Båtskuffarn
-
Posts
100 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Everything posted by Båtskuffarn
-
Förutsatt att alla går med på bytet. Det kan ju tänkas att någon av de andra syskonen har åsikter om saken...
-
Okej, då hänger jag med.
-
Rätt! Du har frågan.
-
Om jag inte kommer helt fel ihåg användes en moddad AR-10 i tiderna av portugisiska fallskärsmjägarna i bushkrigen som skarpskyttevapen, och de var mycket nöjda med precisionen. OA, HK och Knights mm. har nog all den precision som krävs i sina modeller. Sedan är det en fråga ifall man vill ha med eller utan gaskolv, osv. Varför AR-15 (som i prinicp är AR-10 i .223 istället för .308) skulle vara en bättre plattform än t.ex. HK417 (som är en AR-10 moderniserad av HK) förstår jag inte riktigt. Sant att den ursprungligen är en "battle rifle", men den finns redan i variant med 20'' pipa just för skarpskyttar, prickskyttars stridspar och liknande specialuppdrag. Rörande .338NM så får man väga in det faktum att .338LM börjar vara etablerad i mellanklassen bland skarp-/pricksskyttar, vilket pressar ner priserna på ammunitionen & ökar utbudet, medan .338NM är en rätt ny design. Den stora frågan är då hur mycket extra man är beredd att betala för 300 grains kulor jämfört med 250. Ett system som enkelt kan uppgraderas till NM i ett senare skede ifall det krävs har så klart då en fördel då man kan köpa in den i en bekant kaliber och sedan i lugn och ro fundera ifall 50 grain extra i kulvikt i alla fall inte skulle vara bättre.
-
Vi gör det lite lättare och plockar fram orginalbilden:
-
TRG börjar ha en imponerande lista kunder. Kvaliteten är det uppenbarligen heller inget fel på, då flera elit-/specialförband valt den. Billig är den ju inte, men som en vapenskribent konstaterade: "När man vill skjuta hål-i-hål på 300 meter och över så hjälps det inte." HK417 har iaf inom reservistkretsar (läs: på den civila marknaden i Finland) fått mycket gott betyg, men som vanligt så har de ju en liten prislapp också på den. Innan den kom så ansågs Oberland Arms OA-10 som den bästa arskan i .308, men jag vet inte om de alls säljer militärt.
-
Tyvärr inte. Det handlar inte om ett sovjetiskt fartyg, men vi är nog i Östersjön.
-
...och vad har hänt här då? Namn och händelse efterfrågas. (en lite väl klar "ledtråd" har putsats från tornets sida)
-
Det att ledarbytet verkar närma sig lär väl knappast heller bidra till stabiliteten, speciellt om det inte går lika elegant och smärtfritt som senast utan enligt den mer "normala" modellen med inbördes rivalitet och slagsmål öppet/bakom kulisserna mellan olika grupperingar inom partiet och armén.
-
Imponerande. Allting är rätt, förutom landet - nytt försök! Fartyget på bilden anses vara det som först bevisade för landets flotta att man kunde sänka ubåtar precis lika bra som britterna. //Ormtunga Då är det antagligen HMCS St. Thomas (K488) ur den kanadensiska flottan som sänkte U-877 utanför Azorerna 1944.
-
Det här blir lite av en chansning rörande landet, men det är en Castle-klass korvett, som sysslat med konvojeskort/ubåtsjakt. Jag tror båten på bilden är HNoMS Tunsberg Castle från norska (exil)flottan.
-
Nu är jag inte säker, men beror inte den relativt låga procenten just på att tombaken är en relativt mjuk metall som snällt formar sig efter räfflingen? Vilket i sin tur innebär att problemet med stålmantel är då den inte formar sig så ökar det mängden slitage som kommer sig av friktionen, plus att då friktionen ökar så ökar trycket bakom kulan, vilket ger ännu högre slitage till följd av krutgaserna?
-
Nu känner jag inte till några detaljer om 39B, men det vet jag att flera östfabriker säljer "överskotts"-ammo och nytillverkad med järn/stål-mantel. Billigt blir det, men man ska helst ha en krommadpipa för att det inte ska slita för mycket på räfflingen. Vad gäller rosten så rostar/ärgar nog mässing i princip lika mycket.
