RSS-Bot

Från att ha varit nedläggningshotade som truppslag i början på 2000-talet till att vara det kanske mest expansiva. Luftvärnet står nu helt i fokus efter lärdomarna från kriget i Ukraina. En stor del av arméns budget ska gå in luftvärnet som, förutom det nya luftvärnssystemet 103 Patriot, snart får helt nya system till det blivande brigadluftvärnet.Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad växer så det knakar. Försvarsmaktens redaktörer tog sig dit för att ta pulsen på de som jobbar där. – Patriot är ett avancerat luftförsvarssystem som klarar att bekämpa mycket snabba ballistiska missiler och kryssnings- och attackrobotar. Dess effektivitet beror framförallt på bra radartäckning och lång räckvidd. Det har kontinuerligt uppgraderats efter de hot som utvecklas. Taktiska ballistiska missiler manövrerar och rör sig vilket gör dem svåra att träffa men ingenjörerna har lyckats möta förändringarna. 
 felicia Det berättar Daniel O’Grady från USA, som har tre decenniers stridserfarenhet av Patriotsystemet, är nu konsult på Lv 6 och imponeras av hur långt och snabbt svenskarna kommit med integrering av systemet i luftvärnsbataljonerna. I garaget där Patriotenheterna står uppställda bedriver de anställda soldaterna materielvård och skruvar på den avancerade tekniken. En av dem är korpral Felicia Olsen från Kalmar, som är radargruppchef, och som både ska ha koll på den kombinerade spanings-och eldledningsradarn och dessutom köra lastbilen den står på. 
– Jag sökte jobbet efter att ha gjort värnplikten här i Halmstad och trivdes med gemenskapen på regementet, jag tror inte man hittar något liknande i det civila samhället. Nu har jag varit här i två år. Förutom radarenheten består en eldenhet av luftvärnssystem 103, som Patriot heter hos Försvarsmakten, av tre lavetter för två olika typer av robotar, en ledningshytt och en reparationsenhet. Multiplicera sedan det med fyra så får man det som Sverige köpt från USA och som Lv 6 förfogar över i dag. Till de här fyra eldenheterna ingår dessutom två hytter med kompaniledningsförmåga. Fordonen är dock inte amerikanska, utan istället köptes ett 40-tal fordon från österrikiska MAN. Eftersom det går åt mycket ström behövs också ett kraftigt elverk till varje radar – eller snarare två. – I systemet, som kostar runt tio miljarder kronor ingår två elverk till varje radar, så att vi har ett i reserv om vi behöver göra underhåll på dem eller om ett skulle krångla, förklarar fanjunkare Simon Bjurgard, som är utbildad på Patriot-systemet vid Fort Sill i Oklahoma, precis som många av hans kolleger. Effektivare teknik 2018 skickades de första som utbildades på systemet till Fort Sill och sedan dess har många varit där. Nu har man dock tagit hem mycket av utbildningen, instruktörerna är nu egen personal som utbildar kollegorna. värnplikt Inne i radarenheten ser man tydliga tecken på uppgraderingarna som gjorts genom åren. I skåpen som tidigare var fyllda av skrymmande teknik gapar nu många ytor tomma. De nya datorerna är mångdubbelt effektivare och betydligt mindre utrymmeskrävande. Skärmarna är också avancerade och datorer beräknar snabbt de inkommande hotens höjd, hastighet och tänkta mål. Radarenheten bemannas av tre individer, en som ansvarar för lägesbilden, en som hanterar avfyrningen och en som sköter kommunikationen. ”Roligt tills nu” Luftvärnssystem 103 fungerar som en del i ett större nätverk. Det är utrustat med en datalänk, länk 16 som den kallas, som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på luftlägesbilden och kartor med väldigt liten fördröjning. Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala med varandra. I garaget intill står just en enhet som från marken hjälper till att förmedla lägesbild. Här finns underrättelseenhet 23, UndE23. En hel pluton värnpliktiga soldater sliter med att göra rent materielen efter den senaste övningen. – Just nu håller jag på och torka bort smuts och fett från stödbenen på radarn. Det ska bli rent och fint till nästa värnpliktskull kommer. Det är kanske inte den mest givande delen av utbildningen, men det har varit roligt fram tills nu, säger Ville Mildner som ser fram emot muck, men kan tänka sig en framtid inom Försvarsmakten, eventuellt som radarbefäl på Lv 6. Nästa kull som rycker in till sommaren blir de första värnpliktiga som kommer att utbildas på luftvärnssystem 103 och regementet måste därför hitta en svensk metod att uppnå målen under den begränsade utbildningstiden, till skillnad mot den amerikanska där man har anställd personal och tid inte är ett problem. – Förhoppningen är det ska vara rekryteringfrämjande, vi hoppas ju att så många som möjligt vill bli anställda. För närvarande har vi 350 värnpliktiga, ett trosskompani, med stab, transport, reparation och samband, ett kompani för luftvärnstjänst med sensorpluton och en robot 98-pluton. Det är vad vi har sängplatser till, säger regementschefen Johan Jönsson. jönsson Glömt det svåra Även trosskompaniets värnpliktiga håller på med vård av fordon och materiel för att lämna över allt i bästa skick till nästa omgång. De har ett sällan skådat förråd av allt som kan behövas, från resorb och solskydd till rostskyddsmedel. De har till och med ett eget litet marketenteri med förfriskningar och godis. Och de verkar nöjda med sin utbildning. – Man har redan glömt all svåra stunder och kommer bara ihåg det roliga. Innan man ryckte in trodde man att det bara handlade om att skjuta och kriga, men man har lärt sig så mycket mer, säger Theo Persson, och Sofia Heuman stämmer in: – Man har fått ta mycket eget ansvar och klarar mer än man tror. Har man fått ett problem ser man till att lösa det. Eftersom luftvärnet ska växa så mycket, behöver det utbildas på en plats till. Därför samarbetar man med I 19 i Boden, för att etablera ett brigadluftvärn där. Att det sker i norr är förstås synnerligen lämpligt, med tanke på den Natoverksamhet som troligen kommer ske där. – Vi har börjat utvecklingen mot brigadluftvärnsförmåga för att understödja arméns strid och har plockat fram tidigare förrådsställd material, exempelvis robot 23 på Gotland. Men nya system är på väg in, vi vet inte vad än, FMV tittar på olika system, säger Johan Jönsson. Öppnar dörrar Kriget i Ukraina har definitivt satt fokus på flygande saker som ska bekämpas. Luftvärnet nämns separat i försvarsberedningens rapport och får en stor andel av det tillgängliga ekonomiska utrymmet. – Det är en upprustning vi håller på med, vi växer så de knakar, men det tar förstås tid att utbilda personal. Men det blir väldigt tydligt när man ser trycket från luften i Ukraina – vår existens behöver inte längre motiveras. Det handlar snarare om var och hur mycket och att det behövs olika typer av luftvärn för olika höjd och räckvidder, säger Johan Jönsson. Han konstaterar också att Natomedlemskapet öppnar dörrar som tidigare varit stängda. – Nu kan vi till exempel samarbeta med Tyskland som haft Patriot i många år, och som dessutom är vårt närmsta luftvärnsregemente. Läs hela inlägget här >>

Är du idrottare och samtidigt nyfiken på en militär yrkeskarriär? Då kan idrottsvärnplikt vara en intressant möjlighet för dig. Vid Dalregementet i Falun startar nu ett pilotprojekt med värnplikt för unga idrottare.I13 Pilotprojektet kommer genomföras under två år och ge unga idrottare möjligheten att kombinera värnplikt med en satsning inom idrott. Första inryck för denna form av värnplikt, kallad idrottsvärnplikt, sker i juni nästa år. Idrottsvärnplikt innebär tolv månaders grundutbildning där militär utbildning kombineras med idrottsträning. Första gruppen idrottssoldater fokuserar på längdskidåkning, och under projektets andra år planeras fler idrotter som skidskytte och skidorientering att inkluderas. – För den enskilde individen blir det ett år av personlig utveckling på många olika plan. Nils van der Poel är ett utmärkt exempel på en person som har genomfört värnplikten och sedan fortsatt att utvecklas, säger Mattias Otterström, bataljonschef vid Dalregementet och ansvarig för grundutbildningen. Idrottssoldaterna har schemalagd träningstid där antalet timmar kan variera beroende på utbildningsplanen men alla har möjlighet att fokusera på sin idrott. Samma ersättning och förmåner som för vanlig värnplikt gäller med dagsersättning, fri kost, logementsboende, resor hem vid permissioner och en utbildningspremie efter avslutad värnplikt. Rekrytering pågår och kandidater väljs ut för tester hos Plikt- och prövningsverket efter sommaren. Att ansöka är frivilligt, men för den som klarar testerna och tackar ja till utbildningen gäller pliktlagen. Idrottsvärnplikt innebär utbildning till gruppchef för att kunna leda en grupp på åtta till tio soldater. Efter genomförd idrottsvärnplikt sker krigsplacering i en skyttebataljon med möjlighet att söka vidare till officersutbildningar eller ta anställning som soldat. Efter genomförd officersutbildning finns det möjlighet att söka tjänst som kontinuerligt tjänstgörande officer eller reservofficer. Läs hela inlägget här >>

