57mm Lvakan m/54

[Zizka]

Hej !

 

Satt och läste "Armemusei småskrifter 2"om Svenska Arméns luftvärn.

I den står det att 57mm lvakan m/54 indrogs på 1970 talet.

Vad hände med den efteråt, kunde man inte ha använt den i lokalförsvarsluftvärnsförband eller liknande.

Borde ha kunnat gjort rediga hål i en Mi-24 Hind eller liknande flygfarkost.

Fanns det ekonomiska skäl som att ammunitionen inte lönade sig att nytillverka ?

 

Har varit på samtliga luftvärnsregementen förutom Gotland och kan inte påminna mig ha sett nån liknande pjäs stått uppställt vilket äldre materiel brukar ställas upp för visning.

Edited February 5, 2005 by Zizka

[C 2.a pjäs]

Det var en attans tung pjäs, och i och med att ammunitionsutvecklingen gick framåt fick man väl samma verkan med 40 mm till en lägre vikt. Kontruktionen var för övrigt en uppförstorad m/48. De ingick i vissa luftvärnbataljoner som tungt lvkompani. Ingen aning om vart de tog vägen, skroten förmodligen.

[lanrezac]

Utan att kolla så har jag för mig att man sålde dom tillbaka till Bofors som använde dom när man gjorde 57mm båtpjäser.

[uoff]

Utan att kolla så har jag för mig att man sålde dom tillbaka till Bofors som använde dom när man gjorde 57mm båtpjäser.

Inte för att jag vet - men jag har svårt att tro på det.

 

Lvakan m/54 var en L/60. De fartygspjäser som tillverkades på 70-talet var väl L/70?

[lanrezac]

Utan att kolla så har jag för mig att man sålde dom tillbaka till Bofors som använde dom när man gjorde 57mm båtpjäser.

Inte för att jag vet - men jag har svårt att tro på det.

 

Lvakan m/54 var en L/60. De fartygspjäser som tillverkades på 70-talet var väl L/70?

tror inte man sålde slitna eldrör vidare utan det var nog resten av den eleverbara delen som användes samt ev pumpar och hydraulik mm

[uoff]

Lvakan m/54 var en L/60. De fartygspjäser som tillverkades på 70-talet var väl L/70?

Jag uttryckte mig nog otydligt.

Jag menade inte att skilnaden enbart var längden på eldröret. Istället har jag fått den uppfattningen att hela kanonen är olika på 57 mm L/60 och 57 mm L/70. Hydrauliken skulle man kanske kunna ha återanvänt - men jag undrar om det hade lönat sig.

[uoff]

Jag talade med en som arbetar med de moderna 57 mm pjäserna. Han var inte helt säker men han trodde att det var så stora skilnader mellan de gamla L/60 pjäserna och de nyare L/70 att det inte var möjligt att återanvända mer än några obetydliga smådelar. Han trodde inte heller att hydrauliken kunde ha använts, eftersom de nyare pjäserna hade klart högre rikthastigheter.

Det besvarar dock inte frågan om var de gamla 57 mm lvakan m/54 tog vägen. Någon får försöka nysta upp detta. Vi måste ha klarhet!

[lanrezac]

Har mailat lite och väntar svar. En sagesman trodde att dom skrotades men det som jag tycker talar emot detta är att jag inte har sett några bevarade pjäser på museer eller som monument, därför tror jag fortfarande att hela systemet såldes. Men det kommer kanske ett definitivt svar på gåtan....

[Larsson]

Som jag förstått det så var 57mm Lvakan m/54,

identisk (bortsett från lavetten) med 57mm Apjäs m/50B,

som användes på Göta Lejon.

 

Därtill så lär många delar, inklusive eldrören

ha varit identiska med 57mm Apjäs m/50C,

som användes av Spica-klassen,

och 57mm Apjäs m/50D, som användes på

fregatterna HMS Visby och HMS Sundsvall.

 

Jag kan inte heller utesluta att delar av pjäsen

(och då f.f.a. eldrören) även var identiska med

motsvarande komponenter till Apjäs m/50,

som användes på HMS Halland och HMS Småland,

samt i utlandet till holländska De Ruyter-klassen,

samt till ett antal franska fartyg och fartygsklasser.

