niben

Haha, jag hoppas du inte satt uppe hela natten innan du skrev ihop detta, det låter helt befängt. Det där måste du utveckla för mig. Att Sverige och Norge skulle bli fiender över olja på Sydpolen!!! Av alla hotbilder mot Sverige jag läst på forumet så måste det ta priset

Jo förmodligen. Fast när jag mönstrade såg min psykolog ut som en ung 27-årig Sigourney Weaver och jag minns inte om hon fick ut något ur mig förutom mitt hormonstinna dreglande. Det borde vara förbjudet att ha übersnygga psykologer på mönstring med stackars tonåriga pojkar. En annan rolig incident jag minns från mönstring var att alla som hade över en viss poäng på IQ testet blev kallade till telegraftest, tyda morse typ. Jag vet .... jag mönstrade för länge sedan och jag vet inte om man gör detta fortfarande. Jag tror iallafall man blev kallad pga resultat på iQ för några av oss blev kallade efter det provet och alla verkade ha fått ganska bra på det. Hursomhelst gick testet som en dans och när jag kom till de sista raderna slog det mig att om jag gör bra på detta test blir jag säkert uttagen till nån stabstjänst eller nått ... vilket jag inte ville. Så jag fejkade de sista raderna och skrev fel medvetet. Testledaren bara tittade på provet när jag lämnade in och sa ... det gick lite snabbt på slutet va? ... Jag svarade huurmmm, jo jag missade lite där va!! Sen fick 6 killar stanna kvar och jag fick gå. Så det går ju faktiskt att själv påverka resultatet så det inte blir rättvist... undra vadan tjänst man missade där

Jag skulle nog vilja påstå att det finns massa andra egenskaper som avgör militär "uthållighet", som jag tror är en bättre benämning, snarare än styrka och kondition, vikt eller muskelstyrka. Som exempel så var min stridspartner en person som idrottade på elitnivå och jag en långt ifrån ett fysiskt under. Efter en tuff fältvecka med oregelbunden sömn, oregelbundet födointag, 6 nätter under ensamma vargen i 5 grader, och hyggligt tuff fysisk ansträngning bröt min stridspartner ihop. Trots att han var mycket mer fysisk kapabel än vad jag var orkade han inte mer. Varför? Troligen berodde det på att han var van vid regelbundet födointag, regelbunden sömn samt att han hatade att campa. Allt blev psykiskt jobbigt för han utöver den rena fysiska ansträngningen. Jag som gillade att köra lan med polare och käka piroger vi guds mest oregelbundna stunder på dygnet, och som kunde köra rollspel med polarna i 48 timmar i sträck samt som spenderade hela semestrar i tält i bergen för jag tyckte det var kul hade betydligt enklare med livet under fältveckorna. Jag vart bara trött av den fysiska aktiviteten med träningsverk mm. Och psyket gav upp långt före kroppen i detta fall, och förmodligen de allra flesta fall skulle jag gissa. Nu kan ju inte pliktverket veta eller hinna lära sig allt detta om individer så dom går på statisktiskt underlag. Givetvis bör man ha en viss grundstruktur i olika tjänster med speciella aktiviteter. Man sätter inte en 48kg person på jägartjänst där man vet att man måste bära 30kg+ lika lite som man sätter en person som är 205cm vid spakarna på ett gripen. Men statisktiskt sett så kommer en person som har 6 i konditionstestet klara sig bättre än en som har 4 i de flesta tjänster ur ett "ork" perspektiv GENERELLT. Det är ingen exakt vetenskap mönstring.

Frågan är om det ur ett rent systemmässigt perspektiv är någon katastrof? Jag jobbar mycket med riskhantering och planering civilt och jag skulle bli mycket förvånad om man inte från start planerat in haverier under systemets levnadslängd och prisat in detta både vid anskaffning och planering för bruk. Ett haveri tills dags dato kan mycket väl ligga inom ramen för en sådan planering och faktiskt påverka en budget "positivt" med minskat underhåll osv.

Säkert enkelt utrett för nån av er som varit ute men vilka regler gäller för säk under utladstjänst, är det samma säkregler som gäller för fredstid i Sverige eller för krig? Eller är det andra regler?