Den 12 juli undertecknades en avsiktsförklaring om samarbete mellan Sverige och den amerikanska delstaten New York. Samarbetet kommer i huvudsak att ske mellan Försvarsmakten och nationalgardet i New York, inom ramen för USA:s så kallade State Partnership Program (SPP).Avsiktsförklaringen om samarbete undertecknades av New Yorks Deputy Secretary for Public Safety Marcos Soler samt generalmajor Raymond F Shields, och försvarsminister Pål Jonson samt generalmajor Johan Pekkari. Undertecknandet skedde i One World Trade Center i New York. – Samarbetet med nationalgardet i New York kommer att stärka Försvarsmaktens förmågeutveckling. Övningar och erfarenhetsutbyte kommer tillsammans med de relationer vi bygger bidra till en ökad interoperabilitet för våra respektive förband och förmågor, säger generalmajor Johan Pekkari, chef för försvarsstabens strategienhet. I april 2023 ansökte den svenska regeringen om att nomineras till SPP-samarbetet, och USA:s försvarsminister fattade den 3 juli 2024 beslut om att Sverige ska erbjudas samarbete med New York. Samarbetet stärker banden mellan Sverige och USA även på delstatsnivå och bidrar till förutsägbarhet och långsiktighet i de ömsesidiga relationerna. – Nationalgardet i New York har bland annat divisionsförmåga och omfattande erfarenhet av att utbilda, träna och öva i större förbandsvolymer, vilket är en viktig förmåga att utveckla för Försvarsmakten. Andra förmågor som vi ser fram emot att samarbeta kring är bland annat inom stridsflygområdet och rörande informationsutbyte i luftdomänen, säger Johan Pekkari. Konkret omsätts samarbetet i en detaljerad plan med gemensamma aktiviteter mellan New Yorks nationalgarde och Försvarsmakten. Andra aktörer, till exempel inom det civila försvaret, kan också komma att dra nytta av samarbetet. Samarbetet ska utgå från de två parternas olika behov och syftar till att öka den militära förmågan. De gemensamma aktiviteterna kan till exempel handla om att dela koncept, idéer och lärdomar, att bedriva gemensamma övningar eller att delta i varandras övnings- och utbildningsverksamhet. För att stödja samarbetet planerar New Yorks nationalgarde att placera en förbindelseofficer på den amerikanska ambassaden i Stockholm. Läs hela inlägget här >>

Flygvapnet har för första gången som Natomedlemmar deltagit i Natos operativa verksamhet över nordatlanten i samband med toppmötet i Washington 9-11 juli. Bidraget bestod av förmåga till luftburen övervakning och stridsledning i form av en ASC 890 med personal på marken och i luften. – Vi är nöjda och stolta över att vi som relativt nya medlemmar har kunnat ta vårt ansvar och bidra med en så kvalificerad förmåga till Natos luftoperationer i samband med toppmötet, säger flygvapenchef Jonas Wikman. Bidraget bestod av ett radar- och stridsledningsflygplan, ASC 890, med personal ur 74.specialflygskvadron och 161.stilbataljon baserade på Keflavik Air Base, Island. Enheten har under Natos ledning genomfört luftburen övervakning av luften och ytan för en korrekt lägesbild på och över nordatlanten nordost om Island i samband med Washington Summit 2024. Flygvapnets bidrag har ställts under Natos befäl genom ett formellt beslut om TOA (Transfer of Authority) vilket i innebär att all ledning av den operativa verksamheten sker direkt från Nato till enheten på plats. När verksamheten är avslutad återtar Flygvapnet ledningen inför återbaseringen hem till Sverige. – En korrekt lägesbild är nödvändig för att kunna ta rätt beslut i rätt tid. Vi har mycket kompetent personal med stor erfarenhet från denna typ av verksamhet och jag har känt mig helt säker på att vi skulle lösa vår uppgift på allra bästa sätt, avslutar Jonas Wikman. Läs hela inlägget här >>

Sverige har tillsammans med 17 allierade i Nato skrivit under en avsiktsförklaring, Memorandum of Understanding – MoU, om att ingå i ett program som ger Nato möjligheten att ta del av data från satelliter till nytta för militära operationer.Sverige kommer ingå i Nato Alliance Persistent Surveillance from Space, APSS. MoU signerades under Natos Summit Defence Industry Forum i Washington. – Målet med APSS är att medlemsländerna, på ett snabbare sätt, ska kunna stödja pågående operationer genom delning av satellitdata från militära och kommersiella rymdsensorer i programmet, säger Patrik Perers från flygvapnets rymdavdelning som är Försvarsmaktens representant i programmet. De sammanbundna rymdsensorerna får i Natoterminologin namnet ”Aquila” och är en virtuell konstellation. De olika nationerna deltar med satellitdata, analyskraft eller pengar, beroende av vad de har att tillgå. Sverige kommer bidra med analyskraft av Aquiladata och kan i framtiden även delta med rymddata från framtida militära rymdsensorer. Läs hela inlägget här >>

Operation Mälardalen är ett pilotprojekt för att förstärka landets nordligaste hemvärnsbataljon med soldater söderifrån. Två plutoner från Stockholmsområdet tjänstgör nu i Kiruna och Gällivare. "Det är inte konstigare än när jag gjorde lumpen och placerades här uppe. Jag blev överväldigad över det fantastiska mottagandet från förbandet, och hur tacksamma de verkligen är för att vi gör detta", säger Lars Bergman.En rad män och kvinnor med tung packning vandrar på den regnvåta asfalten ut mot ett Hercules-flygplan på en flygbas i Mälardalen. Några timmar senare kliver de ur planet på gnistrande vit snö i Kiruna. Operation Mälardalen har då resulterat i att två insatsplutoner rekryterats i söder för att förse Lapplandsjägarbataljonen med fler soldater. Eftersom Hemvärnet så länge varit synonymt med just försvaret av hembygden kan det nytänkande greppet kanske få vissa att höja på ögonbrynen. – Visst finns det några som reagerat, men jag säger att det inte är konstigare än när jag gjorde lumpen och placerades här uppe, säger västeråsaren Lars Bergman, 56 år, som gjorde värnplikten på Lapplands Jägarregemente i Kiruna åren 1987-1988. Vargen traditionsrik symbol Bergman I dag bär han åter vargmärket på sin axel, för landets nordligaste hemvärnsbataljon är traditionsbärare av regementet som lades ner år 2000. Bataljonen har samma uppgifter som stridskraftens övriga förband, att skydda och bevaka skyddsobjekt och ytövervaka sina områden. Men andelen tidigare jägarsoldater är hög, det har Lars märkt. – Vi kan ju relatera till det vi lärde oss då, och den utmanande miljö som råder här uppe. Jag sökte mig hit för att göra något ordentligt under värnplikten. Det var kärvt ibland, men ett väldigt bra kamratskap. Lars har varit med i Hemvärnet sedan tidigare, som skyttesoldat och fordonsförare i Västmanlandsbataljonen, och ser fördelarna med att det är många erfarna hemvärnssoldater som blandas med nytillkomna. – Vi som har varit med ett tag har ju fått hjälpa de nya, det kan vara halva plutonen som inte varit med tidigare. Det kan vara en utmaning, men det är också väldigt stimulerande, utvecklingskurvan går skarpt uppåt! Återtagande av skyddsobjekt i realistisk miljö På krigsförbandsövningen som genomfördes under försommaren i Kiruna fick bataljonen för första gången öva återtagande av skyddsobjekt. Staden Kiruna flyttar för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta, och det betyder att många hus rivs när bostadsområden avvecklas. En del av de tömda husen har Försvarsmakten kunnat använda för realistiska övningar innan rivningarna startat. – Det var nyttigt, tidigare har jag bara varit med på övningsområden, här blir det något annat när det är i en verklig stadsmiljö, säger Lars Bergman. Försommarvärmen får luften att dallra i Kirunas gamla centrum när bataljonens soldater avancerar mot byggnaderna under beskjutning, och efter hårda strider återtar kontrollen. Svetten lackar och kontrasten är stor mot den knarrande snön under introduktionen. – Första resan fick vi ju åka Hercules hit upp, och det var verkligen supersmidigt med all packning. Den här gången blev det reguljärt flyg, och det är klart, det är ju lite mer komfortabelt. Jag kan verkligen rekommendera att gå med i Hemvärnet, och även i ett sånt här projekt. Man får komma ut och se världen! Eller ja, andra delar av landet, säger Lars Bergman. Och han kommer att återvända till Kiruna oftare än övningsdagarna som ingår i kontraktet. – Vi ska bila upp i sommar, sambon och jag, så jag kan visa henne allt som händer i staden nu i och med flytten! Läs hela inlägget här >>

