Jump to content

Korvetter


Guest

Recommended Posts

Här snackas det flygplan och annat sånt tråkigt, är det ingen som tänkt på fartyg? Måste ju säga att Svenska korvetter är bland dom bästa i världen

Link to comment
Share on other sites

Visby klassen är mycket bra.

Stockholm och Göteborgsklasserna hämmas av att dem är lite för små.

Egentligen är de sistnämnda inte korvetter, kustkorvetter kallas dem ju i Sverige men utomlands benämns dem FAC-M, alltså robotbåtar.

Pratade med en kunnig människa som fick sig en tur på en Göteborgklass.

Utlåtandet var i korthet "Great crew. Poor design.".

 

YS Ny vet jag inte mycket om annat än att den förmodligen kommer att bli 110 meter eller längre för att klara  internationella uppdrag. Alltså fregattstorlek.

Link to comment
Share on other sites

Bra i jämförelse med vad då? Det är lite som "hur långt är ett snöre"? :rolleyes: Det finns ju inte så många andra sjömakter som har korvetter med motsvarande utformning och beväpning, vilket gör jämförelser något svårt.

 

Har väl hört vpl på Göteborg-klassen säga att det är "för mycket av allt". Man har pulat in för mycket i ett och samma skrov med resultatet att ingenting blir riktigt bra och besättningen blir halvbra på mycket men inte överlägsna på något. Vet inte hur väl det stämmer... Konstruktionsmässigt så verkar själva båten vara "bra hantverk" ur nautisk och sjömansmässig synvinkel.

 

Man kan väl med eftertankens kranka blekhet konstatera att svenska flottan före Göteborg/Stockholm-korvetterna helt hade "glömt" ubåtsjaktsförmåga. Undras om några liknande, hittils okända, brister finns i GBG och Visby???

 

Kul att det snackas lite båtar här!!

Link to comment
Share on other sites

Guest Predator

Härligt med ett fartyg som storleksmässigt åtminstone kan mäta sig med internationella fartyg. Man har ju ganska lätt att hålla sig för skratt när man ser bilder på internationella örlogsövningar där Sverige är med. Ofta står då en svensk kustkorvett framför en fyra gånger så lång och tre gånger så hög amerikansk kryssare, jagare eller nåt annat stort. Tycker synd om alla svenka fartygschefer som mer eller mindre måste drabbas av någon form av mindervärdeskomplex vid dessa övningar.

Link to comment
Share on other sites

Verkar det inte lite skumt att satsa på att bygga "ENORMA" (i svenska mått mätt) båtar för att använda utomlands bara? Vad jag förstått så är inte svenska kusten direkt lämpad för några stora båtar?

Link to comment
Share on other sites

Ing: Nja, större fartyg har fungerat förr i tiden.

De största fartygen vi haft, Tre Kronor klassen, låg på runt 9000 ton fulllt lastade. De fungerade utmärkt.

Visby ligger på 600 ton (uppåt 1000 om det skulle haft stålskrov).

 

Egentligen är det här samma resonemang som med stridsvagnar före WW2, tunga skulle omöjligen kunna användas i Sverige pga terrängen påstods det.

Snart hade armén puttinutt stridsvagnar från Tjeckien medan resten av europa hade betydligt kraftigare doningar.

Sen blev det panikanskaffning osv.

 

Dessutom så krävs det rätt stora fartyg för att få plats med allt som behövs, tom Visby lider av viss utrymmesbrist då det är svårt att få plats med ett kapabelt LvRb system ombord.

Link to comment
Share on other sites

Svergie har om jag fattat det rätt haft som taktik att ha små fartyg med stor eldkraft. typ pansar skepp. och när fienden kom med sina dyra och stora skepp så skulle Svergies flotta orsaka stora förluster för Fienden.

Vilket skulle avskräcka Fienden.

Samma taktik gäller väll än eller?

Link to comment
Share on other sites

Guest Predator

Men tidigare (50-talet nån gång) hade vi ju en hel del stora fartyg också, typ jagare och till och med kryssare tror jag. Så taktiken kan väl inte bara ha gått ut på att använda små fartyg med stor eldkraft.

Link to comment
Share on other sites

Kort sagt, de största örlogsfartyg vi haft (Tre Kronor klassen) var kryssare.

De något mindre, men egentligen kraftfullare var Sverige klassens pansarskepp.

Pansarskeppen var ett försök att klämma in slagskeppsegenskaper i ett mindre skrov.

Det fungerade rätt bra, tyskarna var halvt livrädda för Sverige-klassen under WW2 (som Happymeals länk säger också).

Endast flottstyrkor med slagskepp fick gå i strid med dem, andra skulle fly.