-
Jag håller helt med om att man ska fundera på vad man diskuterar med tanke på sekretessen, plus det faktum att det blir så invecklat med källkritik om det börjar skrivas om vad flygbasjägarna har med hänvisning till "en kamrat som körde förbi F"nånting" och såg ett gäng som övade i terrängen med en TRG". Saker som står skrivna i seriösa artiklar brukar däremot inte vara hemligstämplade, så jag ser inget fel i att diskutera frågan utgående från artikeln ifråga. Okej att SSG är ett specialfall som säkert kan "ha" nånting ena dagen för att "inte ha" det andra, men om en artikel av det här slaget säger att flygbas-, kust och fallskärmsjägarna har vapnet till förfogande så låter det lite udda att helt vifta bort det hela. Att påstå att vapnet inte finns i FM för att de är för få förstår jag inte riktigt heller. Säg då istället att det finns i "mycket begränsad omfattning" och att det är svårt att diskutera saken närmare då det finns så lite info om det. Med tanke på de planerade anskaffningarna av ett system i .338LM senare så är det intressant att vissa förband redan verkar ha TRG. Det, och det faktum att Estland, Finland, Danmark och Norge också har vapnet i åtminstone begränsad användning talar ju knappast till förmån för AI när den "stora affären" börjar diskuteras.
-
Att det finns en lucka i prestanda mellan .308 och .50 är väl klart, både vad gäller kulvikt och avstånd. Det att marinkåren övar med sina Remingotn 700 ut till 1000 yard innebär ju inte att det är den perfekta kalibern på sådana avstånd. .338 är just en medelväg där, den kan användas mot mindre obepansrade mål (radioanläggningar o.dyl.), medan vid bekämpning av personmål kan man nå längre ut än med .308.
-
Jo, nu får jag nog ta tillbaka vad jag påstått: varken Magach eller Merkava använder obemannade vapenstationer. Så går det när man tar fakta ur minnet. Namera (APC byggd på Merkava-chassi), Puma (ingenjörsfordon byggt på Centurion-chassi) och vissa Achzarit (APC byggd på T-55-chassi) är de israeliska pansarfordon som använder obemannade vapenstationer.
-
JAS lilla segertåg - Export och försäljning av JAS 39 Gripen
Båtskuffarn replied to caridon's topic in LUFT-farkoster
Ok, då var det knappast den saken de klagade på. Jag är medveten om att storleken inte är allena rådande, men jag tog upp den då det var den första faktorn (och en av inte alltför många) som enkelt kan mätas i siffror (och som dessutom inte brukar hemligstämplas). Vilka radarversioner är btw aktuella för F-16 och F-18 i den här affären? -
JAS lilla segertåg - Export och försäljning av JAS 39 Gripen
Båtskuffarn replied to caridon's topic in LUFT-farkoster
Gripen är ett litet plan, vilket innebär att radar-disken inte heller är alltför stor. Nu har jag inga siffror på hur stor disken är i förhållande till konkurenterna, men det är en sak som kan spela in. -
Till att börja med ryms 120 personer inte med på Hämenmaa eller Uusimaa. Vad alla 120 ska hitta på är väl mera oklart. Dessutom saknar flottan någon lämplig helikoptertyp för fartygsburna operationer, så helikopterplattan på Pohjanmaa anses väl räcka då ombordbasering inte är aktuell vad jag kan se. Dessutom har Pohjanmaa fler eldrör, medan de moderniserade Hämenmaa-klassarna inte har någonting annat än sin 57 mm pjäs. Det är väl knappast önskvärt att fartyget hamnar i eldstrid, men ifall piraterna dyker upp är antagligen 2x NSV och 2x ZSU-23-2 mer värda än grövre pjäserna. Fartyget har också opererat i varma vatten mer än Hämenmaa-klassen. ...men framför allt så är det trots allt flottans flaggskepp, och när det handlar om en så här pass hög-profil operation så är det antagligen så att det är flottans största fartyg som ansvarar för flag-showing.
-
Min personliga erfarenhet är att ungefär varannan kustjägare kommer att berätta för dig att hans krigstida förbands uppgift är/var att besätta Åland. Sanningshalten i påståendet är det lite si och så med, då det enda jag iaf fick reda på i samband med min hemförlovning var namnet på mitt förband (och om jag kommer rätt ihåg är det dessutom en uppgift som man inte får dela med sig till andra av...). Att Åland däremot ifall av krig/allmän mobilisering skulle besättas av soldater utbildade för kustnära strid låter däremot inte särskilt otroligt, men exakt vem som gör det är väl knappast något som försvaret delar med sig av åt beväringar. edti: typo
-
För hur många länder finns det större problem? Australien har visst haft problem med motorerna, och så har vi ju den berömda tyska rapporten (som väl skrevs i samband med utprovningen av en prototyp), men i övrigt rullar väl programmet på rätt bra i nuläget?