Spanbåtarnas styrka är att dolda ligga och spana både under och över vattenytan. Ett kostnadseffektivt system där marinen med små resurser kan kontrollera ett stort geografiskt område.Spanbåten är en relativt ny fartygstyp i den svenska marinen även om idén i sig inte är ny. Tidigare fanns fyra hydrofonbojfartyg av Ejderklass vilka avvecklades i början av 2000-talet. För att återta förmågan att använda passiva sonarbojar tog man 2015 ett beslut att bygga om och modifiera sex bevakningsbåtar till spanbåtar. De nya spanbåtarna tillhör Djärvklassen och är något större än sina föregångare. – Vi är åtta personer i besättningen, fyra officerare och fyra sjömän. En skillnad mot bevakningsbåtarna är att vi har en kock ombord, säger Ebba Serner, försteofficer ombord spanbåten HMS Dristig. – Det underlättar och har visat sig vara en fördel när vi ligger ute länge och lyssnar, berättar hon. Spanar i det dolda Spanbåtarnas styrka är att spana dolt, ligga tysta och med hjälp av sina sonarbojar lyssna där man bedömer risken stor för intrång av ubåtar och annan undervattensverksamhet. Systemet fungerar bäst i relativt grunda vatten i våra skärgårdar och kustnära områden. – Vi lägger ut våra sonarbojar i trånga farleder, sund, passager och andra platser vi bedömer som intressanta. Behöver vi göra en vapeninsats har vi tillräckliga fartresurser och sjunkbomber ombord, berättar Johan Bensköld, fartygschef på HMS Dristig. Spanbåtarna fokuserar främst på ubåtsjakt där man använder sina sensorer i det passiva sonarbojsystemet 911. Man bedriver också optisk spaning på ytan, bland annat med hjälp av mörkerhjälpmedel. För att få en så stor bredd som möjligt när man spanar inom ett område arbetar spanbåtarna ofta också tillsammans med minröjningsfartyg och bevakningsbåtar. Förmågan växer För att öka vår förmåga avseende inomskärs ubåtsjakt pågår nu ett arbete att få alla spanbåtar operativa. Såväl vapensystem, sensorer som metoder och rutiner förfinas och utvecklas. Geografiskt är spanbåtarna jämnt fördelade på minröjningsdivisionerna i Karlskrona och Berga. – En stor fördel med spanbåtarna och sonarbojsystemet är att de är kostnadseffektiva, såväl sett till strid, personal som pengar. Vi har möjlighet att ligga ute länge, lyssna passivt och på så sätt med små resurser ha kontroll över ett geografiskt område, säger fartygschefen Johan. – Att systemet nu växer och vi snart kan bemanna alla spanbåtar är ett stort plus. Det medför också att vi återtagit vår förmåga till effektiv spaning inomskärs och i grunda vatten. En värdefull kompetens som Sverige kan bidra med som allierade i Nato, avslutar Johan. Läs hela inlägget här >>

Sommarkurs för flygvapenfrivilliga är en utbildning som erbjuds av Försvarsutbildarna, i samarbete med Försvarsmakten. Kursen är särskilt riktad till ungdomar som är intresserade av att lära sig mer om Sveriges Försvarsmakt och Flygvapnet. Kursen syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter inom militärt försvar, med fokus på Flygvapnets verksamhet.Alice Vester Andersson från Kristianstad blev tipsad om sommarkursen på Blekinge flygflottilj, F 17, av sin kusin som själv gått sommarkursen tidigare år. Hittills har de största överraskningarna varit den goda maten och kamratskapet. – I dagarna har vi tränat exercis, haft sjukvårdsmoment och uppleva att bo väldigt många tillsammans. Att över 40 personer skulle dela på sex duschar och hinna duscha på 25 minuter var en väldigt intressant upplevelse. Hon berättar att de har fått lära sig värdet av tid. – Allt ska göras på tid och tiden är väldigt dyrbar. Under sommarkursen har ungdomarna fått besöka delar av verksamheten på flottiljen. – Det har även varit roligt att besöka alla platser inne på F 17. Att träffa piloter, se flygledartornet och besöka helikopterhangaren har varit roligt. Jag visste till exempel inte att det fanns så stora helikoptrar. Det som hon uppskattar extra är kamratskapet och att få göra saker tillsammans. – Extra roligt har nog varit att träna exercis, att öva på att gå i takt tillsammans. Det har såklart varit roligt att träffa alla människor. Jag visste inte att jag skulle ha så roligt som jag har haft. – Jag brukar skriva hem på kvällarna och berätta vad vi har upplevt. Jag tror att mina föräldrar tycker att det är roligt att jag är här på sommarkurs. Nu är jag sugen på värnplikt och jag hoppas på att få göra värnplikt när det är dags. Herman Fernlund från Malmö blev intresserad av Försvarsmakten efter att ha sett videoserien ”Jägarsoldat” på YouTube. Efter det sökte han och tvillingbrodern Fabian in till sommarkursen på F 17. – Min uppfattning av Försvarsmakten är bra. Det kan såklart vara väldigt strikt vid vissa tillfällen men om man sköter sig och gör det man ska så är det inga problem och då är det riktigt bra. Innan sommarkursen hade han läst på om utbildningen. – Jag hade en del förväntningar innan jag kom hit. Det jag har sett är att deltagare fått skjuta med vapen, bo i fält och springa hinderbanan, så det är saker som jag hoppas att vi kommer få göra. – Jag tycker att det mest intressanta har varit att lära mig mer om olika befattningar inom Försvarsmakten. Igår fick vi möjlighet att se och prata med personer från olika befattningar och det var riktigt intressant. Jag lärde mig mycket och fick testa olika saker så det var kul. Oskar Nilsson är utbildningsledare för Ungdom i Flygvapenfrivilliga Region Syd och själv brinner han för att se utvecklingen hos ungdomarna under tiden de utbildas. Han gjorde själv sommarkursen 2014 på F 17, därefter så genomförde han alla kursstegen (fortsättningskurs, Ledarskapskurs 1 och 2) fram till sommaren 2017. – Då gjorde jag min första sommarkurs som funktionär. Sedan så utbildade jag mig till instruktör och sedan hösten 2021 har jag varit instruktör på alla ungdomsutbildningar i region syd. 2022 så blev jag även vald i styrelsen till utbildningsledare för vår ungdomsverksamhet. Det som lockar honom att jobba med ungdomar är att se deras utveckling. – Bara under tio dagar på sommaren händer otroligt mycket med eleverna. Men att få följa eleverna i tre år och se ”hela vägen” ger en enorm glädje och stolthet. Sommarkursen är en grundkurs och eleverna får lära sig mycket om Försvarsmakten och Flygvapnet i synnerhet. De första dagarna så får eleverna lära sig hur de klär sig, bäddar sängen, städar och hur man går och står. – Vi har studiebesök på förbandet och berättar om värnplikten men viktigast av allt är att ge en positiv bild av Försvarsmakten och frivilligverksamheten. – Vi hade drygt 390 sökande till 80 platser. Mycket tack vare F 17:s rekrytering på sociala medier och egen rekrytering på sociala medier. Vi försöker att få en så jämn fördelning som möjligt. Drömläget är en fördelning på 50/50 men det är ansökningen som styr. Sommarkursen är tio dagar plus en halvdag för inryck och en halvdag för utryck. – Viktigast av allt när vi planerar kursen är att stegra succesivt så att inte eleverna går sönder. Men sedan så är det viktigt att få en fördelning på teori och praktik. Därtill är det viktigt att arbetstiden och arbetsbelastningen för instruktörerna är enligt gällande regler så att inte de heller går sönder över att vara här. Vi har ett gammalt ordspråk ”hel in hel ut” och det håller vi stenhårt på, både för ungdomar och instruktörer. Det han beskriver som roligast med ungdomsverksamheten är att följa utvecklingen från tillbakadragna och nervösa 15 åringar tills att de står där i slutet av sin ungdomstid som 18 åringar och har gjort en fantastisk utveckling som individer och människor. – Målbilden är att skapa en grundplatta för ungdomarna så de känner sig trygga inför fortsatta utbildningar såsom värnplikt eller instruktörsutbildningar. Slutligen vill jag tacka F 17 och Frivilligsektionen för ett fantastiskt stöd. Elever som går sommarkursen får möjlighet att under tio dagar uppleva en del av den miljö som finns inom Försvarsmakten och Flygvapnet, vilket kan hjälpa dem att avgöra om en framtid inom dessa områden är något de vill satsa på. Kursen är också ett sätt att främja ungdomars intresse för försvarsfrågor och militär verksamhet i stort. Läs hela inlägget här >>

