evsim

Har det verkligen funnits en ksrr där? Det fanns en på Känsö och en på Marstrand som du nämner. Det verkar orimligt att det skulle ha funnits en ksrr i Torslanda då.

Alltså, det vore inget konstigt om värnpliktsutbildningen försvann från FJS. Det skulle gå alldeles utmärkt att rekrytera fallskärmsjägare som gjort sin grundutbildning vid andra förband och sedan får någon slags "jämkningsutbildning" och sedan utbildning i de delar som är speciella för FJS. Så har den tidigare befälsförsörjningen fungerat; officerare från alla möjliga förband gick en fallskärmsjägarbefälskurs (A31, 0231) utan att dessa i bland hade den minsta aning om jägartjänst överhuvudtaget. På så sätt skapades en kader med befäl lämpliga att tjänstgöra vid FJS (och de har då också en "tillräckligt hög" nivå på sina kunskaper). Ur denna kader rekryterades sedan officerarna till FJS på kommendering på cirka tre år eller lite mer. Under hela tiden tillhörde de sitt hemmaförband, till vilket de senare återvände, men tjänstgör vid FJS. För att få stadga hade vissa betydligt längre kommenderingar. Detta system innebar att man i och för sig odlade en "FJS-kultur" men att man hela tiden fick tillskott på nya idéer från helt andra kulturer. Samtidigt kom återvändande officerare tillbaka till sina hemregementen med många nya, annorlunda erfarenheter som kunde tas tillvara. Jag är övertygad om att denna modell med framgång kan tillämpas också på värnpliktga i ett framtida "anställt" FJS: Låt de värnpliktiga göra huvuddelen av sin (grundläggande) utbildning på andra förband och "förädla" dem sedan mot fallskärmsjägartjänsten. Men, om det gick vore det naturligtvis roligast om värnpliktsutbildningen kunde vara kvar. Jag tror dock tyvärr inte det kommer vara så.

Som jag förstår det var sidobasförbandet (plut eller komp) en organisatorisk del vars storlek berodde på just sidobasens storlek och "möjligheter". Helt skräddarsytt förband alltså.

Kalixlinjen: Siknäs - Töre (67:1) 8 st 15 cm m/03-55 ( http://www.i19.mil.se/images/local/berglund.jpg ) Isaksberget - Morjärv (67:2) 2 st 15 cm m/12-66 ( http://web.telia.com/~u92023097/pict0079.jpg ) Miekojärvi - Överkalix (67:3) 2 st 15 cm m/12-66 Parviainen - Sangis/Haparanda(67:4) 3 st 12 cm m/24C Kursunpalo - Pajala (66:1) 3 st 12 cm m/24C Junosuando (66:2) 3 st 12 cm m/24C Tärendö (66:3) 3 st 12 cm m/24C Vittangi (66:4) 3 st 12 cm m/24C Utöver dessa ett antal mindre anläggningar inom skyddsområdet (och en bit utanför också). Luleälvdalslinjen: Luleå (63:1) 2 batterier, Sunderbyn 2 st 15 cm m/12-66 respektive Hertsöberget 3 st 15cm m/98-50 Bodens fästning ( http://www.rodbergsfortet.com/historia.htm ) Vuollerim (63:2) 4 st 15 cm m/12-60 (Zizka, fanns det verkligen 5 pjäser där?) Edefors - Harads (63:3) 3 st 15 cm m/12-60 XXX (63:4) XXX Oljeberget (63:5) XXX Gällivare (66:5) 2 batterier, Malmberget 3 st 12 cm m/24C respektive Stenbron 3 st 12 cm m/24C Utöver dessa ett antal mindre anläggningar, normalt sett lokalförsvarskanonkompanier (och liknande), med alla möjliga kalibrar.

Möta - Fördröja - Hejda - Slå … Så var principen för striden från Torne älv till Lule älv. Lule älv var i försvarsplanering den så kallade avvärjningslinjen, d.v.s. angriparen skulle blivit så försvagad på vägen från gränsälven att han kunde slås där. Å andra sidan kan man vända på resonemanget - det skulle gå åt så mycket förband och folk under dessa hårda strider att om angriparen gick över Lule älv så skulle den organiserade striden vara över. Eftersom det aldig var tal om att svenska förband skulel gå över gränsälven för att söka strid i Finland behövdes bufferten mellan älvarna för att bryta angriparens anfallskraft. Man kan ju fundera lite över varför det över huvud taget fanns ett pyttelitet försvarsområde i trakterna runt Kalix och varför det inte var en del av fo66 eller fo63. Svaret är ju att det här fanns så många förband att det behövdes en kaderorganisation för krigsplanering redan i fred. Fo 67 hade ju som bekant inte något utbildningsförband. Planeringen för striden i gränszonen var ytterst komplicerad, och för min egen del var jag på planering så gott som varje år i samband med SÖB:ar med eget och andra förband. Tänk planeringen så här: Ett lager med förband som avsågs ligga i området och bedriva underrättelsetjänst (läs jägar- och gränsjägarkompanier) oavsett hur striden fördes i området. Ett lager med förband som avsågs ligga i området och bedriva strid (läs jägar- och gränsjägarkompanier och norrlandsjägarbataljoner) i princip oavsett hur striden fördes i området. Målet var ju naturligtvis samordnad strid över ytan, men man förberedde för hyfsat självständig strid för jägarförbanden. (Av säkerhetsskäl gjorde man så att dessa förband inte förde in varandras lägen och uppgifter i respektive stridsplaner. Det var därför viktigt att träffas "redan i fred" så vi inte skulle köra över varandra i ofred.) Ett lager med områdesansvariga lokalförsvarsförband för strid (läs gränsregementen och fristående lokalförsvarsskyttebataljoner med mera). Ett lager med rörliga fältförband. (Glöm i princip brigader men tänk fristående bataljoner) Det var en enorm apparat att sammanjämka intressen och uppgifter här. Speciellt mitt eget kompani (jämte ytterligare 3 jägarkompanier i fo67 och fo66) som var ganska "hemliga", och där vi hela tiden var tvugna att orientera oss om vad som planerades i våra "manöverområden".

