RSS-Bot

Hedgehog 2025 prövar Natos förmåga att snabbt förstärka och integrera styrkor i försvaret av Estland. I en orolig tid visar övningen att alliansen har både vilja och förmåga att agera snabbt och samordnat vid ett hot.Under maj månad genomförs Hedgehog 2025, Estlands största militärövning sedan självständigheten år 1991. Över 16 000 soldater från ett dussintal Natoländer deltar i övningen, som är en del av Natos större övningsserie Steadfast Deterrence 25. Syftet är att stärka det kollektiva försvaret med enheter ur Natos stående styrkor i Baltikum och via förstärkningar från förband i beredskap i Storbritannien och Frankrike. Sverige deltar med 71:a bataljon från Södra skånska regementet (P 7), som sedan januari är stationerade i Lettland som en del av Natos multinationella brigad. Under övningen förflyttar sig den svenska bataljonen till Estland och integreras i en estnisk brigad. Tillsammans med övriga allierade styrkor kommer förbandet att öva försvar av Estlands östra gräns. – Sveriges säkerhet hänger samman med utvecklingen i vårt närområde. Genom att vara på plats och delta aktivt i övningar som denna bidrar vi till att öka stabiliteten i Baltikum – och därmed också vår egen trygghet, säger överstelöjtnant Henrik Rosdahl, chef 71:a bataljon. Svenska hemvärnssoldater ingår i ett danskt styrkebidrag En förstärkt pluton från 414:e Hemvärnsunderrättelsekompaniet från Göteborgsområdet kommer att ingå i en styrka med danska hemvärnet. De kommer att öva tillsammans med USA:s nationalgarde och estniska styrkor i nordöstra delen av Estland. Det är inte första gången svenska hemvärnssoldater deltar i en Natoövning, men det är första gången i Estland. Ökad säkerhet i en orolig omvärld För Sverige innebär deltagandet ett konkret bidrag till Natos gemensamma försvar. Genom att öva sida vid sida med andra Natoländer får svenska förband möjlighet att möta nya metoder, tekniker och tankesätt – vilket i sin tur gör oss bättre. Skillnader i utrustning, taktik och språk ger viktiga erfarenheter som vässar vår egen militära förmåga. Att öva tillsammans med andra allierade under realistiska förhållanden skapar kontakter, rutiner och ömsesidig förståelse som gör både det svenska försvaret starkare – och Nato som helhet mer samspelt. – Att vara här gör både Sverige och Baltikum säkrare. Både Sveriges och Natos försvar börjar i Baltikum, säger Henrik Rosdahl. Läs hela inlägget här >>

Bland olja, verktyg och tunga maskindelar formas framtidens mekaniker hos Amf 1. Teori varvas med praktik när värnpliktiga utbildas för att hålla Försvarsmaktens hjulfordon i drift. mekaniker Eftermiddagen faller över Väddö skjutfält. I den halvmörka verkstaden hänger doften av bensin och olja i luften. Verktyg klirrar mot golvet och motorer startas och stängs av i ett ständigt brus. Här, omgivna av militära fordon och maskindelar, formas framtidens mekaniker – värnpliktiga som lär sig att förstå och underhålla den materiel som är avgörande för Försvarsmaktens verksamhet. För första gången utbildar Stockholms amfibieregemente värnpliktiga mekaniker på plats i egen regi. Den nya mekanikerskolan, med fokus på hjulfordonsmekanik, kombinerar teori med praktisk tillämpning och stärker förbandets tekniska kapacitet inför framtiden. Från teori till praktik Förkunskaperna i mekanik varierar stort inom gruppen. Vissa har aldrig tidigare dragit åt en skruv, medan andra har mekat som hobby eller är utbildade mekaniker civilt. Castor har skruvat hemma på fritiden innan värnplikten. – Man lär sig mer än man tror. Jag trodde att jag hade koll på grunderna, men det finns så mycket jag aldrig tänkt på innan, säger han. Bredvid honom arbetar Adam och William. Adam har ett stort tekniskt intresse och jobbar som mekaniker civilt. Han ser utbildningen som en chans att utvecklas ytterligare. William, som är helt ny inom mekanik, förundras över detaljerna. – I början var det riktigt svårt, men efter några veckor började jag få en känsla för det, säger William. Mekanikerskolan är en viktig del i att höja förbandets kapacitet. Skolan gör det möjligt att utbilda värnpliktiga på de fordon och den utrustning som är specifik för Amf 1, men även för 2:a marina basbataljon, där behovet av tekniskt kunnig personal är stort. – Vi arbetar oftast i stridspar där alla har olika erfarenheter, så vi lär oss av varandra, säger Adam. Trots sina förkunskaper tycker han att utbildningen är givande. Att få vara i en bekant miljö under värnplikten är en bonus. Castor däremot, har fått en helt ny syn på sin tid i Försvarsmakten. – Det var en stor omställning att rycka in, men under mekanikerskolan har min bild av värnplikten förändrats helt. Instruktörerna är väldigt pedagogiska och har gjort ett riktigt bra intryck, säger han. En framtid inom mekanik Efter avslutad utbildning får de värnpliktiga mekanikerbågen, vilket öppnar dörrar för vidare utbildning och en framtid inom Försvarsmakten. Möjligheten att söka tekniska specialistutbildningar eller tjänster på andra förband gör att erfarenheten från mekanikerskolan har långsiktig betydelse. Den största lärdomen för mig, som tidigare arbetade som mekaniker civilt, är hur annorlunda det är inom Försvarsmakten. Rutiner, manualer och arbetssätt skiljer sig en del och det har varit lärorikt, säger Adam. För William har utbildningen varit en ögonöppnare. Från att aldrig ha mekat tidigare ser han nu möjligheten att fortsätta på den inslagna vägen. – Jag hade aldrig skruvat på något innan, men nu känns det som att jag skulle kunna jobba med det här i framtiden. Det är en skön känsla att lösa problem och förstå hur saker fungerar, säger han. Läs hela inlägget här >>

Igår kastade örlogsfartyg loss från Göteborg, Karlskrona och Stockholm för att delta i den stora sjöräddningsövningen Dynamic Mercy. Övningen, som organiseras av Nato, genomförs både i Östersjön och Västerhavet. Sverige deltar med HMS Carlskrona med ombordbaserad helikopter, HMS Trossö och på västkusten HMS Skaftö. Det finns fler anledningar till att Nato organiserar en sjöräddningsövning. Att ha en god förmåga till sjöräddning och på så sätt kunna hjälpa andra till sjöss är en grundläggande förmåga och är till nytta för alla. Övningen ger en möjlighet att öva tillsammans och stärker dessutom sammanhållningen i alliansen. Försvarsmakten deltar i Dynamic Mercy under två dygn, den 6-7 maj. Totalt deltar tio allierade nationer, Danmark, Estland, Frankrike, Finland, Tyskland, Polen Lettland, Litauen, Sverige och USA. Läs hela inlägget här >>

Idag har HMS Kullen kastat loss från Berga. Hon löser av HMS Ulvön i Natos stående minröjningsstyrka SNMCMG1. – Jag ser mest fram emot att röja riktiga minor, säger Martin, sonaroperatör. Det är starka känslor och många långa kramar på Bergapiren när besättningen tar farväl av sina kollegor och anhöriga, inför den två månader långa insatsen. Som en del av Natos minröjningsstyrka SNMCMG1, ställs HMS Ulvön och dess besättning under de kommande två månaderna under Natos direkta befäl. – Det känns helt naturligt att vi, Sverige, som känner närområdet som vår egen bakgård aktivt bidrar in i Natos stående marina styrkor med de resurser som marinen förfogar över. Som sjöofficer ser jag också nyttan av att våra fartyg med sensorer och system, aktivt bygger en lägesbild i ett viktigt havsområde i norra Europa, säger kommendör Martin Göth, chef Fjärde sjöstridsflottiljen. 1 Tröstande kram stillar tårarna På manöverbryggan på HMS Kullen svallar känslorna medan fartyget lämnar kajen. En tröstande kram från en kollega stillar tårarna och snart är den högtidliga och lite vemodiga stämningen från losskastningsceremonin bytt mot skratt och vardagens sysslor. Pjäsen, fartygets kanon, ska klargöras för skjutning. Sonaroperatören Martin går utkik på bryggan. – Jag ser mest fram emot att röja riktiga minor. Det är det jag tog anställning för att göra och det är det som hela fartyget går ut på. Får vi göra det så levererar vi det vi ska, säger Martin. Fartygschefen, örlogskapten Cecila Eklund, lägger till: – Det är viktigt för oss inom alliansen att visa närvaro i Östersjön. Och som den Östersjönation med längst kuststräcka så bidrar vi med mycket kunskap in i styrkan. 2 “Varje pusselbit är viktig” – Som en del av alliansen är vi en del av ett större säkerhetspolitiskt sammanhang där varje pusselbit är viktig i att bygga ett robust och tydligt gemensamt försvar. Gränsen mot Ryssland går genom Östersjön och det är av stor vikt att att Natos stående styrkor visar närvaro här i vårt närområde, säger kommendör Martin Göth. I stridsledningscentralens sambandshörna ombord HMS Kullen sitter ledningssystemsoperatören Fanny. Som för många i besättningen är deltagandet i SNMCMG1 hennes första längre insats. – Det ska bli spännande att testa på något nytt, och att få lära känna alla i besättningen bättre. Det längsta jag någonsin varit borta hemifrån tidigare är en månad. Men hemlängtan kan man ju ha även om man bara är borta en vecka. Det handlar om att hitta sätt att hantera den. Själv försöker jag vara i nuet. Och jag vet att jag kommer få träffa min mamma och pappa och syskon senare. Läs hela inlägget här >>