Sommarkurs för flygvapenfrivilliga är en utbildning som erbjuds av Försvarsutbildarna, i samarbete med Försvarsmakten. Kursen är särskilt riktad till ungdomar som är intresserade av att lära sig mer om Sveriges Försvarsmakt och Flygvapnet. Kursen syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter inom militärt försvar, med fokus på Flygvapnets verksamhet.Alice Vester Andersson från Kristianstad blev tipsad om sommarkursen på Blekinge flygflottilj, F 17, av sin kusin som själv gått sommarkursen tidigare år. Hittills har de största överraskningarna varit den goda maten och kamratskapet. – I dagarna har vi tränat exercis, haft sjukvårdsmoment och uppleva att bo väldigt många tillsammans. Att över 40 personer skulle dela på sex duschar och hinna duscha på 25 minuter var en väldigt intressant upplevelse. Hon berättar att de har fått lära sig värdet av tid. – Allt ska göras på tid och tiden är väldigt dyrbar. Under sommarkursen har ungdomarna fått besöka delar av verksamheten på flottiljen. – Det har även varit roligt att besöka alla platser inne på F 17. Att träffa piloter, se flygledartornet och besöka helikopterhangaren har varit roligt. Jag visste till exempel inte att det fanns så stora helikoptrar. Det som hon uppskattar extra är kamratskapet och att få göra saker tillsammans. – Extra roligt har nog varit att träna exercis, att öva på att gå i takt tillsammans. Det har såklart varit roligt att träffa alla människor. Jag visste inte att jag skulle ha så roligt som jag har haft. – Jag brukar skriva hem på kvällarna och berätta vad vi har upplevt. Jag tror att mina föräldrar tycker att det är roligt att jag är här på sommarkurs. Nu är jag sugen på värnplikt och jag hoppas på att få göra värnplikt när det är dags. Herman Fernlund från Malmö blev intresserad av Försvarsmakten efter att ha sett videoserien ”Jägarsoldat” på YouTube. Efter det sökte han och tvillingbrodern Fabian in till sommarkursen på F 17. – Min uppfattning av Försvarsmakten är bra. Det kan såklart vara väldigt strikt vid vissa tillfällen men om man sköter sig och gör det man ska så är det inga problem och då är det riktigt bra. Innan sommarkursen hade han läst på om utbildningen. – Jag hade en del förväntningar innan jag kom hit. Det jag har sett är att deltagare fått skjuta med vapen, bo i fält och springa hinderbanan, så det är saker som jag hoppas att vi kommer få göra. – Jag tycker att det mest intressanta har varit att lära mig mer om olika befattningar inom Försvarsmakten. Igår fick vi möjlighet att se och prata med personer från olika befattningar och det var riktigt intressant. Jag lärde mig mycket och fick testa olika saker så det var kul. Oskar Nilsson är utbildningsledare för Ungdom i Flygvapenfrivilliga Region Syd och själv brinner han för att se utvecklingen hos ungdomarna under tiden de utbildas. Han gjorde själv sommarkursen 2014 på F 17, därefter så genomförde han alla kursstegen (fortsättningskurs, Ledarskapskurs 1 och 2) fram till sommaren 2017. – Då gjorde jag min första sommarkurs som funktionär. Sedan så utbildade jag mig till instruktör och sedan hösten 2021 har jag varit instruktör på alla ungdomsutbildningar i region syd. 2022 så blev jag även vald i styrelsen till utbildningsledare för vår ungdomsverksamhet. Det som lockar honom att jobba med ungdomar är att se deras utveckling. – Bara under tio dagar på sommaren händer otroligt mycket med eleverna. Men att få följa eleverna i tre år och se ”hela vägen” ger en enorm glädje och stolthet. Sommarkursen är en grundkurs och eleverna får lära sig mycket om Försvarsmakten och Flygvapnet i synnerhet. De första dagarna så får eleverna lära sig hur de klär sig, bäddar sängen, städar och hur man går och står. – Vi har studiebesök på förbandet och berättar om värnplikten men viktigast av allt är att ge en positiv bild av Försvarsmakten och frivilligverksamheten. – Vi hade drygt 390 sökande till 80 platser. Mycket tack vare F 17:s rekrytering på sociala medier och egen rekrytering på sociala medier. Vi försöker att få en så jämn fördelning som möjligt. Drömläget är en fördelning på 50/50 men det är ansökningen som styr. Sommarkursen är tio dagar plus en halvdag för inryck och en halvdag för utryck. – Viktigast av allt när vi planerar kursen är att stegra succesivt så att inte eleverna går sönder. Men sedan så är det viktigt att få en fördelning på teori och praktik. Därtill är det viktigt att arbetstiden och arbetsbelastningen för instruktörerna är enligt gällande regler så att inte de heller går sönder över att vara här. Vi har ett gammalt ordspråk ”hel in hel ut” och det håller vi stenhårt på, både för ungdomar och instruktörer. Det han beskriver som roligast med ungdomsverksamheten är att följa utvecklingen från tillbakadragna och nervösa 15 åringar tills att de står där i slutet av sin ungdomstid som 18 åringar och har gjort en fantastisk utveckling som individer och människor. – Målbilden är att skapa en grundplatta för ungdomarna så de känner sig trygga inför fortsatta utbildningar såsom värnplikt eller instruktörsutbildningar. Slutligen vill jag tacka F 17 och Frivilligsektionen för ett fantastiskt stöd. Elever som går sommarkursen får möjlighet att under tio dagar uppleva en del av den miljö som finns inom Försvarsmakten och Flygvapnet, vilket kan hjälpa dem att avgöra om en framtid inom dessa områden är något de vill satsa på. Kursen är också ett sätt att främja ungdomars intresse för försvarsfrågor och militär verksamhet i stort. Läs hela inlägget här >>

Nato konstaterar inför årets toppmöte att organisationen befinner sig i en ny era för det kollektiva försvaret. Säkerhetsläget är allvarligt och kräver fortsatt utveckling av såväl alliansens avskräcknings- som försvarsförmåga.Årets toppmöte genomförs 9-11 juli i Washington och är det första där Sverige deltar som allierad. Representanter för Sverige är statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson. I år firar Nato dessutom 75-års jubileum, vilket kommer att uppmärksammas under toppmötet i Washington. Mötet har dock fokus på att diskutera tre större teman: alliansens avskräckning och försvar, stödet till Ukraina och globala partnerskap. – De frågor som kommer att avhandlas under årets toppmöte är angelägna för hela alliansen, så även för Sverige och Försvarsmakten. Nu är Sverige fullt ut med i såväl alliansens beslutsfattande som i dess planering och genomförande. Vi har en röst i alla beslut som fattas och vi är en del av avskräckningen och det kollektiva försvaret. Vi deltar och levererar med Försvarsmaktens befintliga resurser och förmågor, säger generalmajor Johan Pekkari, chef för försvarsstabens strategienhet. Det första temat handlar om att fortsätta stärka försvaret genom bland annat implementering av alliansens planer för avskräckning och försvar med syfte att förebygga krig och konflikt. Nationerna bidrar med militära resurser i en nivå som inte förekommit på många år. Idag har alliansen omfattande förband i hög beredskap inom samtliga domäner. Det andra temat för årets toppmöte är stödet till Ukraina. Nato står bakom ukrainsk seger, men för detta ändamål behöver Ukraina stöd. Det ligger i alliansens gemensamma intresse att ge det stödet. Under mötet kommer nationerna att lansera ett program under Natos ledning för stöd avseende säkerhet och utbildning. Det innebär att Nato kommer att koordinera samtliga stöd- och utbildningspaket, hantera logistik samt ge stöd till långsiktig utveckling av Ukrainas försvarsmakt. Förhoppningen är också att allierade kommer överens om ett långsiktigt finansiellt åtagande till Ukraina. De allierade nationerna ska under mötet även diskutera vägen mot ett eventuellt Nato-medlemskap för Ukraina. Det tredje temat för Nato-mötet är globala partnerskap, särskilt i riktning mot Stillahavsregionen. Kriget i Ukraina har visat att säkerhet inte är ett regionalt fenomen, utan har global påverkan. Kina, Nordkorea och andra länder stöttar Ryssland i deras krigföring, såväl direkt genom stöd med materiel och vapen som indirekt genom att stödja den ryska försvarsindustrin och kringgående av sanktioner och exportkontroll. Detta får konsekvenser för europeisk säkerhet och ökar angelägenheten för Nato att stärka samarbetet med partners i globalt. – Samtliga frågor som diskuteras och beslutas vid toppmötet berör Sverige och i förlängningen också Försvarsmakten. Vår militära representation i Bryssel i kombination med en nära och löpande dialog med regeringskansliet här i Stockholm gör att vi är väl förtrogna med de frågor som nu avhandlas i Washington. Det är också ett resultat av vår pågående integration i Nato. Nato är starkare idag än någonsin tidigare. Det transatlantiska bandet mellan Europa och Nordamerika har säkerställt allierades frihet och säkerhet under 75 år. Tillsammans blir vår avskräckning mer trovärdig, vårt stöd till Ukraina mer konsekvent och vårt samarbete med partners mer effektfullt. Läs hela inlägget här >>

Somalia är ett av världens fattigaste och farligaste länder och har nästan två decennier av inbördeskrig och terror. Med stöd av EU:s utbildningsinsats byggs nu landet upp och en naturlig del är att skapa fred och säkerhet och att införa demokratiska processer. Här finns sju svenska officerare som tjänstgör både i Mogadishu och i Nairobi.I gryningen varje dag utom fredagar ger sig det internationella tränarteamet iväg för att utbilda de somaliska kadetterna. Träningsanläggningen som används ligger i utkanten av Mogadishu och just nu pågår fyra olika utbildningslinjer. – Det handlar främst om att utbilda framtidens officerare till den somaliska armén. Men vi har också kurser i bland annat minröjning, sjukvård och militärpolistjänst, säger Mats Fogelmark som är ställföreträdande chef för hela den internationella utbildningsinsatsen på runt 220 officerare, soldater och civila. Utvalda somalisk personal Kadetterna har handplockats från det civila samhället och har någon form av universitetsbakgrund. De flesta har också grundläggande kunskaper i engelska språket. Kursen är på cirka nio månader och fokuserar på ledarskap, truppföring och trupputbildning på grupp- och plutonsnivån. All utbildning sker med stöd av rutinerade lokala tolkar som utgör en viktig brygga mellan instruktörerna och kadetterna. De olika utbildningsteamen består av officerare från flera olika länder. Bland annat Sverige, Finland, Italien, Rumänien och Spanien. För att utbildningen ska bli så bra som möjligt har instruktörerna också dagliga koordineringsmöten mellan nationerna. Inget lämnas åt slumpen. Kadetter förbereds för skarpt läge Enligt Nils, som är en av de svenska instruktörerna på plats i Somalia, upplever kadetterna kursen som mycket värdefull. Inte minst att förbereda dem för verkligheten och den hotbild som finns. –Efter utbildningen kommer med stor sannolikhet flera av dem att hamna i skarpa stridssituationer, säger Nils. Trots att de flesta eleverna har varierande militär och kulturell bakgrund förenas de på kadettkursen och lär sig samarbeta för att lösa uppgiften. Vissa har tidigare jobbat inom somaliska armén som soldater, men för många är det första gången de kommer i kontakt med den militära världen. – För mig som instruktör är det mycket utvecklande att få utbilda morgondagens somaliska officerare. Det gäller att hela tiden lära sig och förstå den kultur som råder och sedan utforma utbildningen efter de förutsättningar som finns, säger Nils. Hot från terrorgrupp På grund av hotbilden från terrorgruppen Al-Shabaab åker man alltid till träningsanläggningen med eskort från den italienska skyddsstyrkan. Terrorgruppen är det största hotet i södra Somalia och huvudstaden Mogadishu, och är en aktiv utmanare till den federala regeringen om makten i landet. All personal som tillhör EU:s utbildningsinsats i Somalia bor på den internationella campen vid Mogadishus flygplats. Den består av ett stort antal mindre camper och ambassader som är lokaliserade i ett säkrat område runt flygplatsen. Insatsen startade 2010 och för närvarande deltar sju EU-stater samt Serbien. – Den somaliska försvarsmakten är dock inte på långa vägar mogna att ta över säkerhetsansvaret för landet. Men de är på god väg och utbildningsinsatserna som bland annat EUTM Somalia genomför förbättrar deras förmåga, säger Mats Fogelmark. Här kan du läsa mer om insatsen i Somalia. Läs hela inlägget här >>

