Kustbevakningen

[madman]

15 hours ago, Perman said:

 

Det var väl Ksp m/39 svenskt fabrikat (Carl Gustaf), baserad på amerikansk Browning-konstruktion som satt i Centurion vagnarna. Den sitter för övrigt fortfarande även i StrF 9040A/B. KSP m/39 var egentligen en lättare luftkyld version av den vattenkylda KSP m/36.

 

Kulspruta m/39

 

/Per

Inte  enligt soldf faktasida om ksp58.. Kan det vara de sista uppgraderad centurion som fick någon ändring? 

[madman]

On 2026-08-11 at 23:00, Pärmtroll said:

Ungefär så. Strv 81, 101, 102 och 104 var utrustade med KSP m/36, det var Strv 103 som var utrustade med KSP 58C.

Det var jag som tänkte fel med strv 101-104.

[Perman]

Jag tror faktiskt att Pärmtroll skrev fel att strv 81, 101, 102 och 104 var utrustade med KSP m/36. Han måste ju ha menat KSP m/39, som var en lättare luftkyld version av KSP m/36 (som var vattenkyld).

 

/Per

[Pärmtroll]

1 hour ago, Perman said:

Jag tror faktiskt att Pärmtroll skrev fel att strv 81, 101, 102 och 104 var utrustade med KSP m/36. Han måste ju ha menat KSP m/39, som var en lättare luftkyld version av KSP m/36 (som var vattenkyld).

 

Nope. KSP m/36 strv var också luftkyld, och enligt de flesta källor jag kunnat hitta (t.ex.Wiki) så var det specifikt denna kulspruta som satt i Centurion.

 

Men det är absolut möjligt att det det faktiskt ska vara KSP m/39 i stället, jag har inte någon detaljkunskap i den frågan utan baserar uppgiften på vad jag kunde hitta efter lite googlande. Oavsett så var det i.a.f.inte någon KSP 58.

[Perman]

Förslaget om att flytta de operativa delarna av sjö- och flygräddningen i Sverige till Kustbevakningen får kritik. Flera aktörer varnar för målkonflikter:

 

 

Christopher Kullenberg Rothvall

 

Förslaget om flytt får kritik (tyvärr en betalartikel)

 

Själv så kan jag inte för mitt liv förstå varför Sjöfartsverket av alla myndigheter som opererar till sjöss ska ha hand om flygräddningen till sjöss. Man opererar ju inte heller längre med helikopter för isspaning på isbrytarna.

 

/Per

Edited August 14 by Perman

[Slenke]

Lät Claude sammanfatta utredningen och remissvaren:

 

”Ds 2026:9 – En ny hemvist stärker sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige

 

Bakgrund och uppdrag. Den 27 juni 2025 fick en utredare i uppdrag att analysera de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna för att överföra sjö- och flygräddningstjänsten från Sjöfartsverket till någon annan statlig myndighet med räddningstjänstuppgifter, exempelvis Kustbevakningen eller MSB (numera Myndigheten för civilt försvar). Syftet var att stärka den samlade räddningsförmågan till sjöss och i luften samt att helikopterresurserna ska kunna nyttjas mer effektivt.  Promemorian lämnades 27 januari 2026 och publicerades 5 maj.

 

Huvudförslagen. Det operativa ansvaret samlas hos Kustbevakningen, medan ansvaret för övergripande utveckling, utbildning, samordning och tillsyn samlas hos Myndigheten för civilt försvar.  Konkret flyttas JRCC, helikopterverksamheten och SAR-systemledningen. Ikraftträdande föreslås 1 januari 2028. Verksamheten omfattar cirka 170–200 medarbetare.

 

Drivkrafterna enligt utredningen: sjö- och flygräddningen vid Sjöfartsverket har gått med förlust mellan 126 och 199 miljoner kronor om året och investeringsarbetet har eftersatts. Samtidigt vill regeringen renodla Sjöfartsverket mot handelssjöfarten, och ett försämrat säkerhetsläge i Östersjön plus lärdomarna från grundstötningen av Marco Polo har gjort frågan akut.

[Slenke]

Remisserna:

 

Kustbevakningen – tillstyrker, med kraftiga finansieringsreservationer. Välkomnar förslaget och ser det som en flytt av ett helt system, inte bara en helikopterresurs. Men bedömer att finansieringen “uppenbart riskerar att vara underfinansierad”. Vill att modellen byggs om till anslag i stället för farledsavgifter/Eurocontrol, att skulden för helikoptrarna (465 mnkr) löses som engångskostnad, och avvisar det permanenta indraget på 10 mnkr. Påpekar också att Sjöfartsverkets flygtillstånd inte kan överföras — Transportstyrelsen måste utfärda nya. Bedömer att övergången tar minst 18 månader, inte 8–9 som utredaren räknat med.