Övningen Iron Spear som nyligen genomfördes på Ādaži övningsområde i Lettland är både en tävling i skarpskjutning med stridsfordon och stridsvagnar och en viktig demonstration av alliansens militära närvaro och beredskap i Baltikum. Sverige imponerade stort: 71:a bataljon vann stridsfordonsklassen efter en jämn och krävande tävling, och tog hem tredjeplatsen i stridsvagnsklassen. – Det är ett svenskt styrkebesked där vi visar vad Sverige bidrar med i Nato. Men Iron Spear är mer än bara en tävling. Det är ett bevis på hur våra stridsfordons eldkraft i kombination med professionella soldater levererar verklig effekt på slagfältet, säger överstelöjtnant Henrik Rosdahl som är bataljonchef 71:a bataljon. Varje deltagande lag bestod av två fordon av samma typ. Finalmomentet var en tillämpad skarpskjutning där målen först blev synliga efter att vagnarna manövrerat. Fyra mål fanns totalt, varav ett var ett högvärdigt mål som gav flest poäng. Laget behövde manövrera, identifiera, prioritera för att slutligen nedkämpa. Bedömningen grundades på träffsäkerhet, tid till träff samt fordonens manövrering. Det krävdes ett effektivt samspel både inom varje besättning och mellan de två fordonen i laget. – En stark prestation. Det handlar inte bara om vagnens tekniska funktioner utan framför allt besättningens kompetens och samarbetsförmåga, säger fanjunkare Christoffer, som ansvarade för de svenska bidragen i tävlingen. Ett av de svenska Stridsfordon 90 som ingick i det vinnande laget är över 30 år gammalt – ett av de äldsta i tjänst i Sverige. Vagnen har genomgått en rad uppgradering i flera steg och har nu betäckningen Stridsfordon 90D1. Det visar att även äldre materiel kan leverera toppresultat, när besättningen är samövad och kompetent. Sedan januari är 71:a bataljon från Södra skånska regementet stationerad på Camp Valdemar i Ādaži, som en del av NATO:s stående styrkor längs gränsen mot Ryssland. Att delta i Iron Spear är därför en naturlig del av Sveriges engagemang i alliansen. Läs hela inlägget här >>

Ena dagen blå uniform från slutet av 1800-talet. Nästa den gröna anno 1990. Livet som soldat på Livbataljonen kan förefalla splittrat, men deras tudelade uppgift skänker variation och dubbel stolthet. soldat 1 Anfallet skedde tidigt på kvällen. Skyttesoldat Linus Wass och hans kamrater insåg snabbt att det skulle bli en besvärlig afton; Uppgiften var att skydda flanken. Läget var lyckligtvis fördelaktigt, främst för att de kände till området och byggnaderna väl eftersom de hade övat här åtskilliga gånger tidigare. Om några timmar skulle hela gruppen – Livskvadron, Livkompaniet, 3:e kompaniet och bataljonsstab och ledning – det vill säga Livbataljon vid Livgardet, sitta upp i sina fordon för färd norrut. Mot huvudstaden och själva huvudnumret under övningen som nyss inletts: skydd av riksdagen och regeringskansliet. – Det är vår huvuduppgift såväl i kris som i krig, att skydda nationens ledning, förklarar Linus. Den glimten från övningen Birger Jarl 25, som genomfördes i februari tillsammans med Stockholms hemvärn, ger en bra bild av vardagen för en soldat ur Livskvadron på Livbataljon. En annan, lika vanlig bild, är denna: Ett hundratal soldater i mörkblå och mellanblå uniformer av äldre snitt rör sig till fots och till häst, fullständigt synkroniserat över Norrbro i Stockholm. Massan ter sig som en enda varelse och svänger strax till vänster framför slottet, rinner sedan uppför Slottsbacken. Det är rikets mest exakta, mest taktfasta, mest väldrillade förband. Det är uppvisning. Men i denna ligger också en djupt meningsfull, militär uppgift. Nämligen att representera nationen Sverige och visa tillbörlig respekt gentemot utländska gäster till kungen eller statsledningen. – Statsceremonier syftar ytterst till nationen Sveriges relation till andra stater. Det är en tids- och resurskrävande uppgift men effekten av statsceremonier är oumbärliga för staten. En stats militär utgör en viktig förutsättning för själva statsbildningen varför Försvarsmakten har en central roll vid sådana tillfällen, säger Livbataljonens chef överstelöjtnant Peter Kihl. För somliga soldater i Livbataljon finns också en tredje bild som beskriver vardag: Ridutbildning, motionsridning av hästar, stalltjänst. Etcetera. Två traditioner smälter samman Wass är en typisk skyttesoldat på Livskvadron och gör allt detta. Hans kollega, Albin Nilson Grees, tillhör Livkompaniet och är en av dem som går till fots när det paraderas. ”Vi har inget med hästarna att göra, men tycker förstås att de är fina att titta på.” De två soldaterna representerar traditioner som växt fram i två olika förband, Svea Livgarde och Livgardets dragoner. Dessa levde skilda liv fram till år 2000, då slogs de ihop och blev en del av Livgardet. Omkring år 2010 bildades Livbataljonen. Och idag utgör de alltså ett gemensamt förband med två starka traditioner, understryker Peter Kihl. Förbandets uppgift är tudelad. Peter Kihl talar om Huvuduppgift 1 och Huvuduppgift 2, det statsceremoniella uppdraget respektive skyddet av rikets ledning. I dagligt tal brukar de säga den blå respektive den gröna verksamheten. – September till mars kallar vi grönperioden. Då övar vi främst strid i bebyggelse, vilket är vår specialitet, förklarar Albin. Han gjorde sin grundutbildning på dåvarande Luftstridsskolan i Uppsala, och ägnade en stor del av sin tid i skogen. Skillnaderna i att leda och bedriva strid i ”skogen” jämfört med i en stadsmiljö är avsevärda, understryker både han och Linus. – I skogen är det en ganska tvådimensionell miljö, till skillnad från en stadsmiljö där du rör dig på gator kantade av hus med många våningsplan, balkonger, dörröppningar … säger Albin. Omväxling ger energi I skogen går det att anpassa framryckningsvägar på ett annat sätt än i staden, där gatorna i hög grad bestämmer var du kan röra dig, förklarar Linus. Även om han sökte sig till Livbataljonen främst för att han utöver den ”gröna verksamheten” också ville ägna sig åt den ceremoniella delen (och för att han ville lära sig rida) är övning av strid i bebyggelse det bästa med jobbet. – Det är samma för mig, minus ridningen då, skrattar Albin. Fast strax justerar de sin deklaration: ”Det är nog omväxlingen som är det bästa. När man börjar bli lite trött på den gröna verksamheten framåt våren går vi in i den blå, och vice versa i september …” Övningen i februari var den största som Livbataljonen genomfört. Utöver anställda soldater och de cirka 180 inneliggande värnpliktiga kallades tidigare värnpliktiga och reservofficerare in. – Vi agerade i ett tempus som är ganska troligt för Livbataljonen, att vi verkar i säkerhetspolitisk kris. Det innebär att krigets lagar inte gäller, utan vi agerar med stöd av Skyddsvaktslagen, berättar bataljonschefen Peter Kihl. Efter de inledande momenten i strid-i-bebyggelse-anläggningen i Kvarn fick Linus och hans kollegor i uppgift att upprätta ett skalskydd runt regeringskansliet och Riksdagen. – Vi upprättade bevakning med posteringar och genomförde patrulleringar under drygt två dygn. Albin tillhör ledningspluton och var med och samordnade bataljonens verksamhet från en tillfällig stab på Gustaf Adolfs torg, framför Operan. Samtidigt som det i stort sett var en övning som andra – om än större än tidigare – skapade den säkerhetspolitiska utvecklingen de senaste åren ett extra lager av realism. Men varken Albin eller Linus känner oro. Snarare ett större mått av mening, hävdar de båda med emfas. – Jag talar nog för alla i min grupp när jag säger att vi vet vad vi tagit anställning för, och att vi är beredda att lösa vår uppgift, säger Linus. Läs hela inlägget här >>

