201

Jag kommer ihåg när jag var nere med BA02 att vi nattetid såg ljusen från helikoptrar som genomförde ngn form av luftbro öster om Tuzla. BH-commmand skickade ut ett holländskt team som skulle verifiera att det handlade om ngn form av brott mot flygförbudszonen. Dessa herrar trodde inte på oss och var lite småsura när jag väckte dem mitt i natten... de piggnade till snabbt när de såg de många farkosterna som under någon timmas tid rörde sig i en strid ström fram och åter över himlen. Flera op:en rapporterade in samma fenomen och Srebrenica låg i den riktinging som helikoptrarna strävade mot. Jag vill minnas att det blev en kort notis om det hela på CNN den veckan efter Holländarnas besök, vilket vår grupp tyckte var kul eftersom det var när vi, FD/TL, bemannade T18 som Holländarna verifierad farkosterna för BH-Command. Jag och min postkamrat startade den natten en kedja av information som gick från vårt OP till CNN m h a dessa "trötta" holländare. Och i kväll pratades det om den trafiken i denna intressanta dokumentär... åter igen fick jag en verifiering av att det vi såg inte var en "synvilla" som många först trodde.

Ultima Thules sångare var i Libanon på 80-talet, ej som fältartist.

Detta svar kommer enbart att beröra de "personliga" frågorna eftersom jag anser att övriga skribenter har givit bra svar på resten. Har jag talat illa om Hägglunds bara för att jag har en annan syn på strategi rörande tekniklyft? Att jag kan tänka mig att jobba där igen har att göra med att jag gillar att jobba med intressanta produkter, speciellt försvarsmtrl. Och visst kan jag hålla med om att mina texter/åsikter på detta forum inte hör hemma i ett CV, men jag tvekar inte att framföra dem om/när jag samtalar med gamla kollegor. Nu har väl strategin kring SEP funnits mer än ett år, och strategier måste revideras när omvärlden och förutsättningarna gör det. Så länge som kunskaper och erfarenheter finns kvar i organisationen är det inte fel att rotera ut personal ur ett projekt. Kravbilden måste revideras när behov och förutsättningar förändras, det är helt naturligt... Det för utvecklingen framåt. Har jag sagt att de inte gör bra fordon? Jag vet att de gör det... jag har ju själv varit med på ett hörn. Nå, vill du svara på min fråga om din relation till Hägglunds, jag har ju varit öppen med min.

Förstår du inte att om det egna landet inte köper produkten så är produkten död? Har du inte hört att BAE inte skall satsa mer i Sverige? Dom anser sig nog lurade när dom satsade egna pengar (ca 600 miljoner) för att ta fram det fordon som FM/FMV ville ha innan ”handla på hyllan politiken” tog över. Hägglunds lever så länge folk är intresserade av Bandvagnar och CV90 men någon ny utveckling blir det inte. Det samma torde gälla för Bofors Så du har nog inget att komma tillbaka till. Och du är troligtvis inte välkommen. Och har knappast jobbat där. Jag ser ingen anledning att publicera min CV på detta forum, och du må tvivla men saken är den att jag har jobbat på Hägglunds och jag tror mig veta att jag skulle vara välkomment tillbaka eftersom jag gjorde ett gott hantverk samt är rak och ärlig i frågor där andra gömmer sig bakom "världsmästarbältet". Och BAE kommer inte att lägga ner verksamheten så länge som de fortsätter att göra bra affärer, det betyder att Hägglunds måste fortsätta att jobba hårt med CV90 och BV affärer. Två bra produkter som är väl beprövade i strid och som har flera potetiella köpare runt hörnet. Avslutningsvis, Erik är det du eller ngn av dina föräldrar som jobbar på Hägglunds? Jag kan känna doften av en Ö-viks på och nog luktar det nolaskog om dina inlägg i debatten.