En lumparkompis till mig gick vidare efter grundutb till tjänsten ytbärgare. Det lät som en ganska hård tjänst (speciellt för sånna stackare som tjänstgjorde i katastrof, ex Estonia). Han hade i mina ögon en hög status på sin tjänst. En annan polare jag har tjänstgjorde på en isbrytare (Oden) som elektriker. Dom var två och turades om att paja olika saker på isbrytaren så den andra skulle ha nått att göra. Låg ute i veckor i sträck och fick skjuta totalt ett halvt mag kpist över relingen under överseende av ett tämligen ointresserat sjöbefäl. Det kändes inte som hög status

Att GWB har ett juste possé råder säkert ingen tvivel men att det skulle innebära tungt beväpnade elitsoldater som Delta är MYCKET tveksamt. Jag är övertgad om att Secret Service är väl kapabel att skydda presidenten utan dylik hjälp, och dom hade säkert mer vapen än en Beretta. Men i ett såpass "civiliserat" land som Sverige behövs inte tung eldkraft för att skydda presidenten, däremot en viss mängd "närskydd = kroppar". Man får tycka vad man vill om NI men även om det inte kan kallas ett förband måste det till en BETYDANDE styrka med stor eldkraft för att slå ut NI tillräckligt snabbt och dessutom därefter hantera ett hyggligt gäng secretservice med pistoler och PDW för att man skall anse att man behöver 150 Delta i en närliggande byggnad. En sån BETYDANDE styrka med den eldkraft vi pratar om rör sig inte helt obemärkt runt i en stad som Göteborg. Om vi pratade om ett GWB besök i Bagdad, javisst men Göteborg, tillåt mig tvivla. Och det kan ju inte vara demonstranterna man hade Delta i rockärmen för. Det blev ju ett jävla liv när en stackars livrädd polis sköt en snubbe. Tänk hur det skulle sett ut om 100 Delta repelerade ner för ett gäng BlackHawks med full auto på sina M249:or då dom tyckte Svenska polisen hade lite okontroll. Då hade ju Aftonbladet haft och skriva om så dom inte skulle varit klara än! Alltså jag ser ingen hotbild som kräver 150 tungt beväpnade Delta för ett toppmöte i Göteborg som inte Sverige skulle kunna hantera innan secret service hann evakuera GWB. Att dom hade helikopterevac stående är ju säkert i sin ordning dock. Ända hotbilden som är kvar är en lätt beväpnad terrorstyrka som infiltrerat toppmötet och det är säkert secret service väl kapabla att hantera med den beväpning dom har, jag antar pistoler, PDW, granater (tår, stun, rök). Men låt för guds skull inte sanningen förstöra en god historia, jag är öppen att smaska i mig lite hotbilder där 150 Delta luftlandsätter i Lisebergsparken ;)

Den tunga bevakningen sköttes garanterat av sverige säkerligen dock med kravställning och godkännade av respektive besökares säkerhetstjänst. Att presidenten hade personskydd runt omkring sig råder säkert inget tvivel men strategiska resurser som prickskyttar och dylikt kan jag inte se annat än att det hanteras av värdlandet. Ponera annars hur det skulle se ut om USA, Engelsmännen, Fransoserna, Ryssarna osv kom och posterade egna prickskyttar varstans under eget kommando. Singlar man slant om de bästa taken då eller? Jag misstänker att det skulle bli ganska nervöst på ena taket när det dök upp svartklädda prickskyttar på ett annat tak man vet dom egna gubbarna inte ligger på, ja ni fattar. Det skall mycket fakta på bordet om nån skall få mig att tro att jänkarna skötte bevakning av nått annat objekt än presidenten och dennes absoluta närområde.