Den 25 och 26 april övervakade svenska marinen ett transportfartyg med utrustning på väg till Natos brittiskledda brigad i Estland. Det var korvetten HMS Sundsvall som följde fartygets väg genom Östersjön.– Transporten genomfördes inom ramen för försvarssamarbetet JEF, Joint Expeditionary Force, som är ett viktigt samarbete för svenska Försvarsmakten och kompletterar Natomedlemskapet, säger fartygschefen på HMS Sundsvall, Jonas Löfgren Förutom marinen deltog också Helikopterflottiljen, Kustbevakningen, enheter ur danska och estniska flottan samt brittiska stridsflygplan baserade i Polen. – Vi är vana vid att arbeta tillsammans med andra nationer och myndigheter så den här typen av komplexa operationer med många inblandade löser vi snabbt och effektivt, avslutar Jonas Löfgren. 1Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten är beroende av kritisk infrastruktur som myndigheten inte själv äger och styr över. Det nyinrättade 4:e cyberförsvarsförbandet ska kunna försvara sådan kritisk infrastruktur – det handlar inledningsvis om infrastruktur inom sektorerna finans, energi och telekommunikation.– Huvudsyftet är att försvara kritisk civil infrastruktur som Försvarsmakten är beroende av för att lösa sin huvuduppgift; försvaret av Sverige och våra allierade. Det görs genom defensiva cyberoperationer tillsammans med företag inom sektorerna finans, energi och telekommunikation, säger överstelöjtnant Tomas Wallin, chef för 4:e cyberförsvarsförbandet. Kvalificerad personal Förbandet är placerat i Mälardalsområdet och består i huvudsak av civila cybersäkerhetsspecialister och officerare. – Det finns ett ökat intresse för försvaret av Sverige i samhället, vilket gör att vi har kunnat rekrytera kvalificerad personal. Förbandet är för närvarande i en uppbyggnadsfas och vi kommer att behöva rekrytera även fortsättningsvis, säger Tomas Wallin. Personalen i Försvarsmaktens cyberförsvarsförband är erfarna civila experter och officerare, som ska kunna hantera de största hoten. Den civila personalen vid förbanden utbildas inom Försvarsmakten, får kombattantstatus och krigsplaceras på sin befattning. Förfarandet är detsamma som för övrig civilanställd personal, den som inte genomfört värnplikt får gå kombattantutbildning. Hoten mot den kritiska infrastrukturen Det nya förbandets uppgift handlar om att kunna möta hotet från statsaktörer, med god tillgång till högt kvalificerad personal. Dessutom aktörer som agerar på uppdrag av andra länders underrättelsetjänster och väpnade styrkor. Det nyinrättade förbandet är fokuserat på cyberförsvar, inte cybersäkerhet. Det förebyggande arbetet och ansvaret för cybersäkerhet vilar på de civila aktörerna. – Cyberförsvar genomförs som operationer och kan innefatta exempelvis uppsökande verksamhet, jakt och incidenthantering, säger Tomas Wallin. Cyberförsvarsdivisionen Försvarsmakten har flera stående cyberförsvarsförband vilka organiseras i en cyberförsvarsdivision. Bland annat finns förband i Enköping och Linköping. I divisionen ingår Försvarsmaktens samlade förmåga för cyberoperationer som leds av Cyberförsvarsledningen som är organiserad vid Högkvarteret. Cyberförsvarsförband är aktiva dygnet runt, året runt för att försvara militära resurser från cyberangrepp. Förbanden bemannas av anställd personal för att vara tillgängliga närhelst de behövs. – 4:e cyberförsvarsförbandet ser fram emot att vara operativa under 2025 och kunna leverera en kvalificerad förmåga. Det är avgörande att Försvarsmakten har en förmåga att försvara den kritiska infrastruktur som myndigheten är beroende av, säger Tomas Wallin. Försvarsmaktens cyberförsvarssystem har växt och utvecklats under de senaste åren. Det första förbandet inrättades för mer än 20 år sedan. Systemet fortsätter att utvecklas för att möta det ökade hotet i cyberdomänen. Läs hela inlägget här >>

På måndag startar Flygvapnet stora nationella övning Basfunktionsövning 25. Hemvärnet är redan på plats för att bevaka mobiliseringen i Uppsala och förband har börjat förflytta sig till mellersta Sverige där övningen genomförs under tio dagar.Basfunktionsövning 25 (BFÖ 25) syftar till att öva Flygvapnets basförband där fokus ligger på krigsförbanden i Upplands flygflottilj (F 16) och militärbasen i Uppsala. Luftstridsskolan ansvarar för den centrala övningsledningen. - Övningen riktar sig mot Flygvapnets basförband och ledning, mobilisering, logistik samt värdlandstöd är några områden vi lägger extra fokus på. Grunden i Natos kollektiva försvar är starka nationella försvar och vi fortsätter utveckla förbandens implementering i Nato samt vår samverkan med de nordiska länderna inom ramen för Nordic Air Power Concept, säger Luftstridsskolans chef Carl Berqvist som är central övningsledare. Upplands flygflottilj får i Uppsala förstärkningar av Skaraborg flygflottilj. F 16 upprättar en stab, militärbasbataljon, flygbasbataljon, Strilbataljon samt tilldelas 31:a flygbasbataljon från Helikopterflottiljen som baseras i Eskilstuna. - Vi ser väldigt mycket fram emot att få öva vår basförmåga och det kommer bli oerhört lärorikt för oss att organisera oss på detta sätt. Vi har inte tid att vänta på en tillväxt, vi måste agera med det vi har här och nu för att möta dagens hot, säger flottiljchefen Pernille Undén. Totalförsvarets skyddscentrum bidrar med personal för att öka förståelsen och kunskapen om CBRN-hot vid flygbaser och deras värnpliktiga gör sin slutövning i Uppsala. Ingenjörbataljonen deltar med en värnpliktig ammunitionsröjningspluton samt officerare och soldater med kompetenser inom ammunitionsröjning kopplat till Flygvapnets basförband. I Eskilstuna upprättar Helikopterflottiljen en sidobas på den civila flygplatsen Kjula tillsammans med Blekinge flygflottilj. Helikopterverksamhet förekommer på flera olika platser med fokus på Härads skjutfält och Svältenlägret utanför Strängnäs. Livregementets husarer (K 3) deltar med sina jägar- och underrättelseförband både i BFÖ 25 och Arméns stora operation S:t Göran. K 3 deltar i flera moment med Helikopterflottiljen och bidrar även med ökad förståelse och kunskap om hotbilden gällande drönare och kommer bland annat att spela denna förmåga på motståndarsidan. Flygningar genomförs även från de civila flygplatserna i Västerås och Borlänge inom ramen för Flygvapnets spridningskoncept. Finländska flygvapnet deltar med stridsflygplan i Uppsala där Sverige bistår med värdlandsstöd. Uniformerad personal och fordon kommer vara i rörelse i mellersta Sverige, vilket medför ökad verksamhet utanför de aktuella baserna och civila flygplatserna. Totalt deltar 14 förband och cirka 3 000 anställda soldater, officerare, pliktade och värnpliktiga från Flygvapnet och Armén inklusive Hemvärnet. Övningen avslutas torsdag den 22 maj. Ni hittar mer information på övningssidan. Läs hela inlägget här >>

