Jump to content

Strf 90 vs Bradley och övriga.


Harald

Recommended Posts

Min första tanke när jag fick syn på en Bradley var "Vad stor den är!"

Lite senare fick jag tillfälle att fota den:

Bradley.jpg

 

Tornet är kanske inte så stort, men...

Vagnen är nästan lika hög som en XA-180!!! Det blir bra träffytor. ;)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 73
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Kan inte en av anledningarna till att de inte anser sig behöva större än 25mm vara hotbilden? Våra fordon är införskaffade för möta det ryska hotet med en kvantitetsmässigt underlägsen styrka. Alltså är vårt behov av att kunna bekämpa samtliga mål på slagfältet med så många system som möjligt större än för jänkarna.

Anledningen till att Bradleyn fick TOW var just hotbilden. NATO räknade med att "möta det ryska hotet med en kvantitetsmässigt underlägsen styrka" och behövde därför så många plattformar som möjligt med förmåga att bekämpa strv.

 

Däremot såg man inte kanonen som ett vapen mot strv, utan mer för att bekämpa pbv mm.

Link to comment
Share on other sites

tycker att 9040B är ett fruktansvärt effektivt verktyg att mörda med. Har skjutit mot flygmål med hastighet 300m/s i snett inkommande och hela tiden skjutit zon 1. Många av träffarna var 2-5dm från målet på avstånd upp mot 3,5 km. Tänk då på att 9040B är förberedda för 3P ammon. 9040B är itne ens byggd som specifik LV vagn heller. Det fina med vagnen är just dess mångsidighet.

 

Jag har haft förmånen att som KB få se en mängd prototypfordon från alvis hägglund vid förevisningar av olika slag. 9040B känns ngt 80-tal i jämförelse med de nyare vagnarna. Har sett ssg, 120mmjagaren, strf 9040C, 9030, 9035. En fin grej är med de nya är mer pansar och mer kraft i motorn (750hk ,dubbelturbo, 16 liter istället för 14) däremot tror jag itne på all hypad teknologi i form av datorer med I-bok mm mm.

 

engan :)

Link to comment
Share on other sites

fömodligen Gulfstream Learjet eller vad de nu heter.. :baskerKav:

Ja, just det, Nyge Aeros Learjet 35A... hade vi mot oss också, nästan glömt, hade aldrig nöjet att få prova på dem på längre avstånd, de bara swoooschade över titt som tätt, omöjligt att få in i siktet på den tiden.

Link to comment
Share on other sites

Någon som vet hur många träffar en 40mm akan behöver för att slå ut samma frd?

En pil 90 till strf9040 kan passera genom två väggar, dela sig i tre delar, slå in i pansaret tumlade 90 grader, penetrera, och göra tre bulor i andra sidan på en PBV 501.

 

You do the math..........

Link to comment
Share on other sites

Det jag menar är om försvaret prioriterats för att fungera i krig så skulle det se annorlunda ut.......

 

........... och knappast några skytteluckor på stridsfordon 90 ( det är i alla fall min åsikt).

Jag tror faktiskt inte att du vet vad du pratar om.

 

Jag har erfarenhet av samtliga stridsfordon/Pbv:er som svenska Armén förfogar över. Tre av dom har stridsluckor. En har det inte (inga att tala om i alla fall).

 

De vagnar jag helst skulle gå i strid med i fallande ordning:

 

1. strf 9040. (stor kanon, stridsluckor)

2. Pbv 302. (liten kanon, stridsluckor)

3. Pbv 501. (liten kanon, strisluckor, skottportar)

4. Pbv 401. (Bra kulspruta, inga stridsluckor att tala om.)

 

 

Varför är stridsluckor dåliga?

Kan du motivera? Tror du att soldaterna står uppluckade om det skjuts indirekt eld eller tror du att de luckar ner?

Tycker du att det är bättre att tvingas vara avsutten med skyttegruppen för att kunna använda den?

Tror du att en avsutten skyttegrupp har bättre skyddsnivå än en uppsutten grupp i observation?

 

Om du gör det så tycker att du är den mest intressanta människa jag inte har träffat hittills.

Edited by jake the snake
Link to comment
Share on other sites

Som jag skrivit innan i den här tråden så har jag ingen egen erfarenhet av vagnstrid, men dock av vanlig skyttestrid i ett Norrlandsskyttekompani med bandvagnar :rocketl: .

 

Jag tycker fortfarande det verkar idiotiskt att stå genom luckor och strida i ett av världens modernaste stridsfordon, men det är ju bara min åsikt.

 

Soldaterna i stridsluckorna borde vara sårbara mot Ksp, granatspruteeld eller eld från prickskyttar.....ART eld kan ju även komma överraskande - innan alla är nerluckade ;) .

