Jons75

Instämmer, ni gjorde ett bra jobb! Tillsammans med era kollegor (Östra Aros bataljon och Västmanlands bataljon) gjorde ni det ni skulle, och lite till. Ni gick på mot Livgardets 4:e skvadron och lämnade av till Livgardets 2:a svadron. Det var två förband som fick bastning och ett som fick beröm. Det som fick beröm tillhörde för övrigt inte Livgardet . Än en gång, bra jobbat! Menar inte med detta att 2:a och 4:e skvardon var dåliga, utan att Uppland- och Västmanlandsgruppen gjorde en riktigt bra högvakt.

Japp! Alla 90-baser blev inte färdigbyggda. Det finns andra som också bara blev delvis färdiga men som var av 90-modell. Nedläggningarna han ju börja innan utbyggnaden var klar. Men det är bara att vänta, det är en bok/böker på gång som berör ämnet. Ha tålamod ett år eller två. Jons75 Vilket refererar du till i mitt inlägg som inte vart färdig byggt på Kjula Basen? Kortbanorna eller Uppställningsplatserna? Det var bansystemet jag menade. Det som finns nu är inte allt av det som det ursprungligen var tänkt att vara, men dock det mesta.

Det är uppfattat man jag hittar bara en kort bana som är norr om Bana "David"! Eftersom huvudbanan heter Helge så bör det fínnas en Bertil och Cesar norr om David men jag hittar bara en till om det inte finns en på E20? Koordinater för Banan norr om Helge och E20 förmodligen Bana Bertil: WGS84 Lat/Long: N 59º 23' 2.72" E 16º 43' 51.12" RT90: X=6585250, Y=1552610 D1-2 och D5-6 är rätt eftersom 1-4 alltid är i norra änden och 5-8 i södra änden av banan! Därför finns nästan aldrig B,C och D3-4 och B,C och D5-8 eftersom kortbanorna normalt sett har två platser i norr och två platser i söder! Men ingen regel utan undantag! Term Japp! Alla 90-baser blev inte färdigbyggda. Det finns andra som också bara blev delvis färdiga men som var av 90-modell. Nedläggningarna han ju börja innan utbyggnaden var klar. Men det är bara att vänta, det är en bok/böker på gång som berör ämnet. Ha tålamod ett år eller två. Jons75

Det bör vara David. Jag har kikat lite på Eniro och jag kan bara hitta två kortbanor, en norr om E20 och en strax söder om järnvägen! Är det den söder om järnvägen man racar på så är det bana Cesar!?! Den vid järnvägen är inte Cesar. I och med att uppställningsplatserna heter/hette D1-2 och D5-6 så bör det vara David. Har för mig att det var 1-2 och 5-6, skall till jobbet i morgon så jag kan kolla då. Jons75

Det bör vara David.

Oj då vad det kommenteras #Att FortV äger och Försvarsmakten hyr är relativt ellementärt. #Intresserad av det nya; Vet inte vad andra menar med den gamla organisationen, men det jag menar är den där det var Insatsbas hög ber, Insatsbas låg ber och GRO bas. Sedan går man vidare från den tiden, den har ju ändrats en del. Gimo och Västerås mm, det var länge sedan. #Att man kan åka omkring på de flesta bansystem relativt obehindrat och titta på det man känner för utan att bryta mot lagen är något som går på det flesta baser. Att man dock inte får åka överallt skall respekteras, vilket det inte alltid görs. Att sedan vissa lokalbor roar sig med att öppna och stänga de bommar som finns är ju som det är med det. Det beror lite på vad det är för typ av väg skyltar som sitter vid vägarna också. Detta innebär inte att allt av den gamla basen är tillgängligt för allmännheten. #Att det finns tillsyningsmän som gör mer än vad dom borde göra vet vi också men det är inte dessa jag tänker på utan de som gör sitt jobb på ett bra sätt och tittar till det dom är ombedda att göra. #Behovet av att laga tjälskott är ju inte så stort om det inte är en bas som används regelbundet. En väg är brukbar trots att det är tjälskott på den, det beror på hur dom ser ut och vad som är orsaken. Bara att sänka hastigheten och studsa fram. Går att åtgärda relativt snabbt. Vägens/banans uppbyggnad spelar en stor roll såsom material och tjocklek på respektive underbyggnad och överbyggnad (förstärkningslager, bärlager och slitlager) och villken nivå grundvattnet ligger på. Med en ordentlig röjsåg kan man åstakomma mycket på en kort tid, om man har fysiken det vill säga. Är det sträckor som ligger på befintliga vägar så sköter Vägverket underhållet. Det viktiga är att allt detta hålls på en sådan nivå att det går att återta basen inom den tid som är satt. De enda baserna som bör vara i topp trim är de som avänds, sen hur många de bör vara är det många som har åsikter om. Grejen är att det finns vissa som tror att rubbet är borta och dom knallar omkring hur som helst, även där det fortfarande inte är tillåtet.