Ute på platta 1 står en flygplansgrupp redo att ta emot och klargöra två JAS 39 Gripen. Det mullrar dovt långt borta, mullret kommer närmre och snart kommer de två väntade flygplanen. De taxar in på platta 1 och mottas av flygplansgruppen. ”Laddgruppen” och drivmedelstransportören tillser att de snart är redo för nya uppdrag. Halmstad bjuder på en härlig vårdag med klarblå himmel, strålande sol och lätta slöjmoln i horisonten, något som det gästande förbandet F 7 är tacksamma för. Övning Kattegatt är den andra övningen för F 7:s inneliggande värnpliktiga och det märks att de är väl drillade i sina respektive uppgifter. 24 värnpliktiga och ett femtontal befäl och instruktörer ingår i övningen. ­– Det går fantastiskt bra, berömmer övningsledaren August Andersson från F 7. Arbetet som de gör här är precis samma som hemma men det är nyttigt att anpassa arbetet till nya miljöer. Plattan som de står på har en annan layout än den hemma på Såtenäs vilket är bra ur övningssynpunkt. Det är viktigt att de är säkra på hantverket och uppgifterna som ska utföras så att de enklare kan anpassa sig till nya platser och miljöer. En flygplansgrupp som tar emot ett flygplan består av en tekniker och en värnpliktig mekaniker. Laddgruppen är de som laddar flygplanet med ammunition. Med till Halmstad har F 7 även en ammunitionsgrupp som är de som tar emot ammunitionstransporter och levererar ammunitionen till laddgruppen. ­– Att vi nu är inne på befattningsutbildningen är jätteroligt, säger ammunitionssoldat Elin Jonsson som tillsammans med kollegan Noah Stjernlöf kör en lastbil lastad med Robot 15. Vi har tränat och drillat mycket och nu är det kul att få testa på riktigt under övningen. Under övningen har de tagit emot och lastat av en ammunitionstransport och sedan levererat ammunitionen till laddgruppen. ­– Det är kul att se något nytt, som att åka till Halmstad att öva, fyller Noah i. Innan har vi övat hemma på Såtenäs, det är samma moment nu men någon annanstans. Jonas Rosendahl är en av tre från Logistikenheten, Lv 6, som har flygdrivmedelskompetens. Till vardags arbetar Jonas på Logistikenheten vid Luftvärnsregementet. Nu står han och fyller upp tankbilen igen efter att ha tankat två JAS 39 Gripen och en helikopter. ­– Jag tycker att det flöt på bra i dag, berättar Jonas. Vi vet vad vi ska göra när vi kommer men nu när de värnpliktiga övar så låter vi dem styra oss, vi gör vad de vill att vi ska göra. Att vara en del av övningen är något som Jonas värderar högt. – För vår del får det gärna komma ännu mer flyg, säger han och skrattar lite. Det är bara bra för oss att vi får upprätthålla kompetensen. Sen är det roligt att samarbeta med de andra i detta. De andra i sammanhanget är F 7 och FMTS. Medarbetarna från FMTS tillhör Bassektionen och deras uppgift under övningen kan sammanfattas med att de står som värdar för F 7 och ska stödja dem under genomförandet. – Det är nästan som värdlandsstöd fast för ett svenskt förband, vi ger dem utbildning för att vara på airside, ledsagar dem och hjälper dem med det som de behöver, berättar Anders Olsson, chef för Bassektionen. Skulle ett flygplan behöva repareras så kan vi lösa det också. Övning Kattegatt ramades in av nöjda övningsdeltagare, solsken och samarbete över förbandsgränser – ett arbete tillsammans för att stärka vår förmåga att försvara Sverige och våra allierade. Läs hela inlägget här >>

– Det är en viktig uppgift som Slovakien och Sverige gemensamt löser åt Nato då vi har utsetts till NATO Department Head för disciplinen markoperationer. Det ger oss tillgång till viktiga forum och intressegrupper inom Nato, och vi kommer att ha en betydande roll i utvecklingen av NATO Land Operations vilket även kan bidra till arméns återtagande av förmågan till storskaliga markoperationer inom divisions ram, säger överste Richard Gray, som är chef för Swedint.Nato har 29 discipliner och Sverige är nu Department Head för två av dessa. Redan 2013 utsågs det andra internationella centret i Kungsängen, Nordic Centre for Gender in Military Operations (NCGM) till Department Head för disciplinen Gender in Military Operations. Centret har ett mycket gott anseende internationellt, i synnerhet inom Nato. Tidigare under våren skrev chefen för Försvarsstabens genomförandeenhet (C GEN), generalmajor Michael Cherinet, under det utnämningsbrev som chefen för Allied Command Transformation Multi-Domain Force Development tidigare presenterat för Natos militärkommitté. Ansvar för att leda utbildning och träning inom området Nato identifierar och fattar beslut om vilka utbildningsbehov som finns inom alliansen och vilka mål dessa utbildningar ska möta. Det är sedan Department Heads som ansvarar för att leda, koordinera och utveckla utbildning och träning inom respektive område. Swedints utbildning NATO Land Tactical Planning Course (NLTPC) är redan mycket efterfrågad. Den genomförs för närvarande fyra gånger per år och involverar ett flertal kårstaber, samt även divisionsstaber. Ansvaret för att genomföra högre taktisk stabsutbildning för att kunna verka i ett Natohögkvarter är normalt nationellt. När det gäller Natodoktrinen för taktisk planering av landoperationer, APP-28, har alliansen uttryckt ett behov av en internationell utbildning för att säkerställa förmågan till effektiva operationer med markförband. Delat ansvar med Slovakien Sverige kommer att dela ansvaret som NATO Department Head med Slovakien. Det är ovanligt att två länder delar på ansvaret, men såväl Sverige som Slovakien och Nato ser synergieffekter av denna lösning. –​ Inledningsvis tar Slovakien lead och Sverige stöttar de första två åren, därefter växlar vi roller och sedan utvärderar vi konceptet. Det känns riktigt bra, tillsammans har vi de resurser som krävs för att bidra till att återuppbygga och säkerställa en viktig förmåga inom Nato, säger Richard Gray. Det som händer nu är att berörda Natofunktioner, utbilningscentrum och intressegrupper bjuds in till en så kallad Annual Discipline Conference som sker virtuellt i april. Där hanteras Natos identifierade behov och befintliga kurser inventeras för att utveckla dessa eller skapa nya träningslösningar som svarar mot behoven. Stärker Natos förmåga inom markoperationer – Då kan vi se hur väl de behov som finns stämmer överens med de lösningar som finns inom disciplinen. Detta presenterar vi sedan i den årliga rapporten, som vi lämnar in till NATO ACT i Norfolk i juni. I rapporten kan vi också rekommendera en eventuell översyn av den strategiska utbildningsplanen från 2019, som NATO ACT i så fall genomför i samverkan med oss som Department Head, allt i syfte att stärka Natos förmåga inom markoperationer, säger Richard Gray. Läs hela inlägget här >>

Två svenska Jas 39 Gripen har genomfört det första skarpa uppdrag från baseringen i Polen inom ramen för Natos förstärka incidentberedskap – Enhanced Air Policing. Stridsflygen gjorde en visuell identifiering av ett ryskt signalspaningsflygplan av typen IL-20 Coot. Identifieringen skedde i internationellt luftrum över Östersjön norr om polska kusten och insatsen leddes av Natos Combined Air Operation Center i Uedem, Tyskland. Under uppdraget så samarbetade den svenska roten baserad i Polen med den nationella incidentberedskapen i Sverige. En svensk stridsflygdivision är för första gången baserad utomlands för att genomföra luftövervakningsoperationer under Natobefäl. Natos luftövervakning pågår dygnet runt, året om, med syfte att försvara Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker. I Malbork i Polen finns sedan några veckor en stridsflygdivision från Norrbottens flygflottilj som tjänstgör tillsammans med brittiska flygvapnets 140 Expeditionary Air Wing. – Vi var på plats där vi skulle i rätt tid för att lösa uppgiften. Vi visar att Sverige är en spelare som verkligen bidrar till att ytterligare stärka Natos luftförsvar och skydda det polska luftrummet tillsammans med andra allierade. Nu har vi för första gången löst en skarp uppgift från en bas utomlands under Natos befäl, vilket är ytterligare en milstolpe i Flygvapnets historia, säger Anders Gustafsson, chef för den svenska kontingenten i Polen. Läs hela inlägget här >>

