Search the Community

I början av 2008 är det 10 år sedan BA10 ryckte in. Finns det några missionskamrater här på forumet som är intresserade av en återträff?

Jag håller på med ett skolprojekt om Sveriges insatser i det Bosniska kriget. Jag undrar vilket kompani som stred vid Stupni Do och även vilket kompani som stred vi Bjelasnica berget. Om någon skulle veta varför pakistanska styrkor involverade sig i konflikten skulle även det vara mycket tacksamt. MvH Elev

Magnus Ernström har i dagarna släppt sin bok om BA01: Ett halvt år - Ett helt liv. En del av innehållet i boken har vi tidigare fått ta del av i hans inlägg på forumet för det är ju Unicorn, en av forumets mest omtyckta medlemmar. Ord om boken: Newsdesk Cornucopia Själv har jag inte läst den än men planerar att köpa den i veckan och jag återkommer då med omdömen. Nästa helg är Magnus på Terräng i Stockholm för boksignering. /K

Hej. Har nu plöjt massor med mycket välskrivna och intressanta texter från Er som gjort utlandsmissioner och fastna för en (flera?) typ som benämns "Vlasko". En polare, som va på BA02 (och som vakna upp hemma i Sverige efter en olycka i samband med forcering av en checkpoint) nämnde nåt om en snubbe som åkte runt med en bil med en dödskalle på. Är det samma jeppe? Eller är det ett samlingsnamn på rövare? Var dom politiska? Vad/vem var Vlasko?

Läste boken för ett par månader sedan, och när det postades i "Vlasko"-tråden blev jag lite nyfiken. Med stor reservation eftersom jag inte har boken framför mig, jag uppenbarligen inte var på plats, och minnet ibland sviktar. Om jag kommer ihåg rätt beskriver Henriksson händelsen ungefär så här: ----------------------------- Kompanichef/plutonchef beordrar varningsskott när styrkan blir stoppad. En soldat skjuter varningsskott. Rikochet/stenflisa träffar Vlaskos läpp. Han tar 3 st. gisslan. Vlasko kräver en PBV och annat, men får i slutändan inget - förutom id-kortet från den soldaten som sköt varningsskottet, på beslut av kompanichefen. Personal i kompaniet har efter det tappat i förtroende för kompanichefen. Vid ett möte frågar Henriksson varför, får svaret att det beror på utlämnandet av id-kortet. Henriksson svarar ungefär: "Jo, men det hände ju ingenting med soldaten efter det, så enligt mig agerade kompanichefen därför helt korrekt." Och efter det var alla nöjda och glada, och Henriksson har återigen räddat situationen. ------------------------------ Några tankar: - Med det resonemanget så skulle jag kunna slänga en sten mot någons huvud med syfte att skada denne, men om jag missar så har det "inte hänt något". - Kanske befälet som beordrade varningsskottet skulle lämnat ut sitt id-kort istället? - Om det hade hänt något med soldaten, hade då Henriksson fortfarande tyckt det var ok att lämna ut id-kortet.

Tänkte att jag skulle ta tillfället i akt och se om några gammelyxor från BA05 rör sig häromkring. Tjänstgjorde på Sierra Foxtrot Bravo och har tappat kontakten med samtliga utom grpch Sierra Foxtrot Charlie. För oss som fick både och på samma mission.