 

När den egna vagnen rör sig, hur lätt är det då att träffa en fiende som även då kanske rör sig.....

Link to comment
Share on other sites

Som jag skrivit innan i den här tråden så har jag ingen egen erfarenhet av vagnstrid, men dock av vanlig skyttestrid i ett Norrlandsskyttekompani med bandvagnar :) .

 

Jag tycker fortfarande det verkar idiotiskt att stå genom luckor och strida i ett av världens modernaste stridsfordon, men det är ju bara min åsikt.

 

Soldaterna i stridsluckorna borde vara sårbara mot Ksp, granatspruteeld eller eld från prickskyttar.....ART eld kan ju även komma överraskande - innan alla är nerluckade ;) .

 

När den egna vagnen rör sig, hur lätt är det då att träffa en fiende som även då kanske rör sig.....

Jo men grejen är ju att med strf 9040 så kan vi göra allt som bradley kan göra med sin skytte grupp+ att kunna stå i observation och skjuta vagnsstrid.

Portstrid räknar jag inte ens med, jag har skjutit det i pbv 501 och det är inte ens att tänka på.

Det är den uppluckade skyttegruppen som upptäcker 90%av alla mål och hot som vagnen sedan med kanonen nedkämpar.

 

 

Visst kan man träffas av eld om man är uppluckad, indirekt som direkt, det kan man inte komma undan. Men om man är uppluckad så har man åtminstone chansen att upptäcka fienden innan dom öppnar eld, och därmed vinner man striden.

 

Stridsluckorna är ovärderliga!

Link to comment
Share on other sites

Utöver 900 25mm, 7 rb (10 enl. Mechanized Combat), så har M2:an 2340 7,62, 4200 5,56 och 662L bränsle. Detta lede till en Kongressrapport som kom fram till att "fi eld som penetrerar pansaret skulle sannolikt träffa något vitalt och leda till sekundära explosioner" Strf 90 har endast 24 40mm skott i tornet. Resten är lågt placerade. Studier har visat att träffar är mest sannolik i övre delen av fordonen, därmed är det ur skyddshänseénde bra att placera am lågt.

 

Strf 90 har minst 24+48 skott i tornet - lär ju inte spela någon roll eftersom det inte är slutet mellan torn och transportutrymmet.

Är inte karusellmagasinet placerat under golvet? Var exakt sitter det? Har bara varit inne i ett strf 90 ett par gånger och tittade inte så noga. Resten av am är placerad under torngolvet i stängda fack (slutet) vill jag minnas.

Link to comment
Share on other sites

Utöver 900 25mm, 7 rb (10 enl. Mechanized Combat), så har M2:an 2340 7,62, 4200 5,56 och 662L bränsle. Detta lede till en Kongressrapport som kom fram till att "fi eld som penetrerar pansaret skulle sannolikt träffa något vitalt och leda till sekundära explosioner" Strf 90 har endast 24 40mm skott i tornet. Resten är lågt placerade. Studier har visat att träffar är mest sannolik i övre delen av fordonen, därmed är det ur skyddshänseénde bra att placera am lågt.

 

Strf 90 har minst 24+48 skott i tornet - lär ju inte spela någon roll eftersom det inte är slutet mellan torn och transportutrymmet.

Är inte karusellmagasinet placerat under golvet? Var exakt sitter det? Har bara varit inne i ett strf 90 ett par gånger och tittade inte så noga. Resten av am är placerad under torngolvet i stängda fack (slutet) vill jag minnas.

Karusellen sitter omedelbart under torngolvet, ovanpå den fasta amlagringen.

Link to comment
Share on other sites

Läste på www.haaland.info/index.html att CV9030N har "laminated hardened steel/kevlar" Är det Kevlar inbakat i pansaret eller menar han kanske liner. It also has an anti-aircraft mode using the laser rangefinder at "pulse fire" mode. vad menas med detta och går det att göra med lasern till strf 9040? Strf 90 har "spaced armour" har warrior eller Bradley också detta?

Link to comment
Share on other sites

Läste på www.haaland.info/index.html att CV9030N har "laminated hardened steel/kevlar" Är det Kevlar inbakat i pansaret eller menar han kanske liner. It also has an anti-aircraft mode using the laser rangefinder at "pulse fire" mode. vad menas med detta och går det att göra med lasern till strf 9040? Strf 90 har "spaced armour" har warrior eller Bradley också detta?

Lasern til LVKV fungerar så. till 9040 skjuter man varje laserpuls individuellt, på LVKV kan man skjuta pulsad laser.

Då skjuter den själv laserskott med jämna intervaller för att kunna få bättre måldata. jämför med en dopplerradar.

 

Laminated betyder laminerad dvs. Lager på lager.