-
Vi är väl kanske lite OT, men iaf... Det handlar om summan av nästan oändligt många faktorer när man jämför olika helikoptrar. Prislappen är en stor skillnad, speciellt när vi talar helt olika modeller och inte bara olika varianter. Sedan inkluderar priset oftast en hel del extra typ underhåll och licenstillverkningsmöjligheter, vilket gör det svårt att göra direkta jämförelser på det här området. Helikopterns dimensioner påverkar väldigt mycket (tillsammans med vikten som du nämnde). Är det vikten eller volymen som är den begränsande faktorn vid transporter? En sak som försenat NH90 i Sverige är kravet på högre kabinhöjd. Hkp 14 skiljer sig från t.ex. Finlands TTH på den punkten. Är standardmodellen (TTH) för låg? Det beror på vem man frågar. Samtidigt har det i Finland diskuterats om markfrigången är för liten jämfört med Mi-8 som den ersätter. Fallskärmsjägare kliver inte alltid av på torget, så hur kuperad marken får vara vid en landning är inte en helt liten fråga. När det gäller specialförband så är deras helikoptrar ofta utrustad med "det lilla extra". Det kan handla om bättre navigationsutrustning, mer utrustning för mörkerflygning, lufttankningsmöjlighet, tyngre beväpning, starkare motorer, etc. Just i fallet med UH-60 finns också en familj baserad på den sjögående SH-60 Seahawk-modellen. Här ställs bland annat högre krav på rostskyddet. Som alltid finns det dessutom politik med. Att Patria fick möjlighet att licenstillverka ett antal NH 90:or påverkade antagligen beslutet för Finlands del. Vem man köper av säger också ofta en hel del om vem man vill förknippas med på den internationella scenen. Det är ett inte helt obekant problem för både svenska och finska företag som försöker komma ut på exportmarknaden (JAS 39 Gripen är ett utmärkt exempel på detta). När man försöker förhandla till ett nytt köp väger man in alla de här små sakerna (eller försöker iaf). Det hela skall dessutom presenteras till tillverkarna på ett juridiskt korrekt sätt, i annat fall kan det gå som med långköraren med SEP/Alligator vs. AMV vs. Piranha som nu eventuellt är på väg mot en tredje rond.
-
Ja, poäng åt dig, där missade jag grovt (och på hemmaplan dessutom ).
-
Det som lätt glöms bort i diskussionen om vad nya flygsystem kostar är hur mycket bättre nyare system är ur underhållssynvinkel tack vare bättre ergonomi, långlivade motorer, nya material etc. Har inga siffror från helikoptervärlden, men när man talar flygplan så lär en TAC-division (24 plan) F-4:or kostat 21,2 miljoner USD per år, medan ett motsvarande förband F-16 går på 14,6 miljoner USD per år (bägge summorna justerade till 1976 års värde). Tvåmotor vs. enmotor påverkar såklart, men slutsumman blir att en division moderna plan (som dessutom inbegriper större summor satsade på säkerhet och sjukvård än vad som var standard på F-4:ans tid) är klart billigare i drift (plus så klart den ökade förmågan när det kommer till uppdrag). En jämförelse mellan marinkårens "nya" UH-1Y och flottans SH-60 skulle vara intressant att se. En sak som dessutom påverkar NH90:s (o)tillgänglighet i Sverige är ju nog också kravet på den högre kabinen, vilket ju inte direkt går att lösa enligt modellen "ja men då sätter vi väl in en lite längre plåtbit här då..." Det är klart att hela NH90-programmet lidit av förseningar/tekniska problem (som alla andra flygsystem känns det som... ), men flera kunder som beställt "vanliga" versioner har iaf "redan" fått ut sina helikoptrar på förband (inklusive finska Ilmavoimat).
-
...och om vi ser till en jämförelse mellan stormakterna under VK2 så lär en inte helt oviktig skillnad mellan Tyskland och de allierade ha varit just att tyskarna fäste större vikt vid sina underofficerare. Ingen kan väl påstå att den tyska armén inte skulle ha bitit ifrån sig bra (med undantag av Volksturmen och liknande desperata påhitt mot slutet). Det att det finns kompetent folk på alla nivåer som kan ta egna initiativ var en av de faktorer som gjorde uppdragstaktiken möjlig (och framgångsrik). Sedan gör det väl ingen skillnad vad graden kallas, så länge kompetensen hos befälen matchar deras respektive uppgifter.