Somalia är ett av världens fattigaste och farligaste länder och har nästan två decennier av inbördeskrig och terror. Med stöd av EU:s utbildningsinsats byggs nu landet upp och en naturlig del är att skapa fred och säkerhet och att införa demokratiska processer. Här finns sju svenska officerare som tjänstgör både i Mogadishu och i Nairobi.I gryningen varje dag utom fredagar ger sig det internationella tränarteamet iväg för att utbilda de somaliska kadetterna. Träningsanläggningen som används ligger i utkanten av Mogadishu och just nu pågår fyra olika utbildningslinjer. – Det handlar främst om att utbilda framtidens officerare till den somaliska armén. Men vi har också kurser i bland annat minröjning, sjukvård och militärpolistjänst, säger Mats Fogelmark som är ställföreträdande chef för hela den internationella utbildningsinsatsen på runt 220 officerare, soldater och civila. Utvalda somalisk personal Kadetterna har handplockats från det civila samhället och har någon form av universitetsbakgrund. De flesta har också grundläggande kunskaper i engelska språket. Kursen är på cirka nio månader och fokuserar på ledarskap, truppföring och trupputbildning på grupp- och plutonsnivån. All utbildning sker med stöd av rutinerade lokala tolkar som utgör en viktig brygga mellan instruktörerna och kadetterna. De olika utbildningsteamen består av officerare från flera olika länder. Bland annat Sverige, Finland, Italien, Rumänien och Spanien. För att utbildningen ska bli så bra som möjligt har instruktörerna också dagliga koordineringsmöten mellan nationerna. Inget lämnas åt slumpen. Kadetter förbereds för skarpt läge Enligt Nils, som är en av de svenska instruktörerna på plats i Somalia, upplever kadetterna kursen som mycket värdefull. Inte minst att förbereda dem för verkligheten och den hotbild som finns. –Efter utbildningen kommer med stor sannolikhet flera av dem att hamna i skarpa stridssituationer, säger Nils. Trots att de flesta eleverna har varierande militär och kulturell bakgrund förenas de på kadettkursen och lär sig samarbeta för att lösa uppgiften. Vissa har tidigare jobbat inom somaliska armén som soldater, men för många är det första gången de kommer i kontakt med den militära världen. – För mig som instruktör är det mycket utvecklande att få utbilda morgondagens somaliska officerare. Det gäller att hela tiden lära sig och förstå den kultur som råder och sedan utforma utbildningen efter de förutsättningar som finns, säger Nils. Hot från terrorgrupp På grund av hotbilden från terrorgruppen Al-Shabaab åker man alltid till träningsanläggningen med eskort från den italienska skyddsstyrkan. Terrorgruppen är det största hotet i södra Somalia och huvudstaden Mogadishu, och är en aktiv utmanare till den federala regeringen om makten i landet. All personal som tillhör EU:s utbildningsinsats i Somalia bor på den internationella campen vid Mogadishus flygplats. Den består av ett stort antal mindre camper och ambassader som är lokaliserade i ett säkrat område runt flygplatsen. Insatsen startade 2010 och för närvarande deltar sju EU-stater samt Serbien. – Den somaliska försvarsmakten är dock inte på långa vägar mogna att ta över säkerhetsansvaret för landet. Men de är på god väg och utbildningsinsatserna som bland annat EUTM Somalia genomför förbättrar deras förmåga, säger Mats Fogelmark. Här kan du läsa mer om insatsen i Somalia. Läs hela inlägget här >>

1 juli är inte bara Flygvapnets födelsedag, det är även den dag då Flygvapnet årligen genomför minneshögtid för stupade i militär flygning för att minnas och hedra de som gett sitt liv i Flygvapnets tjänst.Minnesceremonin genomförs årligen sedan 2021 i Flygvapnets minneshall i ämbetsbyggnaden Tre Vapen i Stockholm. Till stämningsfull musik från Flygstabens stabsläkare Andreas Brink på cello samlades personal ur Flygvapnet och de anhöriga som var inbjudna i den vackra minneshallen. Ställföreträdande flygvapenchef, brigadgeneral Tommy Petersson, höll ett tal där han påtalade vikten av att minnas och hedra all flygvapenpersonal som inte längre finns med oss. – Den här dagen är tillhör alla de som har gett sitt liv i Flygvapnets tjänst. Även om de namnen inte finns upptecknade i den här minneshallen så har de lämnat samma tomrum efter sig på flottiljerna och i familjerna som de som är skrivna här. Den här dagen går våra tankar till alla. Saknade – aldrig glömda, sa Tommy Petersson. Stillheten i minneshallen, med de sex frescomålningarna av konstnären Einar Forseth som ramar in marmorväggen i mitten med de 955 namnen på de kollegor som omkommit i flygtjänst, gör det möjligt för tanken att finna ro men också för att reflektera över de som en gång stod vid vår sida. – Det som väggen bakom mig berättar har format oss. Det är med stor respekt och ödmjukhet jag möter dessa namn. Det syngliggör även ansvaret som ligger på FVC och mig. Jag besöker hallen relativt ofta, dels för att jag uppskattar rummet som sådant och dels för att jag här inne kan hämta kraft i det fortsatta arbetet. Genom åren har Flygvapnet och Försvarsmakten lärt sig att bli bättre på att hantera haverier med dödlig utgång. Då särskilt omhändertagandet av anhöriga, men resan är inte över. – Vi kan och vi ska ständigt bli bättre. I den resan spelar Anhörigforum en väldigt viktig roll. Det värmer mitt hjärta när jag ser hur ni stöttar och tar hand om varandra. Inte minst viktigt är hur ni har inspirerat Flygvapnet till att bli bättre i vår hantering av förlorade kamrater och familjemedlemmar. Därefter höll garnisonspastor Magnus Fröhler från Helikopterflottiljen ett korum. Som avslutning på minnesceremonin berättade ceremonimästare Josefine Ådeby berättelsen om minneshallen som blev klar under 1940-talet. Läs hela inlägget här >>

Ökad kapacitet och högre grad av interoperabilitet inom Nato som ska ge operativ effekt. Där ligger fokus när Danmark, Norge och Sverige nu stärker banden mellan ländernas hemvärn ytterligare.– Vi i Skandinavien har ett gemensamt ansvar baserat på geografi, intresseområden och värderingar. Sedan lång tid tillbaka har vi haft starka militära kopplingar till varandra. När alla tre länder nu är Natoallierade blir samarbetet mellan oss ännu viktigare, säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede. Samarbetet mellan hemvärnen i Danmark, Norge och Sverige går tillbaka till efterkrigstiden och går under namnet SKANDIA. Den 2 juli träffades ländernas respektive rikshemvärnschefer för att teckna ett nytt avtal inom samarbetet. Avtalet ska skapa bättre förutsättningar för att genomföra operationer i gränsområdena. Mer samarbete kring utbildningar, övningar och utveckling ska ge en gemensam, ökad operativ förmåga. – Tillsammans med våra allierade bygger vi kollektiv försvarsförmåga. Just samarbetet i vårt närområde är av central betydelse. I en Natokontext blir förmågan att lämna värdlandsstöd en betydande uppgift för hemvärnen. För att kunna ge det till allierade förband behöver vi röra oss över varandras gränser. Då måste vi ha en god samarbetsförmåga, säger Laura Swaan Wrede. Läs hela inlägget här >>