@Munken Jag har väl inte påstått att en bit mark är lösningen, det är ju det som är problemet. Att man fokuserar på en specifik bit av mark som man vill ha, som båda vill ha. Vi kan skriva om ditt scenario lite. Ponera att för 60 år sedan så stod vårt land på gränsen till inbördeskrig där samerna som räknas i nån miljon står mot svenskarna som räknas något fler. Portugal som innehar statsapparaten i landet vill dra sig tillbaka och FN anser att samerna och svenskarna får dela på landet ca 50/50 och stockholm som är en helig stad blir neutral och tillgänglig för alla parter. Samerna tackar ja till detta så fred kan råda. Svenskarna med finland, norge och danmark i ryggen tycker detta är en dålig deal säger nej och kort därefter attackerar danmark, norge och finland samerna för att förinta dem och ta deras del av sverige. Svenskarna, varav många vanliga hederliga non-combatants, hamnar i kläm och flyr kriget. Samerna vinner och tar kontroll över lite mer än de 50% dom skulle fått tidigare enligt fördraget. Svenskarna börjar klaga och säger att nä, nu vill vi gå med på fördraget, nu vill vi ha tillbaka vårt land. Att svenskarna inte accepterar att de "förlorade" eller att dom är irriterade över att det bor samer på "deras" land kan jag förstå, men är det samernas fel, var det fel av dem att slåss för sin existens? Detta är bara en alternativtolkning, man kan säkert skriva den på en massa sätt. Jag vill inte påstå att jag är nån expert, jag tar den fakta jag ser runt mig och bildar en uppfattning. Men vi är helt överrens att problemet är stort och ingen av oss ser nån ljusning på den inom en snar framtid. Den enda lösning jag kan se är om man skapar en förutsättning för den gemene palestiniern att skapa en dräglig framtid. Det handlar inte om att de skall få en specifik bit land utan att de får möjligheterna att skapa en stabil vardag med framtidstro. Att de inte längre är statslösa, att de kan få ett jobb ordna en bostad skapa sig en tillvaro. Det innebär kanske att skapa stabilitiet i de occuperade zonerna men kanske också att palestinerna kan verka på andra platser där de befinner sig i de grannländer till palestina/israel utan att bli betraktade som andra klassens medborgare som de faktiskt görs på många ställen. Ju mer palestinierna blir upptagna med ett liv och en framtidstro desto mindre upptagna blir dem med att skrämma slag på israel, ju mindre rädda isreal är desto större hopp deras syn på samlevnad osv. @J.K Nilsson Israels grannar bör ta det kravet till sig därför att de är lika stor del i de flyktingströmmar som inträffade som israel är. Dessutom bor de allra flesta palestinier där. Jag tycker ioförsig att eftersom palestiner innehar flyktigstatus så skall de kunna finna tillflykt på andra platser med, även Sverige. Faktum kvarstår dock att grannländerna har ett större ansvar i denna konflikt än ex Sverige. Till skillnad från vad många verkar tro så är det inte heller FN som skapat problemet, folk i gemen verkar tro att FN högg ut en bit land och frakta dit alla judar från europa som plåster på såren för WWII händelser vilket inte stämmer, flyktingströmmen startade långt tidigare så ur det perspektivet kanske man kan tala om tyskland och ryssland där förföljelsen var störst som skapare av problemet där FN efteråt försökte medla i konflikten som uppstod i palestina, vad vet jag. Det jag gissar dock är att om inte de arabiska grannländerna attakerat israel 1948 kanske samförståndet varit större mellan israeler och palestinier, men det är bara gissningar.

Enligt vilken lag skall vi dömma en person som samlar pengar till en terrorist organisation t ex. Svensk, Maroccansk, Amerikansk? Var begicks brottet? Hur skall vi hitta resurser att utreda bevisbördan och lagutrymmet för en person som agerar på det internationella planet? I Haag? Fick folket i twin towers en rättvis rättegång innan dom fick sätta livet till? Utredes deras skuld eller spelar terroristerna med ett helt annat regelverk och innebär det att vi kan gör det med? Idag verkar det som att FN:s säkerhetsråd agerar "rättsorgan" och att det faktiskt behöver en viss bevisbörda men frågorna är ju många. Missförstå mig inte, jag tycker det är mycket bekymmersamt att folk fängslas och åker på sanktioner utan rättegång men det är också en stor och komplex fråga. Jag misstänker att USA och många andra nationer känner att de inte har tid eller möjlighet pga av omfattningen att följa en vedertagen rättspraxis för att stoppa vad dom anser är ett hot, dom har säkerligen viss bevisning mot många personer som inte skulle räcka i en normal rättegång men som indicer sett vet man att dom är starka nog att anses som hot. Problemet är också att det nya problemet är globalt, inte nationellt. Det var enklare att hitta lagrum för inhemska terrorister som oklahoma, bader meinhof, IRA mm men detta går långt utanför, svårt att utreda och finna faktiskt lagutrymme att dömma.