 

Anledningen till den hastiga minskningen av farygsstorlekar under 60/70/80 talen var (förutom ekonomi) att Egyptiska robotbåtar lyckades sänka en Israelisk jagare (Eilat) 1967.

Då blev flottan orolig för att de stora enheterna var sårbara för sovjetiska robotbåtar och drig ner på storlekarna.

 

Förhastat har det visat sig senare.

Anledningen till att Eilat sänktes var grovt schabbel från besättningen. Robotbåtarna hade bara flyt.

 

Läget i välden idag är så att nästan ingen satsar på robotbåtar längre, inte många korvetter heller.

Fregatter ska det vara av den enkla anledningen att dem är mer kapabla och inte så fruktansvärt mycket dyrare. Dessutom går dem att uppgradera med fler utrymmeskrävande system om behov finnes i framtiden.

Förutom det är de mer motståndskraftiga om de blir träffade, tänk på USS Cole.

En Visby hade legat på botten av hamnbassängen inom en minut.

 

För att citera en brittisk amiral: "Air is free and steel is cheap" med vilket han syftade på att större är bättre just enligt de ovanstående argumenten.

Dessutom är det billigt i förhållande till resten av fartygets utrustning.

Link to comment
Share on other sites

De marina försvarsförhållanden som råder i Sverige är väl rätt så unika i världen, vilket skapar behov för specialiserade lösningar. Behovet av örlogsfartyg för traditionellt "högsjöflotteri" har vi nog egentligen inte haft sedan stormaktstidens dagar. Pansarskeppen var väl mycket ett utslag av tradition,nationell prestige och tidsanda och som kom till genom insamlingar, inte via skatteuttag. (Kan någon för övrigt tänka sig idag att svenska folket skulle donera en sådär 100-120 miljarder för JAS? :)  ).

 

Det man undrar över gällande vår flotta är att då vi har ett fåtal, relativt skrovsmå, "multi-purpose" enheter borde vi i någon mån vara dels utsatta för betydande underhållssvårigheter i fält samt  dels att varje enhet blir "för värdefull". Typ Slagskeppen under VK1 och VK2 som ofta ansågs var för riskfyllda att använda operativt då en så stor del av kakan skulle  försvinna vid ett bekämpande. Hur många robotar för ytstrid har egentligen en robotbåt innan det behövs trossfartyg/bas för påfyllning?

Link to comment
Share on other sites

I mina ögon så är stora fartyg ute iallafall om man har våra förhållanden med alla öar och skär överallt så är det nog smartast att bara ha små, snabba och tungt beväpnade fartyg som ar billiga i drift.

Vem behöver egentligen en jätte flotta som USA???? Inget land lider väl mer av storhets vansinne än jänkarna som alltid ska vara störst och bäst. Skulle vilja se en Ticonderoga kryssare i skärgården då får väl besättningen smörja in skrovet med vaselin på sina ställen för att ta sej fram överallt

Link to comment
Share on other sites

"Verkar det inte lite skumt att satsa på att bygga "ENORMA" (i svenska mått mätt) båtar för att använda utomlands bara?"

 

Några planer på att bygga enorma fartyg ens med svenska mått finns inte. Självklart måste även marinen kunna lösa alla uppgifter som riksdag och regering ålagt dem. Numera är utlandstjänst en av Försvarets huvuduppgifter.

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med om att försvarsmakten har för lite resurser för att utföra alla sina uppgifter. Jag tycker dock att det vore ett dåligt alternativ att inte deltaga i internationella insatser.

 

Det är olyckligt om utbildningsverksamheten som ska försörja försvaret med personal till alla dess uppgifter, även internationella uppdrag, hamnar i ett motsatsförhållande till den operativa verksamheten.

Link to comment
Share on other sites

Som lite kuriosa kan nämnas att den enda (mig veterligen) kvarvarande jagaren HMS Småland (byggd 1952) ligger ankrad vid Göteborgs Maritima Centrum sedan någon gång på 80-talet. Detta fartyg var ett av de största vi hade, 17 meter över vattenytan låg kommandobryggan, den var såvitt jag kommer ihåg, runt 140 meter lång och 11 meter bred. Den hade två dubbeltorn med 120 mm:s pjäser.  Den hade också ett eller två dubbeltorn med 57 mm:s bofors allmålskanon. Den hade vidare tre 40 48:or på var sida. Fartyget hade en helikopter för ubåtsjakt, och också räls för minor och sjunkbomber. Torpeder var också möjliga att skjuta ut, liksom två/tre stycken robot 08. i fören fanns också 4-8 stycken antiubåtsgranater. Fartygets inre var oerhört stort. För att sedan ta lite kostnads exempel kan nämnas att fartyget drogf runt 400 liter bränsle i minuten(!) och kunde bunkra några hundra ton bränsle. Kommer tyvärr inte riktigt ihåg BRT:n men det var inte lite, har för mig att det låg på 4-5000 BRT. Så nog hade vi stora fartyg förr alltid:)...

