effte

Bekräfta att du pratar om jägarkök = spritköket, inte fotogenköket som var ute ett tag? Det blev det brukarförbud på efter en explosion, men vanliga trangiaköket torde vara den mest beprövade konstruktionen efter vedeldad brasa och järnkittel.

@Krook, dina observationer fungerar, med utbyte av vissa substantiv, som förklaring på det mesta som inte fungerar i olika organisationer. Skall vi ner och anmärka på detaljnivå så måste jag ge dig mothugg på klockan. Som människa klarar jag mig utmärkt utan klocka ute i naturen. Är jag på fjället på egen hand går jag när jag ätit frukost, äter när jag är hungrig och stannar när jag är framme eller när dagen/orken tar slut. Klocka? Vad är det? Kan jag däremot som soldat ute i skogen inte rapportera med tidsangivelse, dyka upp på rätt plats på rätt tid, sköta avlösningar, radiopassning, vilotider etc så tror jag inte det blir populärt om jag försöker motivera det med att de sade på SoldF att jag som soldat inte behöver en klocka mer än jag gör som människa. Jag tror att de flesta till fullo har insett att HV är en lågbudgetfunktion som alltid kommer att stå i skuggan av mer prioriterade förband. Det är också därför folk kittar sig själva. Budskapet att det är att ordna själv eller vara utan har gått fram till soldaterna med all önskvärd tydlighet. Det är nog främst därför som förbud mot att ordna eget vållar så stor bitterhet i leden. Ingen tolkar det som "sjå er lite så fixar vi det åt er", utan det soldaterna hör är "det där får ni vara utan, det är förbehållet de stora pojkarna". Därmed faller också argumentet om att det är att sätta kortsiktighet framför långsiktighet. Som jag skrev innan, långsiktigheten är här så långsiktig att den vad den enskilde anbelangar kan uttolkas "aldrig". Jag vill lägga till en punkt på listan över problem: - ett är att vissa inte tror andra om att ha sunt förnuft*. @903Lew, klockren observation. Det förekommer nog både upp och ner genom organisationen, men kallas i ett fall för yrkesstolthet och i ett annat fall för rambofasoner, även om det är ett uttryck för samma sak*. Att, som jag tror ofta i praktiken är fallet, ge stående order om att inget är tillåtet, för att sedan inte hålla på den egna ordern i de fall där det bedöms att extraprylarna är acceptabla, är ett fegt sätt att flytta över ansvaret på den enskilde soldaten. Det skapar osäkerhet och ger utrymme för godtycklighet i en fråga vars faktiska viktighet kan diskuteras, men som helt uppenbart uppfattas som viktig av många i organisationen och som därför borde behandlas varsamt. *) Och ja, det förekommer saker som är uppenbara exempel på rambofasoner och brist på sunt förnuft och sådant skall stävjas. Meterlånga machetes och rosa gummistövlar är inte vad jag vill diskutera här, så slipper de som gärna gör det ta upp dessa nu. Jag anser att dessa bör omhändertas på lokal nivå där de dyker upp och inte genom de idag så populära totalförbuden.