 

Summa summarum, så finner jag det inte osannolikt

att komponenter från 57mm Lvakan m/54

användes till andra 57mm L/60 akan,

både i svensk och utländsk tjänst.

[uoff]

@lanrezac

 

Håller med om att det är konstigt att man aldrig sett någon på ett museum - det tyder på nå't.

 

 

@Larsson

 

Om 57 mm akan m/54 avskaffades på 70-talet så kan de enbart ha använts som reservdelar till de pjäser som satt på Spica-klassen och Halland/Småland. Själv har jag svårt att tro att dessa fåtaliga fartygspjäser skulle kräva så mycket reservdelar att man tvingades slakta ett femtiotal kanoner.

[weekendwarrior]

Vilka modeller fanns av Bofors 57 mm akan?

 

Var m/50 den första?

 

Fanns det inte en dragen variant vid Kustartilleriet också (borde i så fall varit i stort sett lika som Arméns)?

 

Är det någon som vet vad apjäs står för, allmålspjäs eller automatpjäs?

[Perman]

Sorry att jag väcker upp en gammal tråd, men jag hittade info på armemuseum om 57 mm luftvärnsautomatkanon m/1954:

 

57 mm luftvärnsautomatkanon m/1954

 

Jag hade för mig att det fanns en ännu äldre version av Bofors 57 mm pjäs med en eldhastighet av 60 sk/min, men det var tydligen Frankrike som hade en sådan på fartygen. Vissa uppgifter säger att arméversionen hade en eldhastighet av 160 sk/min, medan marinversionen sköt 120 sk/min. Marinversionen fanns som sagt både på en kryssare, Hallandsjagare, fregatter och Spica båtar. Tydligen så fanns arméversionen bara i ett fåtal exemplar.

 

/Per

Edited April 26, 2020 by Perman

[weekendwarrior]

Du har ju fartygskanonerna M/50 och M/50 B, C samt D.

 

M/50 är den dubbla som satt på jagarna av Hallands-klass. Den ska ha haft en eldhastighet på 130 sk/min... oklart om det är totalt eller per eldrör.

[Perman]

12 hours ago, weekendwarrior said:

Du har ju fartygskanonerna M/50 och M/50 B, C samt D.

 

M/50 är den dubbla som satt på jagarna av Hallands-klass. Den ska ha haft en eldhastighet på 130 sk/min... oklart om det är totalt eller per eldrör.

 

Ja det stämmer som du säger. Gissar att det var den totala eldhastigheten för pjäsen dvs. 2x65 sk/min men kan inte bekräfta detta. Att Bofors 57 mm pjäs skulle haft en eldhastighet på 130 sk/min redan i början av 1950-talet håller jag dock för osannolikt. Att notera är att den dubbla bepansrade 57 mm torndubbelautomatpjäs m/50 pjäsen på Hallandsjagarna till synes inte var ett särskilt lyckat projekt eftersom den hade tagits bort på de två Lapplandsjagarna om de hade byggts. Dock fanns den även på två holländska kryssare som färdigställdes efter andra världskriget. Lapplandsjagarna hade i stället fått 7 st 40 mm m/48 som när-lv med tre pjäser bl a placerade förut runt om bryggkomplexet. Även ett av de fyrställiga 375 mm ubåtsjaktraketlavettagen m/50 skulle för övrigt ha tagits bort på dessa. Att dessa hade en utsatt position längst förut på fördäcket visar ju incidenten när ett av lavettagen blåste överbord i en storm när Halland var på långresa till Medelhavet tror jag. Lapplandsjagarna hade säkert fortfarande varit lika imponerande fartyg som sina halvsystrar, även om de som sagt skulle fått en något mer balanserad bestyckning för bättre sjöegenskaper.

 

I och med ombyggnaden 1958 när hon fick de fyra 57 mm pjäserna m/50B bordvarts så torde kryssaren Göta Lejon för övrigt ha varit den enda svenska kryssaren som haft ett sekundär artilleri av allmåls typ (40 mm artilleriet var inte sekundär artilleri utan när-lv.)