Hundarna är viktiga sensorer för Försvarsmakten med uppgifter som bland annat patrullering och spårning. Svenska Brukshundklubben, SBK, har en nyckelroll i rekryteringen och utbildningen av hundar och förare till Hemvärnet.Thun I början av sommaren genomfördes en patrullhundskurs i Norrbotten. Några av deltagarna är helt nya i Hemvärnet och utbildar sin första tjänstehund. Andra är erfarna hundförare som utbildar sin andra eller tredje hund, då den hund de har i tjänst är på väg in i pensionärstillvaron. Det är intensiva veckor för deltagarna som kommer från hela norra militärregionen. Sara Stålnacke från Kiruna med mallen Uno är ny i Hemvärnet och deltar på sin första kurs. – Det har varit intensiva och roliga dagar, säger Sara. Jag har lärt mig oerhört mycket den här veckan. Nu ska vi hem och träna inför nästa kursvecka i slutet av juli. Även Satish Strömberg från Umeå med portugisiska vattenhunden Molly är ny. – Det har varit mycket lärorikt. Det är otroligt att se vilken utveckling vi har gjort på bara en vecka. Instruktörerna avgörande Engagerade och kunniga instruktörer är en förutsättning för att Försvarsmakten får tillgång till vältränade och effektiva patrullhundar som kan bidra till ökad säkerhet och ett starkt försvar. Ann-Helen Thun är dressör till yrket och instruktör på Patrullhundskursen som arrangeras av SBK Övre Norrlandsdistriktet. Nästa steg Hundförarutbildning är nästa obligatoriska del av grundutbildningen för den som utbildar och certifierar sin första patrullhund. Den ger goda kunskaper i hur hund nyttjas i förbanden och är en bra grund för att du med din sensorhund ska kunna verka i en grupp. Hundförarens viktigaste uppgift är att läsa hundens signaler och meddela gruppchefen. Selin Camilla Selin är sensor/hundbefäl i Hemvärnet och remonterar. Det vill säga att hon utbildar en ny hund som ska ersätta den hon är på väg att pensionera. Camilla är även instruktör på Hundförarutbildningen. – Även om man har flera års erfarenhet av hundträning är det givande att få en uppfräschning och påminnelse om dressyren, säger Camilla. Och man lär sig alltid något nytt. Sensor/hundbefälen fungerar som stöd för både hundförare och kompanistab. De ska säkerställa ekipagens funktion och genomför årligen kontroller och upprättar dressyrplaner utifrån hundekipagens behov. Vill du också bli hundförare? Läs mer om vägen till färdig patrullhund inom Hemvärnet här: (länk till extern webbplats) Läs hela inlägget här >>

Den årliga kadettexamen är en högtidlig ceremoni som markerar övergången från intensiva studier på Försvarshögskolans officersprogram (OP) till en professionell karriär som ledare och chef inom Försvarsmakten. Denna gång stod 233 nya fänrikar uppställda framför Karlbergs slott för att formellt lämnas över till överbefälhavaren Micael Bydén. Tillsammans med de nya fänrikarna från OP stod även 18 fänrikar som genomgått särskild officersutbildning (Sofu).Denna examen är inte bara en stor dag för de nya fänrikarna, den är också en stolt tradition för att högtidlighålla kadetternas hårda arbete och dedikation under deras tre års studier. Under ceremonin firas fänrikarna av sina anhöriga, men på plats finns även förbandschefer för att ta emot sina nya anställda. Ceremonin och klivet in i Försvarsmakten är resultatet av tre års intensiv utbildning inom officersprogrammet, där kadetterna har förvärvat kunskaper i krigsvetenskap, ledarskap och taktik. Utbildningen är utformad för att inte bara ge en akademisk grund utan också för att utveckla kadetternas fysiska och militära färdigheter genom utmaningar som fjällmarscher och seglingar. Dessa erfarenheter förbereder dem för de mångfacetterade uppgifter som väntar i deras framtida roller. ÖB – Att klara av officersprogrammet är inte bara en akademisk prestation, det är en resa som formar karaktärer, skapar ledare och förbereder individer för att tjäna sitt land. 229:e kursens kadetter har visat en exceptionell nivå av engagemang och kompetens, och deras examen är inte slutet på en utbildning, utan början på ett kanske livslångt uppdrag att leda med integritet, mod och hängivenhet i en svår tid. Jag vill gratulera er till era framgångar och ser fram emot att se hur ni kommer att bidra till vår nations säkerhet och välfärd, säger överste Jerker Sundström, chef för Militärhögskolan Karlberg. Then efvigt segervissa 229:e qrzn ”Then efvigt segervissa 229:e QRZN", det är det interna namnet på den 229:e kursen. Eftersom det varje år är en kurs som tar examen från programmet är det i år alltså den 229:e kursen som gått klart officersutbildningen sedan Militärhögskolan Karlberg startade med officersutbildning år 1792. Samtidigt har även deltagarna på särskilda officersprogrammet (Sofu) lämnat Militärhögskolan Karlberg efter totalt minst ett års intensiva studier, även de med fänriks grad. – Att Försvarsmakten växer i storlek är viktigt för försvaret av Sverige, och för att klara det behöver vi fler officerare. Och här framför mig idag står unga, starka och välutbildade nyutexaminerade fänrikar, redo att utbilda värnpliktiga och att förstärka organisationen. Oerhört glädjande och hoppingivande, säger överste Jerker Sundström, chef för Militärhögskolan Karlberg. Särskild officersutbildning - Sofu Den särskilda officersutbildningen är kortare än officersprogrammet. Sofu-eleverna har studerat som försvarsmaktsanställda kadetter med en sedan tidigare relevant akademisk examen om minst 180 poäng. Sofu har en individuell studieplan och läser bland annat krigsvetenskap och ledarskap. De har även gått kurser ihop med kadetterna från officersprogrammet. Sofu-kadetterna blir fänrikar precis som kadetterna från OP. Viktiga utmärkelser delades ut Under ceremonin delas även utmärkelser ut till de mest framstående studenterna. Dessa priser hyllar kadetters exceptionella prestationer inom olika områden. Att bli erkänd och belönad för sin dedikation och kompetens är en bekräftelse på de ansträngningar som gjorts och fungerar ofta som en motivation för att fortsätta excellera, i sina framtida uppdrag. Ett av de mest betydelsefulla ögonblicken under kadettexamen är när en av de nya fänrikarna får ta emot hederssabeln från överbefälhavaren. De utmärkelse är den finaste som delas ut under ceremonin och tilldelas den som anses vara bäste kamrat, framröstad av kursenkamraterna. Att motta denna utmärkelse är ett bevis på den kamratskap och ett erkännande av de kvaliteter som en officer bör besitta. – För mig är det en stor ära och ett stort förtroende att fortsätta den positiva utvecklingen av Militärhögskolan Karlberg och den officersutbildning som bedrivs där. Försvarsmakten står inför en tillväxt och en intressant och spännande framtid där personalförsörjning och utbildning, till del genom insatserna här på området, kommer vara en mycket viktig del, säger Militärhögskolan Karlbergs chef, överste Jerker Sundström. Karlberg - mer än bara studier Militärhögskolan Karlbergs historia och anor sträcker sig tillbaka till 1792. Skolan är världens äldsta med kontinuerlig officersutbildning på samma plats, och dess traditioner är djupt rotade i Sveriges militära historia. Det är på denna anrika plats som framtida officerare genomgår en rigorös och omfattande utbildning för att förbereda sig för de utmaningar och ansvar de kommer att möta inom Försvarsmakten. Livet som kadett på officersprogrammet innebär i stor utsträckning att bo och studera på Militärhögskolan Karlberg i Solna. Här förvaltar kadetterna en rik mängd gamla och nya traditioner, vissa med anor ända från 1800-talet. Där finns ceremonier av alla de slag och pampiga baler, allt organiserat och utfört av kadetterna själva. Livesändningen från ceremonin går att se i efterhand på Militärhögskolan Karlbergs Facebook. Vill du också bli officer? Läs mer om de olika vägarna dit och vilka krav som ställs på www.forsvarsmakten.se/officer Läs hela inlägget här >>

Under fredagen avslutas Almedalsveckan i Visby. Försvarsmaktens föreläsningar går att se i efterhand. Här hittar du länkarna för att kunna se dessa i efterhand. Här hittar du Försvarsmaktens föreläsningar från Almedalsveckan 2024. Klicka på länken för att komma vidare till Försvarsmaktens YouTube-kanal. Hur påverkar det säkerhetspolitiska läget försvaret av Sverige och våra allierade? Föreläsare: Tomas Nilsson, chef Must. Se föredraget här. Vad betyder försvarsvilja för Sverige? Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter att motståndet ska upphöra är falska. Hur mobiliseras försvarsvilja i ett land som inte varit i krig på 200 år? Vad är värt att skydda och försvara? Medverkande: Patrik Oksanen, Moderator, Försvarshögskolan. Carl-Johan Edström, chef operationsledningen, Försvarsmakten. Mikael Tofvesson, Stf C MPF, Myndigheten för Psykologiskt försvar. Jenny Deschamps-Berger, Avdelningschef, Försvarshögskolan. Johan Lundby, Fältpastor P 18, Försvarsmakten. Judith Gough, Ambassadör, Brittiska ambassaden. Bengt Axelsson, Försvarshögskolan. Ett samtal om försvarsvilja. Se föredraget här. Vilket försvarsbeslut krävs för Sverige som allierad? Föreläsare: Överbefälhavare Micael Bydén. Se föredraget här. Försvarsmaktens ambitioner inom rymddomänen Föreläsare: Försvarsmaktens rymdchef Ella Carlsson och Astronaut Marcus Wandt. Se föredraget här. Vilka krav ställer Nato-medlemskapet på totalförsvaret? Föreläsare: Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm. Se föredraget här. Vad innebär ett nordiskt försvarsområde för Sverige? Föreläsare: Carl-Johan Edström, chef operationsledningen. Se föredraget här. Ubåtsvapnets framtid som allierad i Nato Föreläsare: Chefen Första Ubåtsflottiljen Paula Wallenburg. Se föredraget här. Läs hela inlägget här >>

