RSS-Bot

Brittiska rangers och svenska norrlandsjägares samarbete stärks och tas till nya nivåer. – Att få möta förbanden och se den verksamhet som pågår här och utvecklar oss gemensamt – det stärker drivet att vilja göra mer, säger arméchef Jonny Lindfors vid ett besök i norra Sverige.Det subarktiska klimatet visar sig från sin bästa sida med krispig kyla, gnistrande snö och en strålande vintersol när general Mike Elviss, brittisk Commander Field Army, besöker skjutfältet i Arvidsjaur guidad av vår svenske arméchef, general Jonny Lindfors. Här övar brittiska soldater och befäl för att vässa sina förmågor i vinterkrigföring – ett samarbete mellan 3 Rangers och K 4 som nu pågått i flera år. – Vårt mål är att bli Europas ledande stridsstyrka och fördubbla vår effekt i krig till 2027. Detta mål ligger till grund för vårt engagemang i Nato; ett krigsförband med två divisioner och specialoperationsstyrkor över Europas arktiska, nordliga och baltiska regioner. I synnerhet är det för dessa specialstyrkor som vårt samarbete med förband som K4 är väsentligt. Vår förmåga att operera på Europas norra flank är beroende av den kompetens som vi lär oss här, säger Mike Elviss och fortsätter: – Medan de flesta av våra soldater står inför snö och is för första gången, kommer de flesta av era att vara nya i NATO-alliansen. Så jag skulle vilja tro att den brittiska armén hjälper till med en framgångsrik integration i Nato för den svenska armén. Nu händer det på riktigt Under dagarna har de båda generalerna samtalat om framtida samarbeten. – Vi har en gemensam bild av att vi har en uppgift tillsammans i norr. Den finns redan i tidigare politiska beslut i och med Joint Expeditionary Force och det bilaterala samarbete vi har med Storbritannien. Inom dessa ser vi att vi kan ta samarbetet längre med försvarsförberedelser och planering i den här regionen, säger Jonny Lindfors, arméchef. Enligt honom har det största fokuset legat på att tala om hur de båda arméerna ömsesidigt kan förstärka varandra, men också specifikt hur 3 Rangers och K 4 kan fortsätta samarbetet för att så småningom också kunna implementeras i operativa planer. – Att få möta förbanden och se den verksamhet som pågår här och utvecklar oss gemensamt –det stärker drivet att vilja göra mer. Nu händer det på riktigt. Det har gått väldigt fort och det är på grund av duktiga människor med liknande intressen som vill göra bra saker – och en tydlig motståndare, säger Lindfors och får medhåll av sin brittiske kollega: – Att arbeta tillsammans tillåter oss inte bara att dela kompetens och taktik, utan det stärker den konventionella avskräckningen. Vi förbättrar tillsammans vår stridsförmåga som kommer att tillåta oss, om det skulle behövas, att kollektivt försvara och återställa varje tum av Natos territorium, avslutar Elviss. Läs hela inlägget här >>

Under en ceremoni på Camp Valdemar i Lettland lämnade arméchef Jonny Lindfors över befälet av den svenska bataljonen till brigadchefen överste Cédric Aspirault, chef över Natos multinationella brigad i Lettland, MNB-LVA. Det är arméns första större bidrag till Natos stående styrkor sedan Sveriges medlemskap i alliansen. – Att ha en svensk mekaniserad bataljon på plats i Lettland visar att vi tar vårt ansvar som medlemmar i Nato. Det är ett tecken på att vi menar allvar och det nya normala för armén. Vårt uppdrag är att försvara Sverige och våra allierade, säger arméchef Jonny Lindfors. För exakt elva månader sedan, 7 mars 2024, blev Sverige medlemmar i Nato. Då befanns sig 71:a bataljonen på gränsen mellan Finland och Norge och deltog i övningen Nordic Response 24. Bataljonen var en del av en svensk brigad som tillsammans med förband från Nato övade försvar av norra Norge och Finland mot ett väpnat angrepp från öst. Den multinationella brigaden Den multinationella brigaden i Lettland leds av Kanada och har sitt högkvarter i Ādaži, utanför Riga. Brigaden består av cirka 3 000 soldater i hög beredskap och vid övningar eller högre beredskap utökas antalet soldater. Brigaden består av styrkor från 14 Natoländer, inklusive Sverige, Kanada och Danmark. – Den svenska bataljonen är ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka, vilket stärker vårt kollektiva försvar och förbättrar den regionala säkerheten. Det är verkligen inspirerande att se alla länder samarbeta mot vårt gemensamma uppdrag, säger överste Cédric Aspirault, befälhavare för Natos multinationella brigad i Lettland. Brigadens uppdrag är att bidra till avskräckning och försvar i regionen samt att säkerställa stabilitet och säkerhet. Brigaden är en av åtta multinationella stridsgrupper som Nato har etablerat längs sin östra flank. Så överförs befälet av styrkan Att lämna över befälet för en styrka inom Nato kallas för Transfer of Authority, TOA. Det är en process som innehåller flera steg från förberedelser till uppföljning. Den 7 februari var det officiella datumet för när befälet för den svenska bataljonen fördes över från armén till Natos multinationella brigad. Sverige har beslutat att delta med en reducerad bataljon till den multinationella brigaden i Lettland. Vissa enheter och förmågor hos bataljonen finns kvar i Sverige men kan snabbt förstärka bataljonen på plats. När det gäller villkoren är Sveriges i princip enda villkor att arbetsgivaransvaret ska vara kvar under svenskt befäl. Annars har den kanadensiska brigadchefen samma befogenheter som en svensk brigadchef har över bataljonen i Sverige. Företrädare för regeringen på plats Det var en högtidlig ceremoni med flera deltagare från både Sverige, Lettland och Nato. På plats under ceremonin deltog statsminister Ulf Kristersson, försvarsminister Pål Jonsson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och överbefälhavare Michael Claesson. Läs hela inlägget här >>

Under de senaste två veckorna har Brigadstridsledningsövning 25 (Brigstri 25) genomförts i huvudsak i Skövde men också på fler platser i Sverige. En övning som bidragit till ökad förmåga för 4:e brigadingenjörbataljonen.Brigadstridsledningsövning är en återkommande övning som syftar till att testa och öva krigsförbandens förmåga att leda och koordinera operationer i en realistisk och komplex miljö. Under övningen simuleras en rad olika stridsscenarier där bataljonsstabernas ledning och personal tränas i planering och beslutsfattning i ett större sammanhang och inom ramen för en brigad och en division. – Brigstri är unik och sannolikt den bästa övningen för bataljonsstaber. Framförallt för oss i fältarbetsfunktionen blir det mycket givande att öva med flera ledningsnivåer och i terräng där vi inte begränsas av övnings- och skjutfält. Under övningen har vi därför tagit ytterligare steg och ökat förmågan i krigsförbandet 4:e brigadingenjörbataljonen. Extra glädjande att vi gjort det med huvudsakligen rätt personal ur alla personalkategorier; värnpliktiga, tidvis och kontinuerligt anställda soldater, civilanställda samt reserv- och yrkesofficerare, säger överstelöjtnant Oscar Elardt, bataljonchef. Läs hela inlägget här >>

Fredrik Peedu tar över som ny kommunikationsdirektör i Försvarsmakten. Företrädaren Anna Siverstig går vidare till en tjänst som militär rådgivare vid Utrikesdepartementet. Kommendör Fredrik Peedu kommer närmast från tjänsten som ställföreträdande personaldirektör vid försvarsstaben i Högkvarteret. – Jag ser med både entusiasm och allvar på uppdraget som kommunikationsdirektör. Det är ett stort förtroende och ansvar som jag på bästa sätt ska ta hand om i den utmanande tid som vi befinner oss i, säger Fredrik Peedu. Fredrik Peedu tillträder tjänsten som kommunikationsdirektör den 10 februari och befordras i samband med detta till flottiljamiral. Han har en bakgrund som bland annat chef för Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec), avdelningschef i Högkvarteret, försvarsattaché till Italien och fartygschef i flottan. Nytt uppdrag på UD Avgående kommunikationsdirektör brigadgeneral Anna Siverstig har haft tjänsten sedan oktober 2023. Hon lämnar uppdraget efter att ha utsetts till militär rådgivare vid utrikesdepartementet. – Det har varit en intensiv och intressant tid. Jag har verkligen trivts i rollen och jag vill skicka ett varmt tack till alla kollegor som på olika sätt har bidragit till ett stabilt och konstruktivt arbete med Försvarsmaktens kommunikation och utvecklingen av den, säger hon. Det är vemodigt att lämna kommunikationstjänsten, men jag ser också fram emot nya utmaningar på UD. Läs hela inlägget här >>