 

Sjöfartsverket – avstyrker. Anser att verksamheten fungerar väl (ca 1 800 räddningsärenden/år), att utredningen inte visar något exempel där insatser brustit på grund av huvudmannaskapet, och att förslaget innebär en sammanlagd sänkning av operativa anslag med 30 mnkr — en besparing i den storleksordningen kräver enligt deras egen analys stängning av helikopterbaser. Vill i stället att ledningsansvaret för miljöräddningen flyttas till Sjöfartsverket. Lyfter folkrättsliga invändningar: Kustbevakningen har fått allt mer militär prägel, och distinktionsprincipen blir svårare att upprätthålla. Bifogar en lista på ett trettiotal sakfel i promemorian. Tillstyrker däremot MCF-delen.
 

Sjöräddningssällskapet – avstyrker. Skarpast kritiken. Deltar i omkring 90 procent av insatserna där en ytenhet sätts in. Menar att utredningen aldrig visar vilket problem hemvistbytet ska lösa, och pekar på en inbyggd motsägelse: ju mer utredningen argumenterar för att den civila och humanitära identiteten måste skyddas genom särskilda undantag, desto svårare blir det att motivera själva flytten. Deras centrala invändning är att den frivilliga kapaciteten behandlas som en konstant snarare än som en strategisk resurs som kan urholkas. Föreslår alternativen: låt huvudmannaskapet ligga kvar, eller flytta enbart helikopterverksamheten, eller flytta allt till MCF.

 

Myndigheten för civilt försvar – tar inte ställning till hemvisten. Delar bilden av utvecklingsbehoven men avstår från att bedöma om flytten är rätt verktyg. Om flytten sker är Kustbevakningen rätt mottagare. Vill ha tydligare gränsdragning mot Kustbevakningen (utbildning) och Transportstyrelsen (tillsyn), och menar att de föreslagna 20 mnkr behöver preciseras. Anser att Arkö-utbildningen bäst drivs av Kustbevakningen.

 

Försvarsmakten — avstyrker hemvistförändringen. Två separata invändningar. Dels att inga förändringar bör göras nu som riskerar ens tillfällig förmågenedgång i totalförsvaret; samarbetet med Sjöfartsverket fungerar och utvecklas genom en ny ramöverenskommelse från juni 2026. Dels — och skarpast — motsätter sig ändringen i utnyttjandeförordningen, som kallas “inte godtagbar” eftersom den skulle öka det militära risktagandet. Försvarsmakten beslutade i december 2025 vilka kustbevakningsresurser som ingår i krigsorganisationen; kombinationsfartygen är redan prioriterade. Argumentet är att SAR-resurser har folkrättsligt skydd enligt artikel 25 i tilläggsprotokoll I oavsett huvudman, så undantaget är onödigt — och att utnyttjandeförordningen blir verkanslös om allt fler resurser undantas. Föreslår motsatsen: att Kustbevakningens miljöräddningsledning inordnas i JRCC vid Göteborgs garnison. Vill också ha en samlad översyn av hela ansvarsfördelningen till sjöss innan delbeslut fattas.

[Slenke]

Delvis

 

Svensk Sjöfart — tillstyrker att helikoptrarna flyttas, avstyrker att JRCC flyttas. Resonemanget är att helikopterverksamheten är den stora kostnadsposten och kan vinna på samordning, men att ledningen av sjöräddning bör ligga hos en fullt ut civil myndighet av konventionsskäl. Tillstyrker flytten till utgiftsområde 6 och PLO-uppräkningen. Genomgående villkor: merutnyttjande för andra myndigheters syften får inte finansieras av handelssjöfartens farledsavgifter.

 

Transportföretagen Flyg — ingen principiell invändning mot operativ flytt, men avstyrker tillsyns- och föreskriftsflytten (samma argument som Transportstyrelsen, plus att luftfartskompetens redan är en knapp resurs och att MCF skulle bli både utvecklare, utbildare och tillsynsmyndighet över samma område). Två egna käpphästar: kostnaden för flygräddning bör bort från undervägsavgiften senast inför referensperiod 5 — Sverige är enda nordiska land som tar ut den så — och ökat merutnyttjande av statliga helikoptrar bör inte vara ett mål i sig; uppgifter som civila operatörer kan göra bör upphandlas, med MCF:s skogsbrandsresurs som förebild.