Bara därför de flesta baser är nerlagda betyder det inte att man kan strosa omkring hur som helst. Det är fortfarande ett betydligt större antal baser som det strosar omkring tillsynings män på än vad man kan tro. Vad det gäller mälarbaserna så är inte allt är nerlagt bara därför det inte är så mycket verksamhet för tillfället. Bara därför något verkar vara nedlagt så betyder det inte att det är det, det ska bara verka så. Ett gott råd är att följa de regler som finns och inte bryta mot lagen. Tillsyningsmän och polis har "stoppat" betydligt fler personer än vad man har kunnat läsa om i media det senaste året. Det är inte Opil som äger berget på Ärna utan FortV, och dom har en annan hyresgäst för tillfället. Mvh Stefan

En fundering om Byholma. Är det någon som vet när väg 25 mellan avfarten in till Byholma (väg 545) och ca 1 mil västerut fick sitt nuvarande utseende?

Vet inte exakt men kan det vara mask i bäring? Det vill säga om man dumpar eldröret mera så skjuter man i trädtopparna, berget, huset eller vad det nu är som står framför. Jons

Även jagaren Gästriklands kanoner (12cm M/44, halvautomatiska) skulle krigsplaceras i övre norrland efter fartygets utrangering. Men det blev aldrig av. Dessa stog vid Bandkanonhallen 93/94 om jag inte minns fel.

Jag har lite filmer där det skjuts, skall byta grafikkort bara, så jag kommer inte åt dom just nu. Hur gör man för övrigt när man lägger upp filmer så de kan ses som ovan? Har för mig att det skall finnas några gamla kort också. Jag återkommer...

Jag läste ngnstans (förmoligen på denna sida) att det inte skulle krävas allt för mycket eller vara allt för dyrt att uppgradera 77A till B-standard om man så ville. Stämmer det? ja, det stämmer... större delen av delarna är samma eller har likadana infästningar (men lite annorlunda dimensioner) men detdär får nån fd syte berätta mer om... Er önskan ska gå i uppfyllelse: Jag håller inte med om att A och B är så lika under skalet. Underlavetten är hyfsat lika om man bortser från motor och hydraulik. Problemet är att man i princip får byta allt dyrt i överlavetten. Mynningsbroms och rekyldämpare för att klara lng7-9. Eldrör och bakstycke för skruvmeckanismen. Bakbryggan och laddsystemet för de delade laddningarna. Vad man hadde kunnat göra billigt var att byta eldröret mot ett rör anpassat för Nato amm. detta hadde inte kostat mycket och gjort pjäserna mer flexibla. Planerna på dumpermonterad haubits gällde först som renovering av de befintliga 77A pjäserna för att kraftigt förbättra deras nytta. Iom det stadigare basfordonet så kunde man då också förlänga eldröret och hänga på en mynningsbroms av B typ och nå betydligt längre skottvidder Ja det är delarna jag menar när jag menar lika till 25%. Håller med att det som man kunnat byta ut var eldröret, så det hade gått att använda standard Nato amm. Att byta det övriga hade varit dyrt. Bertil kan dessutom elevera högre vilket man måste ta hänsyn till om man vill uppdatera Adam till Bertil. Har för mig att man bytte lavettben på 130 stycken Frallor under det tidiga 90-talet och att det var Adam som stod på tur för en större service under de senare delen av 90-talet, normalt slitage. Att placera dessa på en L25 var ett billigare alternativ än att byta lavettben mm. Lägger man dessutom till att eldröret inte kunde skjuta Nato amm. så kan man anta att det var billigare att skrota och bygga ett helt nytt artilleri system i stället. Att placera Bertil på dumper låter mer ekonomiskt. Riktinstrumentet går att implementera, relativt enkelt, i den nya digitala världen som Försvarsmakten numera verkar i också. Laddning 7 sköt vi inte med, bara med 5, 6, 8, 9, 9+ och 9++. Övade rätt mycket med olika varianter för att få in så många granater som möjligt innom 10 sekunder.

