Älgen

Osäker. Sambandsflyg? Kan lösas med krigsplacerade civila Fpl/FFK om de ens behövs. Väder löses nog med drönare & satellitbilder framöver. Målflygtjänster köper man av drönarföretag framåt. Gissar jag.

Men FM har flygskola, lärare, lokaler & äger flygplanen. Helikopterflottiljen skickar ungdomar med resväska till Tyskland. Så kommer de hem som helikopterpiloter och går in i FM:s flygskola för att att lära sig flyga taktiskt och på våra hkpsystem. Och det är så jag gissar flygplanpiloterna också slussas in, via ngn flygskola driven av näringslivet. Flygvapenchefer i Europa tittade en gång en gemensam lösning men kom inte fram i frågan.

Gissar att man väljer köpa tjänster likt helikopterflottiljen gör, där blivande piloter får lära sig grunderna på någon enkel plattform varefter simulator & typinflygning tar vid.

Mm, lättare än AG90, men 300vs2000 m räckvidd, avslöjande bakflamma, inga optiska riktmedel.. Nä, det går inte jämföra två helt olika generationer. De hade ju inte samma syfte heller. Men ett dåligt vapen blir det menar jag, om vapnet aldrig under någon del av ”tjänstgöringstiden” uppfyllde huvudkravet. Och det menar jag M/42 aldrig gjorde. Visst kunde man skada optik & annat, men det kunde ksp likagärna, på längre avstånd. Det kom för sent som du sade, ett VK för sent.

Sett ur ett helhetsperspektiv tycker jag inte Ak4 är ett dåligt vapen, framförallt inte då det förmodligen kommer överleva Ak5. Men om vi funderar på ”sämsta vapen”... skulle 20mm pvgevär m/42. Den ska enligt uppgift ha spränggranat också. Vart nog aldrig ett användbart system..?

Har bara genomfört en skjutning hittills med ca 20 skyttar. Men visst, för de kortväxta blir det lite lättare att hitta in i en stadigare skjutställning. Skillnad på ”kort kolv” vs Ak4C känns dock inte så stor. Spontant känns det som et lite dyr väg för rel. små effektökningar. Men som sagt, alldeles för lite erfarenhet än

Och en tränad person tar med sig vapnet när han/hon reser sig från bordet och lämnar sysslan. 1.25 m från vapnet gäller. Men har man inte denna grundförståelse är det inte lustigt vapensystem sågas på ren okunskap. Likaså gillar jag inte att man ser ned på andra, ex stabspersonal, som ”odugliga skyttar”, utan att ha någon som helst grund för påståendet. När uppnår en person godtagbar skjutförmåga?

Det var dåliga argument det. Ett vapen har inte ”noll eldkraft” för att det placeras vid in/utgång. Vad ska du göra? Skjuta inne i stabsplatsen? Ha vapen på ryggen.. nej, av beredskapsskäl i gående färdigställning.. när du jobbar med dekryptering, terrängvärdering.. Dåliga argument Spec, sorry

Men nu tar du några få kriterier lösryckt: Kraven du anger är: Kort, kompakt, avsett för självskydd, lämpligt för ej skyttesoldat. Det kan ju vara så att det finns andra krav på ett vapensystem? Ex: Ekonomi, tillgänglighet, logistik, utbildning/instruktioner, reservdelar, eldkraft, utvecklingspotential, driftsäkerhet... Och allt slutar i en kompromiss, där allt vägs samman. Så är det ju med alla vapensystem. Och i just detta fall kan jag svära på att ekonomi styrt. Att föra in ett nytt vapen för en specifik personalgrupp, nja, för dyrt.