Förarbetet har pågått i månader. Nu har kraftsamlingsskedet av Operation S:t Göran inletts. – Arméns krigsförband står nu i fokus på ett sätt som inte gjorts tidigare. Det är därför det viktigaste vi gör under 2025, säger ställföreträdande arméchef Per Nilsson under sitt besök vid militärbas Skövde. Redan vid tågstationen i Skövde märks Operation S:t Göran av: på trottoaren står en gatupratare som anger den snitslade banan bort mot garnisonsområdet. Här sker inmönstring av de som kommer med sin krigsplaceringsorder i handen - ett antal tusen individer som ska processas i ett tydligt uppmärkt stationssystem, för att därefter ansluta sig till sina krigsförband. – Det är en del av att militärbas Skövde är aktiverad. S:t Göran är i sin helhet ett extremt viktigt steg, både när det gäller att få ordning på personal och materiel. Jag har hållit på med krigsförbandsvärderingar i tio år, så det här är mycket välkommet, säger garnisonschefen Stefan Pettersson, som också är chef för Skaraborgs regemente P 4. Mobiliseringsplatsberedskap En viktig del i operationen är att samtliga krigsförband i armén ska öva på att inta mobiliseringsplatsberedskap. Och mobiliseringsplatsberedskap ska inte förväxlas med mobilisering. – Mobiliseringsplatsberedskap är förutsättningen för att kunna genomföra mobilisering. Nu testar vi rutinerna för hur en mobilisering skulle kunna gå till i skarpt läge. Platser, checklistor och orderverk gås igenom och uppdateras, säger ställföreträdande arméchef Per Nilsson. Vid vissa förband kommer också värnpliktiga och tidvis tjänstgörande personal kallas in och övningar genomföras. Statushöjande åtgärder En annan del av S:t Göran är vad som ibland kryptiskt kallas statushöjande åtgärder. Konkret betyder det att olika materielsystem - allt från stridsvagnar till reservdelssatser - gås igenom, testas och får klartecken. – Allt måste inventeras och vid behov kompletteras. Mödosamt men sen vet vi vad vi har och vad som måste anskaffas, säger Per Nilsson. Registervård, det vill säga att säkerställa att informationen i olika dataregister och stödsystem är korrekt är också en del av operationen – så att det som anges i stödsystemet också överensstämmer ner på detaljnivå med verkligheten, så att det inte smugit sig in några felaktigheter. Ökad lokal rådighet För Stefan Pettersson är den ökade lokala rådigheten som S:t Göran ger en avgörande fördel. – Det gör att krigsförbandscheferna kommer kunna ha koll och kan nyttja sin materiel bättre, säger han. Per Nilsson håller med. – S:t Göran är vår valda metod för att skapa förutsättningar för att nå de mål för armén som ställdes i gällande försvarsbeslut. Och det är bråttom, säkerhetsläget kan förvärras. Armén måste vara redo då, avslutar ställföreträdande arméchefen. Läs hela inlägget här >>

Representanter för Natos snabbinsatsstyrka, NATO Rapid Deployable Corps, med högkvarter i Milano, har besökt Gotland. Syftet var att få en uppfattning om öns strategiska möjligheter inför arbetet med att få med Sverige i alliansens insatsplanering.– Att kontrollera Gotland är avgörande för alliansens försvar i Östersjöområdet, och besöket har bidragit med mycket viktig kunskap för att snabbinsatsstyrkan med kort varsel ska kunna operera i området, säger Stefano Genco från Nato. Representanterna från Nato fick bland annat se regementsområdet på Tofta och marinhamnen i Fårösund. En rekognosceringstur med helikopter gav dem också en god överblick över terräng-förhållandena på Gotland. – Även om Sverige fortsatt har huvudansvaret för att försvara svenskt territorium, så vittnar dagens besök om att vi som allierade är del av en större gemenskap. Möjligheten att få förstärkning från exempelvis Natos snabbinsatsstyrka ger förstås extra tyngd bakom den svenska förmågan, säger regementsförvaltare Daniel Martell. Läs hela inlägget här >>

Natos stående minröjningsstyrka SNMCMG1 (Standing NATO Mine Countermeasures Group One) ligger Frihamnen i Stockholm under påskhelgen. Det svenska minröjningsfartyget HMS Ulvön ingår i styrkan sedan två månader tillbaka tillsammans med sju andra allierade fartyg. Fem av dessa förtöjer i Stockholm.Styrkan är en av Natos fyra stående minröjningsstyrkor, varav två av dessa har minröjning som huvuduppgift. Fartygstyrkan har de senaste månaderna varit en viktig del i den Natoledda operationen Baltic Sentry som har till uppgift att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Förutom Baltic Sentry har de senaste månaderna bestått av gemensamma övningar men också skarp röjning av kvarvarande minor från de båda världskrigen. Besöket är ett rutinbesök för att fylla på fartygens förråd och vila besättningarna. Fartygen förtöjer skärtorsdagen och lämnar Stockholm den 22 april. Det finns ingen möjlighet för allmänheten att besöka fartygen denna gång. En pressträff för svensk media arrangeras vid losskastning. Se Försvarsmaktens sida på MyNewsdesk. Läs hela inlägget här >>

Fältartisterna är tillbaka på scenen och det svänger. Efter några år i skuggorna är de tillbaka med kraft – och det är mycket mer än låtlistan som förändrats. Det är onsdag förmiddag i ett Stockholm där vintern inte riktigt vill släppa taget. Maria Almlövs mobil går varm när hon samlar ihop medlemmarna i det band som ska åka till Lettland för att underhålla soldater och officerare från P 7 vid Nato Forward Land Forces som stationerats vid Camp Adazi utanför Riga. – En av musikerna saknas och ljudteknikern har blivit sjuk. Typiskt! Men det här fixar vi, inga problem, säger Maria Almlöv, som är ordförande för Försvarets fältartister. Musikerna bär sina instrumentväskor in i hissen som tar oss ner till replokalen. I ett hörn puttrar en kaffebryggare som laddats snabbt och rutinerat. Om två dagar ska de gå på scen. – Den här gången har jag satt ihop ett rutinerat gäng. Det här kommer att bli bra, det är jag säker på, säger Maria Almlöv. Ett samtal senare är en ny ljudtekniker bokad och alla musiker är på plats. Låtlista och noter har skickats ut i förväg, musikerna plockar fram sina paddor och öppnar appen med noterna. Gitarristen Staffan Johansson pluggar in gitarren, stämmer och kontrollerar effektpedalerna. Två rep, sen är det färdigt för leverans. Maria Almlöv greppar mikrofonen. – Här är Försvarsmaktens fältartister till er tjänst! 1-2-3 Texas hold em´! Trummisen Mårgan Höglund slår in och basisten Jacob Dalnert hänger på i Beyonces monsterhit. Det här är ett gäng som kan leverera sväng. Comeback med 70-årig historia Fältartisterna är tillbaka i Försvarsmakten där de firar 70 år. En lång rad folkkära artister har underhållit iförda svensk uniform under de här åren. Fältartisterna är ett frivilligförbund som startades under 1950-talet. I dag har man omkring 500 medlemmar och fältartist har gjorts om till att vara en militär befattning, säkerhetsprövning krävs och man ingår i Försvarsmusiken. – Det ger en stolthet att vara en del av Försvarsmakten och att kunna bidra med det vi är bra på. Vi har märkt av en annan inställning till att bli medlem sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. I dag är det lätt att värva medlemmar, säger Maria Almlöv. Trummisen Mårgan Höglund kom med 1995 inför en turné hos FN-bataljonen i Bosnien. – Jag kände att jag ville göra en insats. Vi kom ner till Bosnien i blå basker och fick åka SISU-vagn till basen. Vi var där i två veckor och underhöll soldaterna, man fick ju se en del där och förstod vad svenskarna hade att jobba med. Det kändes viktigt att ha gjort det. Jag hade ju gjort lumpen på musikpluton också, säger Mårgan Höglund. Han tog en paus från Fältartisterna under barnåren, nu har han hunnit fylla 50 och är tillbaka bakom trummorna. Fältartisterna har en gedigen historia. Bland dem som underhållit Försvarsmaktens personal finns många kända namn. Ulla Billquist, Alice Babs och Charlie Norman stod på scen under de första åren. När Abba-producenten Stikkan Andersson ansvarade för Fältartisterna på 70-talet var hans stjärnor med och underhöll Försvarsmaktens personal. Mer oväntade artister har också enrollerats under årens lopp. Under en tid hade man krav på sig att lika många män som kvinnor skulle vara med. Det kunde skapa problem, men det fanns en kreativ lösning. Det sägs att Hasse ”Kvinnaböske” Andersson registrerades som ”fältartist kvinna” på 70-talet, så om hans smeknamn härrör därifrån får vara osagt. I samma kategori, ”fältartist kvinna”, lär också Ulf Lundell ha varit krigsplacerad. På 90-talet sticker Thomas ”Orup” Eriksson, Lasse Kronér och Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson ut. Känns i hjärtat Fältartisternas har inte varit på utlandsturné sedan 2023 då de var i Mali. De har dock framträtt vid Heavy Airlift Wing (HAW) i Papa i Ungern under 2024 och 2025. Den nya banduppsättningen var åter på scen den 7 mars på Camp Adazi utanför Riga i Lettland. – Att åka till Lettland är mycket mer som att åka till exempelvis Mali. Man bor och lever på campen och åker hem med nya erfarenheter och insikter. Många av soldaterna är ju så unga och man blir mycket ödmjuk inför dem. Det känns gott i hjärtat! – Vi talar om ett antal hundra personer som hoppar och sjunger med. Det är något alldeles underbart att se, säger Maria Almlöv. Läs hela inlägget här >>

