FireFist

Nyckeln finns självfallet betydligt närmare - fast inte hemma.

...fast vi som har 20 mil till regementet/flottiljen ellervafanduvill då? Det tar emot att åka så långt för att hämta vapnet för en kväll på skjutbanan. Eller jag är kanske bara lat.

Jag kan ju tycka att om man inte inser det minst sagt olämpliga i att skjuta ehv/grg osv naken och dessutom filma eländet skulle man aldrig ha tagit ut till tjänstgöring, än mindre till officersutbildning. Olämpligt ur både säkerhets- och PR-aspekt. När jag lumpade för drygt 10 år sen var förvisso små videokameror inte var mans (vpls?) egendom, men jag har svårt att se att vi ens skulle ha kommit på idén om så varit fallet. Och hade vi gjort det hade fänrikarna Mikro & Ylva gått i taket. Bombsäkert. Nåt måste ha gått snett rejält, alltså. Månne är det nåt i vattnet där i kustbandet...? Att sen tv väljer att göra ett skandalreportage... tja, dom är ju såna, gamarna. Och lägger man upp för smash så. Vi är bortgjorda, kollektivt.

Gudars vad rått att ha ak:n i ett gitarrfodral! Jag har min i ett vanligt, svart fodral från Milisshopen tror jag. Det sticker mindre i folks ögon, inbilar jag mig även om det förstås inte är nån tvekan om vad som finns i.

När jag låg på A9 93-94 så hette grannkompaniernas pjäser farliga saker som Hin Håle, Satan, Tor, Oden och sånt. Mitt kompani var inte riktigt så "combat" och eftersom vår kompanichef var en lt Bloom så fick det bli blomnamn. Minns inte alla, men Gullviva var min pjäs. Vi hade Smörblomma och Blåklocka också tror jag. Uppskattningen över namnvalet var väl... varierande. Men det var clearat med befälen, fk Ylva sa att vi skulle hålla oss från könsord och det gjorde vi ju

Det är kanske lite OT, men jag vill minnas att det i våra haub 77-lådor fanns fästen och grejer för att montera en ak4 på eldröret som hjälp vid direktskjutning. Kanske var det nåt slags reservförfarande för inskjutning motsv; kan inte tänka mig att jobba så skarpt...

Intressant. Har nån beställt härifrån? Kan försändelsen tänkas lyckas med innästling utan att tullens klåfingrar märker nåt, tro?

Märklig och märklig... Om man ska jobba enligt "gun and run" (finns många ord för det va? ) så tar det kanske lite för mycket tid att härja med masknät och parasollerna. Vi tyckte ju det var mest typiskt eftersom vi hade beslutat oss för att kriga livet ur oss i början av övningen för att visa att vi minsann kunde och på så vis kanske slippa undan Blåguls vakande ögon senare ;)

När jag var på repmöte 1996 så var det omaskerat som gällde på haub. 77A - till skillnad från lumpen två år tidigare. Vi ansträngde oss som tusan och maskerade pjäsen till förbannelse varpå batterichefen kn. B tyckte att visst var vi duktiga men "vi gör inte så längre". Så jag antar att ändringen kom nånstans i mitten på 90-talet.

När jag låg på A9 för drygt 10 år sen var det inte mycket "hårdare". Vi hade iofs treveckorsövningar och lite andra grejer, men det var ju ingen militär disciplin att tala om. Dock lyckades vi ändå skjuta med ett helt batteri haub 77a på fem minuter (kravet var tio) under snabbgruppering och ibland träffa direkt i målet. Så vi klarade vår uppgift ändå. Go figure.

Jag låg inne som Gb/pj på haub.77A 93-94 på A9 och vi gjorde en del prov mm för att få förarbevis på pjäsen. Dessutom var vi tvungna att ha minst traktorkort för att få framföra härket. Det ställde till problem då en GB vid inryck inte hade körkort. Han blev då satt som riktare och fick lägga en massa tid på att läsa in traktorkortet när vi andra lekte arkiskt infanteri i skogen... Lucky bastard!

High Altitude Low Opening - Ner på marken så snabbt som möjligt. High Altitide High Opening - Tillåter "infiltration"; hopparen kan "segla" längre sträcka under hoppet. Typ.

Skjut fiendens kock först, så att fienden må svälta ihjäl? ;) Förlåt, jag var bara tvungen. Annars är dessa gamla reglementen fascinerande, fortsätt posta!

Jag har fått datum & plats för bytet till ak m rps på mitt kompani; mitt i hösten. Känns väl hyggligt "på riktigt" men man vet ju aldrig ;) /Robban

SKER? Va ä dä? Vår b-platsbiträden satt i en tgb och trängdes runt ett gammalt hålremsmatat CI, ett riktigt härke tydligen. Sen gick bäring/elevation/laddning via tråd ut till pjäserna. Minns att det var snack om skjutelementräknare dock. Men på repmötet 1996 var det ny världsordning med radio och grejer. Dock inga POS:er på pjäserna (det finns det nu vad jag förstår). För att inte komma helt OT så får jag väl tillägga nåt mer i trasigt gods-listan.. hmm... Nån pjäs gick sönder under repmötet. Minns inte om nån slarvade sönder den eller om det var som vanligt att hydraulaggregaten rasade. En pjäsmonterad radio gick visst åt helvete också... och en DART tyckte inte om att skumpa runt bak i en tgb13 heller... Vi fick iallafall ett dygns "ledigt" i Stockholms skärgård. /Robban