Norge beställer nytt stödfartyg från Sydkorea

[Perman]

http://www.janes.com/article/23881/norway-signs-with-dsme-for-new-support-ship?from_rss=1

 

 

Norway has signed a contract with South Korea's Daewoo Shipbuilding and Marine Engineering (DSME) for the detailed design and build of a new logistics support vessel (LSV) to provide afloat replenishment for the Royal Norwegian Navy (RNoN).

The NOK 1.32 billion (USD216 million) contract was signed by DSME and the Norwegian Defence Logistics Organisation (NDLO) in Bergen on 28 June. Under the agreement, DSME is required to deliver 100% offset through direct or indirect means.

Being procured by the NDLO under Project 2513, the new LSV is primarily intended to provide afloat support for an RNoN task group, but will also be able to contribute to other operations such as humanitarian relief and logistics support to forces ashore.

 

 

 

Varför kan inte Sverige göra gemensamt inköp med Norge av stödfartyg? Så mycket kan väl inte behoven skilja?

 

Jag förmodar att det är KNM Valkyrien som ska ersättas, vilket förmodligen även innebär att det nya stödfartyget får ett isförstärkt skrov, ett mindre sjukhus, ROV samt dekompressionskammare och utrymme för dykare.

 

/Per

[Apone]

Norge har troligen, till skillnad från Sverige, en plan och en klar uppfattning om vad de vill klara av.

Dvs något som sträcker sig bortom nästa val.

[Nestor]

Jag kan se ett behov av att Norrmännen för detta då de ju som bekant har lite större havsareal att arbeta över. Oljeriggar och annat bös som de har ute i Atlanten. Rätt praktiskt om flottan kan stanna ute till sjöss och stödjas av stödfartyg, istället för att behöva gå i hamn.

[Magnus Redin]

Om vi utökar ubåtsstyrkan och norrmännen köper fler stödfartyg och fregatter kan vi sedan samarbeta.

[Perman]

I teorin kanske, men sen återstår förstås frågan om det är nån mening att söka samarbete med ett land som anser att dom när som helst kan bryta ingångna avtal eller dra sig ur samarbete om det passar deras syften. Jmf med samnordiska Vikingprojektet där norrmännen först ville ha fyra ubåtar (av totalt tio) med extralång räckvidd, men sedan plötsligt drogs sig ur utan att tala om varför. Tillsammans med Danmarks beslut samtidigt att lägga ner sitt ubåtsvapen så innebar det förstås att projektet var dött. Då är nog finnarna mer pålitliga att samarbeta med.

 

/Per

[Magnus Redin]

I teorin kanske, men sen återstår förstås frågan om det är nån mening att söka samarbete med ett land som anser att dom när som helst kan bryta ingångna avtal eller dra sig ur samarbete om det passar deras syften. Jmf med samnordiska Vikingprojektet där norrmännen först ville ha fyra ubåtar (av totalt tio) med extralång räckvidd, men sedan plötsligt drogs sig ur utan att tala om varför. Tillsammans med Danmarks beslut samtidigt att lägga ner sitt ubåtsvapen så innebar det förstås att projektet var dött. Då är nog finnarna mer pålitliga att samarbeta med.

 

/Per

 

Jag är övertygad om att våra intressen har tillräckligt stort överlapp för att det skall vara värt att försöka igen.

[Pal]

Norge skaffar sig långsamt men säkert en flotta som kan agera i södra atlanten. Och stödja Norges ambitioner om att utvinna olja offshore sydpolen. Norge har "claimat" en stor bit av sydpolen som eget territorium. På Sveriges bekostnad för övrigt. Norge har gjort klart att de inte kommer acceptera några svenska "claims" i samma område. Och Sverige har gjort klart att vi inte accepterar någons "claim" på sydpolen överhuvudtaget och att vi själva inte har några. Sverige har en miljö-naiv bror-duktig inställning som vanligt, vi anser att ingen skall kunna utvinna något på hela sydpolen kontinenten någonsin. Och avstår därför från egna "claims" där även om vi är en av de få nationer som har grund för det.

 

Dock är det landområde som Norge betraktar som sitt territorium på sydpolen historiskt Svenskt-Norskt. Området hittades och utforskades av staten Sverige-Norge i union. Vilket för övrigt är anledningen att Nobels fredspris delas ut i Oslo. När Nobel skrev sitt testamente så var Oslo och Stockholm städer i samma land.