Under onsdagen den 16 april hölls Chefsbytesceremoni på Skaraborgs flygflottilj F 7 i Parken utanför Parkmässen på SåtenäsAvgående förbandschef, överste Adam Nelson, tackade för sin tid och lämnade över fanan och rollen som förbandschef till överste Mattias Ottis, tidigare Stf C F 7. - Att leda krigsförband på insats har varit min mest lärorika erfarenhet inom Flygvapnet. Verksamhet i skarpa miljöer bygger både självförtroende och gemenskap – en kunskap som bli avgörande när vårt Flygvapen nu genomför operationer med utomlandsbasering tillsammans med våra allierade. Mitt fokus kommer vara krigsförbanden, deras utveckling och det fysiska stridsvärdet – grundstenen för F 7:s fortsatta goda förbandsanda, sa C F 7 Mattias Ottis under ceremonin. Vidare sa han: - Den förbandsandan som personal på F 7 uppvisar med hög ambition att lösa tilldelade uppgifter, flexibilitet, och kreativitet gör att jag känner mig trygg med att vi kommer att lyckas. Jag känner starkt för vår verksamhet och för att förvalta och utveckla det engagemang och kunnande som finns hos förbandets personal. Chefen för Flygvapnet, generalmajor Jonas Wikman, höll i ceremonin och tackade Adam Nelson för sin tjänst som C F 7, hyllade F 7 som förband och önskade Mattias Ottis lycka till i sin nya roll. - F 7 har haft en väldigt viktig roll i Flygvapnets utveckling, alltid haft en komplicerad uppgift. Många olika förmågor som ska sättas samman till en helhet. Alltid utmanande utbildningsuppdrag och produktionsuppdrag parallellt med att alltid på ett eller annat vis förberett sig gemensamt för eller utvecklats i samband med insatser. F 7 har alltid levererat och det har ni gjort genom en laginsats, sa Jonas Wikman. Flygvapnets musikkår närvarade och stod för musiken under ceremonin. Under ceremonin skedde överflygning av F 7:s olika flygsystem, både aktuella och gamla trotjänare. Personal från F 7, inbjudna gäster och media var på plats för att ta del av ceremonin som lyckades klara sig undan regn trots gråa moln på himlen. Läs hela inlägget här >>

I augusti förra året sände Försvarsmakten upp sin första satellit i omloppsbana. Flygvapnet som ansvarar för att utveckla Försvarsmaktens förmågor inom rymddomänen har deltagit på ett internationellt rymdsymposium i USA.Syftet med "40th Space symposium" var att utbyta kunskap, identifiera samarbeten och bilda nätverk mellan de över 12 000 medlemmarna från försvar, akademi och industri som deltog. Försvarsmakten representerades av flygvapenchefen Jonas Wikman, den försvarsmaktsgemensamma rymdavdelningen vid Flygstaben och svenska flygattachén. I samband med mötet besökte Flygvapnet även amerikanska försvarsmaktens gemensamma rymdskola och deras rymdkontor för totalförsvarssamarbete. - Årets upplaga av Space symposium har varit väldigt positivt för Sverige. Försvarsmakten har fått tydlig bekräftelse på att de satsningar som gjorts är både efterfrågade och välkomna. Vi har aldrig tvivlat på vår förmåga, fast det känns samtidigt bra att kunna bidra och verkligen göra skillnad för våra allierade, säger Johan Nyström, tillförordnat chef för rymdavdelningen på Flygstaben. Efter Försvarsmaktens utveckling av rymddomänen är det många länder som har identifierat Sverige som en potentiell samarbetspartner. I den internationella miljön betraktas vi som en intressant rymdpartner. - Rymddomänens karaktär skiljer sig från övriga domäner. Den har inget geografiskt närområde som mark, luft och sjö. Istället sker allt globalt. Vad som händer i stilla havet påverkar oss efter ungefär 30 minuter och vise versa. Vi kan enbart lösa uppgiften inom rymddomänen genom ett vidsträckt globalt samarbete med allierade och partners. Vårt geografiska läge är också intressant eftersom det finns en förtätning av satelliter i polärbana invid polerna, säger Johan Nyström. - Många länder är dessutom i samma uppbyggnadsfas som Sverige, eller kommit längre, och vill utbyta kunskaper samt erfarenheter. Det är positivt för oss. I denna miljön kan vi otvunget utbyta tankar och idéer som gör att vår precision och tempo ökar i förmågeutvecklingen. Det kändes särskilt bra att vi på ett konceptuellt plan har kommit långt. För Sverige är internationella samarbeten extra viktigt. - Genom nära internationella samarbete kommer vi att tillvarata våra intressen inom rymddomänen. Parallellt med att träffa våra allierade har vi även påbörjat ett fördjupat samarbete med våra amerikanska allierade, US Space Force (USSF), US Space Command (US SPACECOM) och mentor i New York National Guard. Vi känner oss mycket välkomna och ser fram emot ett långsiktigt samt fruktsamt samarbete. - För oss är det viktigt att synliggöra hela Sveriges rymdförmåga. Precis som andra domäner finns ett totalförsvarsperspektiv även inom rymddomänen. Industri och akademi är viktiga partners. Detta underströks med kraft av alla allierade och var också ett centralt tema för sammankomsten. Ett intensivt och spännande arbete väntar. - Nu gäller det att omsätta kunskapen till förmåga, öka tempot och leverera effekt. Vi kommer inte vila oss i form. Både våra allierade och övriga domäner behöver svensk rymdförmåga. Exempelvis är multidomänoperationer helt beroende av rymdtjänster, nu behöver vi leva upp till förväntningarna. Att få utveckla en ny domän från grunden är en väldigt spännande och tillfredställande arbetsuppgift, avslutar Johan Nyström. Läs hela inlägget här >>

I år deltog sju olika nationer samt polisen, tullverket och kustbevakningen på den årliga sjukvårdsövningen Yoda som anordnas av flygbasjägarna på Blekinge flygflottilj. Övningen fokuserar på att öva avancerad sjukvård under varierande och krävande förutsättningar. Övningen Yoda fokuserar på att öva avancerad sjukvård under varierande och krävande förutsättningar. Tillsammans med internationella deltagare från Danmark, Tyskland, USA, Belgien, Holland och Schewiz har specialförband, jägarförband, sjukvårdare och kirurgiska förmågor arbetat tillsammans på nya plattformar för att utveckla sjukvårdsförmågan. Det fanns även akademiskt deltagande från Nya Zeeland och Sydafrika som följde och deltog i övningen. Övningen genomfördes för sjätte året i rad och med över hundra övningsdeltagare och totalt 230 personer som varit inblandade är årets version är Yoda större än någonsin. Traumasjukvård och kirurgi – Alla deltagare som är med på övningen bidrar med en enorm kompetens och förmåga inom området traumasjukvård och kirurgi, att det dessutom övas med tillfälligt sammansatta patruller, på flera olika plattformar som båtar, fartyg, fordon och flygplan gör övningen till världsunik berättar Emil, kompanichef på flygbasjägarkompaniet. – Möjligheten till att genomföra transportkirurgi finns inte på så många platser och att få göra det inom ramen för vår övning känns extremt givande, det har varit särskilt uppskattat av de utländska förbanden. – Övningsdeltagarna får möjlighet att på taktisk nivå genomföra samövning i komplexa övningsmoment med influenser från dagens föränderliga krigsföring. Med övningen stärker Försvarsmakten relationerna med våra allierade och skapar en ökad interoperabilitet mellan europeiska länder och inom State Partnership Program (SPP). Att öva tillsammans i komplexa moment på plattformar som tidigare inte varit möjligt ger nya möjligheter att utveckla sjukvårdsförmågan. Avancerad sjukvård med Kustbevakningen Under en av dagarna genomfördes ett större masskademoment med behov av båttransport för att ta sig från skadeplats till adekvat sjukvårdsnivå. Båttransporten genomfördes på flera olika båtar med varierande storlek, lastkapacitet och hastighet för att ge varierande övningsmöjligheter. Under andra halvan av dagen genomfördes övning i CBRN där Kustbevakningen stöttade Försvarsmakten med att genomföra transport och sanering av kontaminerad personal. – Det är viktigt för oss att ha ett bra samarbete med kustbevakningen i syfte att kunna stärka deras förmåga att kunna skydda sig själva och stödja andra i till exempel sjukvård och CBRN-sanering. Kustbevakningen har varit väldigt hjälpsamma och stöttat med både personal, fartyg och viktiga kompetenser för att övningen ska bli givande för samtliga parter, säger Emil. Ett starkare totalförsvar Tomas Nolte är befälhavare på Kustbevakningens fartyg där tisdagens scenario utspelade sig. – Under eftermiddagen genomförde vi bland annat transport och sanering i ett CBRN-moment berättar Tomas Nolte. Sjukvårdarna övades i att genomföra ett första omhändertagande i CBRN-miljö. Därefter ansvarade Kustbevakningen för att sätta upp en saneringskedja på fartyget för att kunna omhänderta personer som blivit kontaminerade av stridsgas. Kedjan bestod av stationer med bland annat dusch och sjukvård med möjlighet att kunna ta emot personer med olika skadelägen. Efter genomförd sanering kunde de utländska kirurgerna genomföra kirurgiska åtgärder på patienter utan risk för att själva kontamineras. – Samarbetet har fungerat jättebra med alla deltagare, det är viktigare än någonsin att vi övar tillsammans och lär av varandras arbetsmetoder. Personalen här på Kustbevakningen är jättenöjda och jag hoppas på mer samarbete i framtiden, säger Tomas Nolte. Besök av New York Air National Guard Övningen besöktes även av Pararescue Jumpers från 106th Rescue Wing, New York National Guard som representerades av deras Air Force Special Warfare Officer. De deltog på övningen för första gången. – Vi är otroligt tacksamma för att ha blivit inbjudna till övning Yoda. Jag ser ett ömsesidigt stöd mellan våra nationer och det internationella stödet är särskilt viktigt för USA. Att genomföra denna typ av övning på denna skala är utmanande, men nu lär vi oss att arbeta effektivare i komplexa sjukvårdsmoment. – Besöket har varit givande och jag värdesätter relationen med Sverige högt. Jag är imponerad av det jag har fått se och ser fram emot att arbeta mer tillsammans framöver avslutar han. Kompanichefen för Flygbasjägarna poängterar att samarbetet mellan Flygbasjägarna och de amerikanska förbanden som flygbasjägarna samarbetar med står sig starkt och att det förbereds för ytterligare utbyte och samövning både på kort och lång sikt. En sjukvårdsövning under utveckling – Vi är nöjda med övningen, vi har stärkt våra specialistsjukvårdare luft som genomfört övning Yoda som slutövning vid kompaniet, genom att ge dem en högkvalitativ sjukvårdsövning. De har fått lära sig att samarbeta med olika nationer i en miljö som de inte övat i tidigare. Utöver det har vi utvecklat vår förmåga till traumaomhändertagande på både sjukvårdsnivå och kirurgisk nivå med våra allierade och partnerländer, avslutar Emil. Läs hela inlägget här >>