Det är ett jäkla tjatande om moduler... mig veterligen så har Hägglunds inte visat upp något som kan kallas modulärt. De har ett antal prototyper som de visa upp och de är då inte modulära, åtminstånde ser de inte modulära ut. Men visst om vi studerar de ppt Hägglunds har producerat i samband med seminarier och kampanjer de senaste 10 åren så kan vi ju faktist nästan tro att de redan har allt framme. Det viktigaste just nu är att våra soldater har bra oh säkra fordon som gärna är battleproven, specielt när de befinner sig i länder där de det finns risk för sammanstöt. Och ur det perspektivet är inte SEP det primära valet för dem som är i Afganistan. SEP är i mina ögon ett koncept och en teknikdemonstrator som borde ha produktifierats under nytt namn för att undvika missuppfattningar hos allmänhet och politiker. Jag anser att ett ännu bättre scenario vore att de tekniska lärdomarna från prototyparbetet skulle ha "ympats" in i kommande generationer av CV90, vilket är rätt så naturligt om man ser till hur fordonsindustrin jobbar med konceptbilar och prototyper. När tekniken sedan är tillräckligt stabil, vilket tar tid ibland, är det dags för ett nytt fordon som då kommer att ha en stabil plattform att stå på. Och när det gäller den miljard som SEP har kostat hittils så är inte de pengarna bortkastade, men det hänger förstås på att Hägglundare och FM/FMV har tagit till sig lärdomar och erfarenhet från projektet. Men då gäller det att dokumentera och analysera så att lärdomar och erfarenheter finns tillgängliga för kommande utmaningar när det gäller fordons och teknikutvecklingen, vilket jag är övertygad om att det är gjort. Mycket av det som blev grunden till CV 90 kommer faktiskt från erfarenheter som ha inhämtats från olika projekt och teknikdemonstrationer som inte har blivit serieproducerade. Det finns en kille som heter Alfons som brukar kunna prata om det, på ett informativt och underhållande sätt. En sista sak, jag är inte emot den försvarsindustri som jag har jobbat inom sedan jag lämnade högskolevärlden, men jag är realist och ser inte att det går att framtvinga egneproducerade system i tid och otid. Vi är inte USA, GB, Frankrike eller Ryssland, vi är Sverige och våra resurser är begränsade. Om möjlighet ges i framtiden skulle jag gärna återvända till Gullängets dieseldoftande fabriksområde. Jag har många trevliga minnen från den arbetsplatsen.

Ibland undrar jag om allt för välgjorda teknikdemonstratorer stjälper mer en de hjälper... "Många" tror att det är en färdig produkt på bilden, men det är väl en prototyp, som inte ens är byggd efter modulkonceptet... Nåja, det gäller att trigga igång allmänheten och inköpare på FMV så att de ropar efter en seriebeställning, och då brukar man av tradition "börja om från början" eftersom prototyper inte lämpar sig för serietillverkning. Dock måste jag erkänna att "kollegorna" har tagit fram demonstratorer och prototyper som ser bra ut.

jodå de var min stf Bataljonchef möller som tydlig skulle ha yttrat dom orden, dock så var det väl inte 150 granater utan 72 om jag kommer ihåg rätt fast de e ju 14 år sen och mitt minne e ju inte på topp, men jag satt utanför tältet på camp oden(VL) och hörde smällarna och 150 va det ialafall inte hellre då 72. Vill minnas att det stod 77 p-skott i expressen... Gruppchefen från den grupp som bemannade Tango 2 under den danska eldfesten satte upp den artikeln i vår korridor och menade att det var de som avlossade p-skotten eftersom danskarna inte hade några. Det som ibland glöms bort är att Camp Sleipner väcktes av några 155mm nedsla morgonen efter, jag gissar på att Serberna ville visa att de inte var helt knäckta... det tog inte många sekunder från det att sinnet hade registrerat ljudet från granaterna innan jag satt i vagnen... lite humor infan sig när jag såg de som glömde kängorna och kom barfota trippande över den "grova" singeln. Jag undrar hur många Svenskar som precis som mig blev av med sin "oskuld" på Tango 2?

Vad är det för tygmärke som skymtar förbi ibland på MOT-chefens väst, det ser ut att vara en lixt i mitten. Serien är bra men inehåller lite väl mycket repetition och framåt blickar, dessutom känns det som att det klipper ihop flera olika ptruller så att det ska verka som att det är en och samma.