Edited July 8, 2013 by Pal

[Magnus Redin]

Norge skaffar sig långsamt men säkert en flotta som kan agera i södra atlanten. Och stödja Norges ambitioner om att utvinna olja offshore sydpolen. Norge har "claimat" en stor bit av sydpolen som eget territorium. På Sveriges bekostnad för övrigt. Norge har gjort klart att de inte kommer acceptera några svenska "claims" i samma område. Och Sverige har gjort klart att vi inte accepterar någons "claim" på sydpolen överhuvudtaget och att vi själva inte har några. Sverige har en miljö-naiv bror-duktig inställning som vanligt, vi anser att ingen skall kunna utvinna något på hela sydpolen kontinenten någonsin. Och avstår därför från egna "claims" där även om vi är en av de få nationer som har grund för det.

 

Dock är det landområde som Norge betraktar som sitt territorium på sydpolen historiskt Svenskt-Norskt. Området hittades och utforskades av staten Sverige-Norge i union. Vilket för övrigt är anledningen att Nobels fredspris delas ut i Oslo. När Nobel skrev sitt testamente så var Oslo och Stockholm städer i samma land.

 

Jag är glad om vi bygger mer solkraft, vindkraft och kärnkraft samt fabriker för att göra bränslen och kemikalier av el och träflis, då får vi egen energiförsörjning under obegränsad tid. Det är oerhört mycket lägre risk än att försöka exploatera Antarktis och lägre risk än Arktis.

 

Om ett litet land som inte är en stormakt skall säkra tillgången till resurser på andra sidan jordklotet som är värda att stjäla med militärmakt måste de ha en eller flera lokala allierade, viss militär förmåga med extrem räckvidd och förmåga att försörja forskning och prospektering är givetvis bra men det räcker knappast. Om Norge vill plöja ner hundra miljarder i detta i förhoppningen att tjäna tusen miljarder så önskar jag dem lycka till men det lär bli 95% diplomati och handel och 5% militär och jag är nöjd om vi kan hjälpa dem diplomatiskt på andra sidan jorden.

 

Det jag finner militärt och säkerhetspolitiskt intressantast är att vi har samma behov av att försvara den skandinaviska halvön, samma handelsvägar på världshaven och våra kulturer är väldigt lika varandra. Norge är ärligare med beroendet av USA och för egen del är jag orolig över USA:s politiska och ekonomiska utveckling så jag vill utöver natomedlemskap ha en beredskap för att USA kan tappa förmåga eller intresse för oss. (USA omriktar till Asien, deras ekonomi är "to big to fail" vilket funkar tills det rasar och deras politik blir vartefter mera extrem och skulle t.ex. kunna ta avstånd från agnostiska nationer om illavarslande trender fortsätter. )

Edited July 8, 2013 by Magnus Redin

[vikingman]

Det jag finner militärt och säkerhetspolitiskt intressantast är att vi har samma behov av att försvara den skandinaviska halvön, samma handelsvägar på världshaven och våra kulturer är väldigt lika varandra. Norge är ärligare med beroendet av USA och för egen del är jag orolig över USA:s politiska och ekonomiska utveckling så jag vill utöver natomedlemskap ha en beredskap för att USA kan tappa förmåga eller intresse för oss. (USA omriktar till Asien, deras ekonomi är "to big to fail" vilket funkar tills det rasar och deras politik blir vartefter mera extrem och skulle t.ex. kunna ta avstånd från agnostiska nationer om illavarslande trender fortsätter. )

Förlåt min okunskap. men vad är agnostiska nationer?

[Magnus Redin]

 

Det jag finner militärt och säkerhetspolitiskt intressantast är att vi har samma behov av att försvara den skandinaviska halvön, samma handelsvägar på världshaven och våra kulturer är väldigt lika varandra. Norge är ärligare med beroendet av USA och för egen del är jag orolig över USA:s politiska och ekonomiska utveckling så jag vill utöver natomedlemskap ha en beredskap för att USA kan tappa förmåga eller intresse för oss. (USA omriktar till Asien, deras ekonomi är "to big to fail" vilket funkar tills det rasar och deras politik blir vartefter mera extrem och skulle t.ex. kunna ta avstånd från agnostiska nationer om illavarslande trender fortsätter. )l

Förlåt min okunskap. men vad är agnostiska nationer?

 

 

Sverige är ovanligt icke-religiöst. Det är vanligt att fundamentalister anser att moral kommer från gud så en sådan nation skulle kunna utmålas dom något ännu värre än en islamsk nation.

[109 Eken]

Jag har alltid sett Norge som ett land fullt med frireligiösa fanatiker, som ett Jönköping i jätteformat ungefär.