Kanske inte så välformulerat men ändå relevant. Att vi reagerar är ju just pga att han har svenskt medborgarskap, att det på något sätt skulle vara mindre troligt att man kan ha samröre med terrorism om man innehar svenskt medborgarskap än de egypter, saudier, pakistanier, sudanser ... maroccaner och övriga som finns på listan som vi aldrig noterar nått om. Att vi skulle vara automatiskt misstänksamma mot allt som förs upp som misstankar för sådan verksamhet bara för att han är svensk. Oavsett så tycker jag att UD:s uttalande att dom kostaterat faktum och att de inte hade några synpunkter på upptagandet på listan såsom man hade på andra svenskar som hamnat i samma situation tidigare borgar för att UD fått viss information och vissa garantier för bevisföringen, räcker inte det?

Tyvärr räcker det inte att israel backar undan och skapar en stabil palestinsk statsapparat. Det har historiskt varit mycket tydligt att palestinierna i allmänhet och araberna i grannländerna i synnerhet inte är nöjda med annat än den totala förintelsen av Israel. Vid ett flertal gånger har Israel godtagit FN fördrag för att få fred och skapa en egen liten nation där araberna sagt nej. Vid ett flertal gånger har också staten Israel attackerats av sina arabgrannar i syfte att förinta dem men misslyckats. Det palestinska folket i gemen har där kommit i kläm. I det perspektivet har palestinerna lika lite att tacka sina arabbröder som israel för sitt öde. Lite förenklat kan man säga att dom blev övertalade att satsa på svart och när det blev rött vill man ha tillbaka sina pengar, riktigt så enkelt funkar det inte. Hela situationen förvärras av att israel agerar på ett beklagligt sätt ut av total rädsla, palestinerna i sin tur ur total hopplöshet, det är sällan bra grogrunder för stablil framtid. Personligen är jag mycket pessimistisk till en fredligt lösning på mycket lång tid. Dessutom är jag lite kritisk till fokuseringen på palestinier som terrorister och israel som förtryckare som enda parter i denna soppa. Jag skulle vilja vända blicken lika mycket till de grannar i regionen som är lika stor del i detta problem och vad dom kan göra för att dra sitt strå till stacken, att acceptera palestinska flyktingar som fullvärdiga medborgare t ex om detta är önskat etc. Alla måste ta sitt ansvar i detta.

Självklar är det mer komplext men om världssamfundet upprättar våldsmonopol måste fredliga lösningar utövas. Dom kanske inte är optimala men iallafall inte våldsamma. Ta exemplet som du tar upp, att den serbiska minoriteten fick flytta. Det måste väl iallafall vara en bättre lösning än vad som hände på platser där världssamfundet inte upprättade våldsmonopol, t ex Srebrenica. För kossovoserbernas vidkommande lever dom iallafall, vilket måste vara ett bättre alternativ även om det inte är bra. Sen är det ju givet att våldsmonopolet inte är populärt av någon part, framförallt inte den starka parten som ser en seger i sikte. Jag tror ändå att med rätt motiv har världssamfundet oddsen med sig i längden, en ockupationsmakt historiskt har ju inte haft motivet att skydda mänskliga rättigheter på agendan utan ett mer maktfulkomligt motiv vilket givetvis speglar synen på det våldsmonopolet. Poängen är oavsett att i många konflikter finns det inga optimala lösningar, bara mer eller mindre bra kompromisser. Om världssamfundet tidigt och kraftfullt upprättade våldsmonopol skulle fler konflikter lösas med mindre lidande. Inte alla men fler.