Från och med höstterminen 2025 kommer Sveriges gymnasieelever i årskurs 1 att få lära sig totalförsvarskunskap samt kunskap om Nato. Det slås fast i den nya läroplanen för ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få kunskap om Sveriges totalförsvar, folkrätt samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll. I samband med att omvärldsläget försämrats och att Sverige nu är allierad har behovet av kunskap och förståelse för totalförsvarsplikten ökat. – Tidigare har det inte varit självklart att eleverna fått utbildning om Sveriges totalförsvar och plikt utan det har varit upp till den enskilde läraren. Detta kommer nu ändras vilket innebär att alla elever i årskurs 1 kommer få utbildning i totalförsvar, säger Robert Trupp, Försvarsmaktens projektledare i totalförsvarskunskap. Två timmar i läroplanen Utbildningen består av två delar där den första delen är en digital utbildning ”Tillsammans är vi totalförsvaret” vilken innefattar fem kapitel. Den andra delen består av ett interaktivt utbildningsspel i totalförsvar. Trots sin titel ”Agera i krigstid” bygger den på att solidaritet är det viktiga och att individualism inte är en framgång. Egenskaper som att stödja, hjälpa och lära känna varandra kan vara helt avgörande om det värsta skulle hända. – Målet med utbildningen är att skapa insikt, tillförsikt och handlingskraft hos våra elever så att de vet hur de ska agera i kris och ytterst krig, säger Robert Trupp. Utbildningen är framtagen i samverkan med Skolverket, MSB, MPF, Plikt-och prövningsverket. Totalt tar utbildning två timmar av samhällskunskapens 83 sammanlagda timmar i läroplanen. Ett välkommet besked Att totalförsvarskunskap blir obligatoriskt på gymnasiet är ett välkommet besked för Försvarsmakten. I Sverige finns det mellan 7-8 miljoner människor som är totalförsvarspliktiga. Enligt Försvarsmaktens undersökningar är det bara fyra av tio som vet hur de ska agera i en kris- eller krigssituation. – Försvarsmakten står inför en mycket stor personell tillväxt och vi behöver intensifiera samtalet om plikt, säger Robert Trupp. Nödvändig kunskap för vuxenlivet Huvuddelen av dagens elever och studenter kommer i framtiden att arbeta i samhällsviktig verksamhet eller samhällsviktiga funktioner när de går ut i arbetslivet. Många är värnpliktiga eller civilpliktiga men en majoritet av Sveriges befolkning omfattas av allmän tjänsteplikt. – Av den anledningen är en grundläggande utbildning som förbereder eleverna för sina professionella roller i totalförsvaret helt nödvändig. Det är vi, det militära och civila försvaret tillsammans, som ansvarar för att försvara det mest skyddsvärda vi har i Sverige: Vår frihet, säger Robert Trupp Läs hela inlägget här >>

Fredag 16 augusti 2024 skedde uppsändning av Försvarsmaktens satellit. Det är ett prov-och försöksprojekt som ska ge en förmågeökning inför nästa steg, som är Försvarsmaktens kommande demonstratorsatellitprojekt som är planerad att sändas upp vid senare tillfälle.Projektet, GNA 3, används av Försvarsmakten och är en prov- och försökssatellit för kommunikation. Det är ett steg i förmågeutvecklingen inom rymddomänen som ska ge viktig kunskap för Försvarsmakten i integreringen av nya plattformar i framtiden, bland annat för att möjliggöra multinationella och gemensamma operationer som inom Nato benämns Multi Domain Operations. Uppsändningen till solsynkron bana skedde med Transporter 11 med en Falcon 9 Block 5-raket tillsammans med andra satelliter från Vandenberg i Kalifornien, USA. Flygstaben har i uppgift att utveckla Försvarsmaktens förmågor som flygvapenchefen ansvarar för inom rymddomänen. Vid flygstaben finns Försvarsmaktens gemensamma rymdavdelning. Detta prov- och försöksprojekt genomförs i samarbete med Swedish Space Corporation, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. Den tekniska livslängden bedöms till minst 5 år. Läs hela inlägget här >>

Som en del av totalförsvaret har Västtrafik tagit fram en buss för att transportera liggande patienter i händelse av kris eller krig. Bussen är en prototyp med inredning för tio bårar som kan byggas om från vanlig stadsbuss på tre timmar. Konceptbussen har även visats upp för Försvarsmakten.– Det är en intressant prototyp som definitivt skulle komplettera vår transportförmåga i händelse av kris eller krig med stora patientflöden, säger Magnus Lindström på Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Som ett led i att stärka totalförsvaret i händelse av kris eller krig har den regionala huvudmannen för kollektrafik i Västra Götalandsregionen – Västtrafik, tagit fram en buss för att transportera liggande patienter. – Detta är resultatet av ett regionalt utredningsuppdrag med anledning av vår uppgift inom totalförsvaret att kunna transportera eller evakuera större mängder patienter i händelse av kris eller i värsta fall krig, säger Joakim Östling, Säkerhetsskyddschef och Säkerhetsstrateg Civilt försvar på Västtrafik. Konceptbussen är en vanlig stadsbuss som kan byggas om på mindre än tre timmar och med hjälp av en modulär inredning kan liggande patienter transporteras. Prototypen har en inredning som har plats för tio bårar, där måtten på bårarna utgår från Natos standard för fältbår. – Vi har tagit fram ett proof of concept som är tänkt att vara så flexibelt och oberoende som möjligt så vi kan stötta olika aktörer beroende på händelse. Vi tillhandahåller bussen och den ska passa personal från både den civila sjukvården som den militära sjukvården, säger Joakim Östling. Bland andra har redan Försvarsmakten och Försvarsmedicincentrum i Göteborg fått en presentation av konceptbussen. Inom Försvarsmedicincentrum finns olika enheter med både sjukvårdspersonal och logistiker, men även forskning och utveckling. – Vi fick gå ombord och se den modulära inredningen och därmed också börja fundera på hur vi skulle kunna arbeta i en sådan buss och genomföra sjuktransport med hög vårdnivå, säger läkarna Johan Törngren och Martin Stenerös. En annan del av transportsystemet när det gäller storskaliga patienttransporter över stora avstånd är att nyttja tåg, vilket är något som Västtrafik redan börjat titta på. Tåg har betydligt större kapacitet avseende antal patienter och omhänderta flera vårdnivåer. Att använda tåg för storskalig evakuering av patienter är inte nytt, utan var operativt under kalla kriget inom det svenska totalförsvaret. Nu finns ett behov att återta förmågan att nyttja tåg för förflyttning av patienter, ett behov som även Nato identifierat. Att Nato arbetar med att skapa förmåga att nyttja tåg för patientevakuering blev klart för det svenska totalförsvaret i samband med övningarna Casualty Move 2024 (CAMO24) och Nationell Seminarieövning 2024 (NSÖ24), som genomfördes i september i Enköping. Lärdomar från utvecklingen av bussen som konceptfordon för bårtransport medför att många delar går att direkt applicera i utvecklingen av tåg för samma ändamål, med de synergieffekter detta medför. Ett tåg i regional trafik omställt till sjuktransport är en dynamisk transportresurs och skulle kunna medföra en kapacitet om upp till 150 liggande patienter på bår, eller i en annan konfiguration 70 bårplatser samt 10 IVA platser. Anpassning ska kunna ske efter behov med befintlig och medförd utrustning och ska kunna ställas om med mycket kort varsel. Läs hela inlägget här >>