Finns ju en anledning till att "Life of Brian" i Sverige marknadsfördes med orden "Filmen som är så roliga att den är totalförbjuden i Norge"

[speculatores]

 

I teorin kanske, men sen återstår förstås frågan om det är nån mening att söka samarbete med ett land som anser att dom när som helst kan bryta ingångna avtal eller dra sig ur samarbete om det passar deras syften. Jmf med samnordiska Vikingprojektet där norrmännen först ville ha fyra ubåtar (av totalt tio) med extralång räckvidd, men sedan plötsligt drogs sig ur utan att tala om varför. Tillsammans med Danmarks beslut samtidigt att lägga ner sitt ubåtsvapen så innebar det förstås att projektet var dött. Då är nog finnarna mer pålitliga att samarbeta med.

 

/Per

 

Jag är övertygad om att våra intressen har tillräckligt stort överlapp för att det skall vara värt att försöka igen.

 

glömt att de du inte Har i organisationen, de har du inte för att de kan vara så att någon annan ansåg sig behöva de mer någon annanstans eller har lekt sönder de du trodde du hade.

[Magnus Redin]

 

glömt att de du inte Har i organisationen, de har du inte för att de kan vara så att någon annan ansåg sig behöva de mer någon annanstans eller har lekt sönder de du trodde du hade.

 

 

Om norrmännen lägger rabarber på (framtida) poolade C-130J för att forcera mottagande av natostöd till Norge har det ett mycket större överlapp med våra intressen än om Ungern lägger rabarber på poolade C-17. Sedan är ett icke invaderat Norge ekonomiskt och strategiskt viktigare för oss än Gotland.

Edited July 14, 2013 by Magnus Redin

[speculatores]

 

 

glömt att de du inte Har i organisationen, de har du inte för att de kan vara så att någon annan ansåg sig behöva de mer någon annanstans eller har lekt sönder de du trodde du hade.

 

 

Om norrmännen lägger rabarber på (framtida) poolade C-130J för att forcera mottagande av natostöd till Norge har det ett mycket större överlapp med våra intressen än om Ungern lägger rabarber på poolade C-17. Sedan är ett icke invaderat Norge ekonomiskt och strategiskt viktigare för oss än Gotland.

 

herkan låter mer som något för nationelt bruk, C-17 låter mer som något som skall flyga tunga prylar långt bort, aka utlandsmissioner. blir de krig vill jag inte vänta förjäves på något som aldrig kommer för att norrmännen tyckte Stavanger var viktigare än vad som händer med Göteborg. Allas ansvar brukar dessutom bli ingens ansvar. har du aldrig fått saker från förrådet som den som hade den innan glömt att anmäla fel och brister i? skönt för min del har de bara hänt med utrustning som kunnat bytas i längre ner i korridoren, inte något som bestälts från arboga. Skulle prylen vara från Oslo skulle jag vara förvånad om den kommer alls och om den kommer är funkar. Sen är det de med Norrmänens bristande förmåga att hålla ingångna avtal

[enigmatik]

Her var det mye interresant!!

 

Har vi en plan? Muligens ha vi det men om den holder over neste valg er et ganske annet spørsmål. Ser man litt på forsvarsdebatten over kjølen skal man ikke lese lenge før man møter begrepet "den doble ubalansen",dvs forholdet mellom oppgaver,ressurser og struktur. Riktignok har det norske forvarsbudsjettet økt med 7% de siste årene, investeringsandelen har kommet opp i 30 prosent, men hva fremtiden bringer er litt i det blå...

 

Polare strøk: Hyggelig a dere svensker har oppdaget norsk polarimperlisme. Men det er åltså feil at Dronning Mauds Land var svensk/ norsk da det først ble tilgjenglig for utforskinig med fly i 30 årene. Såvidt meg bekjent var det ingen svensker involvert i dette. Forøvrig ble det norske kravet gjort gjeldene i 1938 da Norge snappet området (Neuschvabienland på tysk) rett foran nesen til Nazi-Tyskland, og ble slik et av de første nederlagene i Hitlers ekspansjonspolitikk.

Forøvrig er det Antarktistraktaten som regulerer bl.a jurisdiskisjonsspørmålet, utvinnig av mineraler og olje, så lenge signatarlandene ser seg tjent med å opprettholde status quo. Alle nasjonale krav er slik like frosset som isen traktaten springer ut av. Riktignok har Norge brukt militær infrastruktur (kystvakt/orion/hercules) til ekspedisjoner og etterforsyning. At dette også har en symbolsk betydning som styrker norsk overhøyet er vel rimelig sansynlig. Men fra dette til å hevde at vi bygger opp en marine for Sydatlanterne er far out.Oljeutvinning i disse områdene er uansett så langt frem at tidspennet nærmest helt sikkert strekker seg lenger enn levetiden til både nåværende og planlagt marinestruktur. Dessuten vil kanonbåtdiplomati være såpass i strid med alt vi (og Sverige..)står for utenrikspolitisk at tanken nesten blir absurd.