Precis som alla andra fort längs Lule älv från Boden till Jokkmokk: hindra fienden från att komma längre - d.v.s. gå över Lule älv.

Vuollerim, alldeles vid samhället.

En fråga till Bocken 853: I början av tråden efterlyser jag lite ksrr, och (eftersom vi kunnat klarlägga ps-08, ps-65, ps-66 och ps-15 OCH eftersom vi utesluter ps-860 och ps-870 ur diskussionen) det vore intressant att få med dem också. Har du någon pejl på dessa söder om Göteborg? Den södraste anläggningen ksrr jag hittat är ksrr-troppen på Känsö i Göteborgs södra skärgård. Nästa anläggning söderöver var R70. Men sedan? Det borde ha funnits anläggningar (tillhöriga Marinen) typiskt kring Halmstad, Bjärehalvön, Kullen, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Falsterbo. Från Trelleborg sedan fanns ju en del PS-15 som nämnts i tråden, men åtminstone på några ställen borde det funnits både och. Några ställen jag skulle kunna tänka mig är Trelleborg, Ystad, Simrishamn.

Jag är lite fundersam då det gäller Hagshult om den kan ha hört till F12, jag vet åtminstånde att de varit baserade där under kriget Var F12 verkligen grupperade där? Jag hade för mig att åtminstone huvuddelen var baserade på Hasslösa - åtminstone från 1943 och framåt. Till somligas stora glädje kan jag också säga att jag hörde häromdagen att det pågår (just nu - och aktuellt) ett omfattande dokumentationsarbete avseende krigsflygbaserna och de senare 60- och 90-baserna. Inblandade i detta arbete är FV, FortV och Svensk Flyghistorisk Förening. Så snart (vad det nu kan betyda) finns den: "Boken om de svenska flygbaserna" (namnet är mitt och helt påhittat).

Utan att veta borde väl åtminstone Hultsfred ha tillhört F12.

Samma lokal, annorlunda vinkel:

Fast de var ju redan ianspråktagna på annat håll... Men knappast något så viktigt som att försvara flygbaser Jag kollade förresten lite på de göteborgska flygplatserna och deras "beväpning". Säve hade sammanlagt 6 värnpjäser (37 mm Värntorn 3 (strv m/41)) Torslanda hade sammanlagt 4 värnpjäser (37 mm Värntorn 3 (strv m/41)) Landvetter hade sammanlagt 6 värnpjäser (37 mm Värntorn 2C (strv m/40)) Dessutom fanns det i området 3 stycken Värntorn 2C i förråd som ersättningspjäser.

Just _det_ är ju inget problem. Det är ju bara att byta ut rasket mot värnkanon 74

OK, ändringarna går lite för snabbt nuförtiden … Finns det inte längre några förband i Flygvapnet med transportabla länkar (för att skapa nya stråk, ersätta länkar, ansluta till FTN)? I så fall, var återfinnes dessa nu?

Jag tycker vi börjar närma oss en gräns här. I alla fall, så här ser de olika radarstationerna ut ovan jord: PS 825: http://www.f17.mil.se/images/local/mteps825.jpg PS 860: http://www.f17.mil.se/images/local/mteps860.jpg http://www.f21.mil.se/images/local/ps860.jpg PS 870: http://www.f17.mil.se/images/local/mteps870.jpg För ledning av flygplanen behövs sedan radio: http://www.f17.mil.se/images/local/mteradiouhf.jpg http://www.f17.mil.se/images/local/tmr30_rl472.jpg (radio närmast, länk i bakgrunden) För att binda ihop anläggningar och radarstationer behövs länkar: http://www.f17.mil.se/images/local/mteradiolank.jpg Slutligen, för att ersätta anläggningar (radio och radiolänk) finns det ett särskilt radiokompani vid F17 (tidigare RaL-plutoner vid samtliga (?) flottiljer): http://www.f17.mil.se/article.php?id=4022 http://www.f17.mil.se/attachments/f17bladetdec04.pdf (pdf-fil c:a 7 MB) Observera att samtliga länkar leder till FM egen webbplats. Med risk för att låta dryg, men den används för att spana efter flygplan... PS-870 levererar anpassad bild också till Marinens sjöbevakning.