Personligen tycker jag synd om mina gamla kollegor som har lagt ned mycket tid och energi i detta projekt, jag är dock övertygad om att deras tekniska erfarenheter kommer att gagna både FM och vår försvarsindustri på ett eller annat sätt. Det är lätt att missa att SEP frå börja var ett koncept som är under pågående förädling till att bli en produkt och den typen av resa kan ibland stöta på förhinder som leder till avveckling. Åk till pansarmuseet och kolla in gamla prototyper, ett av de "roligare" kulturyttringarna som jag har bevistat. FM och FMV kommer säkert i en eller annan form att gå vidare med konceptet, dock kanske inte med den produkt som Hägglunds för stunden arbetar med. När detta sker så tror jag att Hägglunds kommer att vara med på ett hörn, inte nödvändigtvis som producent av hela fordonet utan kanske som delsystemsleverantör (drivlina, omvärlddsuppfattning, ...) eller systemintegratör. Det har i denna tråd varit lite debatt kring FoU och aktieägares intresse för återbäring i investeringar. Att som företag i den här specifika branchen (hmmm, gäller nog de flesta bracher utom i Nordkorea och på Cuba), ägna sig åt FoU som inte kan generera affärer innebär kvävningsdöden. Om det inte går att omsätta ett FoU spår i en produkt som kan ge återbäring, så flyttas inversteringarn till andra mer ekonomiskt gynsamma spår, och den teknik och de erfarenheter som är återanvändbara lyfts över i det nya spåret. Detta är nog ett troligt scenario i detta fall. Lite OT, tar inte Marco Smedberg upp problematiken med att lösa flera uppgifter med "samma" farkoster? Jag vill minnas (Rätta mig gärna om jag har fel) att han nämner att det historiskt sätt oftast är bättre att producera specialiserade farkoster (Flyg, båt eller bil) istället för att lösa allt med en typ av farkoster. Det finns kanske en risk med SEP att kompromisser och "Enhetligheten" ger bra ILS men sämre operabilitet. I USA kanske det fungerar bättre med THOR, eftersom de har musklerna till att ha flera "enhets koncept" rullande i sina legioner medan vi kanske inte kan unna oss den lyxen.

Jag glömmer aldrig när en av mina plutonskamrater vaknade upp i en säng inne hos ett gäng från Pakbat efter en blöt kväll på Camp Pleso. Han gick visst fel på natten efter att ha varit på toaletten och vakande upp i ett logement fullt av skrattande Pakistaner i vita särkar, det var allt en syn när han kom ut därifrån enbart iklädd kalsonger...

De tekniska erfarenheterna från SEP kommer säkert i kontrollerade former, steg för steg att finna en väg in i andra framtida produkter. Problemet med konceptstudier är att de innehåller allt för mycket osäkerhet kring tillförlitlighet etc, som inte är bekvämt att baka in i produkter som ska rulla in i konflikthärdar inom en snar framtid. Vi får inte glömma bort att det är säkrare att ta små men predikterbara steg in i framtiden, än att ta stora kliv där du inte ser vart foten kommer att landa. Britterna befinner rätt så ofta i konfliktsituationer där de vill känna sig trygga med den utrustning som de nyttjar, då vill de kunna falla tillbaka på tillförlitlighet och erfarenhet vad det gäller tekniken. SEP är troligtvis ett allt för stort steg och jag tror mer på att lyfta in erfarenheter och tekniken steg för steg i nuvarande operativa vagnare tills det att det finns en kritisk massa av erfarenhet kring tekniken och därefter ta fram en ny generation av fordon. Se bara på CV90 och dess stegvisa utveckling mellan de olika generationerna (läs kundbeställningarna). Dessutom tror jag att de leveransprobelm, som har figurerat i media (Ny Teknik med mera) rörande andra Hägglundsprodukter, kan ha påverkat det Brittiska beslutet i negativ riktning. Lite OT, trots att jag en stor del av mitt yrkesliv har varit engagerad inom försvarsindustrin, så tycker jag att vi borde sluta att dra igång kostsamma jätteprojekt om det inte finns stora chanser till exportintäkter. Vår nation har enligt mitt tycke inte råd att leda teknikutvecklingen inom samtliga försvarsgrenar, det borde vara billigare att köpa in och modifiera via motköp som i 122-fallet.

Är det ngn som har sett denna film (Swedich UN-Troops in former Yugoslavia 1991-1995) och kan beskriva innehåll med mera? Är den värd att införskaffa? http://www.bitbox.se/1002/index.php?visaArt=833