 

Nei og atter nei! Norge og Sverige har aldri vært det samme landet. Unionen vi var endel var sydd sammen på toppen via en personalunionen med felles konge, men Norge var et eget land.

 

 

Støttefartøy:Bakgrunen for anskaffelsen et støttefartøy todelt slik jeg ser det. Først og fremst er det et operativt svar nedleggelsen av marinens fjellbase Olavsvern ved Tromsø for noen år siden.Denne var først og fremst utviklet og optimalisert med henblikk på kystnære operasjoner i antiinvasjonsrollen. Dernest er det et svar på å gi fregattvåpent en mer fremskutt basering lengere tider av gangen med mindre ressursbruk og med færre skip,- noe som også kan være gunstig sikkerhetspolitisk. Motsatte hvis situasjoen krever det kan en større styrke operere lenger over større distanser. Gitt sjøterritoret, fi styrke mm. hadde vi egentlig trengt 25 fregatter. I stedet ble 6, senere reduseret til 5 skip av kostnadsmessige grunner. Med andre ord omtrent som Visby..

Tanken bak er at jo mer fregattvåpnet opererer i nord jo mer etablerer man et forutsigbart mønster slik at det blir en evt. motstander som må ta kostnaden ved å eskalere en tenkt konflikt. Mer tilstedeværelse øker også kjennskap til motparten noe som trolig reduserer faren for misforståelser ol. Forøvrig er det den fullt integrerte militære kystvakten som er førstelinjen i dette spillet, med marinen som backup. Et støttefartøy vil også øke samvirke og fleksibilitetn mellom disse to. I andre enden av spektret internasjonale operasjoner blir de politiske opsjonene utvidet ved at vi nå kan feige ut og bare sende et støttefartøy og ikke et "krigsfartøy",-

 

Kanskje dere sender en Visby som vi kan tanke mot at vi tyvlåner en TP 84 neste gang vi skal ut og bombe?

 

Vikingprosjektet: Husker jeg ikke feil trakk vi oss ut av Viking fordi politikerne hadde vedtatt en struktur på 10 ubåter, (ned fra 15) men glemte desverre å bevilge pengene. Istedet endte vi opp med 6.Mentalt levde her politikere fortsatt i den kalde krigen hvor det skulle ligge en skarpladd ubåt i hver en fjord,- og de har vi noen av. Om dette skaper mistro i Sverige vil jeg tro dere har de samme problemene på hjemmbane.

[imint]

Som icke bevandrad i marina frågor och ser ett ökat fokus mot nationellt försvar så undrar jag? Vad skall vi ha ett stödfartyg till? Under alla åren av kallt krig så verkade allt fungera bra utan ett stödfartyg. Skall vi lägga alla ägg i en korg, eller är det så att vi behöver ett stort stödfartyg för att kuska runt på internationella insatser. Om det är det senare så föreslår jag att vi samarbetar med någon annan skandinavisk nation. Om inte, lägg ner, sätt pengarna på att få Visbykorvetterna att äntligen fungera som det var tänkt.

[Vargas]

Största anledningen till att skaffa stödfartyg idag för nationellt försvar är att vi saknar (kommer sakna) vettiga basområden. Sen att ett eller två stödfartyg är en pissdålig ersättning för den infrastruktur som fanns på den gamla goda onda tiden är en annan sak. Dock lär uthålligheten som ges av dessa räcka för den tid som de marina styrkorna förväntas att operera under en förmodad storkonflikt ...

[imint]

Om vi skall ta med i beräkningen hur länge marinen förväntas operera under en konflikt där vi är anfallen av Stormakt-inte-riktigt-Röd så behövs det inga Stödfartyg. Det som redan finns ombord räcker.

[Vargas]

Not doom and gloom enough for ya?

[imint]

Not doom and gloom enough for ya?

Nope

Have an exceptionally low confidence in our armed forces ability to perform there main task: The defense of the Nation.

[herman30]

@imint

 

Har du missat att eran regering anser att försvar av egen nation är "so 80´s". Därför att kriget kommer aldrig någonsin igen.

Förra gången var ju för över 200 år sen.

[imint]

Nä, det har jag inte missat. Det är därför vi har den här oförmågan. Att då satsa pengar på ett stödfartyg som, troligtvis, i första hand kommer att designas utifrån ett internationellt perspektiv istället för ett nationellt gör mig minst sagt bekymrad. Det blir lätt alla ägg i samma korg.