Säkerhetsläget i Östersjön, Arktis och behovet av att förbereda både det militära och civila försvaret för en större kris, det var några av punkterna när ett flertal av Natos operativa chefer träffades på Berga och Muskö förra veckan.– Denna typ av möten äger rum regelbundet vilket ökar kunskapen och förståelsen för hur olika länder ser på de säkerhetsrelaterade frågorna, och ger då också en fördjupad lägesuppfattning. Vi bygger därmed gemensamt förtroende och robusthet i en allvarlig tid, säger Ewa Skoog Haslum som är chef för operationsledningen i Högkvarteret. Enligt Ewa Skoog Haslum är hotbilden och utmaningarna ofta hoplänkade och kräver en samlad ansats mellan militära och olika civila aktörer. Skadorna på den kritiska undervattensinfrastrukturen i Östersjön är ett exempel på detta. Givet allvaret och komplexiteten i säkerhetsläget menar Ewa Skoog Haslum att det inte går att isolera händelser till ett geografiskt område. Även om tyngdpunkten vid mötet låg på Östersjöområdet och Arktis, konstaterades att utvecklingen också interagerar med det som sker i både Medelhavet och Svarta Havet. – Vid mötet diskuterade vi också betydelsen av att ligga på framkant, att förbereda både militärt försvar och våra samhällen att kunna möta olika påfrestningar. Det kräver planering och konkreta förberedelser, både nationellt och mellan länderna. Den svenska planeringen håller på att integreras med Natos, säger Ewa Skoog Haslum. Det var stor uppslutning på mötet, och förutom Sverige fanns det representanter från bland annat Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Frankrike, Kanada, Nederländerna och Storbritannien. Dessutom deltog också företrädare för SHAPE och de operativa kommandona i Brunssum och Norfolk. Men även chefen för CTF Baltic, en ledningsstab som ska leda Natos marina enheter i Östersjöregionen samt en representant för den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF, Joint Expeditionary Force var med på mötet. Läs hela inlägget här >>

Nu har arbetet med att omsätta totalförsvarsbeslutet för perioden 2025-2030 startat. Den 23 januari genomfördes totalförsvarets myndighetschefsmöte vilket syftade till att diskutera vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att omhänderta regeringens inriktningsbeslut för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret. Totalförsvarsbeslutet 2025-2030 är det första försvarsbeslutet där Sverige är allierad i Nato vilket ställer förändrade krav på såväl det militära som det civila försvaret. Totalförsvaret är nu en del av Natos avskräckning och försvar. – Syftet med mötet var att diskutera de uppgifter vi har fått och hur vi ska lösa dessa tillsammans. En viktig del var en konkret beskrivning av hur förutsättningarna förändras i och med att vi är allierade och vilka krav det ställer på hela totalförsvaret, säger Mikael Granholm, Försvarsmaktens generaldirektör. Regeringen är tydlig med att det är det väpnade angreppet som är den dimensionerande för utvecklingen av totalförsvaret, samt att planeringen inom det civila försvaret måste utgå från de kravställningar som framgår av den nationella militära planeringen och Natos gemensamma operationsplanering. Det civila försvarets stöd till det militära försvaret är en prioriterad uppgift. Utifrån given inriktning ska nu myndigheterna omsätta kraven och vidta konkreta beredskapsåtgärder som får effekt i hela samhället och som stärker det civila försvaret. – Arbetet pågår med att främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret. Här kommer kvaliteten i vårt samarbete att vara helt avgörande och att vi har en gemensam syn på vad vi ska uppnå utifrån regeringens inriktningar, säger Mikael Granholm. På mötet deltog myndighetschefer för de sektorsansvariga myndigheterna, de civilområdesansvariga länsstyrelserna, Myndigheten för psykologiskt försvar och Riksbanken. Värdar var Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm och MSB:s generaldirektör Mikael Frisell. Läs hela inlägget här >>

Nu växer en ny brigad fram på Livgardet, specialiserad på strid i bebyggelse. En nödvändig pusselbit för försvaret av huvudstaden men även en viktig del i bygget av arméns förmåga överlag.– Vår brigad ska bli den manöverenhet som försvarar Stockholms län med dess befolkning och infrastruktur. Vi ska bli bäst på infanteristrid och återuppbygger nu en förmåga som är unik och viktig för Sveriges försvar, säger brigadchefen överste Martin Johansson. Martin Johansson Just nu byggs fyra brigader och en stridsgrupp upp i armen. De andra förbanden tränas specifikt för att strida tillsammans på den plats där de behövs bäst och ledas av en division, 1:a divisionen. Den här brigaden är annorlunda. Den ska kunna ingå i divisionen vid behov men huvuduppgiften är försvaret av Stockholms län med dess infallsportar, infrastruktur och civilbefolkning. Ett viktigt tillskott Det innebär att brigaden blir en infanteribrigad - experter på strid till fots. Förbandet är mycket rörligt, det förflyttar sig snabbt i bepansrade stridsfordon, pansarterrängbil 300, och är specialiserade på strid i urban miljö men även betäckt och småbruten terräng. – Brigaden kommer att utgöra ett viktigt tillskott till vår krigsorganisation. Vi ska dimensioneras och tränas mot försvaret av huvudstadsregionen. När vi behärskar den uppgiften kommer vi även kunna lösa uppgifter i annan riktning inom och utom landets gränser, som en fristående brigad eller ingående i 1:a divisionen, säger Martin Johansson. En tredimensionell strid Det finns många utmaningar när det gäller just strid i bebyggelse, i synnerhet i storstäder som Stockholm. Det skiljer sig på många sätt från annan typ av strid. I en stad är inte striden linjär, utan tredimensionell. Här behöver de stridande förhålla sig till hot både horisontellt och vertikalt. Henriksson och dolk Emil Henriksson och Jesper Dolk har båda jobbat i flera år vid Livgardet och i stor utsträckning med just strid i bebyggelse. De rör sig då i en komplex miljö där fienden kan finnas bakom varje dörröppning, fönster och andra öppna ytor. – Det är mycket att tänka på och många dimensioner att förhålla sig till. Det är 360 grader - upp, ner, höger vänster. Fienden kan synas genom ett fönster in i ett annat fönster, flera byggnader bort, säger Emil Henriksson. Symbol för Sverige Arméns förmåga till strid i bebyggelse är nödvändig för att klara uppgiften att försvara våra storstäder, dess människor och infrastruktur. Varför är det då så viktigt att skydda just Stockholm att det behövs en specifik brigad för ändamålet? – I Stockholmsregionen finns en femtedel av Sveriges befolkning och huvudstaden är inte bara det politiska och administrativa centrat i ett land, utan på många sätt också symbolen för nationens identitet, kultur och historia. Precis som många konflikter påvisat kan en huvudstads öde avgöra resultatet av krig och utsikterna för fred, säger brigadchefen Martin Johansson. En lång resa att göra Brigaden kommer växa fram successivt under många år och ska vara färdig 2030. Inledningsvis består brigaden av två motoriserade skyttebataljoner, ett brigadlednings- och sambandskompani samt en brigadstab. Därefter tillförs även artilleri- och luftvärnskompani. I ett senare skede tillförs fler manöverförband och funktioner. – Vi har en lång resa framför oss och kommer växa stegvis både i förmågor och i volym. Vi börjar öva redan nu med de delar vi har för att börja bygga upp förmåga direkt, säger Martin Johansson. Läs hela inlägget här >>

Sedan 1 januari 2025 är Kristinehamns garnison upprättad. Det innebär att A 9 får garnisonsansvar och att regementschefen Lars O Jonsson även blir garnisonschef. Vad innebär det egentligen?En garnison kan beskrivas som ”all militär verksamhet som bedrivs på samma ort eller plats”. - A 9:s garnisonsansvar innebär ett samordningsansvar för de som verkar inom garnisonen, både Försvarsmaktens enheter och de externa aktörer som stödjer det militära etablissemanget. Exempel på det är Fortifikationsverket, FMV och Samhall, säger regements- och garnisonschefen Lars O Jonsson och fortsätter: - Det är bra att beslutet är på plats. Vi har nu mandat för samordning och kan arbeta på ett rationellt sätt med våra gemensamma resurser inom garnisonen och dra nytta av stordriftsfördelar, säger han. Gemensamma resurser handlar om både lokaler och tjänster, exempelvis rådhus, vakttjänst och expedition. - Garnisonsenheten och logistikenheten blir vår gemensamma resurs och kommer nu byggas upp fullt ut, säger Lars O Jonsson. Ansvar för Villingsbergs och Horssjöns skjutfält Som en del i att Kristinehamn garnison etablerades övergick ansvaret för Villingsbergs och Horssjöns skjutfält från P 4 i Skövde till A 9 den 1 januari 2025. - Övertagandet har gått bra. I takt med att Försvarsmakten växer och regementen återetableras är det naturligt att se över var ansvaret för vissa skjutfält ska vila utifrån faktorer som geografisk närhet och användning/behov, säger Dan Jansson, ställföreträdande regementschef på A 9 och sammanhållande för övertagandet av skjutfälten. Utvecklar området - Villingsbergs övnings- och skjutfält blir den temporära utbildningsplatsen för värnpliktsutbildningen fram till 2030 och som vi själva har förfogande över. Delar som infrastruktur, service och kapacitet ökar med detta. Det innebär också att vi utvecklar området för att klara nya materielsystem och metoder för ett långsiktigt bruk inom hela Försvarsmakten, säger major Henrik Jemtelius, enhetschef för Garnisonsenheten. Precis som Bergslagens artilleriregemente ska Kristinehamns garnison ha uppnått full kapacitet 2030. Läs hela inlägget här >>

