KBV 001-002

[Anden]

Skulle det gå att bestycka kustbevakningens fartyg ifall det skulle krävas?

[Perman]

Skulle det gå att bestycka kustbevakningens fartyg ifall det skulle krävas?

 

Förmodligen. Enligt Marinkalender 2002 så är i alla fall Kustbevakningens flaggskepp KBV 181 Gotland (av finsk Tursas-klass) förberedd för att bestyckas med en 20 mm kanon (andra uppgifter säger en 40 mm).

 

De två bevakningsfartygen av KBV 171-klass (tidigare Tv 171-klass) som byggdes 1980-81 var ett för svenskt vidkommande närmast unikt försök att förse Kustbevakningen med fartyg som även kunde användas för eskort och patrullering i kriser och i krig och på så sätt stödja Marinen. Fartygen var förberedda för att bestyckas med en 40 mm kanon förut (i stället för vattenkanonen) samt med räls för minor och sjunkbomber. De var t.o.m. försedda med en sonar i fredstid, och försågs senare även en mindre helikopterplattform akterut på överbyggnaden. Tyvärr blev de ingen större succé utan avfördes senare från kustbevakningen. KBV 171 såldes till den belgiska flottan 1998 och fick namnet BNS Stern, medan KBV 172 hade överförts till Marinen redan 1991 och byggts om till röjdykarfartyg med namnet HMS Skredsvik. De var projekterade för en fart av 20 knop, men TV 171 gjorde bara 16 knop (!) på provturen. Detta medförde bl a att bägge omedelbart fick förlängas med 6 m (och förmodligen även med andra åtgärder). Fartygen var byggda i plast på Karlskronavarvet, och var baserade på den på 70-talet planerade M 70 typen av minjaktfartyg, men som sedan avbeställdes och ersattes av Landsort-klassen.

 

Tv 171

 

Tv 172

 

 

Tv 172 i Kalmars hamn

 

 

 

Nåt som f.ö. är väldigt synd med just KBV 001-klassen är att de, trots sin storlek och maskinkraft, närapå helt saknar isbrytande förmåga. Jag mailade Kustbevakningen en gång och frågade varför, och de svarade att de under projekteringen hade frågat Sjöfartsverket om de hade några särskilda önskemål eller synpunkter på förmågan och kapaciteten på de nya fartygen, men det hade inte Sjöfartsverket haft. Snacka om dåligt samarbete mellan våra marina myndigheter! Ytterligare en gyllene chans som gått förlorad, men man får förmodligen var tacksam att Kustbevakningen i alla fall frågade.

 

/Per

Edited August 15, 2011 by Perman

[Beafer]

Nåt som f.ö. är väldigt synd med just KBV 001-klassen är att de, trots sin storlek och maskinkraft, närapå helt saknar isbrytande förmåga. Jag mailade Kustbevakningen en gång och frågade varför, och de svarade att de under projekteringen hade frågat Sjöfartsverket om de hade några särskilda önskemål eller synpunkter på förmågan och kapaciteten på de nya fartygen, men det hade inte Sjöfartsverket haft. Snacka om dåligt samarbete mellan våra marina myndigheter! Ytterligare en gyllene chans som gått förlorad, men man får förmodligen var tacksam att Kustbevakningen i alla fall frågade.

 

/Per

 

Jag tror att Sjöfartsverket själva har en helt annan version av den historien. Den version som berättas ombord på isbrytarna är att man gärna ville samarbeta med Kustbevakningen angående deras nya fartyg, men att Kustbevakningen inte varit intresserade. Dessutom finner jag det lite underligt att en hel projektgrupp hos KBV som antagligen bestod av en och annan erfaren sjöman, inte tänker på att det kan vara ganska bra med isbrytningsförmåga i ett land som Sverige.

[Perman]

 

Nåt som f.ö. är väldigt synd med just KBV 001-klassen är att de, trots sin storlek och maskinkraft, närapå helt saknar isbrytande förmåga. Jag mailade Kustbevakningen en gång och frågade varför, och de svarade att de under projekteringen hade frågat Sjöfartsverket om de hade några särskilda önskemål eller synpunkter på förmågan och kapaciteten på de nya fartygen, men det hade inte Sjöfartsverket haft. Snacka om dåligt samarbete mellan våra marina myndigheter! Ytterligare en gyllene chans som gått förlorad, men man får förmodligen var tacksam att Kustbevakningen i alla fall frågade.

 

/Per

Jag tror att Sjöfartsverket själva har en helt annan version av den historien. Den version som berättas ombord på isbrytarna är att man gärna ville samarbeta med Kustbevakningen angående deras nya fartyg, men att Kustbevakningen inte varit intresserade. Dessutom finner jag det lite underligt att en hel projektgrupp hos KBV som antagligen bestod av en och annan erfaren sjöman, inte tänker på att det kan vara ganska bra med isbrytningsförmåga i ett land som Sverige.

 

 

Jag får medge nu att KBV 001 serien har testats för isbrytning och det verkar fungera hyggligt, trots att fartygen inte är optimerade för detta. Problemet är bara att de bryter en för smal ränna för att vara effektiva hjälpisbrytare.

 

/Per

[Perman]

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5829073#comments

 

Kustbevakningens största fartyg ska nu puttra fram i fyra-fem knop i sommar för att spara pengar. Man suckar! När blir vi till åtlöje utomlands? Är verkligen fyra-fem knop den optimala ekonomiska farten? Jag trodde den låg högre typ 2/3 av maxfarten ungefär.

 

/Per