Decca
-
Posts
150 -
Joined
-
Last visited
-
Days Won
2
Decca's Achievements
Menig 4 (7/18)
114
Reputation
-
Fungerar HKP14 idag borde de behållas. Annat är ju slöseri.
-
Det är stor skillnad på hur hamnarna i Rotterdam och Antwerpen ser ut jmf i Östersjön. Rotterdams enorma djuphavshamn ligger ut mot öppet hav. Det finns inga skärgårdar som i Uddevalla, Stockholm eller Karlskrona.
-
Självklart är Type 26 bättre för Norge, annars hade Norge inte valt Type 26. Varför och på vilka sätt den är bättre för dem har jag ingen aning om, och det vill jag heller inte spekulera i.
-
Ignorera honom. Bara massa dumheter och nonsens. Han beter sig sådär med jämna mellanrum – det är väl något slags osäkerhet.
-
Ursäkta att jag märker ord. Men här används ordet robot och ordet missil på olika sätt. Jag har fått lära mig att svenskans missil är detsamma som ballistic missile på engelska. Engelskans missile översätts till svenskans robot. Det är alltså helt onödigt att skriva ballistisk missil, eftersom en missil är just ballistisk!
-
FCAS - Tyskland och Frankrike bygger framtidens stridsflyg tillsammans
Decca replied to vikingman's topic in LUFT-farkoster
Har du källa på dina påståenden om att Frankrike vill betala minst och bestämma mest? Annars visar exemplet Rafale att Frankrike snarare betalar alltihop, för att själva kunna bestämma. Det är inte franska företag som Sverige haft problem med kring Kockums och varvet i Karlskrona, utan tyska. -
Det är betydligt enklare för Ryssland att attackera mål i Norden än i Nordamerika, oavsett Jordens krökning.
-
Svarade du på mitt inlägg? Vad har Finland och Danmark med kryssningsrobot på ubåt att göra? Jag fattar helt enkelt inte vad det är för vits överhuvudtaget med kryssningsrobot på en svensk ubåt i Östersjön? Förklara gärna. Vi har Östersjöns största flygvapen som är en betydligt bättre och mer kostnadseffektiv plattform – fyrgrupp efter fyrgrupp som avlossar kryssningsrobot. På stora atomubåtar, absolut, där operationsområdet är på andra sidan ett världshav. Men slösa otroliga mängder pengar, tid och arbete på något med högst tveksam nytta.
-
Då förstår jag. Men jag tycker att kryssningsrobot vore grovt slöseri med ubåtens kapacitet. Kryssningsrobot kan som sagt skjutas från annan plattform i det relativt kompakta område som är Östersjön. Det är ett stort och tungt vapen, och yta och last på en A26 är begränsad. Tycker du inte att det är bättre att en liten ubåt ägnar sig åt sådant som endast en ubåt kan göra? Exempelvis dold minering, extra torpeder eller dold sjösättning av undervattensdrönare. Alltså sådant som andra plattformar inte kan göra.
-
Låter rätt dumt att skjuta robot från ubåt i Östersjön och därmed visa var ubåten finns någonstans. Varför isåfall inte skjuta samma robot från lastbil, flygplan eller fartyg? Hur tänker du? Kan du motivera?
-
Nä, men du öser ju ut dig tyckande, påstående och rena fantasier på det här forumet. Pärmtroll är ju den som oftast får städa upp här med fakta. Hänvisa till regeringsbeslut, vad fm faktiskt sagt, hur system faktiskt fungerar osv. Det har jag stor respekt för, eftersom det är superlätt att häva ur sig åsikter och önskemål, men svårt och komplicerat att kommunicera hur verkligheten faktiskt ser ut. Särskilt eftersom sanningen ofta är nyanserad och komplex. Det där blajet med drönare på Aurora-övningen t ex. Det är något som blåsts upp på YouTube typ ”soldater utraderade av drönare”, utan att man vet någonting öht om exakt vad som övades eller HUR. Det var en ÖVNING. Tack Pärmtroll för att du orkar införa fakta och komplexitet i detta forum.
- 547 replies
-
- 6
-
-
- strv122
- stridsvagn
- (and 1 more)
-
Ok, då förstår jag. Jag misstog mig eftersom det i GAO-rapporten som någon visade ovan visades statistik på F35 tillgänglighet, och jag la märke till att ordet warfighter förekom, och drog slutsatsen att det handlade om flygplanen. Det är alltså piloter/soldater/sjömän som menas. Nåväl, det är ju fånigt språkbruk det också.
-
Håller med. Och jag förstår att det säkert är ett komplext problem som inte låter sig sammanfattas i ett Wikipedia-inlägg. Men problemen du beskriver, att man har olika kravbilder, redan där finns något som förenklat kan beskrivas som samarbetsproblem tycker jag. Att samarbeta innebär att kunna kompromissa, till exempel med den egna kravbilden. Någonting måste ske för att skydda oss mot sådana här haverier i framtiden.
-
Någon som vet varför amerikaner kallar stridsflygplan för ”warfighters”? Jag tycker det låter himla töntigt. Är det samma barnsliga tonårs- och callofduty-estetik som infekterar militärer överallt? Ordet stridsflygplan är logiskt. ”Strid-” särskiljer meningen i subjektet flygplan. Man tar inte flyget till Grekland i en ”fighter” liksom. Eller är det eftersom ordet fighter kan missförstås som jaktplan? och inte multirole, som ju alla flygplan är idag. Det är dock inte konsekvent med att man i engelskan tidigare benämnt stridsflygplan som fighters. Och vad hände med benämningen ’combat aircraft’? Warfighter. Vad är det för jönseri? Är det Hegseth och Trumps dumheter igen?
-
Det är olycksbådande att tyskarna och nederländarna tydligen inte klarade av att samarbeta. Enligt Wikipedia fungerade inte holländarnas mjukvarusystem med de tyska motsvarigheterna och detta ska ha lett till katastrofal kostnadsökning. Man undrar ju om det är hela orsaken. Detta är extremt olyckligt. Nu ska man alltså bygga nya versioner av en fregattdesign som härstammar 80-talet istället. Eftersom man inte klarade av att samarbeta. Hur kan vi undgå såna här fiaskon i framtiden? Sverige är ju på intet sätt immuna. Ubåtsprojektet Viking kommer i åtanke, likaså problemen kring samarbetet med Norge kring Archer. Antingen bygger man upp ett bra system för samarbete, eller så får Europa trycka in alla resurser i ett stort företag, till exempel Naval eller Dassault. Den franska försvarsindustrin har ett övertag eftersom man helt enkelt är störst och är autonomt uppbyggd (till skillnad från t ex BAE, Airbus eller Saab som alla är mer eller mindre beroende av amerikanska underleverantörer). Men jag tror det vore olyckligt att bli helt beroende av fransmännen och gå miste om ingenjörskonsten i de andra länderna. Men detta fiasko med F126 eller FCAS får mig att tänka på British Leyland och kollapsen av den brittiska industrin. Britterna var ju extremt framstående, men de interna striderna och bristen på samarbete i British Leyland gjorde att alltihop gick om intet.