 

Bengtsson

Link to comment
Share on other sites

Nu när vi kom in på bränsle (lite ialla fall)

Så måste jag fråga.  Är alla  Hangarfartyg som finns i dag atom-drivna?

Och hur mycket drog/drar ett icke atom-drivet Hfartyg.

Link to comment
Share on other sites

All hangarfartyg är ej atomdrivna, jag antar du syftar på USN. Tre konventionella finns i drift där och nio atomdrivna. Totala antalet kommer att öka till 15 i framtiden.

 

Klipper och klistrar:

 

Halland Class Missile Destroyers

 

Name Builder LCH COM Status

J.18 Halland Götaverken, Gothenburg  Jul.16/52 Jun.8/55 DECOM Jul.1/85

J.19 Småland Eriksberg, Gothenburg  Oct.23/52 Jan.12/56 DECOM Jul.1/84

preserved in Gothenburg as Museum  

Värmland Götaverken, Gothenburg  laid down 1956

cancelled due to cuts in naval budget.

Lappland Götaverken, Gothenburg  laid down 1956

cancelled due to cuts in naval budget.

2 More Halland Class ships without SSM were built for the Colombian Navy

they were launched and delivered to Columbia in 1956

 

Dimensions

 

Length(O/A) 408.8' (121m)  

Beam 42.5' (12.6m)

Draft 12.8' (3.8m)

 

Displacement

 

Full Load 3,400 tons  

Standard 2,790 tons

 

Propulsion

 

Boilers 2 x Penhoet type-M / 40 ats

Turbines De Laval geared turbines

Horsepower 58,000 shp

Shafts 2

Endurance 3,000nm @ 20 knts

Max Speed 35 knts design

37 knts achieved

 

Armament

 

Main Gun 4 x 4.7"(120mm)/50 cal Bofors Model 1950

twin turrets fore and aft

40 rounds a minute

AAW 2 x 57mm/70 cal Bofors Model 1950

6 x 40mm/70 cal Bofors  Model 1948E

SSM 2 launchers for Rb/08 (range 180km : 250m/s)

8 missiles in magazine

(Developed by SAAB, SNIAS & Thomson-CSF,

Based on the CT-20 project the missile developed into the

Swedish "Rb/08" and the French "Exocet")

ASW 2 x Bofors 375mm Model 1950 4-barrel launchers (range 300-1500 m)

2 x depth charge launchers Model 1944

Torpedoes 8 x 21" (530mm) tubes

Mines 58

 

Radars

 

Air Search Radar Several different systems during lifetime

AA Fire direction Several different systems during lifetime

Surface Search Radar Several different systems during lifetime

Surface Fire direction Several different systems during lifetime

Sonars Active and Passive systems

 

Aircraft

 

Helicopters Helicopter plattform

 

Complement

 

Usual 290

Link to comment
Share on other sites

HMS Småland togs ur drift 1979, om jag hörde rätt. HMS Halland halade sin fana 1982.

 

ÄR det någon mer än jag som tycker att det är lite "töntigt" med landskapsnamn? Jag menar, vart tog alla goda namn, såsom Modig, Manligheten (okej, lite chauvinistiskt, men erkänns att det är lite maffigt). Eller varför inte börja döpa fartygen efter den nordiska mytologin. Mjölner, Sleipner. Måste ju finnas bättre fartygsnamn.

 

Bengtsson

Link to comment
Share on other sites

Ang Tre Kronor klassen och övriga mastodanter svenska flottan hade till sitt förfogande förr i tiden. Dessa hade ju ofta ett väldigt starkt luftvärn också, med tanke på hur de två största finska fartygen under ww2, Ilmarinen (bilden) och Väinämöinen främst vintertid när isen frös användes som luftvärnsflotte för viktiga kuststäder eller dyl. Så kan man ju anta att även de svenska fartygen skulle använts så till viss del.

 

ilmari2.gif

 

http://www.warships1.com/Finland_cruisers.htm

 

Även dagens fartyg skulle ju kunna användas så.. om nu bara svenska båtar nånsin får luftvärnsrobotar.

Link to comment
Share on other sites

Lonely Dwarf:

 

Låter det inte lite väl magstarkt att sätta ut kronans fartyg såsom permanenta luftvärnsstationer vintertid? Det var så jag förstod ditt inlägg, rätta mig ifall jag har fel.

 

Dessa skulle bli oerhört lätta mål för Fi:s attackflyg och framför allt egna marina strykor.

 

Bengtsson

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...