Edited by jake the snake
Link to comment
Share on other sites

Lasern til LVKV fungerar så. till 9040 skjuter man varje laserpuls individuellt, på LVKV kan man skjuta pulsad laser.

Då skjuter den själv laserskott med jämna intervaller för att kunna få bättre måldata. jämför med en dopplerradar.

 

Nja Jake, pulsdopplerradar använder den frekvensförskjutning i radarpulsen som ett rörligt mål ger upphov till för att skilja ut målet från stillastående objekt. Först och främst är det ett sätt att undertrycka störningar och klotter.

 

Lvkv:ns sikte skjuter ett antal laserskott i snabb följdför att mäta upp en målbana och sedan göra framförpunktsberäkningar för pjäsen, helt enkelt för att luftmål är snabbare och kräver noggrannare beräkningar än markmål...

Link to comment
Share on other sites

Lasern til LVKV fungerar så. till 9040 skjuter man varje laserpuls individuellt, på LVKV kan man skjuta pulsad laser.

Då skjuter den själv laserskott med jämna intervaller för att kunna få bättre måldata. jämför med en dopplerradar.

 

Nja Jake, pulsdopplerradar använder den frekvensförskjutning i radarpulsen som ett rörligt mål ger upphov till för att skilja ut målet från stillastående objekt. Först och främst är det ett sätt att undertrycka störningar och klotter.

 

Lvkv:ns sikte skjuter ett antal laserskott i snabb följdför att mäta upp en målbana och sedan göra framförpunktsberäkningar för pjäsen, helt enkelt för att luftmål är snabbare och kräver noggrannare beräkningar än markmål...

Just det, och därför skrev jag jämför med doppleradar. Inte att det ÄR samma sak.

Link to comment
Share on other sites

Pusldopplerradar, Pulsradar och dopplerradrar är tre helt olika saker (jo jag vet att det är radar allihop).

 

Pulsradar - använder sig av en pulsadeffekt som skickas ut. detta medför en högre toppeffekt på den utsända effekten och därmed förhoppningsvis ett starkare eko. denna pulsskickas t.ex. 40ggr i sekunden. Har inget dirket att göra med hastigheten radarn "snurrar" på spec inte på en arrayradar...

 

Dopplerradar - mäter mellanfrekvenserna hos frekvenssvaret som återfås vid reflektion hos ett rörligt föremål. då föremålet rör sig mot eller från radarstationen uppstår dopplereffekt... den man då mäter för att komma fram till hur fort saken kommer/flyr.

 

Pulsdopplerradar - dels pulseradeffekt och dels mellanfrekvensmätning.

 

 

LVKV´ns laser är en s.k. pulslaser som då mäter avståndet till målet flera gånger i sekunden 8-2ggr. detta för att som sagt uppnå högre noggrannhet. då lasern är dels effektpulserad och den mäter avstånd genom gångtiden så borde det ju liknas en pulsradar...

Link to comment
Share on other sites

Just det, och därför skrev jag jämför med doppleradar. Inte att det ÄR samma sak.

 

Nja jag tycker ändå att jämförelsen haltar

 

Dopplereffekten ökar inte noggranheten. Det gör LvKv:ns mätsystem med flera mätningar. Risken med bara två mätningar är det att lasersvaren kommer från olika delar av målet och man av den anledningen får en felaktig målbana. Med flera mätningar kan man filtrera bort värden som verkar felaktiga. Det hjälper dock inte om du mäter när flygaren kurvar eller byter riktning, då blir den predikterade målbanan felaktig

 

/gpd som är en obotlig messerschnitzel ;)

Link to comment
Share on other sites

Pulsradar - använder sig av en pulsadeffekt som skickas ut. detta medför en högre toppeffekt på den utsända effekten och därmed förhoppningsvis ett starkare eko. denna pulsskickas t.ex. 40ggr i sekunden. Har inget dirket att göra med hastigheten radarn "snurrar" på spec inte på en arrayradar...

 

De flesta radarapparater är pulsradar, eftersom det är tiden mellan utsänd puls och reflekterad puls som ger avståndsinformationen. Det finns radar som arbetar med kontinuerlig sändning (CW), men det är specialfall som tex belysningsradar för robotar mm.

Link to comment
Share on other sites

Vi är överens om att det är bra att kunna elevera kanonen högt i bebyggelse. Hur är det med den parralellkopplade ksp'n på 9040A/B/C, kan den eleveras högre än kanonen? Eller är den begränsad till samma elevationsområde? Går det att montera en ksp till vagnschef eller skytt och vilket vore bäst?

Link to comment
Share on other sites

Vi är överens om att det är bra att kunna elevera kanonen högt i bebyggelse. Hur är det med den parralellkopplade ksp'n på 9040A/B/C, kan den eleveras högre än kanonen? Eller är den begränsad till samma elevationsområde? Går det att montera en ksp till vagnschef eller skytt och vilket vore bäst?

samma elevationsområde.