Hotet från drönare har de senaste åren blivit alltmer verkligt, inte minst som en erfarenhet från kriget i Ukraina där drönare av olika slag och med olika roller är en vital del av krigföringen. Drönare är också ett effektivt sätt att inhämta information mot Försvarsmaktens förband. Ett av resultaten från kriget blev att marinen gjorde en forcerad anskaffning av materiel för skydd mot små obemannade farkoster. På varje större stridsfartyg finns nu materielen och grundförmågan att upptäcka och hantera hotet.Minröjningsfartyget HMS Vinga ligger sakta och övar i ett skärgårdsområde. Med sonaren kan besättningen upptäcka minor eller andra hot under vattnet som kan göra att en viktig farled inte kan användas. Men fartygets verksamhet kan vara intressant för en motståndare som med hjälp av drönare exempelvis kan inhämta information. Plötsligt larmar systemen på manöverbryggan om att datakommunikation mellan en drönare och den som styr, upptäckts. Ombord på fartyget vidtas störåtgärder som gör att drönaren tappar sin styrdatalänk och antingen tvingas tillbaka till startpunkten eller helt enkelt störtar i havet. Mathias Hagberg är fartygschef på HMS Vinga: – En besättning måste vara beredd på att hantera en flera olika hot samtidigt som jag genomför min huvudtjänst, att söka efter minor. Den här typen av motmedel är ett bra verktyg för att hantera dagens alltmer komplexa hotbild. 1 Flyg inte över örlogsfartyg Även om främmande underrättelseinhämtning är ett verkligt hot mot Försvarsmaktens verksamhet i fred är privata drönare som flyger över skyddsobjekt det vanligaste scenariot. Oftast upptäcks farkoster över Försvarsmaktens garnisoner eller andra fasta skyddsobjekt. Men även marinens fartyg är skyddsobjekt vilket är viktigt att tänka på. Fartygen rör sig året om runt Sveriges kust. Anders Engkvist är marinens säkerhetschef och han trycker på att om du upptäcker ett örlogsfartyg när du flyger med din drönare –håll avstånd eller avbryt flygningen. – Flyg inte drönare nära eller direkt ovanför marinens fartyg som rör sig i skärgården. De har både förmåga och lagstöd att stoppa obemannande farkoster som uppträder för nära. Vi kan nämligen inte avgöra om avsikterna med flygningen är oskyldiga eller inte. Dessutom riskerar den som flyger att åtalas och utrustningen kan positionera såväl drönare som piloten. Läs hela inlägget här >>

Ryssland har attackerat Ukraina och det är krig i Europa. För att överleva på stridsfältet använder båda parter ny materiel och teknik samtidigt som de utvecklar sin taktik och stridsteknik. – I och med att kriget i Ukraina under en längre tid har utvecklats till ett ställnings- och utnötningskrig försöker båda parter att hitta lösningar för att nå framgång. Något som har visat sig vara svårt, säger Carl-Johan Edström, chef för operationsledningen i Högkvarteret. Sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina i februari 2022 har Försvarsmakten kontinuerligt följt utvecklingen och inhämtat information samt erfarenheter. Försvarsmakten har lämnat en rapport till regeringen med fördjupade lärdomar och erfarenheter från kriget i Ukraina, som bland annat kommer att diskuteras under Almedals-veckan. Ett utnötningskrig med konsekvenser Kriget i Ukraina har lett till utnötning och slitage på både Rysslands och Ukrainas traditionella vapensystem. Både stridsvagnar och pansarfordon förstörs ofta av små obemannade system som är snabba och svåra att upptäcka. Dessutom är de billiga och lätta att utveckla. I och med det stora antalet obemannade farkoster på stridsfältet, har tempot därför ökat i den katt- och råtta lek som pågår mellan att vara bäst på att gömma sig och vara bäst på att slå till först. Ett av de mest framträdande fenomenen i kriget är att det har utvecklats till ett ställningskrig, där båda parter har svårt att bryta igenom den andres försvarslinjer. Största anledningen är omfattande fältarbeten som skyddas av mineringar och artilleri. Försvarslinjerna, och då främst de ryska, består av allt från skyttegravar och taggtråd till stridsvagnshinder och mineringar. Stort antal sensorer påverkar Eftersom stridsfältet, främst på marken, är enormt övervakat av drönare och andra sensorer måste förbanden sprida ut sig i mindre enheter för att undgå bekämpning. Något som har döpts till det transparenta stridsfältet. Det innebär också att det är svårt att kraftsamla förband för att uppnå operativ effekt. Både när det gäller att anfalla och försvara tagen terräng. För att sammanfatta kriget i Ukraina så här långt kan det konstateras att det har blivit en katalysator för taktisk och militärteknologisk anpassning, där rymd- och cyberområdet är de som särskilt sticker ut. Både Ryssland och Ukraina har behövt ställa om och anpassa sina samhällen utifrån krigets krav. Båda länderna genomför förändringar efterhand som de lär sig och får erfarenheter av kriget. – En viktig lärdom från kriget i Ukraina är att Försvarsmakten måste kunna genomföra operationer under konstant övervakning i alla domäner. Detta ställer nya krav på både totalförsvaret och Försvarsmakten, bland annat att kunna agera dolt och ha förmåga till överraskning och vilseledning, säger Carl-Johan Edström. Artikeln bygger på Försvarsmaktens rapport Fördjupade lärdomar och erfarenheter från kriget i Ukraina. Rapporten går att ladda ner via en länk längre ner på sidan. Lyssna på Carl-Johan Edström när han pratar lärdomar från kriget i Ukraina på Försvarshögskolans webbsända seminarium i Almedalen. Tid: Torsdag 27 juni klockan 10.00. Seminariet går att se i efterhand. Klicka här för länk till www.fhs.se Läs hela inlägget här >>

I augusti rycker A 9:s första egna värnpliktiga (sedan återetableringen) in på Villingsbergs övnings- och skjutfält utanför Karlskoga. För att kunna bedriva artilleriutbildning i Villingsberg anpassas nu lägret med ett antal temporära och permanenta byggnader. På tisdagen invigdes den första nya byggnaden - Försvarshälsan. Ytterligare en milstolpe i vårt arbete att stärka artilleriförmågan i södra Sverige. - Idag manifesterar vi att regementet slår fast bopålarna här i Villingsbergs läger genom att inviga Försvarshälsans temporära lokaler. Vi nybyggare skriver historia nu i princip varje vecka! sa regementschef Lars O Jonsson i sitt invigningstal innan han klippte det blå-gula bandet. Genom Försvarshälsans flytt till moderna kontorsmoduler i Villingsberg får vi under några år framöver ändamålsenlig och funktionell infrastruktur för att stödja motorn i ett regemente – värnpliktsutbildningen – med daglig sjukvård och övrig försvarsmedicin. Att bygga upp Försvarshälsan har givetvis varit ett lagarbete med många inblandade, men de som dragit det tyngsta lasset är våra sjuksköterskor Anna Fransson och Anna Johannesdal. - Det har varit ett intensivt arbete! Vi känner oss både nöjda och stolta över hur bra det blivit och vi ser verkligen fram emot att ta emot våra värnpliktiga efter sommaren, säger de båda. Försvarshälsan kan beskrivas som en vårdcentral i miniformat. Här finns allt för att bedriva den vård som verksamheten kräver - allt från hörseltester till akut omhändertagande. Lokalerna är ljusa och rymliga och innehåller förutom undersökningsrum bland annat hörselburar, diskrum/skölj, läkemedelsrum, förråd, pentry och ytterligare kontor. Villingsberg utvecklas för framtiden Arbetet med att utveckla Villingsbergs läger och samtidigt anpassa det efter A 9:s behov har pågått under en längre tid och görs i nära samarbete med Skaraborgs regemente P 4 och Fortifikationsverket. De permanenta byggnaderna är planerade sedan tidigare för att utveckla skjutfältet för framtiden. Först ut är alltså Försvarshälsan och en bit ifrån lägret pågår arbete med att anlägga en ny skjutbana för korthållsskjutning med nytt, miljöanpassat kulfång. Förutom detta är följande på gång: På motorområdet ska en utbildningshall byggas, liksom en spolhall, en så kallad drivmedelsgård och en modulbyggnad för kontor och utbildningssalar. Men först ska en naturvärdesinventering genomföras. De nuvarande logementen ska utökas med 100 sovplatser. Ett soldathem ska upprättas. Ett 1 000 kvadratmeter stort fystält som även kan fungera som samlingssal ska vara klart i höst, liksom ett utegym. Delar av vatten- och avloppsystemet samt elinstallationer ska göras om eftersom det nuvarande både är gammalt och underdimensionerat. Bergslagens artilleriregemente A 9 kommer att bedriva värnpliktsutbildning i Villingsberg fram till 2030 då det nya regementet på Harberget i Kristinehamn ska ha uppnått full kapacitet. Läs hela inlägget här >>