För att runda av lite med att 77B är baserad på 77A till 25%. Och för att få en någolunda koppling till Bkan så hade de samma riktinstrument som Bertil, de sista åren i alla fall.

Ja, men att 12/80 var överlägsen FH77 är ju ingen hemlighet. Men skulle 12/80 få finnas kvar så hade ju Ka 2 fått vara kvar och vilket regemente hade då rykt? Så, snabbt beslutades att 12/80 (och T KRBBATT 90) var överflödiga och det räckte gott med grodbataljonen i Stockholm. Den som sa annat ombads hålla käft eller söka ny karriär. När detta diskuterades tyckte jag att 24 12/80 aldrig skulle kunna täcka en hel armés behov, men sett i dagens ljus så... På vår övning i Villingsberg (1998) övades just "Internationlla uppdrag" och tydligen så var fältartilleristerna livrädda för det de såg. "Träff i första skottet-det var tydligen något nytt..." Förstår inte riktigt vad du menar med att "Träff i första skottet-det var tydligen något nytt..." för fältartillerister? Vad jag kommer ihåg så var det en självklarhet för oss. Ett vanliga scenariot var att vi sköt en salva om tre lag och grupperade sedan om, med andra ord vi hade redan påbörjat omgrupperingen innan första granat hade landat. Den enda missen var en granat, på sex pjäser under ett år, som låg utanför målet. Orsaken till det var att laddaren som packade strumpan slarvade, han fick för övrigt avsked i förtid. Jag här själv aldrig missat första skottet och det gjorde ingen annan riktare eller gruppchef heller för den delen, inte när jag låg inne i alla fall. Det är för övrigt mycket svårt att inte träffa målet med första skottet om man skjuter med Bertil, riktinstrumentet såpass avancerat att det skall till andra faktorer för att missa. Detta var visserligen 94/95 men det kanske blev svårare att träffa åren efter detta. Förstår inte heller vad du menar med att "Ja, men att 12/80 var överlägsen FH77 är ju ingen hemlighet" glömmer du inte bort att Karin är en kanon och Adam&Bertil är haubitsar vilket innebär att man går tillväga på lite olika sätt när man riktar in. Olika taktik av den enkla anledningen att de skall lösa olika uppgifter. En fråga som du kanske kan besvara; hur många övergrader kan Karin skjuta, och hur många valmöjligheter med olika laddningar finns det till Karin?

Nu börjar denna tråden fabulera ut mellan halvgissningar och rena felaktigheter.. Mycket som känns tveksamt men jag kan inte dementera allt då jag inte har fakta.. MEN i detta fallet har jag fakta... I slutet av 80 talet... början av 90 talet stod Spaningen sällan på Visby. Det fanns inte behov av det.. Insats tiden räknades i timmar inte minuter för dem.. Deras stora uppgift var att identifiera företaga på ytan.. Dessa gick med ca 10 knop.. Det innebar att de kunde flytta sig ca 30-60 km från larm till att kärran var i luften... Så... Det fann inte behov av att stå på visby för att spara flygtid... Beredskapen delades i princip mellan F13 och F17 med ett inhop på ca 2-3 veckor per år av F21 (då baserade de olika div om mellan förbanden för att flyga i fjällen eller över havet) Det innebar att de olika div hade beredskap varranan vecka... På sin ordinaried hemma bas... Piloter och annat sov hemma... Med tjänstegolf utanför... Dock var det en spännade tid med en del roliga företag... Jag sade inte att spaningen "STOD" på Visby, bara att den användes av. Jons

