Kevorkian

Kan säkerligen bli ett reellt hot, speciellt om drönaren opereras av en skicklig pilot. Tittar man på hur snabbt det går i Drone Racing League så inser man att det inte skulle vara så kul i en stadsmiljö om motståndaren hade tillgång till något sådant.

Fick hem en ny leksak förra veckan Köpte även några Varta Ready2Use uppladdningbara AA batterier med låg självurladdning så man slipper möget med att dem laddar ur sig själva. Fungerar klockrent ihop med ficklampan och ger bättre ljus än med vanliga alkaliska batterier. Helt klart bästa ficklampan jag ägt, lyser som satan /Kevorkian

Ok, låter ju kanon bra det där Vilka Surefire lampor har du ägt tidigare som du kan jämföra med? /Kevorkian

Har länge varit sugen på att köpa en "riktig" ficklampa att ha till HV m.m. Dem lampor jag fastnat för i dagsläget är *SureFire A2 Aviator *Fenix L2D CE Men vet inte riktigt vilken jag ska välja, vill ha en lampa med bra ljusstyrka och kastlängd som lämpar sig för eftersök m.m. men även så man kan "dimma" ner och använda den på nära håll ex. läsa karta och annat. Någon som har erfarenheter av lamporna ovan eller har någon annan att rekommendera, gärna med motivering, pris och inköpsställe. /Kevorkian

Jag tycker att man måste bedriva utbildning som står i relation till syftet som den bedrivs i. Utbildningen syftar till att dem som utbildas skall kunna sättas in i en krigssituation/ofred motsv. och att utbildningen ska ha förberett dem så väl som det går inför en sådan situation. Om utbildningen då har varit så realistisk som möjligt förutsätter jag att den då även varit, i relation till krigetskrav, hård. Ty min bild av krig är att det är fördjävligt. Sen finns det ju även en massa ordspråk man kan ta till så som "Svett spar blod", "Den förberedde överlever" osv vilka jag i mångt och mycket är beredd att hålla med. Vad beträffar politiker och mödrar så skiljer sig inte mina tankar nämnvärt från vad jag anser om andra individer. Vet du inget eller lite om något ska du heller inte kunna fatta beslut om det. För att kunna göra en korrekt bedömning och fatta rätt beslut måste du vara insatt i det du fattar beslut om. Ett litet exempel: skulle någon sätt mig som ekonomichef på ett företag skulle inte jag kunna fatta rätt beslut ty jag saknar rätt utbildning och kunskap. Att man kan framföra åsikter som leder till förändringar ser jag annorlunda på. För då breddar du, förhoppningsvis, synfältet på de som sitter i beslutsposition då du förmodligen har en annorlund perception. Sen att politikerna i den text jag citerade fattar beslut som går ut på att tillgodose väljarnas krav (läs skaffa röster) och inte att ha ett effektiv försvar, belyser det faktum att människor inte alltid fattar beslut som är rätt i det långa loppet. För stunden var deras beslut rätt då det var fred och dem ville skydda sina barn men när kriget kom kunde inte deras barn skydda sig själva och deras beslut som grundades på omtanke slutade i en björntjänst. Slut pladdrat för Kevorkian just nu...blev det oklartnog? ;)

"I ett stort land med en president - det kunde också varit ett litet land med en kung - fanns det en armé med soldater, mestadels värnpliktigt. Mammas Gosse Johnny ryckte in i armén. Hans far såg fram emot att kunna prata lumparminnen med honom. Hans mor var också lite stolt över sin son men ville även skydda honom. I det här landet har kvinnor, nej jag menar mödrarna stor makt. Politikerna vet det. Lille Johnny började sin grundutbildning tillsammans med en massa andra Mammas Gossar. "Vänster, höger vänster höger" vapentjänst, fys, för lite sömn. Blev kall och våt, kände sig eländig ibland - men lycklig. Sedan blev det träning med sprängämnen och skarp ammunition. Mammas Gosse var så stolt att han skrev hem till mamma om det. Samidigt stod det i tidningarna och visades på TV att några värnpliktiga nästan drunknat under en övning, att en bandvagn hade vält och att någon hade förfrusit några fingertoppar. Om utbildningen är bra, realistisk och grundlig måste man räknamed några olycksfall. Men befälen hade kalkylerat utan mor och utan politikerna. Olycksfall - ja, bandvagnen välte för att föraren somnat, kanske hade han fått för lite sömn. Tillbudet vid vattenövergången - antagligen kunde soldaterna inte simma, var för tungt lastade eller så var vattnet för kallt. Och kylskador, att vara i fält i minus 35-40 grader är ju inteklokt!!!! Det tyckte i alla fall mamma. Mödrarna började höra av sig. Vad nu? Lille Johnyy var i fara, fick inte tillräckligt med sömn, vila, frös och var våt - åååhhh herregud.... Politikerna fick brev, pressen började sina skriverier, TV och radio började ta upp saken. Befäl utpekas som obildade, orättvisa och omdömeslösa galningar. Så småningom fick Mammas Gosse sova minst åtta timmar varje dygn. Han slapp bli kall och våt. Han blev aldrig mer för trött eller varm, utbildningen blev ett skämt. Den blev så lugn och säker att Mammas Gosse aldrig lärde sig skjuta och överleva. Så kom den dag då Mammas Gosse gick ut i kriget. Stackars lille Johnny, stackars alla mammas gossar. Fienden hade ingen aning om det här med säkerhet eller så brydde han sig inte om det. Fienden anföll på dagen, fienden anföll om natten när lille Johnny sov på sin post eller åt sin middag, och Mammas Gosse var ju van att få sin sömn och att äta varm mat tre gånger om dagen. Fienden kämpade i regn, i snöstorm, han gick och sprang fortare är lille Johnny, och värst av allt - fienden använde riktiga kulor och sprängämnen. Fienden brydde ju sin inte om något... Mammas Gossa sköt ibland sina kamrater. Han gjorde det för att han var rädd och saknade träning. Mamma var stolt. Men lille Johnny då? Det finns ett monument i det här landets huvudstad, med namnen på alla små Johnnys ingraverade. Man kan ofta se mödrar som gråter där och fäder med sorgsna ögon. Bearbetat efter orginal av Paul Manser, Vietnamveteran." Kanske inte 100% ON-topic men det belyser många av mina tankar på hårdhet inom militära utbildningar. /Kevorkian