är inte sjöminan imho. det är en annan ubåt samt helikoptrar iom att den inte kan hålla reda på var dessa enheter befinner sig.

Iofs inte så konstigt då systemen än så länge inte haft annat än kustnära ubåtsjakt som syfte. Ett undantag som jag tyckte om att arbeta med är TAS:en som vi hade ombord. Ett utmärkt passivt system som gav fördelar gentemot ubåtar då man kunde spana mer på deras villkor.

Tack. Visst kan sjöbevakning skötas från land men jag tvivlar starkt på att den som uppräthåller en blockad eller ett embargo har tillgång till de systemen för den kuststräcka som blockaden gäller. Tyvärr fanns inga ubåtar med i den övningen jag deltog i när bla. Oslofjorden skulle spärras och andra halvan av övningen skulle häva blockaden. Hade varit instressant. Vi fick iaf öva lite ubåtsjakt fast det hette att vi sökte efter en nödställd ubåt för man fick inte öva ubåtsjakt. Det var Foxtrot och Kilo ubåtar vi jobbade med och det visade sig ganska snabbt att de svenska ytfartygen hade bra mycket bättre utrustning och träning för detta än de övriga ländernas.

Jag ser inte riktigt syftet med att upprätthålla ett embargo utan att själv synas. Är av den uppfattningen att det behövs stora (uthålliga) fartyg med bra radarsystem och mycket folk som plottar kombinerat med bordningsstyrkor. Våra korvetter har svårt att vara uthålliga och jag tror ubåtarna lider av lite samma problem. Har legat på nordsjön i en korvett och upprätthållt ett embargo mot norge; skulle inte vilja vara där i en ubåt i ytläge och "tala allvar" med ett lastfartyg. Från en korvett kan man skjuta prejskott med 57mm pjäsen, vad gör en ubåt? Givetvis kommer ubåten till sin rätt när/om situationen blir skarpare och någon försöker bryta embargot med kraft.

Jag skulle misstänka att det är mycket beroende på djupet hur väl det fungerar. På större djup kyler vattenmassan det varma vattnet innan det hinner upp till ytan där temeraturen dessutom redan är högre. Vid mindre djup skulle jag tro att termokliner också håller emot rätt så mycket när en vatttenmassa stiger uppåt. Ligger ubåten strax under vilket är bra ur fler synvinklar minskar man nog risken för att upptäckas med flir eller liknande system.

Jag har Global knivar i köket hemma. Bryner dem mot undersidan på en eldfast poslinsform. Eller är de så illa åtgånga att de måste slipas?

Som du förstått av tidigare inlägg har ubåten flera skrov. Tryck- och formskrovet. Tryckskrovet är det viktiga när det gäller ubåtens hållfasthet eftersom det inte finns någon tryckskillnad mellan formskrovets ut- och insida. Det är alltså vatten mellan form- och tryckskrovet. På en ubåt varierar tryckskrovets tjocklek beroende på var på ubåten du tittar. På mitten är det som tjockast och i fören samt aktern är det tunnare. Som tjockast på en strategisk ubåt är tryckskrovet ~100mm.

Jovisst. Man skjuter sällan bara en torped i taget vid vapeninsats, kanske inte för att man vill ha två träffar utan för att två vinkelräta vektorer in mot målet rätt drastiskt minskar möjligheterna för undanmanövrar. Kusken klarade en hel del våld med sekundära explosioner och ändå överlevde delar av besättningen. Synd bara att de inte fick ut dem i tid. :(

Fifan. Brand på en ubåt är ingen kul sak. I allmänhet har man ett bra skydd genom att man har lägre syrehalt i luften ombord så att en brand inte utvecklas lika snabbt/alls om den uppstår utan självdör. Knepigt att ventilera ut rök däremot.

Precis vad jag menade. Våra små inomskärsubåtar klarar nog inte en torpedträff men jag tror nog att en strategisk ubåt såsom Typhoon kan ta en träff och kanske klara den del av besättningen som befinner sig i andra utrymmen än de som vattenfylls iom skadan.

Visst. Men de har iaf en chans att ta sig upp. Efter en torpedträff på en ubåt som verkar i skärgårdsmiljö har de inte den möjligheten.

AU granater typ ELMA som används från t.ex. korvetter har en relativt liten laddning. En granat väger inte mer än att man ensam kan lyfta 3st åt gången upp för en lejdare. De slår med en RSV stråle upp ett hål stort som en femkrona genom både form- och tryckskrovet hos målet. Det är inte ett sänkande vapen.

En atomubåt får man aldrig lika tyst som en konventionell ubåt. Du kan inte stänga ned maskineriet på en atomubåt eftersom reaktorn kräver kylning även om den inte behöver producera kraft för tillfället. Det är just dessa kylvattenpumpar som man lyssnar efter. Det finns försök med att transportera värme genom ledning i fast material som alternativ men jag känner inte till om/hur det går. Någon?

Fast på annan nations vatten i t.ex samband med hamnbesök får ubåtar inte färdas i u-läge. Blir förjevligt guppigt och sjösjukt.

Ubåtar är även den bästa plattformen för att bedriva ubåtsjakt. Vill man förhindra att andra genom ubåtar bedriver informationsinhämtning i svenska farvatten så är våra ubåtar enligt mig det bästa motmedlet.

Det är ofta detaljerna som röjer en ubåt gentemot en aktiv sonar. Olika ubåtar har små konstruktionsdetaljer som det visar sig reflekterar ljudvågor. Det är inte nödvändigtvis så att nya ubåtar get mindra målyta än gamla och det beror givetvis mycket på från vilket håll ubåten reflekterar ljudvågorna. Även faktorer som våglängd hos ljudet in så det är mycket att ta med i beräkningarna. Ubåtar kan dämpa ljud med maskeringssystem där moln av luftbubblor släpps ut. Tänk mjölkigheten i ett vattenglas efter upphällning ur en kran. Fungerar såväl mot aktiva som passiva sonarer.