Det stämmer att det genomförts tester av minplog till Strf 90. Bland annat utrustades 3 vagnar ur vårt kompani med nämnda plog, varav vår vagn var den ena.
Dock märkte vi ut plogat stråk med vedklabbar som släpptes från stridsluckorna med lagom stora avstånd.
Det bör tillägas att flera av de minbrytningarna vi gjorde resulterade i ganska förvirrade strider. Skadeutfallet blev ofta väldigt stort....
Pansarskytteförbandens främsta uppgift är att understödja och få fram de mer slagkraftiga stridsvagnskompanierna. Detta görs genom att upp/avsuttet ta terräng där stridsvagnarna inte kan verka med hänsyn till manöverutrymme och stridsavstånd.
Vi (psk p4 03/04) anföll ofta stridsindelade med stridsvagnsplutonerna så att man bildade två kompanier med vardera 2 psk och 2 strv plutoner, istället för två renodlade kompanier.
mvh
Sandquist
Något som man bör ta i beaktande är också sårbarheten vid av/uppsittning. Att göra avsittning med ett helt kompani alt. en pluton stoppar upp hela anfallsrörelsen totalt i minst 30 sekunder och när den väl börjar rulla igen är det med kraftigt förminskad hastighet. Detta bildar en lockande mål för mer lokalt understöd typ GRK.
Å andra sidan gör man avsittning i "förväg" för att ta anfallsmålet närstrid innebär det oftast en väldigt lång framryckning för skyttet vilket försämrar stridsvärdet avsevärt.
Till detta bör man tillägga att skytte och strf precis som tidigare inlägg berättat är beroende av och hjälper varandra. Ex. skyttet närskyddar/spanar avsuttet eller tar små av avsnitt med tätskog avsuttet etc.
Det står en Tiger 2 på Pansarmuseet i Munster, Tyskland, (denna stad skall icke förväxlas med staden Münster då de ligger en bit i från varandra) Dessutom har detta museum en stor samling andra vagnar, från första världskriget till nutid.
Man får inte glömma bort den psykologiska inverkan Tigern hade, och den myt som bildades runt den. Ett par Tigrar på ett frontavsnitt kunde förmodligen göra underverk på stridsmoralen.
Dvs. ökad stridsmoralen för tyskarna och minska den för de allierade.
Jag vet inte heller,men...
I början av kriget förekom det säkerligen permissioner, och de borde ha skiftat enheter vid den främsta frontlinjen på ganska regelbunden basis. Jag vet i alla fall att vid tiden för D-Dagen (den 6 juni 1944) fanns det åtminstånde 1 division (eller vad som var kvar av den divisionen) med rysslandsveteraner på vila i Normandie. Fanns säkerligen fler.
Frågan är hur det gick med permissioner och enhetsbyte det sista året......