Vid mekanikerskolan i Boden har det varit full fart under hela hösten och vintern. Från slutet av september 2024 har totalt åtta utbildningslinjer med olika längd genomförts på skolan. En av dessa är tornmekanikerutbildningen för Stridsfordon 90 där tio elever från samtliga av arméns förband som har Stridsfordon 90 i sina krigsförband deltagit.Utbildning av tornmekaniker är totalt 16 veckor lång och innehåller bland annat utbildning i hydraulsystem, elsystem, eldledningssystem, optik och riktsystem. Eleverna är värnpliktiga och anställda soldater som har sin befattning på trosskompaniernas reparationsplutoner eller på lätta reparationsgrupper, även benämnda driftstödsgrupper – DSG, på till exempel pansarskyttekompanier. Samarbete med Skaraborgs regemente Förutom utbildningen till tornmekaniker finns även en utbildning till chassimekaniker för Stridsfordon 90 som också är på 16 veckor, den utbildningslinjen genomförs i år vid Skaraborgs regemente, P 4 i Skövde. – Tillsammans med P 4 gör vi så att vi kör vartannat år chassi och vartannat år torn så att vi håller upp kunskaperna för hela stridsfordonet på båda förbanden. Dessutom finns det inte tid för att alla stridsfordonsmekaniker att genomföra båda utbildningarna, berättar löjtnant Christer Haglund kurschef för tornmekanikerutbildningen i Boden. Teknisk tjänst under skjutvecka i Tåme Emil Philipsson är en av eleverna på tornutbildningen, han gör sin värnplikt på en lätt reparationsgrupp på P 4 i Skövde. – ”Nej” tänkte jag först när jag skulle gå utbildningen i Boden, men nu är jag glad att jag fick göra det, det här passar mig perfekt. Jag gillar lite mer finmekanik som till exempel elsystem, sambandssystem och riktsystem, berättar Emil. – Utbildningen har varit jättebra hela tiden, höjdpunkten var när vi fick vara med när pansarskyttekompaniet här på I 19 var på Tåme skjutfält och hade sin första skjutvecka. Under dagarna när kompaniet hade skjutningar övade vi på att sätta upp reparationstält, lära oss handhavande av elverk, dieselvärmare och annan utrustning. Det var nyttiga kunskaper inför att vi kommer att hamna ute i fält för att lösa våra uppgifter. Kvällarna i Tåme tillbringade vi i garaget. Där fick jobba med skarpa uppdrag, när de kom in på eftermiddagarna fick vi felsöka för att kunna åtgärda olika fel som uppstått under dagens skjutningar. Kände att vi gjorde nytta Edvin Forsberg gör värnplikten på I 19, hans befattning är mekaniker trosskompaniets reparationspluton – Jag kan bara hålla med, det är en mycket bra utbildning, våra lärare har verkligen fått det att bli intressant. Höjdpunkten var veckan i Tåme, vi fick felsöka på skarpa fel och vi lyckades åtgärda alla fel utom ett, och det berodde på att vi inte fick fram reservdelar innan skjutveckan var slut. Men att jobba med vagnarna direkt efter skjutningar var jättebra, vi kände verkligen att vi gjorde nytta och att vi är en viktig resurs för att det ska fungera, avslutar Edvin. Läs hela inlägget här >>

I slutet av 2026 ska totalt 32 500 av nya Automatkarbin 24 ha levererats till Försvarsmakten. De första 67 vapnen som officiellt togs i bruk i grundorganisationen hämtades ut av nyinryckta värnpliktiga på Norrlands dragonregemente.Under förra veckan ryckte Einar Edlund in i en av förstegsplutonerna på Norrlands dragonregemente, K 4. Han ska nu genomföra värnplikten som gruppchef i 15 månader med den nya Automatkarbin 24 i händerna. – Jag är van med vapen eftersom jag jagar men har aldrig skjutit med något helautomatiskt. Men jag har hört från kompisar att jag ska vara väldigt glad som fått AK 24 i stället för AK 5, säger han. AK 24 har redan funnits vid förbandet ett utbildningsår, då en pluton vid grundutbildningen ingått i provturskommandot. – Där sker ju uppföljningar av processen hela tiden och vi lär oss vad som funkar bra och vad som funkar mindre bra med vapnet, säger sergeant Max Grövlebakke, instruktör vid förstegspluton. Fler versioner Likt de flesta system är det troligt att AK 24 kommer i fler versioner vartefter användarna rapporterar avvikelser och förbättringar kan ske. Grövlebakke tror att det nya vapnet från Sako kan betyda mycket för framtiden. – Ja, jag tror det kommer att bli en jättestor förändring. Systemet är väldigt stabilt och mycket enklare. Vapnet skjuter bra med stabil verkan och dessutom har vikten nedgått kraftigt, säger han. Näst på tur för tilldelning vid K 4 står den stora delen av värnpliktskullen som rycker in under sommaren för att göra 12 månaders utbildning. Andra nya eldhandvapen Andra typer av nya eldhandvapen kommer att levereras inom snar framtid. Införande av Prickskyttegeväret PSG 23 och automatgeväret AG 900 från Barrett beräknas starta under 2025. Även 15 000 interimsvapen av typen Colt M4A1 har upphandlats av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Exakt hur dessa vapen ska nyttjas kommer att beslutas när leveransdatum är kända, men planen är att dessa vapen ska utbildas på och tilldelas parallellt med införandet av AK 24 för att öka handlingsfriheten. Läs hela inlägget här >>

Antalet hemvärnssoldater ska öka. I sommar genomförs ett försök med en fem veckor sammanhängande militär utbildning där målet blir en befattning som soldat inom Hemvärnet. Att erbjuda militär utbildning till dem som inte gjort värnplikt är ett sätt att försöka täcka gapet i rekryteringsunderlaget som uppstått under perioden utan allmän värnplikt i Sverige. Det kan också vara en möjlighet för de över 18 år som vill göra värnplikt, men inte blivit antagna. Inom Hemvärnet finns specialistbefattningar och stridande befattningar. Några exempel på specialistbefattning är stabsassistent, kock och mc-ordonnans. Det finns också befattningar med strid som uppgift. För att söka den typen av uppgift måste man ha genomfört värnplikt eller grundläggande militär utbildning. – Vi har precis öppnat upp för specialister som redan är med i Hemvärnet och som inte gjort värnplikt att kunna skaffa den kompetens som behövs för samtliga befattningar i hemvärnssystemet. Vissa befattningar kommer att kräva ett mycket stort engagemang av individen. Därför sker utbildningen stegvis och i den takt som passar individen, vilket kan ta lång tid. Nu vill vi erbjuda möjlighet till militär utbildning för fler intresserade, säger ställföreträdande rikshemvärnschef brigadgeneral Mattias Ardin. Han menar att det är ett sätt att kunna ta hand om fler av dem som visat intresse för att bidra till Sveriges försvar inom Hemvärnet. – Vi ser att det behövs för att långsiktigt förstärka rekryteringen till Hemvärnet. Samtidigt hoppas vi att fler utvecklingsmöjligheter också får fler att stanna kvar längre i Hemvärnet. Fem veckors utbildning i Härnösand I sommar genomförs ett försök med fem veckors sammanhängande utbildning i Härnösand i Västernorrland, en av de orter i landet där det behövs fler hemvärnssoldater. De som antas till utbildningen får möjlighet att under fem veckor lära sig militära grunder som exempelvis fält- och stridstjänst, sjukvård, vapenhantering och krigets lagar. Det ger en grund att stå på inför en befattning i Hemvärnet. Svenska medborgare som är intresserade av en befattning som soldat och att vara en del av Hemvärnets krigsförband kan söka till utbildningen. De som bor i Norrland och uppfyller lämplighetskriterierna kommer att prioriteras. – Det har varit ett stort söktryck till Hemvärnet de senaste åren. Men det är ojämnt fördelat över landet. I områden där det demografiska underlaget inte är så stort behövs fler sökande, framförallt med militär utbildning. Därför tror vi att frivillig militär utbildning kan vara ett av flera steg i tillväxtresan, säger Mattias Ardin. Verksamheten sker som en pilotutbildning och utvärderas efter genomförandet. Dels för att se om det finns tillräckligt stort intresse hos målgruppen för en fem veckors sammanhängande utbildning, dels för att tillvarata andra erfarenheter. Därefter fattas beslut om Frivillig militär utbildning (FMU) ska genomföras fler gånger och på fler platser i Sverige. Läs hela inlägget här >>