Under den internationella marinövningen Baltops 24 genomförde Försvarsmakten helikopteruppdrag från det spanska hangarfartyget Juan Carlos I. Det var första gången på närmare tio år som en svensk helikopter stod ombordbaserad på ett fartyg av det slaget.Juan Carlos I är ett 231 meter långt och 32 meter brett hangarfartyg med kapacitet att transportera upp till 30 helikoptrar och 12 flygplan. Fartyget har landstigningsförmåga, åtta olika landningsplatser och utrymme för 1 500 personer. Det kan beskrivas som en egen värld med flygdäck, hangardäck, planeringsdäck, amfibiedäck, ledningscentraler, brandkår, sjukhus, gym samt olika matsalar och mässar för olika yrkeskategorier. Lade till i Malmö Under juni månad verkade det väldiga hangarfartyget i Östersjön i samband med Baltops 24. Detta som en del i en fyra månader lång sjögång med både marinkårssoldater och flygande personal. Inför övningen hörde den spanska flottan av sig till den svenska Försvarsmakten med förslaget att ombordbasera en svensk sjöoperativ helikopter i syfte att öva tillsammans. Det hela slutade med att fartyget, som då hade 1 100 personer ombord, lade till i Malmö hamn för att få ombord en helikopter 15B, personal från Helikopterflottiljen och – inte minst – ett halvt ton materiel. – De var väldigt måna om att få oss ombord och skapa förutsättningar för att jobba tillsammans med den nya Nato-medlemmen Sverige. De såg det som en av höjdpunkterna under deras fyra månader långa sjögång, säger piloten och divisionschefen Fredrik från tredje helikopterskvadronen som till vardags är baserade på Ronneby garnison. Tio år sedan sist Faktum är att det var första gången på cirka tio år som en svensk helikopter baserade på ett hangarfartyg av det slaget. Senaste gången var under Operation Atalanta i Adenviken då en helikopter 15B stod ombord på det nederländska fartyget HNLMS Johan de Witt. Det är dock ett mindre fartyg än det spanska flaggskeppet. Utöver helikopter, materiel och piloter ombordbaserades även teknisk personal, planeringsofficer och en uppdragsspecialist under cirka en veckas tid. Teknikerna var först ombord och hade även mycket kommunikation med våra allierade inför ombordbaseringen för att säkerställa att det gick att integrera en svensk helikopter i verksamheten. – Vi fick svar på de flesta av våra frågor redan innan, men det var ändå många frågetecken som rätades ut först när vi kom ombord. Då kände vi oss trygga med att helikoptern skulle landa dagen efter, säger Jerry som arbetar som klargöringsansvarig. Läs hela inlägget här >>

På tisdagen ryckte ett 80-tal värnpliktiga in på Luftvärnsregementet, LV 6. Hälften av dem kommer att utbildas till gruppchefer och några av dem blir de första någonsin som genomför sin värnplikt med inriktning Luftvärnssystem 103 patriot.Tisdagens inryck markerar en milstolpe i luftvärnets historia då Luftvärnssystem 103 hittills bemannats av fast eller tidvis tjänstgörande soldater. Gruppchefer och soldater med teknisk inriktning rycker in tidigare än övriga soldater, detta för att hinna tillgodogöra sig rätt utbildning för att till exempel kunna leda trupp. – Jag ser fram emot att få lära mig att bli en bättre lagspelare och att få vara i en bra sammanhållning, säger Maya Canery som är en av de blivande gruppcheferna. Maya Totalt väntar en drygt tolv månader lång utbildning för rekryterna och den inleds med grundläggande soldatutbildning, följt av särskild gruppchefsutbildning och därefter befattningsutbildning. Liknande inryck sker just nu på flera andra regementen inom armén. Läs hela inlägget här >>

Marinen och Kustbevakningen deltar under veckan i JEF-aktiviteten Nordic Warden som genom en ökad närvaro av fartyg till sjöss bidrar till skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur.JEF, Joint Expeditionary Force, är ett Försvarssamarbete mellan tio länder som leds av Storbritannien. En snabbinsatsstyrka ska kunna sättas upp som kan agera självständigt eller inom ramen för en FN-, Nato- eller EU-insats i händelse av en kris med fokus på norra Europa. 1 Nordic Warden inleddes den 3 juni där nationerna i JEF turas om att förstärka patrulleringen av Östersjöregionen. Den här veckan deltar Sverige genom Marinen och Kustbevakningen med närvaro både i Östersjön och på Västkusten. Med hjälp av fartyg och fasta sensorer byggs en sjölägesbild som ger information om vad som rör sig ute till sjöss. Denna lägesbild delas mellan alla deltagande nationer och myndigheter. I December 2023 genomfördes en liknande aktivitet för skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Läs hela inlägget här >>

Projektet Regional Analys har utvecklat en metod för att bedöma förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Värmland och Dalarna genom att redovisa potentiella vindkraftsområden i ett kartunderlag. Efter två års arbete har nu projektet nått ett resultat i form av vägledande kartunderlag som publicerats av respektive länsstyrelse.– Försvarsmakten har aktivt bidragit i metodutvecklingen och det är första gången som ett sådant planeringsunderlag också hanterar säkerhetskyddsklassade uppgifter, säger brigadgeneral Stig-Olof Krohné på Försvarsstabens stödenhet. En del av projektet har särskilt fokuserat på utvecklingen av nya metoder som möjliggör att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter hanteras i framtagandet av regionala planeringsunderlag, en förutsättning för att totalförsvarets militära dels behov ska kunna beaktas fullt ut i samhällsplaneringen. Samarbete med länsstyrelserna Försvarsmakten har sedan maj 2022 arbetat tillsammans med länsstyrelserna i Värmland och Dalarnas län i ett projekt finansierat av Energimyndigheten. Genom de kartunderlag som tagits fram är det nu möjligt för såväl kommunala planerare som vindkraftsaktörer att få en bild av vilka områden som bedöms mer lämpliga för vindkraftsutbyggnad, med hänsyn tagen till olika nationella behov. – Vi står inför en omfattande utveckling av elsystemet vilket behöver mötas av en väl utvecklad samhällsplanering. Resultatet av de regionala analyserna i Dalarna och Värmlands län är ett steg i riktning mot en planering som möjliggör energiomställning, säger ställföreträdande generaldirektör vid Energimyndigheten Caroline Asserup. Lärdomar för ökad samverkan Bakgrunden till Försvarsmaktens arbete med projektet var en uppgift i myndighetens regleringsbrev år 2021 om att samverka med relevanta aktörer i planeringsprocessen för förnybar energiproduktion. Försvarsmakten beslutade efter dialog med Energimyndigheten att delta i det av Energimyndigheten finansierade projektet Regional Analys – Potential för hållbar vindkraftsutbyggnad i Dalarnas och Värmlands län. – Förhoppningen är att arbetssättet och de lärdomar som nu finns också ska öka samverkan inom andra områden där samhällsplaneringen behöver ta höjd för och hantera behov och underlag som omfattas av försvarssekretess, avslutar brigadgeneral Stig-Olof Krohné. Läs mer om projektet Regionalt planeringsunderlag för vindkraft här. Läs hela inlägget här >>

Under Baltops 24 har amfibiekåren inte bara övat sina egna färdigheter, utan även samarbetat intensivt med våra allierade. Med fokus på marina nyckelområden i Östersjöregionen har integrerade operationer genomförts i syfte att bibehålla stabilitet och säkerhet i Sverige och i regionen. Skarp planering, gemenskap och ett fullsatt förband. Baltops 24 är den största marinövningen som Sverige deltar i som Natoallierad. Tillsammans med 19 nationer har cirka 12 000 soldater och sjömän medverkat i övningen med syftet att stärka Nato och säkerheten i Östersjöområdet. För amfibiekårens del har övningen genomförts i Stockholms skärgård. En fiktiv verklighet Övningen Baltops 24 bygger på ett scenario som baseras på en tidigare verklig omvärldsutveckling. Den fortsätter med fiktiva händelser där motståndare hotar de baltiska staterna och använder sig av privata militära företag för att skapa oro i Östersjöregionen. Som ett svar på detta agerar Nato genom att aktivera delar av sina regionala planer i Östersjöområdet. 1 Amfibiekårens bidrag till övningen För amfibiekåren har deltagandet i Baltops 24 präglats av internationell samövning med bland annat marinkår och amfibieförband från Tyskland, Nederländerna, Frankrike, USA och Storbritannien. Allierade har välkomnats och utbildats för att utbyta kunskap och dra nytta av varandras erfarenheter. – Den svenska amfibiska kompetensen ses som unik i Nato. När allierade besöker oss och får ta del av vår operationsmiljö har vi möjlighet att visa upp våra amfibiska förmågor och hela tiden bli bättre och starkare tillsammans, säger Fredrik Westman Nilsson, biträdande övningsledare amfibie. Fredrik menar att tillgångarna till övningsområden i Stockholms skärgård erbjuder betydande möjligheter för avancerade övningar. – Vi har kunnat erbjuda förutsättningar för avancerade övningar både med skarp och lös ammunition, säger han. 2 FLS övas för första gången som allierad Under Baltops 24 har Marin militärbas Haninge haft som uppgift att öva FLS (Forward Logistic Site), ett logistikkoncept som ska vara applicerbart på samtliga tre militärbaser. FLS är ett koncept som inom Natos struktur som syftar till att förse förbanden med nödvändiga resurser under en operation eller övning. Till exempel kan resurserna inkludera ammunition, drivmedel, mat, reparationer och transport av materiel eller personal. – Under övningen har vi tillgodosett föranmälda och uppkomna logistikbehov åt 14 förband från åtta nationer, både amfibie- och fartygsförband. Som mest har 1 200 personer bott samtidigt i området. Dessa har försetts med nödvändigheter såsom boende, mat, transporter och annat som behövs för att de ska kunna genomföra sina uppdrag, säger Göran Olsson, övningsledare för FLS, Stockholms amfibieregemente, Amf 1. – Efter avslutad övning kommer konceptet att utvärderas och fortsätta att utvecklas. Hittills har det inte funnits anmärkningar på logistikstödet från våra allierade partners. Efter övningen kommer vi att utvärdera konceptet och arbeta vidare med FLS, säger Thomas Olsson, övningsledare för FLS, Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4. Marina militärbaser finns i Stockholm (Haninge), Karlskrona och Göteborg. Läs hela inlägget här >>