*Host* ;) Var roten stod och hur många rotar som var redo har att göra med vad som hände i våran omgivning. En faktor är att roten bör kunna sättas in innom rimlig tid och inte komma fram när fi varit framme och hunnit vända hem. Om den/de stod i Luleå, Uppsala, Ronneby, Visby eller en i varje sektor avgörs av vad våra grannar håller på med. Naturligtvis så finns det ställen där den står mer ofta men det hör ju till. Visbybasen är ett populärt tillhåll för vårat spaningsflyg som uppskattar dess goda placering. När min far låg inne så stod det även några startklara kärror, påkopplade efter dragfordonen nere i berget och i hangarerna. Men det var också efter vilket behov som fanns. Angående tankbilsföraren så kan man säga att om det var ren syrgas han släpte ut i det fria så var det inte så klokt. Att starta en lastbil eller ha en på tomgång i närheten av ett syrgasmoln är tillräckligt för att få det att explodera. Vet av egen erfarenhet och tester att det inte behövs så mycket syrgas + initiallåga eller gnista för att kunna få en ordentlig explosion. Mvh Stefan

Nej! Men Gullmarsbasen var det stället på västkusten som det var tänkt att husera bergtunnlar på. Jons75

Får man fråga vad du bygger det på? Lite olika exempel skulle vara väldigt trevligt att läsa om. Johnsson Får tyvärr inte nu, men kanske om några år. Kan säga att en del inlägg i tråden är bra Jons75

Vet att att försvarsmakten har ca 10 st olika sätt att se till att GPS-, satelit-, laser-styrda misiler mm. missar målet trots att att en eventuell fiende har tillgång till målets X, Y och Z koordinater. Telekriget är något vi är duktiga på. Jons75

Vet du vad tornet bredvid pjäsen är? Då menar jag inte lv-pjäsen utan betong tornet på andra sidan av den lilla hamnen. Där det också står en lv-pjäs, fast framför tornet. Antar att radar antennen satt där, såg så ut när jag klättrade upp. Men är inte säker. Var du ut på udden mellan pjäs ett och två? Funderar var det var som har varit där? Dom har fyllt igen alla värn runt om, undrar hur dom har lyckats med det? Fanns inte ens en stig, men igenfyllt var det??!? Jädrit bökigt att ta sig dit i alla fall, först en ilsken hund och sist en jädra massa orm. Men det var bara att ta strandvägen och hoppa från sten till sten och inte trampa på något av de lokala invånarna Jons75

En liten komletering till ovan sitat som förövrigt var mycket bra. Det har stor betydelse hur man armerar, hur mycket armering som används och vilken kvalitet det är på armeringen. Pratar men hållfasthet så är det armeringen och inte betongen som är det vesäntliga. Hur noga man är vid vibrering så att det inte blir luftfickor, att betongen får en bra vidhäftning på armeringsjärnen är också viktigt. Betongens kvalitet gör också sitt. Bara därför de tyska bunkrarna är mycket tjockare än de svenska behöver inte betyda att dom står emot så mycket mer. Det beror på hur förhållandet stål/betong är. Vet inte hur stor tillgång på bra armeringsjärn och bra betong tyskarna hade under kriget? Men man kan ju anta att dom lade till en del för byggfusk, det var ju mest fångar som byggde bunkrarna. Men att dom stod emot mera än det Svenska bör man kunna anta. En påverkande faktor är att armering är dyrt och betong är billigt och vet man inte hur viktigt det är med vibrering så är det lätt att fuska. /Jons75