"Tilldelad utrustning är tillräcklig utrustning" är det mantra som upprepas, alternativt "endast tilldelad materiel får medföras". Jag ser inte undantaget som gör att egen förbrukningsmtrl är mer OK än egen personlig utrustning? Kanske kan man få tag på block och penna via kvm, men att räkna med att det alltid går att få pennor, anteckningsblock och skithuspapper den vägen är nog optimistiskt. Återstår egeninskaffning - vilket alltså är otillåtet. Om vi ändå antar att ett sådant undantag som tillåter förbrukningsmateriel finns så kommer jag istället att dyka upp utan personlig utrustning som klocka, glasögon, kniv, handskar och kompass den dagen någon har åsikter om att jag har ett par karbinhakar i västen som inte har M-nummer... eller så konstaterar jag att icke M-nummerförsedda karbinhakar obönhörligen kommer att självantända i tältet och därför räknas som tillåten egeninskaffad förbrukningsmateriel. ;) Pudelns kärna i just den här problematiken är att vi förväntas hålla med viss kritisk utrustning själva, underförstått, samtidigt som officiella order ges om något helt annat. Det är ett helt befängt resonemang och helt klart att dra sakerna ad absurdum, men stelbenta direktiv utan flexibilitet eller verklighetsanpassning öppnar för just sådana absurditeter. De blir därför inte tagna på allvar av tänkande individer, och tänkande individer är precis vad som är HVs största tillgång (och vissa befäls största huvudvärk). För er som inte är med i HV: Att lyfta bristerna uppåt i organisationen, via befäl, medinflytande och andra till buds stående medel har provats på många håll och ofta befunnits fungera ungefär lika bra som att lista bristerna och skicka dem med flaskpost. Förändringar sker, men så sakta att enskild HV-man ofta hinner avrusta innan de brister han lyfte i början av sin HV-karriär får genomslag i tilldelad utrustning. Att lyfta bristerna genom att låta övningar fallera bär för det första de flesta HV-män emot å det kraftigaste. Övningarna är för få för att slösas på demonstrationer och HV har av tradition en "vi fixar det"-anda (och en lika stolt tradition av att sedan gnälla över hur besvärligt det var ad nauseum). För det andra så slutar övningskatastrofer ändå med att en eller annan major står och berättar hur fantastiskt bra allting gick, vilken fantastisk insats som gjordes och hur bra allt och alla är, inför soldater som står uppställda och undrar vilken annan övning som pågick i närheten och som han lyckades inspektera. Att det sedan görs en god utvärdering internt i förbanden, där brister korrekt identifieras, verkar från mitt grodperspektiv inte innebära att de lokala befälen får gehör uppifrån då de presenterar resultaten. Händer något så händer det s-a-k-t-a - se föregående paragraf. Edit: "F-märkta"? Vad menade jag med det?

Tycker märkning som visar kompani och pluton är det bästa jag hört på länge. Som ordonnans är det ett helsike att hitta rätt plats i kolonnen ibland, helst när den styckas upp kors och tvärs och det inte är ens eget hemmaförband där man känner igen fordonen. Riktigt spännande blir det iofs först när man ser att en del av kolonnen svänger av och man inte har den blekaste om det är den biten man borde vara i. Det där med att briefa alla fordonsförare på färdväg blir ofta nedprioriterat...

Jag har sett ett antal annonser för militärhistoriska resor med guide till olika intressanta ställen. Jag och farsan tycker det låter som ett rätt intressant sätt att se sig om lite. Dock lär guiden vara helt avgörande för om det blir bra eller inte. Har någon härifrån provat? Det vore intressant med recensioner och omdömen av de olika arrangörerna. Mvh, /Fredrik

Låg och jobbade vid ett fält i lite halvrisigt väder, 1000 fot i bas med väldigt dåligt sikt under, inte alls VMC, S-VFR som bäst. Då kom en 39:a på lågnav och skulle genom kontrollzonen. Kontrollen tyckte att han fick dra runt p g a att vi låg där. Föraren frågade om vi var kärran "position si och så" som han hade låst på sin egen radar. "Javisst, klar genom kontrollzon egen separation" tyckte kontrollen. Säkert inte ett dugg tillåtet, så jag säger inte när och var (och dessutom hittar jag på det hela ), men tycker det var snyggt gjort. Svaret är alltså att de kan ha väldigt bra koll när de vill.

Njae, det var en sanning med modifikationer. Det ges (och gavs) inga IFR-klareringar i delar av luftrummet, och igår dessutom rätt begränsade delar. ;) Under den här episoden har inget luftrum varit stängt överhuvudtaget i Sverige p g a aska, varför det hela tiden har flugits en hel del inom andra verksamheter än trafikflyget och därför skulle ha varit lite prekärt att använda UAV. Dessutom meningslöst, eftersom donkarna i dessa skulle ta lika stor/liten skada. Dessutom ger askan i de aktuella koncentrationerna knappast något betydande haveririskbidrag, utom möjligen för underhållsbudgeten, så inte heller det är ett bra argument för förarlöst. (När får jag mitt Messerschmitt-märke?! )

Sea Dart känns relevant.

Kruxet är nog inte timmar utan snarare förmåga. Att modda upp dem med självskyddsförmåga vore ingen billig historia. Utan så är det antagligen inte jätteattraktivt att skicka ut dem i stora världen. Var det inlägget datumanpassat? I så fall var det rätt bra! Annars väldigt illa, om än inte på en oväntad nivå.

Snarare så gör 100 granater som missar med väldigt hög precision mindre skada än 96 granater som missar och fyra som träffar.

Man vill faktiskt inte träffa exakt där man siktar utan ha en viss spridning för att få en "hageleffekt" och därmed högre PoK än om alla projektiler följer exakt samma spår.