I augusti skrivs den 233:e kursens kadetter in på officersprogrammet (OP). Än så länge är det oklart exakt hur stor den kursen blir, men uppskattningen är att över 300 personer kommer att tacka ja till en framtid som officerare i Försvarsmakten och en plats på OP. Eftersom även 232:a kursen är stor så gäller, med tämligen god säkerhet, antagandet att samtliga kadetter inte kommer att kunna erbjudas ett boende här på Militärhögskolan Karlbergs område. Men det finns en lösning och så här ser den lösningen ut.Chefen för Militärhögskolan Karlberg har sedan tidigare fattat beslut om att kadetter som genomför termin ett och två ska beredas möjlighet till boende på MHS K:s område. Detta innebär att delar ur 232:a kompaniet, som inleder sin tredje termin, från och med hösten 2025 måste ges anvisat boende utanför, men i nära anslutning till MHS K, för att skapa utrymme för hela 233:e kompaniet. De kadetter som inte kommer att rymmas på området kommer i stället att bo i inhyrt långtidsboende, eller i undantagsfall i hemmet. Jerker 3/4 - Vi hade helst velat erbjuda alla kadetter boende här på området. Men utifrån den infrastruktur vi har och den tillväxt vi är inne i, är min övertygelse att detta beslut är det bästa under rådande förutsättningar. Vi kommer fortsätta arbeta aktivt med kadetternas förtroendeorganisation för att bibehålla den goda stämning och sammanhållning som byggts upp även efter att del av kursen flyttat ut, säger överste Jerker Sundström, chef för Militärhögskolan Karlberg. Inför det här nödvändiga beslutet har en beredning av ärendet skett där tre handlingsalternativ har vägts mot varandra. Utfallet av denna beredning är att det valda alternativet sågs som det mest rationella. I slutberedningen har förtroendevalda kadetter ur 232:e kompaniet haft möjlighet att komma med synpunkter. I huvudsak fördes detta fram: - Nuvarande plutoner bör hänvisas till samma anvisade boende. - Skåp bör finnas på MHS K:s område för de kadetter som får anvisat boende. Utifrån beredningen har chefen för Militärhögskolan Karlberg fattat följande beslut: - Kadetter som tillhör försvarsgrenarna Flygvapnet och Marinen hänvisas till anvisat boende utanför MHS K under termin 3. - Kadetter som tillhör Armén samt kadetter som läser OP med militärteknisk inriktning erbjuds boende på MHS K under termin 3. - Kadetter som ges anvisat boende får måltidsersättning för frukost och middag, samt för lunch vid de tillfällen då de har schemalagda självstudier. - Plutonsorganisationen bibehålls i största möjliga mån vid anvisat boende. - MHS K arbetar aktivt med möjligheten att upphandla träningsmöjligheter i anslutning till anvisat boende. - MHS K prioriterar skåp på vårt område till de kadetter som får anvisat boende. Anledningarna till att nyinryckta kadetter prioriteras att bo på området är flera. En av de viktigare är att det är nödvändigt att kursen bor ihop i början för att skapa en samhörighet och god stämning i kursen. En annan är att de ska kunna ärva och förvalta de traditioner som kommer från äldrekursen, och som är knutna till området. Slutligen är det också viktigt att kadetterna inleder sina studier här på området så att samtliga får samma chans att danas som de blivande officerare de är. Här på området har officerare fostrats och utbildats sedan 1792. Läs hela inlägget här >>

På fredagskvällen den 11 april hörde personal i tjänst på Skaraborgs flygflottilj F 7 skottliknande ljud som inte kunde härledas till flottiljens verksamhet. Polisen utreder händelsen med personal på plats och utanför flottiljområdet. F 7 har löpande kontakt med Polisen och bistår dem i deras arbete. F 7 har efter händelsen vidtagit flera säkerhetshöjande åtgärder på och runt Såtenäs. – Utredningen får visa vad det är som skett men vi ser mycket allvarligt på detta och tar höjd för alla tänkbara scenarion i syfte att skydda vår personal och vår verksamhet som vi fortsätter bedriva som planerat, säger chefen för Skaraborgs flygflottilj överste Mattias Ottis. Flygvapnet har informerat samtliga flottiljer som har ständig beredskap att hantera säkerhetshotande händelser. Läs hela inlägget här >>

Försvarsmakten har äntligen hittat en lösning på dubbelt boende-problematiken tillsammans med Skatteverket. Genom bra samarbete mellan myndigheterna har nu Försvarsmakten fått ett undantag genom ett ställningstagande från Skatteverket. Skatteverket gick för beslut i dag, den 11 april.​– Detta är ett stort steg framåt i syfte att undanröja hinder för fortsatt kompetensförsörjning. I takt med nya krav och behov behöver vi ha ett system som är anpassat för vår verksamhet. Försvarsmakten har länge arbetat med att få till en sådan lösning och nu ser vi äntligen resultat, säger Fredrik Frölén, förhandlingschef. Ställningstagandet innebär i korthet att en yrkesofficer har rätt till avdrag för tillfälligt arbete på annan ort vid varje ny placering på en ny tjänstgöringsort. Detta innebär således att tidsperioden börjar om varje gång yrkesofficeraren får en ny placering på en annan ort. – Vi ser att ställningstagandet kommer lösa ut de allra flesta utmaningarna kopplat till denna fråga, säger Fredrik Frölén. Du finner hela ställningstagandet på Skatteverkets webbplats.​ De medarbetare som är berörda av denna förändring rekommenderas kontakta skatteverket för vidare handläggning av det individuella ärendet.​​ Läs mer på Skatteverkets webbplats Läs hela inlägget här >>