Hm just den attityden har hindrat mig från att gå till IP. När man bemöts av "du skall helst ha gjort jägartjänst eller på skyttekomp....." Undertonen är klar "annars är du ingen soldat och av inget värde". Så försök slopa den, så kanske ni inte missar hälften av diamanterna som glädjer dig. Jag kan hålla med om att introutbildningen ska övergå till någon form av utbildningspluton så man har en chans att komma ikapp dom andra och för alla andra slippa gå tillbaka ner i grunderna var trejde år eller liknande. Samtidigt är vi under ständig utbildning, och när man lär av varandra så blir man bättre som grupp. Ett förtydligande, jag tillhör inte IP utan tillhör +100h inom vanliga HV. Och som du själv nämner utbildningsplutoner inom kompanierna skulle lösa en del av den problematik som jag nämner i mitt tidigare inlägg. Inom vårt kompani har vi haft detta på förslag, alternativt att ha en grupp inom varje pluton där vi slussar in personal via extra utbildningsinsatser och utbildningskontroller. Men samtidigt är jag alltid förvånad över att det finns de som har utbildats på ickestridande befattningar i exempelvis stabsvärlden eller som kockar etc., som prompt ska bli skyttesoldater inom HV istället för att bidraga med det som de är specialtiserade på och därigenom lyfta upp kompetens och kunnande inom HV. Vi kanske måste bli tydligare på att de faktiskt tillhör närskyddet av sina utgångsgrupperingar så att de inser attt de till viss mån är "stridande" och att det därför ingår att det ska utbildas i försvar av förläggningsplats samt att de vid behov ska kunna förstärka upp övriga delar av kompaniet när det skorpar till sig. Dessutom är ju skjutningar på skjutbanan och grundläggande stridsutbildning alltid öppna för alla som vill bli bättre på att hantera sitt vapen och sin förmåga att överleva. Lite OT men ändå eftersom det relaterar till en del av ditt inlägg. Jag är emot hela idén om att ha så kallade insatsplutoner, det är bättre att ställa högre krav på samtlig HV-personal så att vi får ett enhetligare HV med acceptabel lägstanivå. En av orsakerna till mitt ogillande är just det som du påpekar när det gäller attitydfrågan från allt för många (men inte alla som tur är) utav de som söker sig dit.

Vagnspersonal, balkn*****, trattbassar, flottister över lag, flygvapenfolk (förutom närskydd då) och övrigt löskefolk göre sig mao icke besvär? /R Jag var väl lite trött inatt och kommer med ett förtydligande. Det jag anser är att personal som kommer till HV i första hand ska slussas in på likvärdig befattning och inte gå rakt in i "skytteplutonerna" utan att de har genomgått en längre utbildning/utbildningskontroll som indikerar att de är på samma nivåi utbildningstrappan som de övriga i skytteplutonerna. Sedan vet väl de flesta att det kan vara svårt att få tag i personal till logistik och stabsverksamhet på kompaninivå, speciellt bland de yngre som är på väg in. Vi behöver uthållighet (personal som kan hålla maskinen igång under mer än ett dygn) även inom stab/tross/sjukvård/transporter etc., och då tycker/tror jag att det är mer lämplig placering för de som kommer in i HV som saknar den erfarenhet/utb som erhålls på en "stridande befattning" under värnplikten eller inom US. Dock ska jag erkänna att det finns undantag från min genrella uppfattning, och det glädjer mig varje gång som vi finner "diamanter i guldgruvan".

Ett problem med trovärdigheten inom HV är att vi inte sätter in rätt personer på rätt plats. Skyttetjänst bör vara för de som har haft likandet tjänst inom infanteri, mek, jägeri och liknande. Kockar ska vara kockar, signalister ska vara signalister, stabspesonal i staben, närskydd skyddar staber och kok osv. Detta tror jag är en miss som tyvärr gjordes för decenier sedan och som vi nu mera får skörda frukterna av. Hos oss har en del tappat sugen eftersom det kommer in allt för många som behöver läras upp från grunden, vilket bromsar upp utvecklandet av förbandet samt skapar missnöje i leden. Det finns allt för många som inte fick utöva "strid" under sin GU och ska ta igen det genom att utöva någon form av "SAS-verksamhet" under helgerna. De som utbildades under invasionsförsvarets slutskede kom in i HV och där har de sedan till viss del brytits ned på grund av den omgivning som de har befunnit sig i. Visst det kommer in gossar med motivation och kämpaglöd, dock medför deras utbildningsnivå och osäkerhet at de som kan hantverket tappar gnistan och blir osäkra på omgivningens prestaitonsförmåga. Det är väl inte enbart "personalpolitiken" som har bidraget till dagens situation. "gubbvälde", föreningsverksamhet, otydlighet och införandet av insatsorganisationerna har väl inte smörjt upp min och andra "aktivister" vardag inom HV. Sedan får väl även jag som chef ta på mig ett stort ansvar, när jag inte kan motivera och uppmuntra mina kamrater till att offra sin fritid till en organisation med olika budskap och otydlig profil inom dagens och framtidens FM. Till protokollet kan jag nämna (eftersom att det kanske är intressant för någon därute) att jag har passerat 35, väger förmycket, springer långsammare än vad jag gjorde för 10 år sedan och jag har en civil karriär inom försvarsindustrin som medför att jag är väldigt mån om min fritid och därför ställer krav på kvalitet om jag ska ställa upp en 3-4 helger per år. Jag kan också nämna att jag har samma styrka i armar och axlar som för tio år sedan, hanterar min AK4 bra mycket bättre än genomsnittet, behåller lugnet i stressiga situationer, har en god förmåga att läsa av situationer och människor samt är en hejare på att förmedla information i radio. det senare medför att jag ser det som naturligt att söka mig till någon form av signalitbefattning i en stab när jag närmar mig de magiska 45. Rätt man på rätt plats...