Vapen i stabstält resp kokvagn ställs av i ställ omedelbart innanför entré. Reflexmässigt bärs vapen i hand innan man går in. .. oerfaren personal har vapnet på ryggen på väg in och fortsätter in, lägger ifrån sig vapen överallt.. och klagar på vad bökigt det är.. Nu missuppfattade du nog ”enskild situation” Vad jag menar är att det är fel döma ett vapensystems förmåga utifrån EN situation med specifika förutsättningar. Det blir ju som att kalla pistol 88 för stabspersonal som värdelös, då avstånd > 50 m är kass. Eller MP5 som värdelös, då ammunitionstjänsten påverkas.. Förstår du? Det går alltid hitta ett argument någonstans för att motivera ett byte till något annat. Varje vapen är en kompromiss

Det kräver mer träning. Men vad jag vill påskina är att detta nedklankande på andra ständigt dyker upp. Verkligheten är att väldigt få i HV har tid att öva skytte i terräng: okända avstånd > 300m (kräver stöd av utb.grupp & terräng). ... Men personlig träning förekommer och i Ak-SM deltog > 200 väldigt duktiga skyttar. Och de var inte skyttesoldater allihop kan jag säga! Så förekommer ofta detta gnäll på vapen som ” är i vägen”. Detta vill jag påstå har större koppling till för kort grundutbildning/fältvana. Det var samma svada över den behändiga lilla K-pist m/45 i Flygvapnet förr... för de lät bli ha dem med större delen av tjänstgöringen. På samma sätt hör vi idag synpunkter från HV, som inte får tid att hitta sätt att hantera sin utrustning. Att sedan att vapensystem inte är optimalt i en enskild situation hanterat av en specifik tjänstekategori är väldigt svaga argument för att byta ut det.

Varför ska stabspersonal ägna stor del av sin begränsade övningstid åt att bekämpa mål >300m? I förband (HV) där huvuddelen av vapnen inte är avsedda för att ta upp strid på avstånd då de saknar räckvidd och/eller sensorer för upptäckt (sikten). Vad jag menar är att man får anpassa stridsteknik efter vapnens förmåga. Det är viktigt att behärska då motståndaren förmåga ständigt ändras (vi vet ju dessutom inte vem han är)

Jaha! Oj, du har ju fått en väldigt speciell befattning. Och jag skulle ju säga spontant att du får betydligt roligare tjänst med många ”skarpa” uppdrag med ceremoniella inslag, vilket skärper upp hela förbandet. Det är väldigt få värnpliktsförband som är inriktade mot terroristbekämpning. Det är i första hand en polisiär uppgift, i andra hand SOG. Om militära förband sätts in, blir det i bevakningssyfte, vilket samtliga förband tränas för (Hemvärnet i synnerhet) Men jag tror som sagt det inte är så svårt att byta vpl-befattning på samma GU-regemente under samma år, bara bytet sker de första 1-3 mån. Den erfarenhet jag har av tidigare vplutb var att detta skedde löpande under året då vissa inte befanns lämpliga, önskade byte, skador uppstod etc som gjorde att man flyttade inom kompanier. Och tänk till. Du ska göra ett år som beriden GU-soldat. Men när du efteråt krigsplaceras kommer du placeras som skyttesoldat och aldrig se någon häst mer under KFÖ:er om jag gissar rätt.

Får man fråga vad du skall utbildas till?

Det är fullt normalt att vara lite pirrig/nervös inför något nytt. Men nu ger jag dig ett tips som förälder (jag tillhör nämligen inte curlinggenerationen) Starta utbildning! Du kommer klara den. Och gör du det växer du som individ och ditt självförtroende. Skulle det mot förmodan inte gå bra, finns möjligheter växla tjänst under utbildningen (lika många som vill växla upp som ned och luckor pga skador mm uppstår) Då har du åtminstone utmanat dig och fått erfarenhet av var gränserna går. Du växer. Men följer du curlingspåret och ger upp innan du försökt, då får du leva med att aldrig veta om du skulle ha klarat tjänsten, och ditt självförtroende får sig en törn. Och var lugn! Det är ingen enorm påfrestning. Du klarar detta! Men att bättra på konditionen kommer göra det lättare (det kommer de se till du gör när du rycker in) Lycka till!!