[Perman]

Nä, det har jag inte missat. Det är därför vi har den här oförmågan. Att då satsa pengar på ett stödfartyg som, troligtvis, i första hand kommer att designas utifrån ett internationellt perspektiv istället för ett nationellt gör mig minst sagt bekymrad. Det blir lätt alla ägg i samma korg.

 

Tidigare planer var ju att beställa två nya kombinerade lednings-/stöd-/amfibiefartyg som skulle ersätta först HMS Trossö och sedan HMS Carlskrona. Av budgetskäl så har dessa planer, i flera olika omgångar, nu reducerats till ett nytt renodlat stödfartyg (dvs. utan lednings- och amfibieförmågor) som ska ersätta HMS Trossö, kombinerat en utökad livstidsförlängning och ombyggnad av HMS Carlskrona, som om planerna går i lås, ska göra att hon kan kvarstå i tjänst som stödfartyg till slutet av nästa decennium. Som jag ser det så har man reducerat den internationella fokuseringen till förmån för det nationella behovet. Med de få marinbaser som finns kvar idag så lär vi behöva stödfartyg även med en marin som alltmer fokuserar på det nationella behovet.

 

/Per

Edited July 22, 2013 by Perman

[imint]

 

Nä, det har jag inte missat. Det är därför vi har den här oförmågan. Att då satsa pengar på ett stödfartyg som, troligtvis, i första hand kommer att designas utifrån ett internationellt perspektiv istället för ett nationellt gör mig minst sagt bekymrad. Det blir lätt alla ägg i samma korg.

 

Tidigare planer var ju att beställa två nya kombinerade lednings-/stöd-/amfibiefartyg som skulle ersätta först HMS Trossö och sedan HMS Carlskrona. Av budgetskäl så har dessa planer, i flera olika omgångar, nu reducerats till ett nytt renodlat stödfartyg (dvs. utan lednings- och amfibieförmågor) som ska ersätta HMS Trossö, kombinerat en utökad livstidsförlängning och ombyggnad av HMS Carlskrona, som om planerna går i lås, ska göra att hon kan kvarstå i tjänst som stödfartyg till slutet av nästa decennium. Som jag ser det så har man reducerat den internationella fokuseringen till förmån för det nationella behovet. Med de få marinbaser som finns kvar idag så lär vi behöva stödfartyg även med en marin som alltmer fokuserar på det nationella behovet.

 

/Per

 

 

Som jag brukar säga; det är snabba kast i hockey. Det återstår och så om det blir så Per. Snart kommer HMS Carlskrona hem, gjort bra ifrån sig och Sverige får uppskattning. HuxFlux börjar snacket gå inne på departementet om hur bra det är att vi kan ställa upp. Så svänger matchen över till ett kombifartyg igen. Konstigare saker har hänt i FM. Nu tror jag bara på saker som jag kan se. Det är säkert så att Marinen behöver stödfartyg och är det så så tycker jag att det kan finnas anledning att anskaffa dessa. Men då skall de vara byggda för våra behov. Inte för EUs behov. Om EU har behov av våra marina resurser någon annanstans än i Östersjön så får EU betala merkostnaden för den funktionaliteten, kan jag tycka.

 

//I

[Perman]

Bloggen Tillfälligt skeppsbrott har några intressanta kommentarer till den norska beställningen av ett nytt stödfartyg, och ställer även frågan om vi behöver ett liknande fartyg: http://skeppsbrott.blogspot.se/2013/07/stodfartyg-till-norge-nagra-kommentarer.html

 

/Per

[Perman]

Som jämförelse med Norges beställning av ett större havsgående stödfartyg så verkar planerna på ett nytt stödfartyg för den svenska marinen nu helt ha skjutits på framtiden enligt materielförsörjningsplanen 2014-21. HMS Trossö ska "vidmakthållas tillsvidare" och HMS Carlskrona ska genomgå en livstidsförlängning och modifiering till stödfartyg 2016-17. Inte ett ord längre om något nytt stödfartyg. M.a.o. så har vi nu i omgångar gått från först planerna på två nya kombinerade amfibie-, stöd-/ och ledningsfartyg som successivt skulle ersätta både Trossö och Carlskrona, till nu enbart livsuppehållande åtgärder på Trossö och en livstidsförlängning och modifiering av Carlskrona till stödfartyg 2016-17. Det är sånt här som kallas satsningar i dagens försvarspolitik.

 

/Per

Edited August 11, 2013 by Perman