Personligen tycker jag att det är lite av "kejsarens nya kläder" att klä up AK4 med en massa ateraljer som gör den utympligare och (misstänker jag) sämre balanserad. Det som krävs för att uppgradera AK4 till att bli respktabel är att bättra på "helgkrigarnas prestanda" m h a gymkort, drillande av SARA samt omladdning på tid. Om detta blir för dyrt så kan vi byta vapen till något lättare och smidigare med bättre prestanda när det gäller kulor i magasinet.

I år är det kanske dags att häva ÖS-förbudet och sänka kroppen till nya låga nivåer...

Är det någon som har det korrekta namnet på dokumentären eller annan information som leder till en möjliget att kunna ta del av den.

Lägg märke till uniformerna på ett par gubbar ca 4 min in i filmen, vissa röster i bakgrunden under den sekvensen är inte heller helt franska. Är det någon som vet om detta är ett utdrag ur ett längre reportage?

Då är ju frågan när alla kommer få den? Kan de bli aimpoint reaktion på den här också (varför har ni sånt, vi vill också ha) Ge den till IP som tränar så mycket mer SIB än vanliga HV i alla fall. Ge den till mig för jag är bättre än dig. //Lite OT men jag kunde inte hålla mig för jag gillar inte den typen av generella argument.

Det finns de som påstår att det medför framgång hos kvinnor... I övrigt instämmer jag till stor del med föregående talare.

Jag säger detsamma som jag nu har tjatat på i över 10 års tid: 1. Bättre sambandsmtrl för grupp/plut/komp, mörkermtrl och optik. Dessa ting är det brist på och de behövs oavsätt hotbild. 2. Bra kläder och skor som håller gossarna torra och varma under längre perioder än ett dygn. 3. Ett personligt vapen som är mindre otympligt och har bättre kapacitet än 20 skott i magasinet. 4. Minibussar och skåpbilar, något som är bra mycket nödvändigare än tgb när det gäller transporter. Har de sedan 4x4 och bra markfrigång så är det ju inte helt fel. Förutom vapendelen ovan, anser jag att samtlig övrig mtrl ökar på både den militära kapaciteten likväl som stödet till de civila samhället i krissituationer. Dock är jag övertygad om att ekonomi och inkompetens inom FM/FMV kommer att förhindra att detta löser sig inom en överskådlig framtid. OT, Eftersom jag inte är en prylnörd utan har en mer funktionell syn på saker och ting, låter jag bli att droppa fabrikat, betäckningar, prestanda och andra fakta som drar blicken från behovet över till "kukmäteri" i kunskap.

Inte för att jag fattar varför jag var så korkad, men under sista veckorna av BA02 så bodde vi inne på TAB:en, och då brukade jag springa på "taxibanan" (till vänster på bilden) i hela dess längd under mina motionsrundor. Det hände ju med jämna mellanrum att det ramlade ned en och anna grk-granat, men jag/vi var väl övertygade om att vi var odödliga och ansåg att risken inte var högre där jämfört med promenaden till dasset. http://img128.imageshack.us/my.php?image=img2725cj4.jpg

Det var som tusan, kul att jämföra med sina egna bilder från tiden då det begav sig. Synd att pissröret saknas, lyckades en gång skjuta iväg en pissdoftande salut ur den m h a bensin.

Vackra bilder långt ifrån verkligheten, det känns svårt att dra en parallell mellan denna film och "Charley battery" som jag delade camp med i 6 månader. Men våra egna rekryteringsfilmer är väl även de lite förskönade...