Svenskar i strid : veteranernas historier 1943-2011 som handlar om 9 st svenska soldater som deltagit i strid i världens alla hörn, detta trots att Sverige officiellt befunnit sig i fred i nästan 200 år. Läs soldaternas egna berättelser från dessa platser. De bägge författarna Anders Carlén och Mattias Falk är medlemmar på forumet och kommer personligen besvara frågor om boken i denna tråd. Vi kommer även även att lotta ut ett antal exemplar av boken via forumet och facebook. "Jag hade kanske legat där i tjugo sekunder när jag blev träffad i huvudet, halsen och bröstet. Jag önskar att jag hade blivit medvetslös direkt, för det var så jävla hemskt att ligga där och känna att man dör. Det var de längsta sekunderna i mitt liv. Jag försökte skrika på hjälp, men eftersom jag var skjuten i halsen kom det inte fram ett ljud. Dödsångesten var fruktansvärd. Sedan kommer jag inte ihåg något mer." Per-Olof Ödman, Vietnam 1967-1968 Sverige har inte varit i krig på snart 200 år, trots det har närmare 100 000 svenskar deltagit i konflikter jorden runt sedan andra världskrigets slut. Världen ser visserligen annorlunda ut idag än förr och fienden har nya uniformer och andra namn, men de unga soldater som åker ut för att kämpa för fred, för ett annat land, eller kanske för sin egen övertygelse drivs av samma längtan. De vill uppleva äventyr, ta ansvar och testa sina gränser. Här möter du nio svenska soldater som tjänstgjort i strid på några av världens mest krigshärjade platser, från Kongo och Tchad till Bosnien, Libanon, Afghanistan och Vietnam. De berättar om sina personliga erfarenheter av att delta aktivt i en väpnad konflikt, om att leva under extrema förhållanden och ständigt dödshot, om kamratskapet och rädslan och om att skjuta för att döda. Sverige har på kort tid gått från allmän värnplikt till en yrkesarmé. Allt fler unga svenskar skickas tvärs över klotet för att tjäna sitt land i konflikter svenskarna i allmänhet vet lite om. Hur ska vi ta hand om dem och deras erfarenheter när de kommer hem? Och de som inte kommer hem levande, utan i kistor - hur hanterar vi dem och deras anhörig. Här köper du boken (Genom att köpa via nedan länkar bidrar du ekonomiskt till SoldFs Forums drift och verksamhet) (priserna är kollade 2012-06-16 och kan därför ha ändrats sedan dess) Adlibris Kartonage: 168 kr E-bok: 145 kr BOKUS Kartonage: 169 kr E-bok: 147 kr CDON Kartonage: 159 kr E-bok: 143 kr Så passa på att ställ era frågor om boken direkt till författarna här. Författarna kanske kan börja med att skriva om bakgrunden till boken. Varför gjorde de den? Hur kom den till?

Tiden går fort... 37 dödades i byn Stupni Do Av Bibi Häggström 22 oktober 2003 I dag är det tio år sedan de svenska FN-soldaterna i den bosniska gruvstaden Vares såg hur det brann uppe på en höjd några kilometer sydost om staden i byn Stupni Do. Under kvällen den 22 oktober 1993 förhandlade svenskarna om vapenvila med Ivica Rajic, chef för den bosnienkroatiska styrka (HVO) som höll staden och dess omgivningar. Svenskarna släpptes inte in, inte den kvällen. När de väl kom in i byn möttes de av en syn som ingen av dem lär glömma. "Byn helt nedbränd, det ryker i ruinerna. Plutonen börjar direkt undersöka. Mina tårar kommer i ögonvrån. Svårt ge order med fast ton. Första tecknet på massaker är resterna av ett käkben. Snart hittar vi ett svårt bränt lik - ung man i tonåren - inga kläder kvar. Nästa fynd är en källare med tre döda kvinnor. Skjutna, krossade skallar och halsarna avskurna." Så beskrev bataljonschefen Ulf Henricsson det som mötte honom och soldaterna. Totalt dödades 37 personer och i stort sett förstördes samtliga 60 hus i byn. - Jag är oskyldig. Det säger den nu 45-årige Ivica Rajic. Redan 1995 efterlystes han av den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag men lyckades hålla sig på fri fot ända till i början av april i år då han greps i Kroatien. I slutet av juni fördes han till Haag och det var då han förklarade sig oskyldig till alla åtalspunkter; uppsåtligt dödande, tortyr eller omänsklig behandling, omfattande förstörelse, tagande av civilpersoner som gisslan och godtycklig förstörelse av städer eller byar. Enligt krigsförbrytartribunalen hade bybor som tagit skydd tvingats ut och sköts eller misshandlades, kvinnor hade våldtagits, tolv bybor låstes in i ett skjul som soldaterna sedan försökte sätta eld på och soldaterna slängde både levande och döda in i brinnande hus. Ivica Rajic åtalas eftersom trupperna stod under hans ledning, vilket han ett flertal gånger berättat för den svenska bataljonsledningen. Den svenske bataljonschefen Ulf Henricsson vittnade redan för sju år sedan inför krigsförbrytartribunalen. Flera andra svenskar har också hörts, bland annat överstelöjtnant Håkan Birger i Malmö, Malmöläkaren Thomas Mätzsch och Ruzdi Ekenheim från Tollarp som var Ulf Henricssons tolk. Något rättegångsdatum har ännu inte satts ut utan målet förbereds fortfarande. Åklagare är Kenneth Scott och försvarare är Zeljko Olujic. http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?arti...t=9&textlist=10