Antalet hemvärnssoldater ska öka. I sommar genomförs ett försök med en fem veckor sammanhängande militär utbildning där målet blir en befattning som soldat inom Hemvärnet. Att erbjuda militär utbildning till dem som inte gjort värnplikt är ett sätt att försöka täcka gapet i rekryteringsunderlaget som uppstått under perioden utan allmän värnplikt i Sverige. Det kan också vara en möjlighet för de över 18 år som vill göra värnplikt, men inte blivit antagna. Inom Hemvärnet finns specialistbefattningar och stridande befattningar. Några exempel på specialistbefattning är stabsassistent, kock och mc-ordonnans. Det finns också befattningar med strid som uppgift. För att söka den typen av uppgift måste man ha genomfört värnplikt eller grundläggande militär utbildning. – Vi har precis öppnat upp för specialister som redan är med i Hemvärnet och som inte gjort värnplikt att kunna skaffa den kompetens som behövs för samtliga befattningar i hemvärnssystemet. Vissa befattningar kommer att kräva ett mycket stort engagemang av individen. Därför sker utbildningen stegvis och i den takt som passar individen, vilket kan ta lång tid. Nu vill vi erbjuda möjlighet till militär utbildning för fler intresserade, säger ställföreträdande rikshemvärnschef brigadgeneral Mattias Ardin. Han menar att det är ett sätt att kunna ta hand om fler av dem som visat intresse för att bidra till Sveriges försvar inom Hemvärnet. – Vi ser att det behövs för att långsiktigt förstärka rekryteringen till Hemvärnet. Samtidigt hoppas vi att fler utvecklingsmöjligheter också får fler att stanna kvar längre i Hemvärnet. Fem veckors utbildning i Härnösand I sommar genomförs ett försök med fem veckors sammanhängande utbildning i Härnösand i Västernorrland, en av de orter i landet där det behövs fler hemvärnssoldater. De som antas till utbildningen får möjlighet att under fem veckor lära sig militära grunder som exempelvis fält- och stridstjänst, sjukvård, vapenhantering och krigets lagar. Det ger en grund att stå på inför en befattning i Hemvärnet. Svenska medborgare som är intresserade av en befattning som soldat och att vara en del av Hemvärnets krigsförband kan söka till utbildningen. De som bor i Norrland och uppfyller lämplighetskriterierna kommer att prioriteras. – Det har varit ett stort söktryck till Hemvärnet de senaste åren. Men det är ojämnt fördelat över landet. I områden där det demografiska underlaget inte är så stort behövs fler sökande, framförallt med militär utbildning. Därför tror vi att frivillig militär utbildning kan vara ett av flera steg i tillväxtresan, säger Mattias Ardin. Verksamheten sker som en pilotutbildning och utvärderas efter genomförandet. Dels för att se om det finns tillräckligt stort intresse hos målgruppen för en fem veckors sammanhängande utbildning, dels för att tillvarata andra erfarenheter. Därefter fattas beslut om Frivillig militär utbildning (FMU) ska genomföras fler gånger och på fler platser i Sverige. Läs hela inlägget här >>

Överste Lennart Widerström har tagit befälet över Markstridsskolan (MSS). – Jag är tacksam över att ha fått ett jobb jag uttryckligen sagt att jag vill ha, sa översten i samband med chefsbytet i Skövde.Chefsbytet – som inleddes i Götasalen och slutfördes i Markstridsskolans egna lokaler i kanten av klassiska Heden – innehöll fler procedursteg än brukligt. När brigadgeneral Rickard Johansson i juni förra året klev av som chef MSS – för att fullt ut kunna ta sig an uppgiften att leda 1. Divisionen – tog överstelöjtnant Johan Skiöld över som tillförordnad chef. Överlämningen ägde rum utan några formella avtackningar och underskrifter – som istället sparades till ”det riktiga” chefsbytet förra veckan. Då tackade arméchefen Jonny Lindfors såväl Rickard som Johan för deras insatser för skolan – och såg till att allas underskrifter hamnade på rätt ställe. Vill göra skillnad Men viktigast av allt så överräckte arméchefen MSS fana till överste Widerström, som efteråt konstaterade: – Jag vill göra skillnad, och MSS är en plats där man gör skillnad. Han kommer närmast från befattningarna som chef för såväl Södra skånska regementet (P 7) som Södra skånska brigaden (MekB 7). Under överste Widerströms ledning kommer Markstridsskolan fortsätta arbetet med att utbilda yrkesofficerare, utveckla materiel, metoder och taktik samt träna arméns krigsförband. Läs hela inlägget här >>

Nato har satt igång operation Baltic Sentry. Syftet är förstärka sjöövervakningen och avskräcka en statlig eller icke-statlig aktör från att sabotera kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. Sverige bidrar med korvetter, olika typer av stödfartyg och ett signalspaningsflygplan.Det här är första gången som Försvarsmakten överlämnar ledningen av fartyg i den här typen av operation till Nato, och det är därmed de som ger uppgifter till de svenska fartygen. – För första gången ställer vi ytfartyg ur svenska marinen under direkt ledning av Nato i en insats. Det gör vi efter mindre än ett år i alliansen och visar att vi är en trovärdig och pålitlig allierad, säger Marinchef Johan Norlén. Kommer fortgå tills vidare Försvarsmaktens signalspaningsplan kommer att stödja insatsen men fortsatt ledas av flygvapnet. Under Baltic Sentry kommer också den svenska incidentjakten vara beredd att bistå om så behövs. Operationen kommer att fortgå tills vidare och är ett svar på de händelser där undervattenskablar i Östersjön har skadats. Nu senast mellan Estland och Finland den 25 december. En tydlig signal Enligt General Cavoli, Natos högste befälhavare i Europa, är operationen också en tydlig signal på alliansens sammanhållning och förmåga att snabbt agera på den här typen av händelser. Natos operativa Högkvarter i Brunssum leder operationen och samordnar alla flyg- och fartygsrörelser, med stort stöd av Natos marina kommando i Northwood utanför London. Läs hela inlägget här >>