 

/Per

Edited November 19, 2022 by Perman

[Perman]

Nån som vågar sig på en gissning vad uppgiften om att Sverige har bidragit med "S60 anti aircraft guns" betyder i klartext?

 

 

"S60 anti aircraft guns" borde syfta på den sovjetiska luftvärnskanonen AZP S-60. Denna antika lv-kanon har nu tagits fram ur förråden i Ukraina och modifierats med modern elektronik, GPS och drönarledd eldledning och används i eldunderstödsrollen med en räckvidd upp till 6,1 km.

 

 

AZP S-60

 

Luftvärnsgevär S-60 i det rysk-ukrainska kriget

(mil.in.ua; kan googlas lätt till sv) 

 

Frågan är bara varför denna uppgift står under Sveriges bidrag till Ukraina. Kan det vara så att man har bidragit till modifieringen av de befintliga pjäserna eller skickat ammunition till dessa? Det kan väl aldrig vara så att man har haft gamla lvakan m/54 i förråd och nu skickat dessa? Eller att man förväxlat gamla svenska 57 mm m/54 pjäser med f d sovjetiska S60? Som bilden säger så ska även Polen ha bidragit med dess gamla S60 pjäser. Kanske är svaret så enkelt att Sverige har betalat polackerna för att dom ska modifiera pjäserna och skicka dem? Som sagt en gåta varför dessa pjäser står som Sveriges bidrag.

 

/Per

Edited January 22, 2023 by Perman

[weekendwarrior]

Jag misstänker att det är en förväxling. De som skriver om sådant har inte alltid stenkoll.

[Perman]

Enligt armedconflicts.com beställde den belgiska armén 100 enheter av 57 mm lvakan m/54 i början av 50-talet och den svenska armén beställde 70 enheter 1955. 57 mm batteriet var ett fyra kanoners batteri och inkluderade en Cig 760 (eller Cig m/48) eldledningscentral som fungerade med PS171/R. En Volvo 6x6 ltgb 934 användes för att bogsera kanonen. "Decommissioned" 1987 ca. men man menar nog i den belgiska armén. I den svenska armén ska den ha använts operativt fram till 1967.

 

57mm luftvärnsautomatkanon m/1954

 

/Per

[Napoleons bakficka]

On 4/26/2020 at 10:15 PM, Perman said:

Sorry att jag väcker upp en gammal tråd, men jag hittade info på armemuseum om 57 mm luftvärnsautomatkanon m/1954:

 

57 mm luftvärnsautomatkanon m/1954

 

Jag hade för mig att det fanns en ännu äldre version av Bofors 57 mm pjäs med en eldhastighet av 60 sk/min, men det var tydligen Frankrike som hade en sådan på fartygen. Vissa uppgifter säger att arméversionen hade en eldhastighet av 160 sk/min, medan marinversionen sköt 120 sk/min. Marinversionen fanns som sagt både på en kryssare, Hallandsjagare, fregatter och Spica båtar. Tydligen så fanns arméversionen bara i ett fåtal exemplar.

 

/Per

 

Ovanstående länk fungerar inte längre. Ny länk:

https://digitaltmuseum.se/0210214064147/57-mm-luftvarnsautomatkanon-m-1954

[Perman]

58 minutes ago, Napoleons bakficka said:

 

Ovanstående länk fungerar inte längre. Ny länk:

https://digitaltmuseum.se/0210214064147/57-mm-luftvarnsautomatkanon-m-1954

 

Jag har inga svårigheter att öppna den, men här är texten och bilderna som finns/fanns (tyvärr inte klickbara):

 

Quote

 

57mm luftvärnsautomatkanon m/1954


History
At the beginning of World War II, Bofors designers considered a successor to the famous 40 mm anti-aircraft gun. Therefore, they designed a new weapon with higher effectiveness in the target. A prototype was completed in 1944, but it was not as reliable and powerful as expected. So they went back to the proven design, which they redesigned to use the powerful 57 mm ammunition. The first customer for the 57mm anti-aircraft gun was the Belgian Army, which ordered 100 units in the 1950s. Sometime later, the Swedish Army also ordered 70 units. The charging system and other parts were taken from the naval variant of the 57mm Boforse, which is known as: lvakan m/50B. The 57mm gun battery was a four-gun battery and included a Cig 760 (or Cig m/48) fire control station that worked with the PS171/R surveillance radar. A Volvo 6x6 ltgb 934 was used to tow the gun