Tydligen har man "glömt" ett gäng stridsvagnar ute sedan i November. http://www.youtube.com/watch?v=0HTK7wfGcbU...player_embedded http://www.youtube.com/watch?v=APRh_uZVAQ8...=response_watch Vaktpatrullen kanske fanns och prioriterade lite annorlunda än det var tänkt... ?

Riskutbildningen är nog inte alls en dum idé när det gäller odödliga 18-19-åringar. Dock har dessa förhoppningsvis precis lärt sig samma sak på körskolan, och tog det inte då så vete sjutton om en repetition hjälper nämnvärt. Känns fullkomligt bortkastad på oss som redan har 15 år i trafiken. Den handlade i princip om att "plötsliga stopp gör ont" och "plötsliga stopp gör ondare om man kör fort". Kanske finns det några procent som faktiskt lär sig något nytt. Är det värt att skicka alla igenom för att dessa få procent skall haja till över att bromssträckan fyrdubblas vid dubblad hastighet, om de klarade teorin trots att de hade fel på den frågan en gång i tiden? Jag vet inte... kanske någon sorts lämplighetsprov vore bättre? Det känns som att det bland vuxen FM-personal handlar om ett sista desperat försök att stoppa de individer som egentligen är olämpliga att inneha körkort överhuvudtaget från att ställa till det. Jag tyckte ärligt synd om våran (erkänt duktiga) lärare på riskutbildningen, som stod och gick igenom det som skulle gås igenom väl medveten om att det var en så gott som helt meningslös övning inför den publik han hade. Han hade kunnat använda den tiden för att göra en större skillnad någon annanstans.

Häromveckan sa Banverket om jag inte missminner mig att det var problem eftersom personal utan utbildning i spårsäkerhet eller vad de kallade det absolut inte fick vistas på spårområdet? Jag ser faktiskt ett problem med att skicka ut i sammanhanget outbildade frivilliga på spåren. Det vill i det minsta till att man tänker efter ordentligt på hur man skall leda det hela så att spåren evakueras från personal i god tid innan tåg kommer. Annars tycker jag det är en Bra Sak. FM skall stå mellan det civila samhället och sådant som hotar dess funktion och dess medborgare!

Den fråga jag inte ser besvarad hittills är vad syftet skall vara? Skall det vara fallskärm med stridsutrustning och packning bara för att prova för nöjes skull eller skall syftet vara att införa luftlandsatt HV? Svaret på den frågan ser jag som ganska kritiskt för diskussionen. Vad gäller att få utbildning som inte har direkt bäring på tjänsten så är den nog rätt skral (hoppas jag!) om utbildningen kostar något, vilket allting som involverar flygplan gör. Vad gäller att införa luftlandsatt HV så avhåller jag mig från att kommentera.

Samt uthållighet över en längre tid. Kapar man lite hörn kan man reducera underhållet avsevärt. Det skapar dock ett uppdämt underhållsbehov som förr eller senare måste tas igen. Spara en timme nu, lägg tre timmar om hundra flygtimmar, ungefär. Jämför med SJ:s underhåll av vagnparken. Man kan också hålla saker flygande genom mindre insatser genom att offra individer som reservdelsförråd. En kärra som plundras håller en annan kärra flygande.

Det första som gör att beteendet blir ett helt annat är det faktum att lyftkraft och luftmotstånd är proportionellt mot kvadraten på hastigheten. Den rent faktiska effekten är att skalmodeller tenderar att ha en hastighet, mätt i flygplanslängder/sekund, som är helt absurd jämfört med förlagan. Slowflyers är nog närmast riktiga flygplan i det avseendet. Dessutom gör avsaknaden av tröghetsmoment (rotationströghet) att beteendet i luften blir ett helt annat än förlagan. Att dragkraftsreserven sedan ofta är många gånger den hos det riktiga flygplanet är sedan pricken över p.

Tackar, taget. Vådan av att anta saker... antar jag. ;)

Bekräfta att det är en civilingenjörsexamen som krävs? Jag har bekanta som läst till högskoleingenjör genom tjänsten i FM och har som för mig att det räckte hela vägen fram i det gröna... men jag kan ha fel där.

G-stall är precis som en vanlig stall ur ett aerodynamiskt perspektiv. Man försöker begära mer lyftkraft från vingen än den kan generera vid den gällande hastigheten. Två G innebär att man begär dubbelt så mycket lyftkraft som vid ett G. Gränsen kommer vid en lägre belastning i lägre farter. Precis. G-stall kan du få genom att öka belastningen eller genom att sänka farten.