Under morgontimmarna lördagen den 18 januari anlöpte fartyget med delar ur svenska bataljonen till hamnen i Riga, eskorterade av flygvapnet och enheter ur den svenska och lettiska marinen. Det är Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-medlemskapet – deltagandet i den multinationella brigaden, MNB-LVA, i Lettland. Sedan Sverige blev medlem i Nato för knappt ett år sedan har förberedelserna pågått för Arméns deltagande i Natos multinationella brigad i Lettland. Brigaden är en av Natos totalt åtta, vilka är under uppbyggnad och stationerade längs alliansens östra gräns. Den svenska styrkans uppdrag är att, som en del i brigaden, bidra till alliansens avskräckning och försvar och att säkerställa stabilitet i regionen. I egenskap av en manöverbataljon bidrar förbandet med betydande förmåga och eldkraft till brigaden. Bataljonen kommer att vara förlagd utanför staden Adazì på en camp som driftas av Danmark men som delas halvårsvis mellan Sverige och Danmark. Det svenska bidraget utgörs av krigsförbandet 71:a bataljon som sätts upp av Södra skånska regementet P 7. – Vi är många som har jobbat hårt och länge för det här, och nu är vi äntligen på plats. Jag känner en stor stolthet inför uppgiften att tillsammans med våra allierade bidra till det kollektiva försvaret. Det är en historisk dag, men samtidigt vårt nya normalläge, säger bataljonschef överstelöjtnant Henrik Rosdahl. När den svenska personalen och fordonen rullade av färjan, bevakade av enheter ur det lettiska nationalgardet, välkomnades de av en delegation bestående av bland annat Lettlands försvarsminister, Andris Spruds, divisionschefen generalmajor Jette Albinus, och brigadchefen överste Cédric Aspirault. Sistnämnda passade dessutom på att förse den svenska chefen med brigadens tygmärke, något som snart pryder axeln på alla i den svenska styrkan. Strax därefter ställde han upp tillsammans med överstelöjtnant Rosdahl och divisionschefen och vände sig mot det närvarande pressuppbådet. – Vi välkomnar den svenska bataljonen till Natos multinationella brigad i Lettland. Deras närvaro är ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka. Den stärker Natos kollektiva försvar och främjar den regionala säkerheten. Varje ingående nation bidrar direkt till brigadens framgång och visar på en enad allians och en vilja att bevara freden, säger överste Cédric Aspirault, chef för Natos multinationella brigad i Lettland. Framtid Den svenska bataljonens uppdrag i Lettland kommer sträcka sig över cirka sex månader. Närmast i tid sker åtgärder för att installera sig på campen som av våra danska allierade döpts till Camp Valdemar. Kort därefter skall bataljonen underställas brigaden under högtidliga former varefter en omfattande övningsserie tar vid med resten av brigaden. Efter de sex månaderna roterar den svenska styrkan hem och ersätts av en dansk styrka kommande halvår. Om ett år kommer nästa svenska styrka anlända till Lettland - återigen uppsatt av Södra skånska regementet. Läs hela inlägget här >>

Att studera till officer fortsätter att locka ungdomar, för andra året i rad ökar antalet ansökningar. Totalt 3300 personer har sökt om att bli officer, reservofficer eller specialistofficer, vilket motsvarar en ökning om 10 procent sedan 2024. Årets ansökan stängde 15 januari och nu påbörjas behörighetsgranskning, säkerhetsprövning, tester och urval av de sökande.Ett målmedvetet arbete där rekrytering haft ett stort fokus har gett resultat. Närmsta chef är en otroligt viktiga person för att få soldater och sjömän att ta nästa steg för att studera till officer. Detta i kombination med ett stort arbete i den lokala rekryteringsorganisationen har gett detta fina resultat. – Jag är väldigt nöjd med att se ytterligare en rejäl ökning av antalet ansökningar för att bli officer, reservofficer eller specialistofficer. De blivande kollegorna kommer bli ett viktigt tillskott till krigsförbandens förmåga att lösa Försvarsmaktens huvuduppgift: att försvara Sverige och alliansen mot ett väpnat angrepp, säger generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet och tillika Försvarsmaktens utbildningschef. – Att fler vill bli officerare samtidigt som fler officerare väljer att stanna kvar i Försvarsmakten, även efter pension, innebär att vi fortsätter växa, blir starkare och kommer att kunna verka med full kraft tillsammans med våra allierade när situationen kräver det. specialist Detta blir den första kullen aspiranter sedan Sverige blev medlemmar i Nato och är därmed den generation som kommer genomföra hela sin yrkeskarriär i en allianskontext. Examen efter tre terminer Den nyutnämnde specialistofficeren Johanna Hallsten tog examen i december efter tre terminers utbildning vid Militärhögskolan Halmstad och Luftstridsskolan. I dag jobbar Johanna som räddningsofficer på Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs: – Det är en lite overklig men häftig känsla att vara klar med utbildningen, att äntligen vara specialistofficer. Jag är glad att vara en del av Försvarsmaktens tillväxt. Hon konstaterar att det känns angeläget att få bidra i en organisation som Försvarsmakten, som i rådande omvärldsläge är så viktig för Sveriges och våra Nato-allierades säkerhet. – Omvärldsläget ställer stora krav på flexibilitet och rörlighet. Jag kommer att bidra till att våra flygstridskrafter kan vara i luften och lösa sina uppgifter där det behövs. Läs hela inlägget här >>

General Christopher G. Cavoli, Supreme Allied Commander Europe (SACEUR) gästar Försvarsmaktens podd ”Gå på, marsch!”. I det här avsnittet riktar han sig direkt till Försvarsmaktens personal. Det andra avsnittet av podden ”Gå på, marsch!”, med ÖB Michael Claesson, gästas av den amerikanska fyrstjärnige generalen Christopher G. Cavoli, Supreme Allied Commander Europe (SACEUR). I rollen som chef för Allied Command Operations (ACO) är han Natos näst högste militära chef. – Jag uppskattar verkligen greppet att använda sig av en podcast för att nå ut till hela den svenska militära organisationen. Särskilt som den svenska Försvarsmakten utvecklas mot en ökad förmåga till storskalig krigföring och gemensamt försvar. Det är så viktigt att all personal nu är fokuserade på den förändringen, jämfört med tidigare inriktning, säger general Christopher G. Cavoli. Allvarsord i svår tid General Cavoli beskriver hur kriget i Ukraina förändrat Natos roll och fått alliansen att fokusera på sitt kärnuppdrag. – Om vi ser på vad som händer i Ukraina just nu, så kan jag konstatera att det är otroligt viktigt att Ukraina kommer ur konflikten med Ryssland på ett framgångsrikt sätt. Men även om Ukraina gör det, så kommer Ryssland att fortsätta vara ett hot mot europeisk säkerhet, säger han. Den ryska militära förmågan förväntas att utvecklas och växa. Politiskt väntas Ryssland att fortsätta ledas av samma personer, eller människor med samma inställning. Situationen kompliceras ytterligare eftersom Ryssland närmat sig Kina, Iran och Nordkorea under krigets gång. – Den nya gruppen av stater är emot de grundläggande värderingar Nato och det samlade väst står för. Det är inte ett problem vi kan se bort från, välja bort, inget vi kan finta bort. Det är ett problem vi måste möta. Budskap till Försvarsmaktens personal General Cavoli beskriver Sverige som ett land som tar kompetenta, professionella, tekniskt avancerade styrkor in i alliansen. – Nu när ni växer tar ni också med storskaliga förband av den här karaktären. Finns det något man inte kan gilla med det! I poddavsnittet berättar General Cavoli om vilka slutsatser han drar från striderna i Ukraina. En av dessa handlar om vilket ledarskap som krävs på taktisk nivå. – Jag tror att ett traditionellt hjältemodigt ledarskap krävs på slagfältet. Det har kriget i Ukraina visat. Det handlar inte bara om den högsta nivån. Vi måste försöka föreställa oss att vi var i samma skor som en ukrainsk kompani- eller bataljonchef. Detta eftersom vi kan komma att befinna oss i samma situation. Samtidigt understryker generalen att det också sker på ett korrekt sätt. – Vi kräver också att ledarskapet utövas i samklang med våra värderingar och de lagar vi underkastar oss. Intressant och fördjupande I det senaste poddavsnittet berättar general Cavoli också om de slutsatser han dragit om den tekniska utvecklingen och taktik på slagfältet i Ukraina. Där berättar han om sin syn på hur modern högteknologi och äldre vapensystem samverkar. Generalen tackas också för sitt engagemang för Sveriges anslutning till Nato. – Vi är mycket tacksamma för det. Ditt stöd har tagits emot väl i Sverige, säger överbefälhavare Michael Claesson. Poddcasten "Gå på! Marsch!" hittar du där poddar finns. Läs hela inlägget här >>