I grekisk mytologi är Orion en jättelik jägare. På K 4 i Arvidsjaur finns inga jättar, men vad de sex jägarna genomförde under Orionpatrullen är kolossalt: hundratals kilometer på skidor under tre veckor, helt utlämnade till sin egen och gruppens förmåga och materiel. Strid i subarktisk miljö är en förmåga inom Försvarsmakten som många förband övar. På K 4 har man tagit det ett steg längre: det är något som alla besitter, men några är ännu mer kompetenta i detta. Som de sex anställda jägarna på första skvadron, som under Operation Orion – en del av hela förbandets storövning – får följande uppdrag: "Framryck på skidor långt bakom fiendens linjer, utför ett inhämtningsuppdrag för att sedan leda in stridsflyg i syfte att förstöra ett av fiendens högvärdiga mål." Bakom den meningen ligger dock lite mer. Som att de inte får nyttja leder eller vägar, bara ta sig fram i obanad terräng. Undvika bebyggelse. I möjligaste mån välja terrängpartier där fienden inte tror att det går att ta sig fram. Och helst ta sig fram i sämsta tänkbara väderlek, när till exempel spaningsdrönare inte kan flyga. Autonom utmaning Tillförsel av materiel är uteslutet. Allt ska medföras i de pulkor som de själva drar. Vid start väger pulkorna cirka 80 kilo styck, packade med 40 kilo mat per person – ”vi kommer äta 6500-7000 kilokalorier varje dag men räknar kallt med att gå ned i vikt” säger en av deltagarna samt 30-35 kilo vapen, gruppmateriel, sprängdeg, radiomateriel plus 25 kilo buren personlig utrustning. Under patrullen ska deltagarna också fälttesta olika typer av försöksutrustning. Sist men inte minst medförs några små videokameror så de själva kan dokumentera patrullen – i den film som nu kan ses på YouTube. Distansen? Minst 30 mil. ”Dags att spränga järnväg” Den 25 februari ger sig de sex deltagarna iväg. Snart stöter de på de första utmaningarna i form av bortblåst snö, vilket gör skidandet svårare. Och terrängtyperna skiftar, allt från snårig småskog till branta partier där pulkorna måste firas ned. Sen möter de något som jägarförband gillar: järnväg. – Infrastruktur som järnväg kan vara oerhört viktig för fienden, till exempel för att kunna försörja och transportera sina förband. Förstörelsen av den skapar stor effekt. Och det finns gott om väldigt viktig järnväg på Nordkalotten, säger en av jägarna med ett leende. Multidomän möjlighet Patrullens huvuduppgift är dock att leda in två JAS-flygplan mot ett för fienden högvärdigt mål via den JTAC-förmåga som gruppen har. JTAC står för Joint Terminal Attack Controller och med sådan kan de inte bara leda in kollegor från svenska flygvapnet utan också allierat flyg eller långräckviddigt raketartilleri. – JTAC är en mycket viktig förmåga för att vi ska kunna genomföra våra operationer på marken. Och vi måste kunna göra det både i subarktisk miljö och södra Sverige. Eller i ett annat Nato-land, säger Ewa Skoog Haslum, viceamiral och chef för Försvarsmaktens operationsledning. Med målet bekämpat kan också patrullen bekräfta bekämpningens framgång, för att sedan börja återfärden. Jägarliv Frostklumpar i sovsäcken. Gula blåsor på kinderna. Och djupfrysta kängor. Livet efter några veckor på patrull kan te sig vedervärdigt för 99 procent av mänskligheten. För de sex och deras gelikar är det dock en utmaning värd att uthärda. Det – och gruppdynamiken. – Samarbetet inom gruppen är det avgörande för framgång. Det vet vi sedan tidigare men det blir extra tydligt under en sådan här övning, säger gruppchefen Oscar Silvergran. Därför är det med visst vemod i rösten som en jägare konstaterar att snart är patrullen slut: Inget mer ”Sir Väs”-snarkande, ingen kollega som kryper lite för nära på nätterna. 500 kilometer – Det transparanta slagfältet är mer aktuellt än någonsin, det visar det pågående kriget i Ukraina. Vi behöver såklart anpassa oss till detta även på K4, så Operation Orion kommer noga utvärderas. En sak vet vi. Nästa utmaning, nästa patrull ser inte ut såhär, men vi har lärt oss massor, säger skvadronchef William Malm. Så hur långt rörde sig Orionpatrullen under de 22 dagarna? Svaret ges i filmen, på ett lakoniskt sätt: ”Om man ändå ska skida 40 mil, kommer vi ha tid att skida 45. Och 50 mil smakar bättre i munnen.” 50 mil. Från Merkenes vid norska gränsen, via Padjelanta, genom Kebnekaiseområdet, längs Torneträsk, mot finska gränsen för att avslutas i höjd med finska Mounio. Det är samma sträcka som mellan Arvidsjaur och Natos östra gräns. Operation Orion genomfördes till minne av Carl Ekbring, K4-kollegan som omkom vid en olycka på Kebnekaise den 21 februari 2023. Läs hela inlägget här >>

Uniform på jobbet-dagen är en dag där aktiva inom Hemvärnet, som vill och kan, bär uniform på sin civila arbetsplats för att uppmärksamma Hemvärnet. I år infaller dagen den 16 april.Uniform på jobbet-dagen är en viktig och gemensam aktivitet utöver det vanliga inom Hemvärnet. Dagen syftar till att synliggöra Hemvärnet, bidra till försvarsvilja och folkförankring och samtidigt väcka intresse för ett engagemang i Hemvärnet som en viktig del i försvaret av Sverige. Hemvärnet är en del av Försvarsmakten och verkar över hela konfliktskalan – från insatser i fred och i kris till väpnad strid i krig. Hemvärnssoldater har civila arbeten som de lämnar någon eller några veckor per år för att vara en viktig del av Sveriges försvar. De är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet. Uniform på jobbet-dagen genomförs årligen onsdag vecka 16. Det är ett frivilligt åtagande för hemvärnssoldater där de får möjlighet att bära uniform på sin civila arbetsplats efter att ha fått tillstånd från sin arbetsgivare. Det innebär att du, under den dagen, kanske möter personer i Försvarsmaktens uniform på din arbetsplats eller i ditt flöde på sociala medier under hashtagen #uniformpåjobbetdagen. Läs hela inlägget här >>

I slutet av februari kastade minröjningsfartyget HMS Ulvön med besättning loss från Karlskrona för att under drygt två månader vara en del av Natos stående minröjningsstyrka SNMCMG1. Fartyget har nu ingått i styrkan halva sin planerade tid och fartygschefen berättar om insatsen så här långt.Minröjningsfartyget HMS Ulvön har under en månads tid ingått i en av Natos stående sjöstyrkor. Under sin tid till sjöss har fartyget genomfört olika samövningar inom ramen för styrkans uppgifter, allt från sjömanskap till att öva strid. Styrkan och de ingående fartygen har också genomfört patrullering inom ramen för Baltic Sentry, den Nato-aktivitet som syftar till att förstärka sjöövervakningen och avskräcka från sabotage av kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. – Ulvön har levererat efterfrågad effekt från dag ett och jag känner mig stolt över hela besättningen och deras driv och engagemang, säger fartygschefen örlogskapten Mathias Hagberg. 2 En viktig uppgift Natos stående minröjningsstyrka SNMCMG1 leds från ett nederländskt stabsfartyg och utöver svenska HMS Ulvön ingår också minröjningsfartyg från Estland, Nederländerna, Norge och Tyskland. – Samarbetet fungerar bra mellan nationerna och vi är vana att öva tillsammans ända sedan Sverige blev ett partnerskapsland till Nato 1994. Fackuttryck, rutiner och procedurer är väl kända och inövade efter att ha använts till sjöss i drygt 3o år såväl nationellt som internationellt, säger Hagberg. Med det rådande omvärldsläget har Natos stående styrkor en viktig uppgift att utföra i att visa närvaro och synas närområdet, inte minst längs gränsen mot Ryssland som går genom Östersjön. Sveriges främsta bidrag till minröjningsstyrkan är vår unika förmåga att verka i Östersjöns komplexa miljö. De särskilda vattenförhållanden som råder, den kuperade bottenmiljön och de relativt grunda vattnen gör att vår välutbildade personal och kvalificerade materiel utgör ett värdefullt tillskott till styrkan. Den som inte vill bli bättre slutar att vara bra Efter fyra veckor i styrkan har rutinerna ombord fallit på plats, berättar fartygschefen. Besättningen har vant sig att vara borta en längre period hemifrån men givetvis finns det fortfarande utmaningar och utvecklingsområden som både fartyget och Sverige som ny medlem i alliansen kan ta med sig hem och jobba vidare med. – Rutinerna börjar sätta sig och besättningen fortsätter att utveckla sig som enhet och fartyget som system. Vi eftersträvar att leva efter devisen den som inte vill bli bättre slutar att vara bra. Vi vill alltid bli bättre, avslutar fartygschefen Hagberg. Läs hela inlägget här >>