Här är en film eller snarare en slide show från Bosnien då det begav sig. I slutet av filmen skymtar några svenska soldater i bilder tagna på Tuzla Airbase under flyktingkatastrofen efter Srebrenica -95. Det är MYCKET starka bilder! /K

Mycket skåpmat för oss som var där men det är onekligen skönt att media - äntligen - börjar ge en mer detaljerad bild av tragedin. För er som till äventyrs missade dokumentären finns den på SVT play. Rekommenderas! Läs mer på Dokument Utifråns hemsida. Nästa veckas program verkar också intressant... /Pontus

Ni som var med på denna tid... vad gjorde/gjorde inte holländarna? *********** Överlevande stämmer FN Människor som undkom massakern i Srebrenica 1995 stämmer på torsdagen FN för dess agerande i den bosniska staden. Omkring 8 000 muslimer beräknas ha dött vid den serbiska erövringen av staden, mer än vid något annat tillfälle sedan andra världskriget. Omfattningen medgavs i oktober av den bosnienserbiska regeringen. Tidigare har de serbiska myndigheterna försökt tona ner massdödandet. Stämningen läggs fram inför en domstol i Paris och målsägarna företräds av Toulouse-advokaten Agnes Casero. Hon uppger att hon representerar 329 människor från Srebrenica. Casero sade att stämningen kunde ha skett i vilket land som helst som är medlem i FN. Men eftersom hon är fransyska beslöt målsägarna att det skulle ske i Paris. Bakgrunden till stämningen är att ett holländskt FN-förband fanns på plats för att skydda människorna i det överbefolkade Srebrenica - tusentals bosnienmuslimer hade tagit sin tillflykt dit från andra håll. Men FN-soldaterna förmådde inte göra det. Många har anklagat holländarna för att ha varit avsiktligt passiva och inte gått emellan de serbiska styrkorna och människorna i staden. De holländska soldaternas agerande fällde sju år senare regeringen hemma i Nederländerna. Den avgick 2002 efter en skarpt kritisk offentlig utredning. De holländska myndigheterna fick då också förslaget att betala två miljarder euro i skadestånd. Agnes Casero varnade i somras FN:s generalsekreterare Kofi Annan för att hon skulle ta upp ärendet i fransk domstol om hon inte fick svar på frågor som hon ställde till FN. Vid en presskonferens på onsdagen berättade Casero att de fattigaste överlevande än i dag bor i läger och att andra tvingats i landsflykt. - Massakern genomfördes inför hela världens ögon och med FN närvarande och inget gjordes. Ur den synvinkeln liknar inte detta andra massakrer.

Hej på Er alla där ute! Jag har sett här i forumet och på privata hemsidor att BA01 hade en återträff "10 år senare". Jag blir full med förhoppning att vi på BA02 ska få nåt liknande. Är det någon som vet något om det? Tacksam för svar