Detaljplanen för Harberget har vunnit laga kraft. Den 19 december antog Kristinehamns kommunfullmäktige planen och efter tre veckor där inga överklaganden kommit in är den nu godkänd. – Att Kristinehamns kommunfullmäktige godkänt den nya detaljplanen för Harberget och som nu vunnit laga kraft är ett mycket glädjande besked. Det välkomnas av armén och Försvarsmakten. Kristinehamn kan därmed bana väg för Falun, Sollefteå och Östersund där det också uppförs nya regementen. Vi ser det här som ett viktigt steg i att bygga militär förmåga och stärka försvaret, säger ställföreträdande arméchef, Per Nilsson. Fortsatt projektering Under en pressträff 15:e januari tillsammans med representanter från Bergslagens artilleriregemente och Kristinehamns kommun presenterade projektladare på Fortifikationsverket, Örjan Magneson, planen framåt. - Efter semestern påbörjade vi på Fortifikationsverket första steget i projektering för det som vi kallar för markinfra – vägar, planer samt tekniskt försörjning. Nu när detaljplanen är godkänd har vi förutsättningar att fortsätta projekteringen. Vi har också påbörjat programhandlingsarbetet för fem olika byggnadstyper. Under våren 2025 kommer vi ta fram en översiktlig genomförandeplan, säger han. Kommer ni utföra några aktiviteter på Harberget under 2025? - Under hösten kommer vi att börja avverka skog för de områden som kommer att bebyggas. Om allt går bra är planen att vi påbörjar markarbeten under våren/sommaren 2026. Så mycket som möjligt av den befintliga skogen kommer att bevaras. Fantastiskt arbete från kommunen Det var en mycket nöjd regements- och garnisonschef för Bergslagens artilleriregemente, Lars O Jonsson, som kommenterade följande: - Att planen nu vunnit laga kraft är mycket positivt. Kristinehamns kommun har gjort ett fantastiskt jobb med detaljplanen och genomfört arbetet på ett föredömligt sätt, säger han och fortsätter: - Vi ser nu fram emot att Fortifikationsverket fortsätter arbetet framåt tillsammans med oss och kommunen. Sedan första januari är vi även en garnison. Att detaljplanen är godkänd blir inte bara vår angelägenhet utan påverkar även aktörer som ÖVG, FMTS med flera. Bra samarbete avgörande Anders Ölmhult är vice ordförande i kommunstyrelsen för Kristinehamns kommun och var en av deltagarna på pressträffen. - Det är oerhört glädjande att detaljplanen blivit godkänd. Alla inblandade har gjort allt i sin makt för att få detta på plats. Att det gått så smidigt är ett resultat av ett bra samarbete och jag vill passa på att tacka alla, säger han. Läs hela inlägget här >>

Hybridoperationer får redan idag konsekvenser för Sverige. Genom samarbete, vaksamhet och ökad motståndskraft kan Sverige möta den ökande hotbilden.Säkerhetsläget i Europa är fortsatt mycket allvarligt. Rysslands agerande präglas av högt risktagande och bred flora av åtgärder riktade mot västvärlden. Den ryska ledningen ser konflikten som en kamp för regimens överlevnad. Sveriges säkerhet påverkas direkt, och hoten kan vara både synliga och dolda. – Hybridkrigföring är inte en snällare form av krig. Syftet är att skada eller försvaga oss och vårt samhälle - och Nato - genom ett agerande som är förnekbart och svårare att härleda och besvara. Det kan ske genom åtgärder som saboterar och förstör viktiga samhällsfunktioner, försvårar beslutsfattande eller skadar förtroende för rikets myndigheter och ledning, säger överbefälhavare Michael Claesson. Hybridhot och spioneri Ryssland, Kina och Iran bedriver underrättelseverksamhet mot Sverige. Målet är att störa viktiga samhällssystem, få tillgång till skyddsvärd information och påverka beslutsfattande. Metoderna inkluderar cyberattacker, påverkansoperationer och sabotage. Dessa angrepp riktas både mot offentliga och privata aktörer och utgör en del av vad som kallas hybridkrigföring - en kombination av militära, ekonomiska, och informationsrelaterade åtgärder med syfte att undergräva ett lands motståndskraft. Ett exempel på detta är sabotagehotet, som särskilt riktar sig mot infrastruktur, kommunikation och kraftförsörjning. Dessa angrepp planeras och stöds av statliga säkerhetsorgan, men genomförs ofta via ombud för att kunna förnekas då de genomförts. Under våren 2024 rapporterade flera europeiska underrättelsetjänster om ryska försök att störa stödet till Ukraina, vilket tyder på en ökad vilja att ta risker. Splittring som strategi Ett centralt mål för Ryssland är att undergräva västvärldens enighet. Genom att sprida desinformation och förstärka interna konflikter försöker man påverka opinionen och skapa splittring. Påverkanskampanjer sprids via sociala medier och andra digitala kanaler, ofta genom falska konton och AI-genererade material. Sverige är inte förskonat. Under 2023 drabbades landet av flera informationskampanjer som syftade till att påverka både opinion och säkerhetsklimat. Liknande strategier har också använts för att störa och påverka internationella val och skapa osäkerhet i andra västländer. Cyberhot – en ny frontlinje Sverige utsätts för regelbundna cyberattacker, där främmande makter försöker undergräva samhällssystem och förtroende. Detta är en del av en bredare strategi där angripare kombinerar cyberattacker med traditionella underrättelseoperationer. För att möta dessa hot arbetar svenska myndigheter, inklusive Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA, tillsammans genom bland annat det Nationella cybersäkerhetscentret. Syftet är att förbättra samhällets motståndskraft och säkerställa att viktiga funktioner fortsätter att fungera. Sveriges roll i Nato och vägen framåt Med Sveriges inträde i Nato stärks landets säkerhet genom gemensamma resurser och samarbeten. Samtidigt kvarstår Ryssland som en allvarlig hotaktör. Kriget i Ukraina är en del av en större konflikt om Europas säkerhetsordning, och även om striderna är geografiskt begränsade påverkar de hela regionens stabilitet. Säkerhetsutmaningarna kräver ett helhetsperspektiv där militär kapacitet, civilt försvar och cyberförsvar samverkar. Totalförsvarets aktörer måste vara förberedda för att möta både direkta och indirekta hot – från sabotage och underrättelseverksamhet till informationskrigföring. Läs hela inlägget här >>

På måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt framträdande på Folk och Försvars rikskonferens. Här kan du se framförandet. Överbefälhavare Michael Claesson talade på Folk och Försvars rikskonferens på måndagen. Framträdandet om Hur Sverige möter globala och regionala hot kan du se genom att klicka på den den här länken. Läs hela inlägget här >>

Idag är de 110 stycken. Om några år tillförs Försvarsmakten 44 stridsvagnar. Det är resultatet av det uppdrag som regeringen gett FMV: beställ 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2 A8.Beställningen omfattar också renovering och uppgradering av 66 stycken Stridsvagn 122 till samma standard som de nya vagnarna. Sedan tidigare pågår uppgradering av 44 stycken Stridsvagn 122. Därmed kommer samtliga svenska stridsvagnar få beteckningen Strv 123 i Försvarsmakten – där de nybeställda stridsvagnarna kallas Stridsvagn 123B, medan de modifierade vagnarna kallas 123A. Till del ersätter beställningen stridsvagnar som donerats till Ukraina, men beställningen ger även Armén en reell tillväxt av stridsvagnsparken med 33 vagnar. Leveranserna av stridsvagn 123A planeras från 2027 till 2030 och de 44 nytillverkade vagnarna levereras från 2028 till 2031. ”Ett stort lyft” Löjtnant Alva Cederholm, chef för en stridsvagnspluton med anställda soldater vid Gotlands regemente P 18 gillar de befintliga vagnarna men ser fram mot generationsskiftet. – Stridsvagn 122 är väldigt bra men de är byggda på 1990-talet, så de börjar bli lite slitna. De nya vagnarna och de uppgraderade äldre vagnarna kommer bli ett stort lyft, säger hon. Med Stridsvagn 123 får Sverige samma stridsvagnssystem som Tyskland och Norge, vilket ger goda förutsättningar för inköp av ammunition och reservdelar. Läs hela inlägget här >>