 

Ingen Ksp till skytt eller vagnchef. det går inte.

Link to comment
Share on other sites

Vi är överens om att det är bra att kunna elevera kanonen högt i bebyggelse. Hur är det med den parralellkopplade ksp'n på 9040A/B/C, kan den eleveras högre än kanonen? Eller är den begränsad till samma elevationsområde? Går det att montera en ksp till vagnschef eller skytt och vilket vore bäst?

Samma, finns ju ett VC sikte med IRV och så vidare som SAAB utvecklat, "Lemur", på vilket man kan fästa allehanda vapen, grsp, tksp... för dyrt för Sverige dock. Man kan till och med få det att låsa på mål... grymt...

 

Ska man ha konventionell beväpning så blir det ju vagnschefen där också för annars kan man ju inte verka med huvudbeväpningen.

Link to comment
Share on other sites

Ok, tråden avsågs handla om stridsfordonsjämförelser, så jag styr tillbaka till det ämnet litegranna..

 

I USA pågår det en debatt om Stryker, om huruvida den verkligen är lämpad.

Från motståndarsidan hävdas att den är för stor och tung för att flygas in med Hercules, trots att det varit ett av argumenten för.

Oppositionen vill hellre se en "upphottad" M113 Gavin. Argumenten för den är att den ska ha bättre skydd, ha bättre "mobility". Ett ord som uppenbarligen kan tolkas på två olika sätt, Stryker-anhängarna menar på att Strykern är mobil, dvs snabb och lättrörlig, M113-anhängarna menar på att ett bandfordon tar sig fram där hjulfordon fastnar.

Båda sidorna hävdar att den andra sidans fordon är mycket sårbart.

Strykeranhängarna hävdar att Strykern är min-säker samt skyddar mot eld från tksp. M113-lägret säger att deras vagn kan förses med "RPG-säkert" skydd. (Huruvida det kan vara RPG-säkert när inte ens M1A1 är det är ju intressant.) samt att den inte har meterhöga däck som fi kan skjuta sönder.

 

Eftersom det inom försvaret finns erfarenheter av både bandgående respektive hjulgående, samt stridstekniskt kunnande, vore det kul att höra era åsikter om detta.

 

splatter.gif eller pbv302icon.gif

 

mvh

ErikG

Link to comment
Share on other sites

Hjul eller band är en trevlig fråga. Och det finns enl mig inte ngt enhetligt svar på denna fråga. Norrland ,vinter, snö kräver en typ av fordon, Skåne, Sommar, Barmark kräver troligen en annan typ av fordon.

 

Sedan får man se lite andra saker som vård/service behov är ganska högt på banddrivna fordon, kan gissa att det är lägre på hjuldrivna fordon. Har man mkt transporter efter vägar gissar jag att hjul är bättre än band, i väglös terräng utgår jag ifrån att band är bättre. Eftersom i väglös terräng tänker jag norrland & snö.

 

Men det ultimata borde vara att bygga ett fordon som användersig av samma teknik som skogsmaskiner, nämligen hjuldrivna fordon där man kan sätta fast band utanpå hjulen.

Link to comment
Share on other sites

Men det ultimata borde vara att bygga ett fordon som användersig av samma teknik som skogsmaskiner, nämligen hjuldrivna fordon där man kan sätta fast band utanpå hjulen.

Vet du något om hur känsliga dessa är för bandkrängning? Vet du något om hur fort skogsmaskinerna kan köra?

 

Senaste numret av Military Technology (nummer 11 2003 om jag inte minns helt fel) innehåller en artikel om framtidens spaningsfordon. En sak som tas upp i artikeln, och som jag inte vetat tidigare, är att det verkar finnas stort intresse kring textil- och metallförstärkta gummiband utan länkar, d.v.s. samma typ av band som finns på Bv206. Dessa erbjuder en kompromiss mellan hjul och traditionella metalllänkande band vad gäller flera faktorer, däribland underhållsbehov. Problemet verkar vara att de i dagsläget inte fungerar så bra på tyngre fordon.

 

Edit: Ovan nämnda tidskriftsnummer innehåller även en bra kritik av Strykerprojektet, som tar upp de flesta av de huvudsakliga invändningarna mot det.

Edited by A2Keltainen
Link to comment
Share on other sites

stridsluckor kontra "skottportar" m periskop.

 

min erfarenhet är att det ofta är skyttet som upptäcker närpv-vapen vid sidan om och bakom vagnen, och därigenom kan freda sig och vagnen på ett sätt som varit omöjligt om man haft "portar" att sticka ut bössan genom.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...