Basic data
- prototype: 1944
- factory name: unknown
- early 1950s 100 units produced for the Belgian Army
- official Belgian name: unknown
- in 1955, 70 pieces produced for the Swedish Army
- official Swedish name: 57mm luftvärnsautomatkanon m/1954
- Swedish Army abbreviation: 57mm lvakan m/54
- decommissioned: 1987 approx.


Basic technical data
- calibre: 57 mm
- weight of weapon: 8100 kg
- length of weapon: 8450 mm
- width of weapon: 2380 mm
- height of weapon: 2810 mm
- shield: armor plate 5 mm thick
- rate of fire 120 rounds per minute
- water cooled barrel


Munition performance
- ammunition: 57x438R
- fragmentation charge: slsgr m/501
- bullet weight: 6.0 kg
- projectile weight: 2.7 kg (other sources speak of 2.4 kg)
- explosive weight: 0.31 kg
- muzzle velocity: 880 m/sec.
- max. range: 14500 m
- flight time to a distance of 3000 m: 4.2 sec.
- flight time to 5000 m distance: 8.5 sec.


Spårljusspränggranat m/501 (slsgr m/501)
Sharp anti-aircraft missile with tracer and contact fuze and adjustable self-destruct after 14 to 20 sec. of flight.


hk sar m/501
Further details on this munition could not be found. However, it can be assumed that it is a three-shot anti-aircraft missile with a contact fuze and adjustable self-destruct after 14 to 20 sec. of flight.


Spårljuspansarprojektil m/67 (slpprj m/67)
An anti-tank missile with a tracer. No further information on this ammunition could be found.

Note
Image taken from the sources below.


Resources
Armén V0 mätutrustning 2007, no. 9, fig. 10, ISSN does not have
digitaltmuseum.se
digitaltmuseum.se
www.tfd.chalmers.se
www.network54.com
http://www.quarry.nildram.co.uk/Bofors.htm

 

57mm Bofors ve výzbroji belgické armády.

 

 

Foto via švédské armádní muzeum.

 

Foto via švédské armádní muzeum.

 

Foto via švédské armádní muzeum.

 

Čtyřdělová baterie toho měla dvounásobek.

 

URL : https://www.valka.cz/Bofors-57mm-protiletadlovy-kanon-m-54-t167023#502264

 

 

 

/Per

[Napoleons bakficka]

1 hour ago, Perman said:

 

Jag har inga svårigheter att öppna den, men här är texten och bilderna som finns/fanns (tyvärr inte klickbara):

 

 

 

/Per

 

Det är länken till digitaltmuseum.se som inte funkar, den leder nu till en sida om en huvudbonad kallad käppi. Med ovanstående syftade jag alltså på länken i den citerade texten.

 

Länken till armedconflicts.com har jag inga problem med. Tack ändå.

[griffon]

11 hours ago, Perman said:

 57 mm batteriet var ett fyra kanoners batteri och inkluderade en Cig 760 (eller Cig m/48) eldledningscentral

Men de var väl bara gjorda för två kanoner med reservmöjlighet att ansluta en tredje som då fick måldata som om den stod på nån av de andras plats?

[Perman]

15 hours ago, griffon said:

Men de var väl bara gjorda för två kanoner med reservmöjlighet att ansluta en tredje som då fick måldata som om den stod på nån av de andras plats?

 

Det kan möjligen vara den belgiska armens organisation som man menar här.

 

/Per

Edited April 29, 2025 by Perman

[Perman]

Kalla kriget, en historia har på X postat en bild på en 57 mm luftvärnsautomatkanon monterad på terrängfordon som jag inte sett förut:

 

 

/Per

Edited May 2, 2025 by Perman