Det är nästan helt tyst i vattenträningshallen. Ett svagt kluckande från vattnet som slår över gallret vid bassängkanten och de allt lugnare andetagen från guppande huvuden i vattenytan. Åtta par ögon vända snett uppåt, fokuserade på samma punkt. Instruktören på trampolinen håller upp fem fingrar. Sedan knyter han handen och vrider den så att tummen pekar mot botten av bassängen under honom. Wilhelm har hunnit hämta andan sedan förra övningen och förbereder sig på signalen genom att fortsätta andas lugnt och slappna av i kroppen. Under vattenfyspassen räknas att trampa vatten som återhämtning. Han använder varje sekund för att kunna gå in i den kommande övningen så stark som möjligt. – I årets kull är det ingen av röjdykareleverna som har någon tidigare simbakgrund. De är här för att de bedömts lämpliga och för att de själva söker en rejäl fysisk och mental utmaning. De behöver tycka om vatten, men allt de behöver lära sig för att bli röjdykare inom marinen kommer de att lära sig här, säger Fredrik. Han är plutonchef vid Marinens EOD-stridsskola, 44.röjdykardivisionen. 2 ”Utbildningen har i vissa fall varit tuffare än vad jag trott” Instruktören sätter visselpipan mot läpparna. En kort ton ljuder genom den fuktiga luften i vattenträningshallen. Wilhelm tar ett sista andetag, viker ner överkroppen mot botten och skjuter upp benen ovanför vattenytan. Tyngden av benen ovanför vattnet sätter hela kroppen i rörelse och utan större ansträngning är han snabbt nere på botten fyra meter under vattenytan. – Jag tyckte att jag hade bra koll innan jag ryckte in, men utbildningen har i vissa fall varit tuffare än vad jag trott. Jag ställer in mig mentalt varje gång jag går genom grindarna. Att bara ta allt som det kommer och inte tänka så långt in i framtiden, säger Wilhelm. Han var sjuk för några veckor sedan och missade en hel del träning. Nu kämpar han för att komma ikapp. – De senaste veckorna har varit tuffa. Men jag vet att jag alltid kan pressa igenom ett pass till genom att inte tänka på framtiden. Hemma tycker jag om att planera vad jag vill göra, men som elev här har man ingen kontroll över vad som händer. Man får ta en sak i taget, lösa uppgifter allt eftersom de kommer och göra sitt bästa hela tiden oavsett vad det gäller, säger Wilhelm. Eleverna måste sätta i både händer och fötter i botten innan de skjuter ifrån mot ytan igen. Väl uppe tömmer de ut den koldioxidmättade luften ur lungorna och fyller dem med nytt syre, vinklar ned överkroppen och skjuter upp benen i luften. Fem gånger totalt, sedan följer nya instruktioner från trampolinen. Fem kullerbyttor framåt, fem bakåt. Upp på bassängkanten, det är dags för övningen baljan. 4 ”Ta tre klunkar vatten, beredd att fortsätta om 30 sekunder” Rekryterna dyker ner till botten så nära bassängkanten de kan. Väl nere skjuter de ifrån och simmar längs botten över till andra sidan, för att därefter simma upp längs bassängkanten och ta sig upp ur vattnet. Övningen varvas med andra om och om igen. Efter en halvtimme bryter instruktören för en kort paus. Eleverna går upp ur vattnet och bort till raden med vattenflaskor och prydligt ihoprullade handdukar. – Ta tre klunkar vatten, beredd att fortsätta om 30 sekunder, säger instruktören. Såhär tio veckor in i den så kallade rekryten, utbildningsfasen på Berga, är hinkarna bortplockade. I början händer det att rekryterna kräks under vattenfyspassen, helst i hinkarna som står vid stegarna på båda sidor om bassängen. – Eleverna har blivit betydligt starkare under de här månaderna, men de har också lärt sig att göra övningarna på ett mer effektivt sätt, så nu behöver vi inte hinkarna, säger Fredrik, plutonchef. Utrustningen väger över 80 kilo Gruppen med röjdykarelever består av både värnpliktiga och personer som redan är anställda i Försvarsmakten. De värnpliktiga rycker in och genomför grundläggande militär utbildning, GMU, på Älvsborgs amfibieregemente under sommaren. De röjdykarelever som är grundutbildade sedan tidigare ansluter till rekryten på Berga. Det är intensiv period med aktiviteter från tidig morgon till sen kväll. Dagarna inleds ofta klockan fem på morgonen med vattenfys, därefter varvas teoretisk och praktisk utbildning i bland annat sjömanskap, navigation och sjöammunition med löpning, rodd och annan fysisk träning. – Allt vi gör här på Berga syftar till att förbereda dem för nästa del: dykutbildningen. En röjdykare ska orka genomföra upprepade dyk under flera dygn i sträck. Deras utrustning väger över 80 kilo på land. Det är tungt att hantera och ställer höga krav på röjdykarna, säger Fredrik, plutonchef. 3 Utbildningen bygger tillit inom gruppen Under utbildningen bygger eleverna också tillit inom gruppen, vilket är avgörande när de dyker. – Innan de är klara kommer de att dyka två och två till 45 meters djup för att lösa kvalificerade uppgifter. Där nere finns det ingen som kan klappa dem på axeln, så nu lägger vi grunden så att de kan vara trygga i sin egen förmåga, tänka själva och lita på sin kamrat, säger Fredrik. Röjdykareleven Rasmus har sett fram emot att få göra värnplikt. – Jag har alltid velat göra lumpen och jag gillar att bada, så jag när jag kollade på befattningsguiden på försvarsmaktens hemsida fastnade jag för röjdykare. Utbildningen är krävande. Det jobbigaste hittills har varit den konstanta fysträningen. Vi tränar minst ett pass per dag, så det är väldigt lite tid för återhämtning. Framför allt är det mentalt krävande. Man vågar aldrig slappna av eftersom man vet att det kommer något nytt pass om några timmar. ”Det var lite av en chock i början” William arbetade som sjöman i flottan, men ville ha omväxling och en större fysisk utmaning. – Jag blev tipsad av officerare ombord på mitt fartyg att röjdyk kanske skulle passa mig. En sak som jag lärt mig under rekryten är att hantera stress bättre eftersom vi aldrig får mycket tid att göra någonting. Det var lite av en chock i början, men jag har vant mig. Både jag och min grupp har utvecklats, så det blir lättare och lättare att hinna med, säger William. Mot slutet av det 90 minuter långa vattenfyspasset är det dags för Gonzo-stafett. Uppdelade på två lag ska de förflytta en blyvikt på tio kilo, en så kallad Gonzo, 50 meter längs bassängens botten. Gonzo får aldrig bli lämnad själv, vilket innebär att en lagmedlem alltid är på botten och knuffar vikten framåt. Syftet med övningen är att arbeta i ett lag under konstant stress, andnöd och fysisk belastning. 1 ”Jag är förvånad över hur mycket man klarar” Röjdykareleven August ville ta sig an en riktig utmaning och och tycker mycket om vatten. Han blev tipsad av sin storebror att söka till röjdyk. – Jag ångrar mig inte alls, utbildningen har överstigit mina förväntningar på alla sätt. Jag är förvånad över hur mycket man klarar av att göra när man gör det i en liten grupp. Man tar sig genom väldigt mycket genom att se sig omkring och se att de andra gör samma sak som en själv. Jag har en bakgrund inom lagidrott, den delen påminner mycket om det vi gör här. Vi har alltid varandra, och ju mer pressad uppgiften är desto närmare varandra kommer vi, säger August. Idag överraskar instruktören med att lägga på några extra 25-meters Gonzo-stafetter bara för att avsluta med en till 50-meters. Istället för att krokna triggas lagen för varje extra pålaga och kör snabbare och snabbare. Eleverna turas om att ta de tunga sträckorna, som uppför bassängbottnens backe på halva bassängen, eller att lyfta upp gonzon på bassängkanten från fyra meters djup. – Till en början var ovissheten tuff, att aldrig veta vad som kommer härnäst eller när man ska få vila. Men jag har lärt mig att uppskatta det mer och mer. Man tar sig genom mycket genom att tro att varje grej är det sista vi gör. Just nu är det vattenfysen som är tuffast för mig. Den blir tyngre hela tiden, men man bygger upp både kroppen och självförtroendet genom att klara av små delmål och känna att man klarar av mer och mer. Nu har vi kört så många dagar att jag vet att jag kommer ta mig till dagens slut även idag, säger August. Läs hela inlägget här >>