Stallar vid max G gör man när farten blir för låg och inte längre kan generera den lyftkraft som krävs för max G-belastning. När farten avtar måste man öka anfallsvinkeln för att bibehålla samma belastning och när farten avtar kommer man förr eller senare till den kritiska anfallsvinkel där vingen stallar.

Man skall gå med i HV eftersom (om) man tror att HV har en funktion att fylla och behövs i samhället. Att det sedan går ihop med ens personliga intressen, t ex personlig utveckling, det militära, uteliv, kamratskap, skytte, det är en bonus. Att de flesta nu inte kommer att gå back ekonomiskt på sitt engagemang är ju också på tiden.

Eftersom korrektionsglasen till maskerna kommer att tillföras i händelse av beredskapshöjning via optiker (som har en lista på vilka styrkor alla behöver utan att FM någonsin har tagit rätt på vilka styrkor vi behöver - men vem är väl synsk om inte en optiker?), så är sisådär en fjärdedel av förbandet i alla praktiska hänseenden utslaget omedelbart skyddsmask på beordras. En liten komplikation när det kommer till att öva med skyddsmask...

Det hade sannolikt gått illa. Därför har man alltid västen på när man övar med skarpa handgranater. Någon har tänkt till och situationsanpassat! @Birgersson, du har visst inte läst hela tråden? Visst är det det dummaste man hört, men det finns trots allt en hel del här som säger att så skall det vara och passar det inte kan man ta upp det med rikshemvärnschefen eller sluta. @Krille, exakt vilka färdigheter är det man övar upp om man alltid har västen på vid alla övningar? Gummistövlar, regnställ, långkalsonger, vintermössa, skyddsmask, CBRN-kit... allt är saker vi fått ut och saker vi skall kunna använda vid behov. Väldigt få har svårt att fatta när och hur de skall användas, och när och hur man bör öva med dem. Men just när det blir ett kroppsskydd som ingår i stridsutrustningen så blir det tilt. Märkligt. Jag frågar mig varför? Är det för att det är stridsutrustning och därmed ett magiskt föremål, väsensskilt från allt annat FM i sin allsmäktiga visdom bestämt att bi behöver? Det lustiga är att skulle det bli allvar av så kommer det garanterat att orsaka större problem att folk inte har vana att hantera sina spritkök än att folk inte har förmåga att ha på sig västen. Hur ofta drar vi fram köken på en övning? Hur många har rutinmässigt med sig sprit? Eller ens köket? Jag ville bara gråta på en övning för ett tag sedan då de misslyckades med att få fram varmvatten till norgematen. I två timmar gnälldes det över att vi inte fick käk, att det inte kom varmvatten och så vidare. Stolta krigare som inte kan lösa uppgiften att värma lite vatten på egen hand. Kanske borde det på övningarna ibland vara genomgång av vad folk egentligen har tagit med sig? Det är förmodligen viktigare än den allt överskuggande frågan om vilka huvudbonader som bör begagnas och om shemagh är tillåtet eller inte.

Jag vill bära KLAS! Gräva är det första jag skulle vilja göra vid ingående i eldställning i mer än fem minuter. Dock har vi fått ut en spade på hela kompaniet vad jag vet, och den ligger i tältlådan. Säger väl något om hur mycket allvar någon menar med splitterskyddet för soldaterna. Ja, jag har skaffat egen fältspade... men enligt somliga i den här tråden så får jag inte ha med den för den är inte på utrustningslistan och behövs alltså inte. Att bli hopplös pucktvåa för att motståndaren är lättare och snabbare gör mer ont. Situationsanpassning råder, tyst det är i husen... Och jag håller med Lew i att jag definitivt inte känner igen den bild av NS/HV som vissa här presenterar? Ordervägran? Där jag hör hemma skulle det vara raka vägen ut ur verksamheten, förmodligen med V70 under pågående övning. Antar jag, för det har inte inträffat. Att order är order påverkar dock inte det faktum att befäl som inte är helt och totalt värdelösa inte inför kadaverdisciplin utan lyhördhet för återmatning från truppen och utan att motivera sina beslut och åtgärder. Tycker f ö Proto är inne på helt rätt spår en bit upp. Ett genomförande med hela klabbet, för att se hur det blir och se till att man har koll på grejerna den dagen situationsanpassningen kräver att de används, därefter lättnader av effektivitetsskäl. Låter som en bra chef som har tänkt efter på hur och varför.