Svårt med lösningar? Här kommer en grovt förenklad modell! Det huvudsakliga problemet med många konflikter är ju resursproblem. Två eller flera parter som måste dela på resurser som de själva anser ha egenrätt till. Det går ju igen i denna konflikt likväl som palestina-israel mm. Ingen av parterna visar stor kompromissvilja och våld används för att framhäva sin rätt. Till detta knyts givetvis intressenter som 3:e part nationer, religösa element mm. Konflikter här hemma skiljer sig lite från grundproblemet, vi löser dom på "fredliga" sätt av två andledningar, dom hanteras mycket, mycket, mycket tidgare innan problemen eskalerat till en stor massa samt att vår stat innehar och starkt upprätthåller VÅLDSMONOPOL. För att ge ett exempel utan våldsmonopol här hemma. Låt oss ta situationen där en same dödade en markägare i Norrland för denne vägrade att låta samens renar passera hans mark, vilket han tyckte han hade självrätt till. Byn markägaren bodde i hämnades genom att anfalla samens by och döda hälften av invånarna. Sametinget organiserade sig och skapade en väpnad gren som attakerade och erövrade all mark i renbetesland ..... till råga på detta gav svenska armén vapen till markägarna. Man kan skratta lite åt denna utveckling men den beskriver förenklat vad som händer i darfur. Varför händer inte detta i Sverige? Jo därför att konflikten hade stoppats redan efter första mordet, staten hade utövat våldsmonopol och frihetsberövat eller dödat mördaren om denne inte gav sig och via lag påtvingat en "fredlig" lösning på konflikten. Så på samma sätt, om vi inte bara skall stå och titta på när problem växer och folk slår ihjäl varandra runt i världen, där folks egna regeringar inte bryr sig, måste FN eller andra parter kraftfullt upprätta våldsmonopol, TIDIGT, vilket tvingar fram en "fredlig" lösning pga att inga andra alternativ existerar. Om FN skulle agera mycket tidigare i dessa konflikter innan de spreds till 100.000 tals människor istället för att jiddra i 3 år innan skulle effekten av att upprätta våldsmonopolet begränsas starkt, även om upprättandet i sig kan vara en otrevlig historia. Precis som det är otrevligt om polisen här måste nångång döda nån som inte ger sig utan motstånd. Vi kan glömma allt som har med förnuft och fredlighet inom mänskligheten. Vi är en del av naturen och den starkes lag gäller, såväl i Afrika som i Sverige. Det som skiljer vem som är stark i Afrika och i Sverige är just vårt statliga våldsmonopol, vilket innebär att vi grupperar oss för styrka (demokrati), i Afrika är det gänget med mest AK47 krasst sett många gånger. Om inte vi med hyggligt ärligt motiv upprättar våldsmonopol via FN eller EUBG mm kommer det upprättas av sig självt, dvs tills den starka parten vinner såsom i rwanda, vi kan bara välja vilket som är minst ont. Jag vet var jag står i frågan.

För mig är det självklart att vi skall satsa på BG:s och internationella insatser sålänge vår närmiljö är hyggligt stabil. Av ett rent humanitärt syfte. Vi är skyldiga andra människor i världen möjlighet till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Att inte behöva bli dödad för sin tro, att undvika förtryck osv. Man kan tycka vad man vill om vårt system, att demokrati inte är optimalt, men jag är stolt över att jag bor i ett land där jag inte känner rädsla för att mina egna makthavare skall fängsla eller döda mig för min åsikt. Att jag åtnjuter en dräglig rättsäkerhet mm. Där vi ser att andra makthavare eller krig gravt eftersätter detta skall vi ingripa (ex afganistan, bosnien mm). Tyvärr är det nämligen inte så att folk alltid lyssnar på diplomati och sanktioner. Som någon sa, "- Det är förvånande vad folk lär sig fort när kulorna viner över huvudet på dom". För att uppnå detta kräver det givetvis att vårt motiv i våra insatser är rent, att vi slåss mot orättvisa, och att vi agerar professionellt så att vårt motiv lyser igenom väl på plats (något jag misstänker jänkarna misslyckats med kapitalt i irak). För de som väljer att ställa upp och slåss för detta skall det givetvis vara frivilligt, att vi väljer människor som förstår och ställer upp på det motivet och agerar därefter. Jag tycker att försvarsmaktens nya reklamserie är väl utformad ur detta perspektiv. Att det kan innebära offer och förluster för dessa både i styrkan och här hemma är nått vi måste vara beredda att ta. Det kan summeras i ett väl slitet citat som är värt att upprepas hur ofta som helst: "All that is required for evil to prevail is for good men to do nothing." -- Edmund Burke