 

Ingen invändning, men med förbehåll

 

Polismyndigheten — inga synpunkter på själva flytten, men två varningar. Att lasta på Kustbevakningen ytterligare uppdrag riskerar urholka stödet till polisens brottsbekämpning och gränsövervakning; undantaget i utnyttjandeförordningen behöver därför även täcka polisens behov. Och: avvisar bestämt tanken på att flytta polisens två helikoptrar eller fjällräddningens ledning: det finns inga särskilda fjällräddningshelikoptrar, utan helikoptrar som används i hela verksamheten.

 

Statens haverikommission — ingen erinran mot förslagen. Efterlyser dock en bredare analys av systemledning, och konstaterar att utredningen använder flera näraliggande begrepp (räddningsledningar, samorganiserad räddningsledning, räddningsledningsförmåga) utan att klargöra vilken ledningsnivå som avses. Påpekar också att SHK:s egna rapporter citerats felaktigt på tre ställen — bland annat tillskrivs Marco Polo- och Almirante Storni-rapporterna slutsatser om hälso- och sjukvården som inte finns där, och i stridsbåtsfallet hävdar utredningen att räddningsledaren försökte utse en OSC, vilket enligt SHK inte skedde.

 

SKR — positivt till ambitionen, men bedömer att finansieringen inte räcker. Huvudoron är kommunal: MCF:s nya uppgifter utan tillförda medel riskerar tränga ut stödet till kommunal räddningstjänst, som redan lider av att MCF utbildar för få personer. Skarpast formuleringen om miljöräddning: Kustbevakningen planerar enligt SKR för försämrad förmåga vid höjd beredskap på grund av utnyttjandeförordningen, vilket kallas förkastligt när risken för oljeutsläpp då ökar och olja som inte tas till sjöss drabbar kustkommunerna.

 

SOS Alarm — inget ställningstagande till hemvisten. Lyfter en fråga som ingen annan tar upp: patientuppgifter. Sjöfartsverket ansvarar i dag för sjuktransporter från fartyg, och SOS Alarm samverkar rutinmässigt med JRCC om sjötransporter från öar. Vill att de rättsliga konsekvenserna av att sådana hälsouppgifter hanteras inom en brottsbekämpande myndighet analyseras vidare innan beslut.

 

Arbetsgivarverket — tillstyrker. Enda substansen: underhållsverksamheten riskerar att träffas av två verksamhetsövergångar i följd enligt 6 b § LAS, eftersom SMA Maintenance AB samtidigt håller på att införlivas i Sjöfartsverket.

 

Statens tjänstepensionsverk — inga synpunkter på förslagen, men flaggar en post ingen annan räknat på. Sjöfartsverket tryggar tjänstepensioner genom skuldföring, till skillnad från de flesta myndigheter. Utan särskild reglering ligger pensionsskulden för redan intjänad rätt kvar hos Sjöfartsverket — som då kan sitta med en väsentlig skuld i förhållande till en betydligt mindre kvarvarande verksamhet.

 

ST (Statens tjänstemän) — tar medvetet inte ställning till huvudmannaskapet. Företräder den flygoperativa personalen och ställer i stället villkor: mätbara effekter på operativ förmåga snarare än organisatoriska principfrågor, obruten flygsäkerhet, garantier för kompetensförsörjningen. En bestämd punkt dock: tillståndsprövning och flygoperativ tillsyn måste ligga kvar hos Transportstyrelsen, eftersom MCF saknar flygoperativ kompetens. Noterar att TSFS 2014:61, som reglerar hela deras verksamhet, inte ens omnämns i promemorian.

[madman]

Finlands kustvärn som ingår i finländska marinen beställde redan i november 2025 Trackfire ARES till en del av sina fartyg.   

Edited September 19 by madman

[Perman]

20 minutes ago, madman said:

Finlands kustvärn som ingår i finländska marinen beställde redan i november 2025 Trackfire ARES till en del av sina fartyg.   

 

Tydligen är det fråga om en ny klass av planerade patrullbåtar från Marine Alutech Oy som ska få Trackfire ARES. Företaget har bl a byggt Watercat serien av båtar som Jurmo- och Jehu-klasserna. Deras båtar kommer framledes även att byggas av tyska Schiffswerft Gebrüder Friedrich i Kiel. Kontrakt på de nya patrullbåtarna till gränsbevakningsväsendet väntas skrivas i slutet av året. Saab ska även leverera vapenstationen till patrullfordon som byggs på Sisu GTP chassit.

 

"The Finnish Border Guard, in cooperation with industry partners, is developing patrol boats and vehicles suited for countering drones, as well as intelligent network and data solutions for them."

 

The Finnish Border Guard’s drone response capability advances

(raja.fi)

 

 

A Sisu GTP 4×4 armored vehicle (in troop transport configuration) of the Finnish Defence Forces at Rautatientori, Helsinki. Photo VynedJ

 

 

/Per